Atuagagdliutit - 30.01.1964, Blaðsíða 30
MERARTAVTINUT
tugtumik perngarneK
auvarnilerssårneK kungmut teriangniap tipanik tipilingmut -
tugtutdlo mardluk pissarisimavdlugit angerdlarnen
aussaK uvdlut ilåne aulisarérdluta
tunungmukardluta atåta OKarpoK tiki-
kuvta Senmilingmut, KåKat Angner-
tussunik atigdlit erKånut pisugtuaria-
Katigérusugdlunga. tikikavta sårug-
dligtavut suliareriardlugit taxuagssar-
siniarpugut peKutigssarsiniardlutalo,
tauvalo uvaliartulitdlarå Sermiling-
imut pul av ugut ukuvdluta atåta, nuka
Vlto arfineK-pingasunik Lkiulik uva-
ngalo Kuliniik ukiulik.
puisseKarteKalugo.
ilungmukardluta Pungaviup avatå-
ne puissisigaluarpugut, atåtap mar-
dloriånguatsiardlune erKortarpå kisiå-
ne toKulivigdlune puissoK nanglkalua-
ramiuk arKarame puerxigkaluångilaK,
uvgornaKaoK. tåssane Pungavingme
åma eicalungniarpugut igågssarsiniar-
dluta. Kagssutinik arfineK-mardlorår-
pugut émukalerdlutalo takulerparput
puisse. avalariardluta Kamagaluarav-
tigo puislngitsorparput, tauvalo eKa-
luliutigaluta Suinitsup kuata akuanut
kisariartorpugut, tamåna sikoKånglne-
rungmat. (kuk tåuna teriangniarsung-
nikame Suinitsup kuaniik taiineKartar-
poK), tåssane eKalugtoriardluta Inå-
vugut aKagumut pilerivigdluta.
tanigssornerssuaK
aKa,guane uvdlåkut titoriardluta au-
vardluta autdlarpugut tamavta ko-
rortuaraKardluta. pisungåtsiardluta
nalunaericutaK arKarnup erKåne U-
ngoriarfiup taserssuata sinå nu t unig-
pugut. uningalerdlutalo tugtunik Kini-
lerpugut, tauva atåta OKarpoK, åpav-
na avangnavtine tugtugunar.poK av-
dlångornigsså issigeriarsiuk. uvagut
tamavta tugtumik takornarniaravta
ujalerKårdlugo takuleriatdlariput tug-
to nagssulerujugssuaK. atåta OKarpoK
angisorssånerardlugo. taKigssulerpar-
put, sule patdlerKajarnago tarrivfig-
i gg| m'g |
m,,,,
ymm
PICCOLO BOX repræ-
senterer en helt ny radio-
idé: hjemmets trans-
portable modtager,
uafhængig af ledninger og
kontakter, fordi den har
indbyggede antenner og
spiller på otte alm. stav-
lygtebatterier. PICCOLO
BOX kan tillige fås med
netdel, så den også kan
til^Juttes lysnettet
7 bølgeområder-naturligvis
omfattende FM. Meget
stor, overskuelig dobbelt-
skala. Hør PICCOLO BOX,
den vil afgjort imponere
Dem. Kabinet i teak
eller palisander.
4
En ny ven
af huset -
spiller
for Dem
overalt
PICCOLO BOX radio isumagssar-
siaK nutårdluinauvoK: igdlume nå-
laorut angatdlånexarsinaussoK, led-
ningit ikitautitdlo pissariaKartlngi-
lai ilumigut antenneKarame batte-
ritdlo ulamertut arfineic pingasut
ingerdlatigalugit.
PICCOLO BOX ingnåtdlagissamut
atassartutut åma pineKarslnauvoK,
taimalo åma ingnåtdlagissamut
atåssuserneKarsinauvdlune.
Kinerdlerfigssat bølget 7 — séruna-
me åma FM ilauvdlune. angiséru-
jugssuaK, erssenrigsumigdlo mar-
dloKiussamik skalalik. tusarnåruk
PICCOLO BOX, iluarivdlulnåsa-
vat. Kissungmik pitsagssuarmik
teakimik palisanderimigdlunit Ki-
ssugtalik.
igdlume ikingut nutåx —
sumikaluarunilunit
tusamårtikåtit!
LINNET & LAURSEN A/S
Apollovej 31 — Københ. Vanløse
ssaerukavtigo klmut saKivugut, kimu-
karKåriardlutalo avangnamut saKiv-
dluta kingornagutdlo kangimut saKiv-
dluta tugto ornilerparput, ornilerdlu-
gulo takuleriatdlariput åma avdla
mingnerussoK sarKummartumltoK. av-
dlatut ajornaKingmat KåKap ivnåtigut
sarKuminartukut avKutigssarsiordluta
ornilerparput. angissorssuaK tarrisi-
’.natitdlugr nagsatavut Kimatdlugit
autdlaisivut kisisa tiguvdlugit inger-
dlagavta sule kalerringitsut igeriar-
figssamut kisa plssupavut. tåuna nu-
katugaK nuisåinarmat aputitame aKU-
pisimavdlune atåta OKariarmat igssor-
ssuparput, nikuikaluardlune K.imå-
ngingmat atåtap arpagdlune angisso'K
takusarpå, nuivdlugulo serKorpoK,
tauva uvagut atåta ornigparput, nue-
riatdlaravtigo tauvauna angissorssuaK
toKulersoK.
unioKatåtdlardlugo
angissorssuaK toKulersoK Kimåinar-
dlugo nukatugaK ornilerparput, Kimå-
lersoK takuvdlugo atåtap maleriardlu-
go unguvå suaordlunilo sujomersimå-
sagamiuk ornigdlugo nanglniar-Kuv-
dlugo. Kavsinik serKorfigileraluarner-
dlugo issåta kingorna’tungåtigut na-
ngitdlugo autdlaivara upitivigdlugo,
åsitdlime nipårpugut.
angissoK uniardlugo nukatugkap sa-
nianukåuparput, atåtap tauva ågtor-
pai uvagut erKåne ikarujortitdluta.
nåmagsingmagit nangmagkersoriar-
dluta åmut autdlarpugut. sujugdler-
mik tamaisa nagsaraluaravtigik oKi-
måipatdlåKingmata utertakajålerpa-
vut, pujortulérardlo tikerKajarnago
tårsissutilermatigut nagsataerutdluta
pisulnardluta åmukaravta tårsissuti-
vigkåtigutdlo pujortulérKamut pivu-
gut.
aKaguane uvdlåkut sisamat erKåne
autdlarpugut sule seKineK nuingitsoK
sila nigdlatårdlune agsut iluarusung-
nartOK kisiåne uvdlorulersoK kiag-
ssuax ipernatdlo någdliungnaKaoK.
Kimatavut Kaningnerit tikeriaravtigik
siårtiterpavut arKunigssainut OKineror-
Kuvdlugit ungasingneritdlo aivdlugit.
tigoriardlugit åmukarpugut sujugdlit-
dlo unigfigitsiåinardLugit ingerdlarKl-
narpugut imaK nuigavtigo nangmå-
vut aitsåt ilavut nungutailo aiv-
dlugit. Suinitsup . kuane uvanga
Vitulo imertugut atåtap takoria-
ramisigut aperilerpåtigut imigarput
tipigsoralugo, uvagut någgårpugut
maluginginavtigume OKarpordlo nang-
mineK Kulautinaleramiuk suinitsoK
naivdlugo, aperilerpara suna pivdlugo
Suinitsup kuanik taissarneråt, tauva
atåta OKarpoK, kuk tåuna teriangniar-
sungningmat taima taissaråt.
kingunlngua pujortulérKamut peria-
ravta angerdlamut autdlarpugut. ti-
kileravta åma nuånerujoK serKorta-
Kåtåravta imågdlåt anåna inuvigsior-
mat pernartagdliutigårput.
auvardluta pernarnera taimailivdlu-
nga tusagagssiaråra, méraKatika a-
tuartugssat tamavse inuvdluatitse.
Konrad Lorentzen
Narssalik, pr. Frederikshåb.
putdlasiorneK
teriangnissat piniagaulermata uv-
dlåkut nalunaerKutaK arfemup Ker-
Kata migssåne Kunutilo makeriardlu-
ta uvdlåkorsioriardlutalo kangimut
putdlasiardluta autdlarpugut. Kerrut
atåtigordluta teriangniap tumai nutåu-
nguatsiarmata KumukajåK atualerpar-
put, Kerrutdlo tuminik Kinertarniar-
dlugit, tumit atuardlugit kisa Kerrut
KaKivavut. Kåvane ujarak såtukujoK
putdlatigssarKigsoK sinå Karmalåriar-
dlugo nåparnialerparput, nåparniara-
luardlugo upltuéinarmat Kimåinarpar-
put, avangnå-tungånukariaravta åma
tåssane nåpainialerpugut, åma nåpar-
neK saperavtigo unigtinarparput. av-
dlamut ingerdlaniardluta takuleriar-
parput nasakukasik teriangnissat Ika-
tigisimagamlko erKå teriangnissat tu-
måinit taimågdlåt mångertulnångorsi-
magame. kangimut ingerdlanceriar-
dluta åma nåpainiarKilerpugut sapi-
leriaravtigule unigtinardlugo Kunutip
sujorna putdlatai nåpariartulnarpa-
vut, tåukulo erninaK nåparpavut, a-
vangnamukaj årdlo ingerdlancilerdluta
uvanga putdlatigssåka nåparniarssarl-
savdlugit. ingerdlavdluta tusåleriat-
dlarigput teriangniaK kåkåkårpalug-
tOK, tåssa uvanga teriangniausorivara,
isumaliuleraluarpunga KanoK-una iliv-
dluta piniarniåsavarput. nuinialeriat-
dlartoK Jåko sunauvfa teriangniau-
ssårtoK, sunauvfa åma putdlasiarsima-
ssok. unlngalåriardluta ingerdlarKig-
pugut, majorlssat Kåvåne ujarak så-
tukujoK putdlatigssarKivigsoK nani-
gavtigo nåpainialerpugut eminardlo
népardlugo. kisame uvanga putdlatig-
ssåka sisamagssånik nåparniardlugit
nåparput.
Benedikte Egede,
Igaliko.
atuangivfeKarneK
asassåka méraKatika.
måna OKalugtutilåsavavse skole-
hjemimit angerdlardlunga Kangåmiu-
ne feriartarnivnik, tåssame kangå-
miormiugama Manitsumilo atuardlu-
nga,. sordlo OKarérsunga skolehjemi-
mitdlunga. OKalugtuagssaråralo por-
skime atuångivfeKarnera.
porskilersoK feriardluta autdlarpu-
gut angatdlåmut provstip angatdlatå-
nut „Poul Egede“mut ilauvdluta. tai-
mane arfineK-pingasunguatsiarpugut,
ilauvfigissarput mardloriardlune uti-
nartariaKarsimavoK anordlernera pl-
ssutigalugo, måssåkutdlo silageKaoK
sapåtiuvdlunilo. uvdlåkut arfineK-pi-
ngasungoriartortoK autdlarpugut suju-
leralugo angatdlat „Nipisa", Manitsu-
me KGH-p angatdlatå. piåraluta suju-
lererussårparput KeKertat akornisigut,
tåssame avarKukavta, KeKertatdle ani-
gordlugitdlo Kångerparput. Kangåmiu-
nut tikileravta agsut KatsungavoK, ma-
nigsorssuvdlune iluliarasårdluniluna,
nauk avKutivta ilåne maligsiulåra-
luardluta. tulaleravta kangåmiormiut
aterfiortut igtornalårput aterfiortoKå-
lugkame.
porske aKagutoK pujortulérKavtlnut
ilauvdlunga Simiutanut, tåssa Kangå-
miut avangnåne Kangerdlugssup påne
KeKertat ilånut ingerdlavugut. pujor-
tuléraK kangåmiormiut ilåta pia ango-
riaravtigo kalusiuparput, tåssalo atå-
tama igdluata pujortulérå. kingoma
una nukagpiaravararssuaK sule mardlungnik ukioKalingilaK ateKardlu-
nilo Andrew Summer, Tuluit-nunåne najugaKarpoK agsutdlo hesteru-
mafuvdlune, faimåitumik angufåta hestiarånguamik pitslsimavå igsia-
vigissartagagssånigdlo korimik sanåusimavdlugo, taimailivdlunilo
Andrew mérKat hesterdlutik sukaniuiarnerinuf ilausinaulerdlune.
K’arsorsat OKalugtuagssartåt
K'ujåvårssup tungaviligå K'arsorsaf aulisagkerivigssuax, unialugoK alior-
tugalik ersinardluinartunik.
anorerssuarmat 1963-ime kivissut ila-
gåt, aussånile 30 fodsiligtårput ateKar-
tumik „InungassoK“.
tauva Simiutanut pigavta Kissugta-
riardluta KangerdlugssuaK Katsunga-
vatdlåKingmat pulavugut puissisior-
dluta. ilorpalåglnardluta tugtumik u-
paruartulermata uvanga takungerKå-
raluarpara. tåunaKame ilungmukar-
nivtlne tugtunik takussaKåtålerpugut,
uvanga sujomatigut atausiåinardlunga
tugtumik takunikuvdlunga. taimane
tugtut takussavut kislkavtigik 48-uput,
atautsimik tugtut 22 atautsimortut ta-
kuvavut. kangerdliumanlnguaK tikl-
kavtigo pulanago påvanut tulagpugut
atåtagalo niugame alåkaramiuk oKar-
poK KagssimassoKarnerardlugo. atåta-
ma åkåmalo ornigpåt, kisiåne ornig-
kuminåitlpåt kisivta issigingmatigut,
uvanga ujaragssup tunuanut pivdlu-
nga issigingnårpåka, tarritdlutigdlo
igerpatdlagkaluarput atåtaga Korortu-
mik åkagalo KorortuarKamik, kisiånile
uniordlugo. pujortuléraK unigterKang-
mat autdlarteriardlugo Kamagaluar-
parput kisiåne takorKlngilarput. sule
avalagata takugaluarparput avasiartoK
atåtamalo Korortoriaraluarpå uniulår-
dlugule.
taima porskime atuångiveKarnivnik
OKalugtutilårpavse, tamavse inuvdlua-
ritse.
Lauritz Kreutzmann,
skolehjemmet, Sukkertoppen.
angutigssånguåkuluga Kunalisit
K’ujåvårssulerssårtoK tusarnårsima-
vara, ilåtigut ima OKalugtuarpoK: „pi-
niartorssuaroK K’ujåvårssuk nakuar-
ssuaK, puisslkajugssuaK asassisa ilånit
OKarfigineKarsimavoK: umangå, taku-
vara ningiukasigpit angussånguasivit
kiasia kigdlormortitdlugo nerigå angu-
ssaiarnialeKåtit — angussånguatit kl-
parsernialeKai — nunaKarfit Kimånia-
ruk. — taimanlkutdligoK AkuliaruseK
Kimatdlugo K’arsorsane nunatårpoK,
tåssalo igdlunguata amiåkorlsagunagå
K’arsorsat påvata tungåne K’ordlortu-
nguame imerigfåringme narssavialå-
nguame IpoK.
puisslkajugssuaK
K’ujåvårssugoK nakuarssugame ti-
kileraraoK isue Kanigtarlngitdlat pi-
ssainik. nakuvatdlåleKigamilo puisar-
sussutsine misilingnialerdlugo Amit-
sigssat tasiånut Kåine maKlsimavå
(Amitsigssat tasiat månåkut Agdluit-
sup påmiut imerivåt), seKinerdlunigoK
ikunga iligå alångormut sågtitinatdlar-
toK årlme, åtårssuaK pueKaoK, tamå-
ssa Kardligssue kisimigdliuna Kernarl-
kamik. puisarsussutsine misilerérdlugo
angerdlarame nuliaminut OKarsima-
vok, åtårssup puisarfigigaluaråne ta-
sigilerdlugo piorsimanago, tåssamigoK
puisarsussutsine misilingniåinara-
miuk.
tupilak tugdligdlo
K’aKorsanititdlutik K’ujåvårssukut
umassuteKarsimåput tugdlingmik. tåu-
nåtaoK oKalugtuagssartaKarpoK. K’u-
jåvårssukut slngagineKarsimåput-åsit,
pingårtumik ernlnguat K’ujåvårssua-
raK slngagineKarsimavdlune Kajåraka-
siuvdlune K’arsorsat ilunguåne Kajar-
tuarångame pikorigpatdlårtaKingmat,
taimaingmat nukagpiatoncat aulisåi-
nartunguit ilåt tupigdlinalersimåKaoK.
sanavå, sanavå kisamiuna initdlarå.
sanåne auviussångordlugo atautsimik
issilerdlugo autdlartlpå K’ujåvårssua-
raK pissariartorKuvdlugo K’arsorsane
KajartuarujortoK, sanassualo K’arsor-
sat kangingåtsiåne Nungarutikasiup
sånguane K’arsorsanut tarritdlune ka-
najorsiorujortoK.
tupilak perKuneKarnermisut kivfar-
tune nåmagsiumaKalugo autdlarpoK
arKaumavdlune. tupilak ingerdlavoK,
ingerdlavoK Kajårakasik K’ujåvårssua-
raK tatamltugssångulnaKå. Kåinap si-
nåtigut pikiartordlo umassutåt tugdlik
Kardlumeriardlune kataup (torssup)
Kånlngånit tasimeriutigalune tupilak
issituarssuatigut ikoKå issituarssua
Kaerdlugo, åsitdle tupilak ånerdlune
arKapatdlagpoK kamatdlardlunilo, sa-
nassukasine sorssulnaKå Kungusutår-
dlune aulatsissuatsiaK. sanåvata ata-
ngersoriardlugo aulisautåtigut nusu-
kamiuk kingutitdlugo. taimailivdlune
tupilaup kivfartune nåmagsivå sana-
ssunguasine pissaralugo.
(nangitagssax).
HOULBERGS PØLSER
- det er mad...
HOULBERG pølsil nerissagssarKigsQput
FERD’NAND
(S)
Bunden
opgave.
?)
sigtar-
tuiarame.
30