Atuagagdliutit - 21.11.1963, Page 7

aningaussat autdlarKautigssat
kalåtdlinit amigautauput
folketingimut ilaussortan Nikolaj Rosing folketingime sujuner-
suteKartoK, kalåtdlit aningaussanik torKortitsinigssamut Kimag-
sarneKarnigssanik, nålagauvfiup tungånit årcugssutdluagkamik
påsisitsiniainikut tomortitatdlo tapivfigineKartarneratigut
statsministerip atarKinartup nav-
suiautåne angnertume sujornatigutut
ersserKigsumik oKautigineKarérpoK
nunanut avdlanut tungassutigut ig-
dlersornigssamutdlo tungassutigut i-
ngerdlatsineK Danmarkip nanginar-
niarå, åmalo ajomartorsiutit nunanut
tamalånut tungassut iluarsiniardlugit
åmalo aikerdlerigkungnaeriartornig-
ssaK pivdlugo Danmankip ilungersua-
nine ingerdlatlnamiarai. aperKutit ta-
måko ersserKingnerussumik OKause-
Karfiginagit sujornatigutut kalåtdlit
tungånit tama'tumunga isumaKatau-
nerput OKautiglnarumavara.
aperKutinut nunamut nangminermut
tungassunut sujornatigutut ilivdlunga
danskit kujatdlit nålagkersuinermut
tungassutigut ipissusinut alkuleruniå-
ngilanga, kalåtdlinutdle tungassut pi-
niardlugit. taimåitordle oKéngitsorsi-
nåungilanga, uvagut Kalåtdlit-nunåne
aussap ingerdlanerane soKutigalugit
maligtarisimagivut aningaussat tu-
ngaisigut iluarsartussiniarnerit ukioK
akuerinøKarsimassut kingunere, åma-
lo påsisavdlugo nåmaginartikigput —
måssa ilåtigut ajornartorsiuteicara-
luartoK sordlo statsministerip atarKi-
nartup navsuiautimine OKautigisima-
gå —■ danskit aningaussarsiorneråne
sujuariartorneKarsimassoK, åmalo a-
ningaussautit kingumut Kagfagkiartu-
lersimassut.
tupingnasénigilaK måne nunarne pi-
ssutsit aningaussarsiornenmut tunga-
ssut isumangnåinerulernerat Kalåt-
dlit-nunåne inungnit nuånårutigine-
Kåsagpat, nalunginavtigo aningaussat
tungåtigut Kalåtdlit-nunåt nålagauv-
fiup isuatungåne ajornartorsiuteKartoK
nålagauvfiuvdlo ilåta Kanos issusia-
nik sunigåungitsorsmaunane. tamåna
OKautigåra tungatitdlugo måna tikit-
dlugo Kalåtdlit-nunåt pivdlugo ani-
ngaussanut tungassutigut ingerdlatsi-
nermut malingneKartumut åma ang-
mainerme OKauserissat ilåinut Kalåt-
dlit-nunånut tungassunut, tåssa stats-
ministerip atanfdnartup ersserKigsu-
mik måko OKautigingmagit: „Kalåt-
dlit-nunåne ineriartornerup nangine-
Kartuarnerata Danmankip ilåta tåu-
ssuma inussutigssarsiornermut pigssa-
Karniarnermutdlo tungassutigut pior-
sagaunerata ukiune aggersune ang-
nertoKissunik piumassaKarfigiumår-
påtigut." OKautsit tåuko, Kalåtdlit-nu-
nåne suliagssavtinik påsingningner-
mik ersserKigsumik imaKartut, Kujå-
ssutigåka. -
tåssame atautsimftarnerne måna
autdlarnersune inatsisigssatut suju-
nersutit pingårtut Kalåtdlit-nunånut
tungassut inatsissartunut sarKumiune-
Karumårput. taisinauvåka Kalåtdlit-
nunåt pivdlugo tjenestemandinut ing-
mikut itumik inatsiseKarnigssamik su-
junersut, Kalåtdlit-nunåne iliniartit-
sissugssat ilmiartitaussarnigssåni'k i-
natsisigssamut sujunersut åmalo Ka-
låtdlit-nunåne mérKanut tapissutit ta-
manut atortut tuniuneKartalernigsså-
niik inatsisigssamut sujunersut.
udvalge sulianut eKiteruvfiussoK
angmainerme OKauserissat Kalåt-
dlit-nunånut tungassut oKausøKarfigi-
lersinagit aperKut måna agtoncåru-
mavara, tåssa udvalgimiik pilersitsi-
ssaria«ånginersoK — KanoK tåisaner-
para — udvalge eKiteruvfiussoK Ka-
låtdlit-nunåt pivdlugo, udvalge ataut-
simortitsiviussoK atajuartugssaussoK,
pilerssårusianik tamanik misigssui-
ssugssaK ineriartorneruvdlo ingerdla-
neranik maligtaringnerKigsårtugssaK
tauvalo tamåna maligdlugo sulissar-
dlune imalunit sujunersuteKartardlu-
ne, taimalo aningaussat ineriartorne-
rup atorfigssaKartitai pivfigssaK er-
Kortumigdlo inigssitdlugit atorneuar-
sinåusavdlutifc.
måna tikitdlugo suliagssat tamar-
mik Kalåtdlit-nunånut ministeriaKar-
fingmut katerssorne«artarput, mini-
steriaKarfigdlo åma måkuninga ing-
mikortortaKardlune: Den kongelige
grønlandske Handel, atorfeKarfigtut
nangminerssortutut sulissoK sujuner-
suissartuilo Kutdlit tåssauvdlutik sty-
relsesrådet, Grønlands tekniske Or-
ganisation åma agdlagfeKarfit mini-
steriamut tungassut suliagssanik av-
dlanik isumagingnigtussut, tekniki-
^ mut niuvernermutdlo tungassungitsu-
nik, åmalo isuliagssaussugssat piler-
ssårusiornerinik. tåuko saniatigut ud-
dannelsesråd, Kalåtdlit-nunåne ili—
niartitauneK pivdlugo pilerssårusior-
tartoK sujunigssaK KanigtoK pivdlugo
åma sujunigssaK ungasingnerussoK
pivdlugo. kisalo Nungrne pissortaKar-
fik eKiteruvfiussoK Kalåtdlit-nunånut
ministeriaKarfiup atdlersarisså.
KGH-me GTO-milo ingmingnut a-
tåssuteKångitsunik pilerssårusiortar-
føKarpoK ukiunut tugdlernut 4—5-i-
nut suliaussugssanik, Kalåtdlit-nunå-
talo landsrådiata atautsiminermine
kingugdlerme pissariaKartutut isuma-
Karfigisimavå sujunigssaK ungasing-
nerussoir issigalugo landskassep nå-
magsiniagagssainik pilerssårusiornig-
ssaK.
nalungilåka pilerssårusiorfiussartu-
nit taineKarérsunit sivnissussut ukiut
tamaisa Nungrne atautsiméKatiging-
nigtartut landsrådip forretningsud-
valgianik åma Nungrne pissortaKar-
fiup sujulerssuissuinik sulissugssaKa-
rérnerdlo najorautaralugo ukiume tå-
ssane suliagssat nåmagsiniagagssat
tamaisa aulajangersartarait. iluarsar-
tussineK tåuna Kalåtdlit-nunåne su-
linerme sujuariarnerujugssuartut i-
ssigåra, pivfigssardlo måna atordlu-
go suliagssat tugdliutut taimatut o-
KatdlisigineKarnigssånut tatigingnig-
dluinarnera OKautigiumavara, kisiåne
iluarsartussineK tåuna måne erKar-
tugkama KularnaibdlisineKarnigssånut
nåmagtugssavigtut issigingilara, tå-
ssame KGH, GTO åma landsrådip for-
retningsudvalgia tamarmik ingmikut
kigsauteKartarmata igdluliornigssanut
sanaortugagssanutdlo tungassut pi-
lerssårutitik sapingisamik piårtumik
nåmagsiniarneKa'rtarKUvdlugit.
niuvertoruseKarfit sujunigssåt
aulisartoKarfiussune nunaKarfit.
mingnerussut amerdlasut sujunigssåt
månåkut ukiunilo tugdlerne aitsåt tai-
mak nalorninartigaoK. Nungrne suliv-
figssuaK atorneKalermat pigingneKati-
gingnitdlo, Godthåb Fiskeindustri, i-
ngerdlåneKalerdlune, tamatumumalo
tunissat aké KagfagtineKarmata dis-
triktinilo fabrikeKarfiussune aulisag-
kanik tunissagssiorneK irnåna eKiter-
neKalermat aulisagkat nutåt tunissag-
ssiorfingnit mingnerussunit pissut fa-
brikimut agssartorneKartardlutik, nu-
naKarfit mingnerussut taimåitut su-
junigssåt sule angnerussumik nalor-
ninarnerulerpoK; pissutsitdlo åma tai-
måitugssåuput distriktine avdlane su-
livfigssualiornigssamik pilerssårutit
piviussungortineKarpata aulisagkeri-
vitdlo avdlat nutåt KaKugulunit sulia-
rineKarpata. nalungilara ilaKutarit i-
kigtungitsut nungnigssamut piarérsi-
massut igdloKarfingme fabrikilingme
sumilunit igdlugssarsiniariarunik, tå-
ssame tunissagssiorfingne mikissune
sulivfigssausinaussut ajornarsingma-
ta. OKautigineKarérsututdlo niuverto-
ruseKarfit amerdlasut sujunigssåt må-
nåkut ukiunilo tugdlerne aitsåt tai-
mak nalorninartigaoK, pissutsitdlo tai-
ma nalorninartigi'titdlugit ikukussumik
inigssivdlune piorsainiarneK akisåru-
jugssussugssauvoK.
udvalgip atajuartugssap erKarsau-
tiginøKartup sordlo ilaussortarisinau-
vai ilisimatut, kalåtdlit politikeré (i-
maKa åma danskit) atorfigdlitdlo Kut-
dlerpåt imalunit avdlat Kalåtdlit-nu-
nåne ineriartornermik ukiune kingug-
dlerne maligtaringnerKigsårsimassut
ilisimassaKarKigsårtutdlo.
inuiaKatigingnik misigssuissut su-
liarisimassåt akuerårput Kavsitigut
erKortumik erssersitsingmat, misig-
ssuinermilo sujunertarineKartoK på-
sivarput, tåssa ineriartornerme inger-
dléneKartume måna tikitdlugo erKor-
tumik iliorsimanersugut påsiniardlu-
go, månalo sujunersutigissara tama-
tumungåtaoK tungåssuteKarpoK, tåssa
sapingisamik erKortumik sapingisa-
migdlo isumangnaitsumik iliornigssaK.
igdloKarnerme ajomartorsiutit
statsministerip atarKinartup ang-
maivdlune oKalungnerane igdloKarni-
kut ajomartorsiutit avdlatdlo tama-
tumunga tungassut KanoK iliorfigi-
niarneKamigssåt tåsséuput suliagssat
nåmagsissariaKartut pingårnerpåt i-
lait, Kalåtdlit-nunåne pissutsit tåssa
taimåiput, pissutsit angmainerme OKa-
lugtup OKautsit uko atordlugit taissai:
„igdluliortiternerup angnertusarne-
Karnigsså pissariaKartugssauvoK*1.
Kalåtdlit-nunfiine igdloKarnenmut
tungassut pivdlugit OKatdlineK lands-
rådip atautsiminerane Kanigtukut i-
nerneicartume åma ingmikortut pi-
ngårnerssaråt, igdloKarnerdlo pivdlu-
go ajomartorsiutit Kinigauvfivne kom-
munalbestyrelsene tamane aperKutit
pingårnerssarait. ukioK måna bolig-
støttemit igdluliortiternigssamut ani-
ngaussat atugagssat måssa angnertu-
jåmik amerdlisineKaraluartut — fi-
nansloven nåpertordlugo 1963/64-ime
14 mili. kr.-nut — igdlugssanik pissa-
riaKartitsinøK sule angnertorujugssu-
vok taimåitugssauvdlunilo ukiune ag-
gersune, tåssa inuit amerdliartoKimg-
mata, igdlut taorsertariaKalersut taor-
tigsséinik, -igdlugssanik pissariaKarti-
tat amerdliartuinartut, niuvertoruse-
Karfingnit , igdloKarfingnut nugtertut
igdluliagssat, pingårtumik nautsor-
ssutiginøKartugssat nugtunut inigiti-
katdlagagssatut inugtut Lgdlunut nutå-
nut isertinginerine; pissariaKartitsine-
ruvdlo angnertussusia kisitsisingor-
dlugo erssersikumavdlugo upernagssaK
landsrådip forretningsudvalgia mini-
steriamut sågfigingnissuteKarsimavoK
kisitsisingordlugit atortugssat suliari-
neKarauvdlugit ukiut 1960—70 piv-
dlugit.
ukiune kingugdlerne igdluliortarneK
pivdlugo ingerdlatsinerme igdloKar-
fingne igdlunik Kuleriånik ini'taling-
nik sanaortorneK atorneKarnerpausi-
mavoK, igdlut tamåko pitsåussutsimi-
kut, pisatsersugaunermikut sanane-
Karinermikutdlo ajungitdlat, kisiåne a-
ningaussarsianut nalerKiutdlugit aki-
sorujugssuput, pingårtumik nunaKar-
fingnit mikissunit nugtertunut. ukiu-
ne aggersune Kalåtdlit-nunåne igdlo-
Kannikut ingerdlatsinerme angunia-
gaussariaKarpoK nugtunut taimåitunut
akikinerussunik nalerKunerussunigdlo
igdluliussiinigssaK. Kitåne pissutsit i-
nupgnut tungassut pivdlugit inuiaKa-
Katigingnik misigssuissut nalunaeru-
tåne ilåtigut imåitunik agdlagsima-
ssoKarpoK: „..igdlut pivdlugit ajor-
nartorsiutit pitsaunerussumik nåmag-
sineKåsangatinarput igdlut pissusé
sungiusimaneKartut tungavigineKar-
pata, taimåtaoK sianigissariaKarpoK
nugtuit tamatuma tungåtigut akiler-
suisLnåussusia KanoK inersoK." isuma
tamåna isumaKatigivdluinarpara.
ikiutisiaKarnermut tungassut
uvdluvtine piumassarinøKartut na-
jorKutagssatdlo nåpertordlugit ikiui-
ssarneK pivdlugo ilerKorerKussat a-
tortussut pissuslgssamisortumik mi-
sigssugaussugssångorput. kisiåne ilo-
Kiångorsimassunut isumagiingningner-
me tåukulo nalerKutumik årKigssut-
dluagkamigdlo suliagssaKartiniarøe-
Karneråne sule måmagsineKångitsuimik
suliagssaKarpoK.
ukiut arfinigdlit matuma sujorna-
tigutdle Kalåtdlit-nunåta landsrådiata
Nungrne iloKiait inigssåinik sananig-
ssamik encarsaut itapersersorpå 1959-
imilo inigssiap encartomeKartup sa-
naneKarnigssånut aningaussat 360.000
kr. akuerssLssutigisimavdlugit, kisiå-
ne inigssineKarnigsså, aningaussaler-
sorneKarnigsså. angfssusigsså ilusig-
ssålo pivdlugit oKartugssautitat åssi-
glngitsut akornåne nutsordterussårneK
pissuitauvdlune suliagssaK tamåna pi-
ngårtoK måna tikitdlugo kinguarsar-
nøKarsimavoK agdlåtdlume 1963—67-
imut sanaortugagssanik pilerssårusia-
me ilångdneKarsimanane.
tamåna nåmagsiniagagssavigtut isu-
maKarfigåra landsrådip, Kalåtdlit-
nunånut ministeriaKarfiup da.nskitdio
iloKiait pivdlugit peKatigigfeKarfisa
suleKatigigdlutik Kanigtukut nåmagsi-
niartariaKagåt. tåssauginångilarme i-
lOKiangnut igdlulidssinigssaK, tåssau-
vordle åma suliagssaKartitsinigssaK
nalerKutungorsainigssardlo pivdlugit
aperKutip KångertineKarnigsså, Nung-
me „Dronning Ingrids Hospital" su-
leKatigivdluardlugo atåssuteKarfigiv-
dluardlugulo. tamatumane iloKiait Ka-
låtdlit-nunåne isume tamane ilagissa-
mingne najugaKartut kislmik erKar-
sautigineKångitdlat, kisiåne åma ilo-
Kiait Da-nmarkime iloKiangnut inig-
ssiane sujormatigut inigssineKarsima-
ssut, måssalo pissariaKartumik pit-
saussumigdlo isumagineKardlutigdlo
paorKineKaraluardlutik taimåitoK o-
Kautsitigut tarnimikutdlo mardloriåu-
mik ajornartorsiutøKartut tamånalo
pissutigalugo Kalåtdlit-numånut su-
ngiusimassamingnutdlo angerdlarser-
tuartut.
tamatuma pingåruteKardluinarnera
pissutigalugo ingmikut sågfigingni-
ssuteKarfigiumavara socialministere
atarainartoK suliagssap piårtumik nå-
magsiniarneKarnigssåinut sulissuti-
gingnerKuvdlugo.
kulturikut suliagssat
angmaivdlune OKalungnerme åma
OKautigineKarpoK nunat avangnardlit
aningaussauteKarfiata ingmikut itup
pilersineKarsinaunigsså danskit nå-
lagkersuissuisa sujuarsarniagagssari-
gåt, aningaussautøKarfiup tåussumaB^su2’;u^ tama'tumunga ilaKutaringne
OKilisarsinaungmago suliagssat ing-jB||P^ersu^ssun^ periusigssarigsårneru-
mikut itut iliniartitaunermut, påsi- Vt ssarmata • nangmingneK sipårnikut
niainermut kulturikutdlo inunermut
tungassut aningaussalersorneKarnerat.
soruname naluvara suliagssaKarfingne
taineKartune åma Kalåtdlit-nunåt er-
KarsautigineKarnersoK enKarsautigine-
Kånginersordlunit. isumaKarnarsinau-
vok nåmagsiniagagssat ingmikut itut
nunat avangnardlit iluånituinait ta-
matumane pi-neKartut, isumaKarnarsi-
naussordlo Kalåtdlit-nunåt ilånguti-
savdlugo ingmikoruteKarpatdlartoK.
taimåikaluartordle kultureKarnermut
tungassunik ingmikut itunik nåmagsi-
niagagssaKarpoK aningaussanik ukiu-
mortumik inatsisitigut akuerssissutau-
ssartu-nik akilersorneKarsinåungitsu-
nik, avdlatutdle itumik tungaveKar-
dlune akilersorneKartariaKartunik. r '
tamatumane erKarsautigineKarput
suliniarnerit kulturimut tungassut ka-
låtdlit danskitdlo ataKatigingnerming-
nik misiginerata nakussagtineKarnig-
ssånut: danskit erKumitsuliortuisa (ni-
pilerssorneK, issigingnårtitsissarneK)
Kalåtdlit-nunåne angalatitauvdlutik
takutitsissarnigssånut, dansikit imaKa-
lo åma avangnåmiut erKumitsuliortut
taimaingajagtunigdlo sarKumersitsi-
ssarnigssamut. igdluatungånilo Kalåt-
dlit-nunånut tungassunik måne Dan-
markime nunanilo avangnardliussune
avdlane sarKumersitsissoKarsinauvoK.
iluarsartussinerit taimåitut uvdlumi-
kut maKaissinaKaut piviussungortine-
Karsinaunatigdlo aningaussauteKar-
fingmik pilersitsingikåine. isumaKa-
råine Kalåtdlit-nunåne kultureKar-
nermut tungassut nunanut avangnar-
dlernut tungassungitsut, téssaussutdle
danskit nangmingneK suliagssait, tau-
va avangnåmiut aningaussauteKarfig-
ssånik ingmikut itumik pilersitsinig-
ssami'k erKarsåumut tungatitdlugo
kulturimut tungassutigut aningau-
ssauteKarfingmik Kalåtdlit-nunånut
atortugssamik pilersitsiniardlune er-
Karsaut sujuarsarniartariaKarpoK kul-
turikut suliniarnernik taineKarérsunik
ajornarungnaersitsissusinaussoK. tai-
måitumik kulturministere atarKinar-
toK ikajumigsårumavara atorfileKåne,
Kalåtdlit-nunånut ministere, tamåko
pivdlugit oKaloKatigerKuvdluge
aningaussautinik pilersitsineK
Kalåtdlit-nunåne aningaussautinik
pilersitsinigssamik aperKut erKartoru-
magaluarpara.
ilumortuvoK Kalåtdlit-nunåt ani-
ngaussatigut pitsungmat. tamånalo
pissutigalugo nålagauvfiup ilånit ang-
nertumik aningaussalissutøKartaria-
KarpoK. naluneKångilardlo inuit
Kavsitigut amigautigissarait priva-
timik inussutigssarsiutigssap aut-
dlarnerneKarnigsså-nut aningaussali-
ssutigssat autdlarKausiutigssat ikater-
ssorneKarsimassut, imalunit angatdla-
tinik angnerussunik pigssarsiniardlu-
ne sujuleKutagssat, åma piniutigssat
akisut taimaingajagtutdlo ipigssarsia-
rinigssånut sujuleKUtigssat. taimåtaoK
pissariaKartuvoK inusugtut åipanig-
kångamik igdlutårnigssamingnut ani-
ngaussanik katerssugaKarnigssåt.
Kalåtdlit-.nunåne sparekassene ani-
ngaussat uningatineKartut ukioK ki-
ngugdleK 15 miil. kr. migssilioraluar-
pait, aningaussatdle amerdlanerssait
tåssåuput suliartortitat imalunit inu-
ssutigssarsiorfit privatiussut ilissait.
kalåtdlitdle nangmingneK på issigi-
guvtigik ikigtuararssuput, tamatumu-
ngalo atatitdlugo inusugtut ilissåinut
ingmikut soKutigingnigkumavunga.
inusugtut sipårtar.nerat sujugdler-
mik perorsagaunenmut tungassumik
pingåruteKarpoK; nunamut pingårute-
KarpoK nunap inusugtai Kagfagkiar-
torumavdlutiik piumåssusermi'k pisi-
naunerrnigdlo takutitsigångata sipåg-
katigut tamatumunalo nunap ineriar-
torneranut iluaKutigssiuivdlutik.
åipagssånik inusugtunut tåukunu-
nga ajungeKutauvoK ukiune måkuna-
ne aningaussarpagssuit Kalåtdlit-nu-
nånut atugagssångortikavtigik, tai-
måitumigdlo pissusigssamisusaoK inu-
sujunigssamingnut i'kiugpata.
kisiåne Kalåtdlit-nunåta inusugtai-
sa akornåne sipårtarnermik ilerKU-
ssumik kingornutagaKångilaK, taimåi-
tumigdlo pilersitsissariaKalerpoK. nå-
lagauvfiup tungånit årKigssutdluagka-
mik påsisitsiniaineK kinguneKarsinåu-
saoK, kisiåne tamåna pigssarsiaKartit-
sivdlune iluarsartussinermik taper-
serneKartariaKarpoK. tamåna ima su-
liarineKarsinauvoK sujunertamut si-
latumut atorniardlugit inusugtup ani-
ngaussautine sparekassemit tigugå-
ngagit nålagauvfiup tamåna akigssar-
sisibsissutigisavå aningaussångordlugit
akigssarsianik malungnartumik angf-
ssusilingnik. tamåna tusåmaneKaler-
pat påsisitsiniainerdlo årKigssutdluar-
simassoK tamatumunga peKatigitine-
Karpat inusugtut amerdlasut sipåmia-
•gaKalernigssåt tupingnartusångilaK.
nalungilara tamåna nålagauvfing-
mit aningaussanik nutånik ikingune-
KartugssaussoK. sujunigssardle unga-
isigsoK issigalugo aningaussat tåuko
uterKigtugssåuput ‘tåssame Kalåtdlit-
nunåne aningaussautit aningaussali-
'ssutigssat nålagauvfiup aningaussali-
ssutigssainik pissariaKartitsineK mig-
dlisitugssaungmago.
måne Danmarkime inusugtut sipå-
gaKarnerat pingåKigpat — sordlo ta-
måna angmaivdlune OKalungnerme ig-
dlugissap aningaussalersorneranut i-
nup nangmineK ikiunigssånik aperKU-
mut atatitdlugo taineKarsimassoK —
tauva sule pingårnerungårpoK kalåt-
dlit inusugtut sulivfeKartut imalunit
inussutigssarsiuteKartut sujunigssa-
mingnut sipågaKamigssåt. isujunersu-
tiga tamatumunga ikiutaussugssau-
'VOK.
påsisimavara Kalåtdlit-nunånut
ministere atarainartoK aperKut tåuna
pivdlugo taimaingajagtumik isuma-
■KartoK, taimåitumigdlo ilimagåra mi-
nisterip atarKinartup tamatuma pissa-
TiaKartumik misigssorneKamigsså su-
lissutigiumårå.
naggatåtigut nuånårutigalugo OKau-
tigiumavara danskit inatsisait amer-
dligalugtumartut ineriartomivta ator-
■figssaKartitai Kalåtdlit-nunånut atu-
lersfneKartaleriartuinarmata angneru-
ssumik mingnerussumigdlunit sulia-
ralugit nalerKutungorsagauvdlutik.
taimalo måna åma kigsautiginaKaoK
inusugtut aftenskoleirartarnerat piv-
dlugo inatsisip Kalåtdlit-nunanutaoK
'atulersineKarnigsså. kigsautip tamatu-
ma tunulerisså tåssauvoK Kalåtdlit-
nunånut oplysningsrådip tagpavane
•Kåumarsainiardlune sulinerup ang-
mertusarneKamigssånut iluarsartune-
Karnigssånutdlo atatitdlugo inatsit
taimåitoK amigautigingmago.
Nik. Rosing.
Vor tids bedste
naturlige
sundhedsdrik...
•Ribena
*UN0HI0»O«IICMM
«*TUmiCT C-VITiM«
""Uil >| mtOkOtli IlUil
VITAMIN C
7