Atuagagdliutit - 30.01.1964, Síða 7

vagut pissussutigingilarput. sok nåla-
gauvfiup sulissugssat akisunerpåt, ag-
dlåt Danmarkime sulissunit akisune-
russut nunavtine atorniarpai? sok a-
ningaussat nunavtinut atugagssångor-
dlugit nålagauvfingmit tuniuneKartut
Kavdlunånit iluanårutigineKåsåpat?“
OKausererigkama påsinarsiseréru-
narpåt kalåleK inusugtoK iliniardluar-
simassutut nautsorssussaK taima a-
perssuteKartariaKångikakiartoK, su-
liagssåme nunavtine atorfigssaKarti-
ngågkavta piårtuimik suliarineKarnig-
ssåt pivdlugo maunga suliartortitsine-
Kartarmat sulissuni'k iluanårtitsiniar-
nigssa« sujunertarinago.
sunamiuna nunavtinut suliartortitat
— tåssa aussåinåkuwgitsoK åmame
måne nunagssitdlutik uvaguvtinut nu-
napKatauvdlutik suliaKartut — sunau-
na akigssautaisa ikalåtdlinut tamanut
siaruåunigssånut akornutiviussoK?
akissutigssaviga tancuinaratdlardlu-
go sujugdlermiik måna ersserKigsar-
Kålåratdlardlara: tamatumunga (ka-
låtdlit iliniarsiimanertik tungavigalu-
go tamarmik måne Kavdlunåtut akig-
ssauteKalersineKarnigssånut) danskit
Kinigait, nålagkersuissue nunavtinit
autdlartitaussup kiavdlunit akuerssi-
sisinåungitdluinanpai, åmalume nu-
nane .avdlane nålagkersuissoKångila-K
nangmingnøK nunamik Rane oKartug-
ssauvfigissamingne ipiumassanut tai-
måitunut akuerssårsinaussunik. tiv-
dlumikume aKagulunit pissutsit tai-
maileraluarpata tupingnartuliåusaga-
luarpoK, tåssa Kai.-nunarput tåssau-
lisagaluarame isilarssuanme nunanit
tamanif Kutsingnerpåmik akigssaute-
KarfiussoK uvfalo nunap inuinut av-
guaKatigigsitdlugo sule .niorKutigssior-
nøK mingnerpaussoK. tamåna nikat-
dlutigøKinatigo aitsåt autdlarnersaler-
pugut. silarssuanme nunanut akig-
ssautigigsårfiunerpånut ilåungineK i-
månarujugssuaK ni'katdlutigssåungi-
laK.
OKalugiartup tamåko pivdlugit er-
Karsautai KanoK itupat? .kalåtdlit a-
kilemerdlugaunerssuånik ©rKartuing-
mat lilimanarsinaugaluanpoK tamatu-
munåkut naligigsitsinermik taineKar-
tartoK isumagisagå, kisiåne taimåingi-
nguatsiavigpoK, tåssame Kavdlunåtut
nunalisitatut akigssarsiaKartugssatut
OKautigissatuaii 'tåssa kalåtdlit A. Mo-
gensenitut iliniardluarsimassut tåu-
ssumatutdlo iliniarnermingnik akiler-
suis-sut. avdlat tamarmik taimatut pi-
nøKartugssatut nautsorssusimångina-
migit tamatumunga tungassumik a-
tautsimigdlunit ersserKigsuliutøKångi-
laK. taimåitumik påsiuminåipoK ka-
låtdlit akilernerdlugaunerujugssuånik
OKalungnera, pasinardlunile ingminut
tungatineruvdliugo taima oKarsimasi-
naussoK.
inungorfiup aulajanginigsså
Kavdlunåt nunavtine akigssautait
kalåtdlinut tamanut atorsinåungitsut
ersseraiigsuimik påsinarsingmat tauva
G-60-ime imungarssuaK OKatdlisao-
rérsumik isumaKatigissutiginøKanpoK
tamatumane kalåtdlit nangmaKatigi-
sassut, tåssa kalåtdlit ilait A. Mogen-
s en i tut iliniardluarsimassugaluarunig-
dlunit kalåløKatimingnut avdlanut nå-
pertutumik aningaussarsiaKåsassut,
tåssa taimailiorneK nåpertuivdluar-
nenpåtut amerdlanerussunutdlo nåma-
ginannerpåtut issiginøKarmat. tåssa
tamånarpiauvoK A. Mogensanip såler-
ssuineranut navsuiautigssat pingår-
nørssåtut påsissagssaugunartoK: nu-
navtinut pisagaluarune nangmineK
Kavdlunånit Dammarkimitunit 10 %>
migssiliordlugo akigssautikmerussug-
ssåusagame tamatumunalo kalåleKa-
time atugagssaisa pissusøKatåinik a-
tugagssaKalørdlune nauk nangmineK
isumå maligdlugo inuit ingmisut ili-
niardluarsimassut nunalisitatut akig-
ssarsiaKartariaKaraluartut.
akigssautit årKigssuniamerat mali-
gagssiomiarneralo G-60-ime ilunger-
suautiginerpausimassarårput, tåssame
kingorna dsumaKatigissutigisimassavut
påsissavut ikingnerugatdlarmata aku-
erssårsinausoringikaluaravtigik. akig-
ssautit aulajangernigssåne sume inu-
ngorsimanerup aulajangissussarnigsså
uvagutaoK agsut Kasiligisimagaluar-
panput. kisiåne oKauserineKarérsut
erssersisinaussariaKarpåt åssipaju-
gingmi'k atugagssaKartitsiniarnermik
t unuleK u t aK a r t ok . pinavérsåmeKarsi-
massordlo åjuna: ukiune aggersune
kalåtdlit iliniardluarsimassut amer-
dliartupatdlagtorujug'ssusåput tama-
turnalo ikiniguneranik kalåtdlit inuiait
mardluvingordlutik avigsåriartuliså-
Put ardlait Danmankime naligissa-
mingnit akigssautøKamerit ardlaitdlo
Danmarkime naligissamingnit akig-
ssautikinerit. taima aulajangersagaKar-
nikut åma uvagut mérKavta, Kavdlu-
nårpagssuitdlo nunavtinitut méraisa
ilaisa enKornøKannerat ugpernarsau-
tausinaussariaKarpoK politik atordlugo
uvdlumikut pitsaunerussumik angu-
ssaKamøK ajornaratdlarsimassoK.
aulajangersagaK tåunarpiaK pivdlu-
go A. Mogensen inuit »inigåinut lands-
rådinut asigssuinerarpoK aserorteri-
viuvdlo ujaragssuanik Kilersivigaluta
kiverssamøKaruvta pitsaunerpautit-
dlugo. tusamårtut tamåna nang-
mingnøK erKarsautigssarsivfigisinåu-
savåt.
A. Mogensen oKalugiåumine sujug-
dlerme ima OKarpoK: „nunarssup ilå-
ne pingortitarssuaK inuniarfigisavdlu-
go •ajomakusortupilorujugssuvoK. tai-
måitumik inuit nunane pitsunerussu-
ne najugaKartut dnuiagtut avdlatutdle
inungutsimingnit ilisimassunik pigi-
ssaKaraluartut inuiangnit nunane pi-
ssunerussune najugaKartunit pitsune-
ruvdlutik inunertik tamåt inussaria-
icarput."
ikiutinik KinuteKarneK
nunarput nunat taima itiut ilåtut i-
ssiginøKarpoK, A. Mogensenivdlo åma
taima isumaKarnine OKalugiautime i-
låne erssersipå. silarssup ilå tamåt
erKarsautigalugo nunane nunavtitut
itune pissutsit taimåiput. OKalugiar-
tup piårinaitsordlune — tåssa kultu-
rilikérssårnenmine OKautsit issuagkat
anikamigit — navsuerutigå inuniar-
nermut taimalo akigssarsianut nunap
inigssisimanera pissusilo KanoK agti-
gissumik suniutøKartartut. tåssa imåi-
Pok: tamåna nautsonssutigiumångivig-
dlugo suliartortitat akigssautait piu-
massariniartuåsaguvtigik tauva tai-
mailiorneK tåssåusaoK Danmarkime a-
kigssarsiat Kångerdlugit akigssarsia-
Kalerumavdlune ikiutinik erKarsauti-
givdluaråine mamiagissagssanik Kinu-
tøKannøK. silarssuarme tamarme inat-
sisit sukangnersut nåkigtaitsut ag-
dlagsimånigikaluartut maligdlugit mu-
navta inigssisimanera pingortitåussu-
siagutdlo tåssane pissutsit avdlatut a-
jornavigsumik pigssaKarniarnermut
taimalo akigssarsianut aulajangéKa-
taussugssåuput. tamatuma påsineKar-
nera nunavtine malungnarnerulerpat
tamåna mikingitsumik sujuariamer-
tut iKåumaissaKamerulernertutdlo i-
ssigissariaKarpoK. pitsunerujuamig-
ssamik OKalugiartup OKausé ilumorsi-
naugaluartut taimåitoK pissutigssaKå-
ngilaK isumaKåsavdlune danskinit
pitsunerujuåsavdlune. uvdlumikume
aulisartortavut atausinåiuingitsut kvart
millionit sivnerdlugit nalilingnik pigi-
ssaKalerérsimåput. teknikikut atorto-
rissat pitsaunerujartuinartut nunat i-
ssigtut imåkut pisussutait sujornagor-
nit angnerujugssuarmiik iluaKutausi-
nangortikiartordlugitidlo iluanårutau-
sinångortikiartorsi— ivait.
sianigikit
taimåitumik nunavtine pigssarig-
såmerulemigssamik suliniamerme su-
jumut nunavtine pigssarigsårneruler-
•nigssamik suliniamerme sujumut a-
nguniagagssatut piumassarssutåina-
viungitsutut KiviartagagssaK tåssa
Danmarkime pigssaKåssutsikut inu-
neK, imåingitsoK taplssutit imalt. i-
kiutit kisinangajaisa ikorfartutigalu-
git, tunissagssiorneruvdle ingminut a-
kilersinåussusia tungavtgalugo. aitså-
me tamatumåna pigssarigsåriartorneK
malugisimångisamik ingminut sag-
dloKitarnertaKångitsoK angujartorsi-
nauvarput, pigssarigsåriartorneK iluv-
tine ima isuvssugtuartungitsoK: suju-
aissatit pitsugaluardlutik ingmingnut
napatitut ivd'lit tapissutåinangajavkiig-
■nik napavutit tugdlusimårpatdlårnia-
Kinak! Kavdlunåt nunavtine solivfe-
Kartut akigssarsiaisa uvdlumikut nu-
navtine tamarme tamanut atutilernig-
ssånik — naligigsitaunerup area tu-
sarnersåKutsiutdilugo — norKåissussi-
niardluti'k tusarKusårtut tåssåuput uv-
dlumikut sulivfigssuit atulerérsima-
ssut .sujunigssamilo nåparneKarumår-
tut ingmingnut akilersinaulernigsså-
nik sianigivdluamago ajoKusersuiniar-
tut. sianiginiåkit KanoK iliomertik na-
luvåt. taima piniångikaluardlutik nu-
narput inutigssarsiornikut pangatdlag-
tortinianpåt. sianigiingilfime aulisag-
katdlunit nunavtine akisunerssait, tå-
ssa kapisigdlit, tunissaussarnerat tai-
mailiornermikut ajortumérniaramiko,
sordlume tamåna Alaskame perérsi-
massoK, tåssa suliartortitat akigssar-
siaisa nunap inuvinut siaruéunerati-
gut. tamåna tåssauvoK sujusingneru-
ssukut apenrutigissavnut: sok nuna-
lisitat akigssautaisa kalåtdlinut tama-
nut atulersitausinåunginerånut aki-
ssutaussoK.
uvdlumikutdle inutigssarsiutit pior-
sarnerat aitsåt autdlartitutut oKauti-
gissariaKarparput. tunissagssiornerdlo
atautsimut issigalugo ukiune kingug-
dlerne ardlaKalersune amigartorutau-
ssarsimavoK. igdlua’tungåtigutdle su-
lissut nunavtine akigssarsiait aulisar-
tutd'lo tunissåinut a-kigititaussut nå-
maginartutut issigineKarsinaujung-
naersimåput. taimåitumik tunissag-
ssiornikut angussausiimassut tungavig-
ssaKartitsingikaluartut nunavtine ma-
namit inuniarneK OKinerulersiniardlu-
go nunavtine akigssarsiat tunissatdlo
aké 12—15 °/o-imik KutdlarneKartug-
ssångordlugit G-60-ime isumaKatigi-
ssutigineKarsimavoK, aprilip autdlar-
Kautånit atulersugssåusavdilutik. inu-
niarnermutdlo OKilisautigssat avdlat
ilångukuvtigi'k tamatumane pigssa-
Karniarnerput nunavtine atorneKar-
tugssat aningaussat 'atautsikut tuniu-
neKartugssat nunavta OKa'lugtuarissau-
nerane aitsåt taima amendlatigiput, tå-
ssauvdlutigdlo politik atordlugo isu-
maKatigingniarnerme uvdlumikut a-
nguneKarsinaussut angnerpåt.
Gam atåinardle
A. Mogensenip OKalugiautåne ki-
ngugdlerme OKautsit ardlaligpagssuit
ilåtigut sule OKauseKarfigineKarsimå-
ngitsut ingmikutårdlugit akissuteKar-
figisavdlugit ussernartorsiornara-
luartoK pitsaunerutisimavara OKa-
lugiåume tamarme kåvineKartuar-
toK, akigssautit, navsuiauteKarfigiguv-
ko. taimailivdlungalo måna OKauseri-
simassama ilait A. Mogensenimut a-
kissutitut nautsorssutigineKåsångit-
dlat, aperKutinutdle akigssautinut tu-
ngassunut ajomaKuteKaKissunut ilu-
ngersordlune påsititsiniuititut issigissa-
riaKardlutik. tamåkulo 'sujonnagornit
erssemingnerulårtumik måna påsi-
ssuteKarfigineKarpata OKalugiautikut
sujunertarissama åipå pingårtoK a-
ngusimåsavara.
ukiune kingugdleme pingårtumik
mérKanigdlo inusugtunigdlo iliniartit-
siniarnerup Kangånit angnerussumik
iluingersuneKalernera tamavta arajut-
sisimångilarput. Gamivdlo 1960-imit
ministeritut nunavtinik sulissussiler-
nermine tamåna suliagssame pingår-
nerpåt ilåtut nautsorssutdlugo pigssa-
mik ingerdlåniarnøKartilersimavå. na-
lungilarput suliagssap taima itup ang-
nertorujugssup sujumut årKigssuter-
KigsårniarneKalenneranit ukiup pinga-
sut Kångiunerlnane inerititarpagssu-
arnik tåkutoKarénnigsså, sordlo suli-
ssartorpagssuarnik maunga suliartor-
tartunik taorsisinaussunik kalåtdlinik
ilikartitserérsimavdlune, nautsorssu-
tigisinåungitdluinarigput. taimåikalu-
artoK A. Mogensen aperivoK: „mini-
sterivta inungnik investerinera nauk?“
nangigpordlo: „i'lumuit iluaKutauner-
dlune Avangnåne folketingsmand mi-
nisteriutigalune su'ligune? taimåisagu-
nime mardlungordlune avitariaKar-
poK, folketingsmanditut suligångame
kalåtdlit soKutigissait sulissutigissar-
pai ministeritutdlo suligångame nå-
lagauvfiup interesse nåkutigissardlu-
git. ilånikutdluna isumaliorKajånar-
tartoK ministeritut suliaKarnermit ka-
låtdlit interessinut pivfigssaKarneK a-
jortoK."
ukiortåme kigsautigissaK
tupingnångitdluinarpoK OKalugiar-
t»K pruvfitiorKuserdlune OKarmat,
pruvfitiorKusersonme kisime taima
kalåløKatiminik tåmarsårisinauvoK. u-
vaguvtinut kalåtdlinut ilua«utauner-
på-K tåssa folketingimut ilaussortar-
put ministeriutiga'lune nunavtinik su-
lissussisinaussoK! tamatumunåkut
Gamimut KujåssutigssaKaKauguit.
Gamip ministeriutiginera iluaKutauv-
dlune aningaussat nunavtinut atu-
gagssat akuerssissutiginøKartarnerat
ukiune ikingugdlerne pernalissårneru-
lersimavoK nunavtine pissutsit sujor-
natigut ministerigissartagkavtinit ili-
simanerungårdlugit ministerøKatine
påsitiniartarsinausimangmagit. ilisi-
mavaralo KasusueKalune ukiup uv-
dluisa agfait nunarput pivdlugo oKa-
lugiaKåtåmermut atortarai ajornartor-
siutigissavut Danmarkime tamarme
påsivdluanneKartiniaraluardlugit. nuå-
nårutigissarsimavara issornautigisi-
naussavut Kulaiamiamagit kalåliussu-
gut ajungitsumik issigineKarnigssar-
put sujunertariuåinarsimangmago. tai-
maingmat ukiume nutåme kigsauti-
gissama pingårtut ilåt åjuna: Kanor-
toK-una ilivdlune ministeriunerminik
ingerdlatserKinanniardle!
A. M-ip OKalugiåumine ardlaleriar-
dlune OKautigissarpå nålagauvfik, tå-
ssa ministeria akerdlerissariaKarigput;
tamatumia pissusøKatåinik åma OKar-
tarpoK nangmineK Kavdlunåt kalåt-
dlitdlo suleuatigingnigssåt atorfigssa-
Kångi'tsutut nautsorssutdlugo. Dan-
markivmigoK Kavdlunåt soKutigissait
kisisa sulissutigai! OKauserinøKartut
taimåitut angnerussumik navsuiauser-
neKarnatik inugtamingnik kalåliussu-
mik nangmingnøK erKartussiput.
Hans Egedep maunga pineranit må-
na ukiut 240 sivnerdlugit Kångiusima-
lerneråne Kujåssutigssat puigornagit
uvdlumikut uvaguvtinik ikinguteKa-
rumassut, ikiuiumassut sulereatiging-
nigkumassutdlo takutiniartigik ikingu-
taujumanermik suleKataujumaner-
migdlo piviussumik pissussårnertaKå-
ngitsumigdlo. nunavta taKainut ake-
rartuinerup umigssuineruvdlo ivsera-
nik tiigssålukåriniartuout pruvfitior-
Kusersunutdlo siutivut siimigsomiar-
tigik kingumutdlo Kiviardlutik ajor-
tugssarsiarisinausorissamingnik pug-
tarssiniartuartut avdlåinamigdlo pi-
ssutitsiniartartut tunutdlugit. erKai-
maniartigulo pitsussusermut, nåpau-
tinut avdlanutdlo nunavtine ajomar-
torsiuterpagssuavtinut sorssungniar-
nerput ukiune pingasune, Kuline i-
maKalunit uvagut inutitdluta inerna-
viångingmat tamatumanilo uvagut ka-
låtdlit tamavta pøKatigigtut atautsi-
mut misigisimavd'luta pissugssauvfe-
KartariaKaravta Kimarratigisinåungi-
savtinik.
Kavdlunåt .kalåtdlitdlo ataKatiging-
nerånut suleKatigingnerånutdlo ukiu-
ne nutaunerussune ilisarnautausima-
ssut pingårnerssånut Knud Rasmus-
senimut ernåissutigssiap 1963-ip nå-
lemerane Københavnime ulérneKar-
nerata erKaisipånga kalåliussugut i-
kingutitoKarssuavta Gabel Jørgen-
senip atuagkame KR-p toKuneranut
erKainiume OKauserisimassainik. ukiu-
milo nutåme ikigsautigissavut K. R.-
mut Kujåssutingortinarpåka imåitut:
„ilingnut Kujåssutigssarput uvagut
kalåtdlit Kavdlunåtdlo tåssåusaoK su-
liat nangikumavdlugo. ivdlit aner-
sångne sujunigssame suliniarniaraluå-
saugut. Kamutivit igdlerngisa nu-
narssup sineriaisa soKånginerssai-
ne nunaKarfinguamit nimaKarfi-
nguamut avdlamut .atåssussisimassut
KaKugorssuanmut atassugssamik i-
nuiait (ardlarit) kåtutitisimavait. Ka-
mutivit igdlernge persumit rnatune-
Kångisåinåsåput, nersornartuliat to-
KunaviångilaK. Kunute KujanaKl“
AKTIESELSKABER
BEAUVAIS
Kgl. Hofleverandør
BEAUVAIS
FORLOREN SKILDPADDE
smager herligt, er billig og
nem at tilberede —
den kan hele familien lide!
BEAUVAIS
FORLOREN SKILDPADDE
saunilussiat
mamaicaut, akikeicalutik
pissaréKalutigdlo —
ilaKutarit tamavingmik
mamarissaicait!
'/omT
Den lækreste De kan tænke Dem/ Dan-
marks mest berømte chokolade.
igdlingnamerpåic encarsautigisinaussat! Danmarkime suku-
låte tusåmassaunerpåK
1omS
— Lige hvad De trænger til. Toms Yan-
kie Bar giver energi og godt humør.
YANKIE BAR
— tdssarpiaic pissaria-Kagkat. Toms Yankie
Bar nukigssaKalersitsissardlunilo Kimagtitsi-
ssarpoK.
'/omf
Alle holder af Toms Holly Bar — den
er med hele hasselnødder.
HOLLY BAR
■
h
tamarmik mamaråt Toms Holly Bar — icdicor-
tarissanik ilivitsunik ilaicarpoK.
'/omf
GULDKARAMELLER
Glæd hinanden med Toms Guld Karamel.
nudnårsaKatigingniaritse Toms Guld Karamel-imik.
TOMS FABRIKKER A/S, Leverandør til Det Køl. Danske Hof.

7