Atuagagdliutit - 30.01.1964, Blaðsíða 2

akerartuineK suliniardluar-
nermigdlo aserorteriniar-
neK pertarianarput
„Kanorme tauva Atuagagdliutit JQtdlime
erKigsinermik agdlautigissaKarsinaugpat,
nunavtfne ilagit kutdlersåta Atuagagdliu-
tit ingerdlånekarnerat akuerssorumångig-
pago“, taimatut SrkigssuissoK jdtdlip nor-
moruane agdlagpok.
tamåna ima akinekarsinauvoK: tåssa på-
sisimagamiuk Kavdlunåt tamarmik pissd-
titagssatut torkartårissumigdlo iliorfigi-
ssagssatut issiginekarsinåungitsut ajornar-
torsiutit sQtdlunit iluarsiniarneKåsaganga-
ta.
såruname nåpertuivdluångineKaraluarpoK
akigssautinut tungassuinåungitsumik åma-
le Kavdlunåt kalåtdlitdlo akornåne pissut-
sit eraarsautigaluglt, sutdie iluarsissagssar-
pagssult angnertut miklssutdlo isumaming-
nlk årKingneKarsinåungitdlat Kavdlunåt a-
vorKårineKarnerlnåtigut.
Atuagagdliutit åndgssuissuata Mogen-
senlp OKaluglautånut tungatitdlugo ag-
dlautiglssånut akuerssangitsunit provste ki-
slmlngllaK. Mogensenip OKalugiautå Kunu-
sårineruvoK plssdtitsiniameruvdlunilo na-
llgssaKångitsoK.
isumamlgdle taimatut erssersitsineK åma
nunaglssamik pingårtitsinermik tunuliaKU-
teKarpoK, måssalo taimailiortartut suka-
ngaKissumlk perlauseKartaraluartut, tamå-
na inerlartornerup Ilagssarå pingårtoK,
sagdliutdlugo nunap nangmineK lnuisa su-
llssuniameKamerånik sujunertaKartoK.
nuname måne mianerssortunlk inoKar-
portaoK, kalåtdllt Kavdlunåtdlo akornåne.
tåuko erKlgsisimaniarssaringåramik palmit
avaleKutåinlk aulaterissututdlusoK Iput, i-
siimatlk sarKumiuniartamagit påserKårtl-
nago amerdlanerit ingminermlgsut isuma-
Kartut, imalunit inuit atorfigtik nåpertor-
dlugo OKausigssaKaKissut sujunersiniarKår-
tarpait ingmigsut isumaKarnersut, aitsåtdlo
tamåna ugpernarsigångamiko isumatik
sarKumiunialersardlugit.
kinalunit nuname måne sulivfeKartOK av-
dlat lsumånik tusagaKamigssamut Kunu-
ssariakångilaK, nangminerdlo åma isuma-
nik sarKumiussaKarsinautitauninc atomiar-
tariaKardlugo, taméname naKisimaneKå-
ngitsumik pisinautitaunerup ttingavigissai-
sa pingårnerpårtarigunarpåt.
ingassåussissumik pissortat OKausigssa-
Karnerånik atarKingnigpatdlårnerup su-
ngiutlnagkap ineriartornigssaugaluaK akor-
nusersimasimavå, mingnerungitsumik Tu-
nume, sulime Tuno Kitåne pissutsinut nag-
dlersdtilernigssamut sivisdmik avKutigssa-
Karatdlartugssaungmat.
sordlume nutåmik periauseKalemigssaK
kissiglnarneKalersoK pissusitorKat maligta-
rinekåinardlutik. taimåiput kæmnereKar-
neK, erKartussissoKameK avdlarpagssuitdlo,
taimatiitaoK råderpagssuit udvalgerpag-
ssuitdlo, taigutåinarmik ingerdlatat, tåssa
sagdlaitsuliorniarssarineK erKarsardluar-
Kårane iliortamertutdle amerdlatigissunik
kukunertaKarmat.
ukiortåmit imigagssaK Tunume kigdlé-
rutfsaoK Kitåne årKigssussinertut. taima-
tut pissoKarérpat ilimagineKarunarpoK sivi-
sungåtsiarumårtOK pissutsinik namagingnl-
nalernigssamut.
Canadamile ajoKersuiartortitatut igdlua-
nik bibile tiguvdlugo igdluanigdlo puiau-
ssaK snapse tiguvdlugo ingerdlatsiniartut
atorfigssaKartingilavut. angutitdle arnatdlo
kivfåungitsut, Kunungitsut Isumanik sar-
Kiimiussinigssamut, isumamingnigdlo ig-
dlersuiniartut, måssa ilåtigut tåuko kuku-
neKartåsagaluarångatalunit.
pisorKat nutåtdlo aporautllerfiat angu-
simavarput aulagsagsimårflk, igdluinar-
grammofon med FM-radio
og særskilt højttaler ... t
en plads-, pris- og kvalitets-
mæssig gunstig kombination..!
... «n aktuel kombination, fordi den er konstrueret på baggrund af
de gennemgribende andringer af Danmarks radios sendepolitik,
der fandt sted 1/1 1963, hvorefter FM nu er vigtigst, da alle danske
udsendelser kun foretages her.
Bella Muslca består af en ELTRA Hi-Fi forstærker, bygget sammen
med en elegant pladespiller og en effektiv FM-radiodel.
Bella Musica er konstrueret for særskilt højttaler, en adskillelse,
der giver mulighed for individuelt at vælge blandt de højttaler-
typer, der findes. Bella Musica er
forsynet med diodeudtag for til-
slutning af båndoptager.
Bella Musica 997 kr. 585.-
He|ttalar type 93:43 kr. 60.-
ELTRA HI-FI hs]ftal.r
type 93:44 buldr af
2 højttaleriyil.mu
Leveres i teak og palisander. ***«.........................kr. 195.-
De anførte priser er de i Danmark gældende brutfopriser.
siornerup ingassåussinerujugsstivdlo sarKii-
mertarfiat.
tamatumunga ama ilauvoK nunagissamik
pingårtltsineK, ingassåuneKångikune kussa-
nartoruj ugssdsfnaussoK. ingassåussitsiar-
tarnerit isumåkérfigineKåsåput, isumamik
aulajangiiissivatdlåmeK pinardlugo, avdlat
isumait soKutiginagit sujunertap pårdlag-
tuanut sangutitsingikunik.
tamatigut atandssagssauvoK nunagissa-
mik pingårtltsineK nunagissamut asang-
ningnermik tungaveKartoK kigsautigissa-
Kardlunilo noncåissuteKartOK nunagissap
pisdnerulemigssånik sujunigssåtalo Kau-
manerulemigssånik.
InåKatigSgtut atugkat kulturilo erKarsau-
tigalugit Kalåtdlit-nunåt nunaserdlåt suli-
nialerKårfiåtut sule issigissagssauvoK. kI-
magtarnermik misigisimaneK ilåtigut ma-
lungniutitsiartartoK, mingnerungitsumik
avisine åma aungmik tigdlerdlualersitsissu-
tut suniutarpoK.
tugdluångfpatdlårpordle Danmarkip Ka-
låtdlit-nunånut pinerdlugtuliai OKaluserl-
savdlugit, imalunit kalåtdllt kulturiånik a-
serorterissoKarsimanernik oKalusavdlune,
tamatumane pineKarpat kulturimik nutå-
mik pilersitsiniarneK, nunap inulsa ericar-
sartausiåne sordlaKartumik.
tamåna pilersinago isumatigut ilagsima-
nea iluarsiniartariaKarpoK intoermilo tor-
aavigssarsiordlune, nautstagssaa iluamér-
sok inungnut ilineKarsinaorKUvdlugo. tåu-
na sordlanigpat aitsåt agdliartortitagssaKa-
lisaok.
takornartanik akerartuineK suliamigdlo
ajungitsumik nangåssørnartungortitsiniai-
neK Atuagagdliutit kisimik pfnatik inuit-
dle atausiåkåt tamarmik pérsiniartariaKar-
påt.
nunap piorsaivfigineKarnerane inuiait é-
ssigingitsut mardluk suleKatigigtariaKarsi-
magångata misigissutsit eKérsamekarKajå-
ssarput. ajornakusørpatdlårtångilaK inung-
nik aulagsagsårinigssaK, tamånale ajOKu-
serujugssuarsinauvoK, måssa aulagsagsfiri-
ssok inungnit nuånarineKartorujugssuå-
ngortarunaraluartoK.
aulagsagsåriniameK nalorninartoKartåi-
narpoK ilaKartineKångikune alornartorsiu-
tinlk kukunernigdlume påsingningnermik,
inØKatigingne avdlångornerssdp nagsatari-
ssainik. tamatumane suliniarnigssaK nissa-
riaKarpoK mamiatsangnartunik agdlauti-
gingningneK kisime pinane.
tamatuminga påsingnerKalåmeK ersser-
Kigsumigdlo erKarsarsinåungineK pissutiga-
lugo misigissutsinik aulateriniartut nåma-
gigtaitdliutaunerussut tungavigalugit sar-
KumiussiniarKa j åssarput, taimailiortarne-
ratdle pissdssårneruvdlunilo kdkunerusf-
nauvoK.
tamatuma kingunerisinauvå encarsauti-
nut ajortunut Kimagtarnermik pilersitsi-
neK. taimailiomeK eKérnermik pilersitsisi-
naugaluarpoK, kinguneKångitsortugssatut-
dle sujumut erKartuneitarérsumik, tåssa
inerlartornerup maligtarissagssainut avdlå-
ngortugssåungltsunut akerdliunine pissuti-
galugo.
pingårtOvoK påsisavdlugo ingmut nivtar-
såuniameK angnerutineKåsanersoK, ima-
lunit inåvdlutit avdlat iluaKutigssåt sag-
dliutineKåsanersoK, taimatutdlume silaiser-
sorlartarnerit noKiniarneKåsanersut. aki-
ssugssåussuseKamermik misigisimanikut.
tamatumunga åma atåput Hans Egedep
ilungersfltlgisimassai ugperissamut ilerKO-
rigsåmermutdlo tungatitdlugo erKarsautit
itinerpåt, påsfsavdlugulo aperautaussoK u-
naussoK tamåkunflnatigut KanoK ingmut
piumavfigineK inersoK.
tamåna tontårnavigalugo pilersitsissoKå-
saoK inuiaKatigigtut kulturimik, kulturi-
mut inerlartornerup italalianerane ineKar-
simassup taortigisinaussånik, silarssuar-
miutdle avdlat kulturinit avdlauneruvat-
dlårtariaKångitsumik.
kiavdlunit kigsautigigunångilå ukiut 300
anguvdlugit kingumut utersåmigssaK, a-
memik atissaKarKilemigssaK inunerdlo
pugtangniardlugo ilungersuapilorKilemig-
nigssaK InQssutigssaKarsinaunigssap sania-
tigut avdlanik erKarsauteKarpatdlarane.
ukiut nagsatarisimavåt indneK pivdlugo
kalåtdllt avdlatut erKarsartariaKalersimane-
rat, arajutsisimanagule pfisisimavdlugulo
nangmingneK angnerussumik piumavfigi-
nekaramik.
tamåna anguniardlugo erKortumik aut-
dlarKautigineKarsinauvoK akuerssångine-
rup isumapitdlersimaneruvdlo sorssungne-
Kalernigsså. taimailigpat aitsåt neriutig-
EM. Z. SVITZER
Trælastforretning
Vallensbækvej 67—69, Glostrup
Skibsegetræ, fyrretræ, lærk,
bøg m. m.
orpit mångertut umiarssualiorner-
me atugagssat, kanungnerit,
kanungniussat, Kissugssiagssat,
avdlatdlo
ssaKalisaoK sujumukarnikut maligagssanik
sarKumertoKarsinaulisaoK suliumatfinik er-
sserKigsumigdlo erKarsartartunik.
Danmarkimingånit pissut måne nipait-
sumik tamatigut nutartemeKartarsimångit-
dlat, akugtungitsunigdle anorerssuartut I-
tumik ajoKuséKissumik sunigdlo tamanik
assagtussingitsumik sassuneKartarsimavdlu-
tik.
taimale pissoKartitdlugo silåinaK saling-
neKartarpordlusoK, pissutsit OKatdlisigine-
Kalersardlutik, inuitdlo nipangersimåinar-
tflgaluit isumanik sarKumiussinialertar-
dlutik, ukiutdlo nutåt sarfalikåmere påsi-
ssagssarsiorfigilersardlugit ilikartardlugulo
uvdlut nutåt pilersimångitsut uvagut flma-
gavta pissutiginardlugo.
pissutsit taimaingmata Kalåtdlit-nunåtdlo
nangminerissaminik kulturérusimangmat
neridtigssaKarpoK, perKigsårtumik Kinersi-
nikut nutåmik pilersitsissoKarsinaujumår-
toK, avdlat igdluinarsiornerånut, kdkune-
rinut amigautåinutdlo saligsimassumik.
kulture atausinåussutsimigut nukingmi-
gutdlo avdlanik KångissoK, taimåitordle pi-
lerdlautsimine isimanerminik kimigsima-
neKartoK, kalåtdllt avdlanit angnermik i-
sumakulutinut sorssugtariaKarsimassut ili-
samautånik isumakuldteKångitsumik pe-
KartoK.
kulture, KåKat, kangerdluit, ukiup u-
nuaisa aussatdlo alianaitsut inflp tamånut
Ktngorsimanerånik peKartoK ilumortumig-
dlo suleKatauniartunut pasigdliutinik isu-
mapitdlersimanermigdlo peKångitsoK.
Niels Underbjerg
Angmagssalik
ApolloraK Mogensenip OKalugiautå radio-
me autdlakåtineKamigssamut itigartlne-
Karsimåsagaluarune, pissuteKartlneKarsi-
måsagaluarpoK OKalugiautip nangmineK
suliarineKarnermigut KanoK pitsautiginera-
nik, imarissåle tamatumunga tiingavigine-
Kartugssaunaviarane, tåssa kikutdlunit er-
Karsautait tamanut sarKumersinautitaung-
mata.
soruname isumai sarKumertariaKarput
KanoK igdluinarsiortigigaluarunik, akissug-
ssåussuseKarpalungitsigigaluarunik mérar-
palugtigigaluarunigdlo. tamatuma kingune-
re isumakulungnåsaaKaut inuit Mogensen!-
tut itut amerdlasunik ilatårtusagpata. Dan-
markimile pinane kalåtdlitdle nangming-
neK akornåne ånilånganigssamut pissutig-
ssaKåsaoK, taimåisagpåme Inuit politikip
tungåtigut sule ' inersimassdngorsimåså-
ngingmata (måssa taimåitoKarunångika-
luartoK), inuitdlo Mogensenitut entarsåsa-
gunik kingunere nangmingneK atortaria-
Karpait, tåssa unatartinerit ajunårneritdlo
imaKalume ama inuiait nungutitaunigssåt.
taimatut pissoKarumårpoK inuit iluagtitå-
ritdlarKigsut akissugssåussuseKångitsutdlo
OKartugssåussuseaalerpata. taimailissoKåsa-
gune ajdsaKaoK, pisinautitåungilagutdle ta-
måna akornuserniåsavdlugo. kalåtdlit
nangmingneK piumassarissariaKarpat naKi-
simaneKångitsumik Kinersinåusavdlugo av-
Kut suna ingerdlavigiumanerigtik.
Danmark tamatigut erKortumik iliorta-
runångikaluarpoK, nangminerdle nunatdlo
avdlat påsissait tungavigalugit suna aju-
nginerpåusanersoK naniniartarunardlugo.
kalåtdlit taimatut isumaKarunik, danskit
norKainiamere tapersersdsavait, akuner-
mingnilo inuit pikorigsut akissugssauner-
migdlo misigisimassut Kinertåsavdlugit su-
liagssamik tamatuminga isumagingnigtug-
ssatut.
akigssautinut tungassunik månilo suli-
nermik issomartorsiuissarneK ilåtigut er-
KortusinauvoK, mamaitsfirnartarpordle tai-
matut issornartorsiuissoKarajugtarmat ar-
naussaralait, nunamingne taima atorfigssa-
KartineKartigigaluardlutik Danmarkimut
uninarsimassut tungånit. ilivse Danmarki-
mtginarpuse mavssuarussårdlusilo, uvfame
utlnartdguvse kangujartitdlautigalusilo su-
lilerdluse. aitsåt maunga uteruvse Kalåt-
dlit-nunåtalo sujunigssånut sulinialerdlu-
se, tauva erKortumik issornartorsiuisinau-
lisagaluarpuse. — soruname ilivse iliniar-
nerse pivdlugo Danmarkimituse tamatu-
mane erKarsautigingilavse.
påsingilaråtaoK akigssautit pivdlugit o-
Katdlinerme nukit taima angnertutigissut
asulInartineKåsanersut ilumortOK unaung-
mat: kalåtdlit danskisut iliniarsimassut Ka-
låtdlit-nunane akigssautait, danskit Dan-
markimc akigssautåinit angnerussut, tåssa
akilerårutit, akitsQtit, nåparsimalernigssa-
mut akiliutigineKartartut avdlarpagssuitdlo
Danmarkime pingitsørneKarsinåungitsut
Kalåtdlit-nunånile atortineKångitsut pissu-
tigalugit. nalunångilartaoK Kalåtdlit-nunå-
ne akigssautit tamåkissumik Kagfaivfigine-
Kåsagpata akileråruteKartoKartalerumår-
toK, taimailigpatdlo danskit amerdlanerit
Kalåtdlit-nunåliarusugkungnåisassut. KaKU-
go naligigsumik akigssarsiaKarneK angu-
mérartavtinut
A/G atuartardlugo takuneK ajornångilaK
„Mérartavtinut"-mut ilånguneKartartut
sdvdluångipatdlårtartut. søk uvdlumikut a-
tuartitaunerup sujuarsagauniarugtulerfia-
ne, maskinat atordlugit sulinerup sujuar-
sagaorugtulerfiåne — inuiangnut avdlanut
sule sukanerussumik angumagsinaulernig-
ssaK sujunertaralugo — anguniagkamut ta-
matumunga ikiutausinaussut tamarmik a-
tortugssatut tiguneKångitdlat? imåinguatsi-
armat agdlagkat „m§rartavtinut“-p Kuper-
neranltut tåssaussut mérKat anginerit inu-
sugtuarKatdlo atuarumanerussartagait. tai-
ma agdlagkama ima isumångilanga aviser-
put ajoralugo, någga, kisiåniuna Kavdlu-
nåt avisé usorissarika mérartamingnut i-
ndsugtortamingnutdlo påslssutigssarpag-
ssuamik uvdluinarne inunerme pissaria-
Kartunik imaKartarmata. mérKatdlo „mé-
rartavtinut“-mut agdlagtartut — agdlagtå-
ngikaluartutdlume — ka;j umigsårpåka sule
amerdlanerussunik agdlangniartarauvdlu-
git, tåssame tåssuna agdlagsinavmertik ag-
dlisardlugulo ineriartortiniåsavåt.
guvsiuk påsiumårparse, aningaussatigut
pitsaunerussumik angussaKarsimanaviå-
nginavse, aningaussakitdlinarumåravsile.
erKaimaniarsiuk nutarterinerup sorpagssuit
nagsatarissarpai: akilerårutit, niorautigssat
ingmikut akitsdtait, pingitsailinikut ilev-
KårtitsineK, akilerårutit åmalo, såkutdju-
ssarneK sanerKuneKarsinåungitsoK, inuit
nålagauvfingmit soraemerussutisiaKaler-
nigssånut akilersuineK avdlarpagssuitdlo!
Afrikame Asiamilo nunanut kinguarsi-
manerussunut danskit ikitlteKarnerat er-
KartorneKarångat OKartOKartåinarpoK: „nu-
na kinguarsimassortarput Kalåtdlit-nunåt
ikiorKårtariaKaraluarparput." tamåna pi-
ssusivlussunik putusårineruvoK naligssaKå-
ngitsoK. Kalåtdlit-nunåt kingusingneruga-
luarpoK, aningaussatdlo milliarderpagssuit
atomeKartariaKaraluardlutik indniamikut-
dlo atugkat Danmarkimut nalerKiutdlugit
kingusingnerugaluardlutik, nunanile ki-
nguarsimanerussune pissutsit Kalåtdlit-nu-
nånit nåkanganeruvdluinangårput, nåpau-
tit, kångneK igdlugssaileKinerdlo atugauv-
dlutik, inuit atuarsinaunatigdlo agdlagsi-
naunatik, maskinat atordlugit niorKutig-
ssiornigssamut såriarfigssaKångivigdlune,
kisermåussissunik nålagkersuissoKardlune,
nunautausinaussut kiserngåuneKardlutik
nunautiligssuamit il. il. Kalåtdlit-nunånile
pissutsit Europamut nalerKiutdlugit nåka-
nganeruvatdlångitdlat, månime nunaKar-
fingne angnerussune tamangajangne pu-
jortuléraKartoKarmat, angnérussunik ming-
nerussunigdlQnit niorKutigssiorfeKardlune,
atuarfeKardlune, ingnåtdlagiaKardlune, nå-
parsimaveKardlune, bømehaveKardlune,
radiostationeKardlune, nioncutigssanik pi-
lersuissoKardlune angatdlåssinermutdlo a-
tortoKardlune.
Kalåtdlit-nunåt kinguarsimassusagpat å-
ma Danmark taimåisaoK. Danmarkimime
igdlugssaileKissoKånginerpoK? nåparsima-
vit, atuarfit, iliniartitsissut, nakorsat, tek-
nikerit, sulissugssat sungiusarsimassut i-
kiuiniarnikutdlo atortorissat amigautigine-
Kånginerput? K’asigiånguit 600 migssilior-
dlugit inoKarput, isumaKångilangale Dan-
markime igdlOKarfik taima agtigissoK a-
tauslnardlunit K’asigiånguanisut pitsauti-
gissumik atortulersugaussoK. K’asigiångua-
ne bømehaveKarpoK, meråncanut inigssia-
Kardlune, fritidshjemeKardlune, aviséra-
Kardlune niorKUtigssarpagssuaKardlunilo.
isumaKångilanga Danmarkime igdlOKarfit
2—3000 anguvdlugit inugdlitdlunit taimatut
atortorigsårtigissut.
sivisdmik månisimångilanga nalungilara-
lo Kalåtdlit-nunåne manamut takusima-
ssavnit ajomerussunik sujumugagssaKar-
toK, OKautigineKåsaordle Danmarkime ar-
dlaleriardlunga takussarsimagika igdlut;
måne takusimassavnit nåkanganerpånlt a-
jornerujugssuarnik atugaKarfiussut.
mangånit KimerdlSrdlugo Danmark isu-
maKarfigencajånarsinauvoK nunatut i-
mungmik tungusungnitsumigdlo kdgtutut
— Danmarkimilume nunauvoK alianaitsoK
— imaKale ilanfkut ajunginartåsagaluartoK
Kalåtdlit-nunåta inue takutitåsagåine kisi-
mik nåmagigtaitdlidtigssaKångitsut.
Torben Jensen,
K’asigiånguit
realskole-elev Kristian Poulsen.
Kalåtdlit-nunåt kinguarsi-
massuva?
HA-DIESEL A/S
FREDERIKSHAVN . TELEGRAMADRESSE: ALPHA
orssugssaK sfpSrsiuk
silarssuarme tamarme B & W ALPHA-t,
totaktit ventileKångitsut dieselmotorit, tu-
såmassarujugssunerisa uko plssutigait:
aserortujulssusé orssugssartiingingajang-
nerilo. — motdrit angissusé: 100 HK-nit
1000 HK-nut.
Spar brændselsolie.
B & W ALPHA totakts ven-
tilløse dieselmotorer er
kendt over hele verden på
grund af:
Den store driftssikkerhed
og dens lave brændstof-
forbrug. — 100—1000 HK.
2