Atuagagdliutit - 19.11.1964, Síða 2

atuartartut
agdlagait
Kalåtdlit-nunåne naoralaortitsivit
pissariaKånginerpoK?
atuagkat avisitdlo atuardlugit nuå-
nertaKaut ilåtigutdlo isumagssamik
pigssarsinartardlutik. ilumume uva-
gut kalåliussugut KujåssutigssaKa-
ngårpugut atuarsinaunermik agdlag-
sinaunermigdlo iliniartineKardluarsi-
magavta. inuitdlo ilåinut ima Kuja-
nartigaoK agdlåt tåuko pmavigdlugit
inutigssarsiutigssaK pigssarsinardluar-
tOK/ angussaKardluarfigisinaungmå-
ssuk.
atuagkiat nalinginait ilane pisanga-
nartorssussarput, angnerussumigdle
mingnerussumigdlunit kinguneKåsa-
natik. uvangåtaoK atuagarpåluit atu-
artarsimagavkit taima misigissaKarfi-
gissarpåka. Augo Lyngevdle atuagkia-
risimasså „ukiut 300-ngornerat“ atua-
rångavko pingårtumik naggatåta tu-
ngåne agsut erKarsautigssarsivfigi-
ssarpara. agdlagsimangmat uvdlorme
nagdliutorsiorfigssuarme igdlorpaKar-
fiup igdloKånginerssåne inussaliaKar-
tipå, angut peKitdlune inuk nukigdlår-
simassoK nikuitiniarå. tåssagoK H. J.
Rinkimut erKåissutigssaK, tåussuma
kalåtdlit nålagkersueKataulernigsså-
nik sulissutigingnerKårtusimanera
pivdlugo 1972-ime nåparneKarsima-
ssok pårssissoKalerKårneranit ukiut
100-ngornerat iluagtitdlugo. atuagkiåi-
nangup imaKa KånginarneKarumårtup
erKarsauteKarnåssusia. ilame erxar-
sautigigåine agdlåt kalåtdlit uvdlune
mékunane nålagkersuissut Kagfasing-
nerpåt folketingit igsiaKatigilersinau-
gait, KujåssutigssaKarnardlunilo Ka-
ngatsiaK erKarsautausimassup asuli-
nartitariaKångikaluåssusia.
uvdluvtine aningaussap pigssarsia-
rineKarsinaunera katerssorneKarsi-
nauneralo anguniagaKartune artor-
narpatdlångeKingmat, ivdlit kalåleKa-
tiga tamåna pivdlugo KanoK isuma-
Karpit? sulime 1972-ip tungånut uv-
dlut amerdlangåtsiaKingmata.
Hans Kanuthsen,
K’aKortormio.
„Atuagagdliutit“ne nr. 21-me civil-
ingeniør Arne Munch-Ellingsenip Ma-
nitsumitup agdlautigisså uvangåtaoK
agsorujugssuaK isumaKatauvfigåra.
tåssame uvanga åma maungåinaK
isumavdluartaraluarama pissortau-
ssunit sarKumiuneKarnigssåt, nunat
åssinge atorneKartut sungipatdlåKing-
mata, taimatutdlo angatdlatit inger-
dlaorfisa nalunaerKutsersorneicarnere
angnikipatdlåKingmata.
ilumut Munch-Ellingsen OKarpoK:
„nunap åssinge nåmångingåramik Ke-
Kertat timane angalaorniarneK OKit-
suinåungeKaoK sinerssornermik påsi-
simassaKardluaraluartunilunit.“ ilu-
mut taimåipoK. Kavsérparujugssuar-
nik påsissåinarpara nalunaerKutser-
sutaussut sungitdluinassusiat, pingår-
tumik unuame ingerdlatitdlune. a-
ngatdlavik ilisimavdluaraluaråinilunit
ilånikut agsorujugssuaK ajornartor-
siornartarpoK. Kujanartumigdlo kalåt-
dlit umiartutdlancigsut sigssuerdlutik
ingerdlaorfingmingne nåkussiuartar-
mata. nåparutituaugaluit akugtungår-
mata naoralaortitsivituaugaluitdlo iki-
ngårmata taimataordlo unuame iku-
massartunik KutdlinguaKånginera na-
maginarneKarsinåungitdlat.
uvangåtaoK uparuarumavara lands-
rådit silatut angatdlånermik pingår-
titseKissut suna pivdlugo taménalunit
erKåingitdluinartarmåssuk! tåssame
nalunaerKUtsersutinik, naoralaortitsi-
vingnik kisalo unuame ikumassartu-
nik amerdlanerussunik sineriavtine
nunavdlo iluane pilersuineKartuga-
luarpat tamåna angatdlatinut miki-
ssunut angnerussunutdlo pingårutile-
rujugssusangmat. taimalo angalaneK
navianartuartoK tamatumunåkut isu-
mangnåinerulisagaluarmat.
kisalo åma una tikuarumavara: su-
milunit Kalåtdlit-nunåne nåparutinik
naor’alaortitsivingnigdlo inigssissartut
suliaKarnialerångamik aperssuteKå-
ngipatdlårtaKingmata pingårtumik
kalåtdlit umiartortuinut. tåssame ka-
låtdlit umiartortuisa årnåtaoK nalu-
ngerértaraluarmåssuk nalunaerKut-
sersutit sumissusigssait, tamånalo pi-
ngårutilerujugssuartut issigåra.
umiartortut sumilunit ituse, Kå,
ilivsilo isumase tusarusungnaKaut.
Etraim Semionsen,
m/b „Meldorf“, Nanortalik.
idnersinermik
pissaritdlisaineK
Kavdlunåtdrslnaunermik tapisiat
Kanga iliniarfigssuarme iliniartut
inerångamik Kavdlunåtut angussisi-
massut dansktillæg ukiumut 120,00 kr.
pissarpåt.
angussisimångitsut tamatuma ki-
ngorna soraerumériardlutik åma tai-
matut pigssarsissaraut.
maunåinardle Kavdlunåtut tapisiat
soraerput.
ukiarmile kingumut soraerumérKu-
Nyheder
nutårsiagssat
Spændende nyt for piger og
drenge:
niviarsiarKanut nukagpiarKanutdlo
pilerinartut
Nye grundæsker, nr. 040—050.
katitertagkat nutåt nr. 040—050
Ny stor byggeplade, 40X40 cm.
katiterivfiup tornavigsså nutåK,
40X40 cm
Ny suppleringsæske, lokomotiv og
togvogn.
KimugtuitsuarKat portat
Ny suppleringsæske, vinkelhus,
igdluarxat mardlungnik sang-
mivigdlit
Ny lastbilserie, ny personbilserie
— med og uden garage.
bilérKat åssigmgiårtut
igdluarartaKarsinaussut
Nye Lego-hjul i dobbelt størrelse.
Æske nr. 401.
Legop agssakåssuliå mardloriåu-
mik angissusilik, nr. 401
Lego er altid en god gaveidé!
Lego tunissutigssarKigdluartarpoK
ssigatdlariput angussissungoK Kavdlu-
nåtut tapisiaKalisavdlutik.
taimanile Kavdlunåtut angussisima-
nertik pivdlugo tapsiaKarsimagaluar-
tut åma soraeruméKatautineKarput
(erKumikaluartumik) angussigunavig-
sorunardlutigdlo.
pissusigssamisordluinåsaoK matuma
sujornatigut Kavdlunåtut tapisiaKarsi-
magaluardlutik tapisiaerunermingnit
tapisiaKalerKigfingmik tungånut tapi-
siagssaraluamingnik tunineKåsagpata.
tåukume tåssåuput tapisiaerukalua-
ramik Kavdlunåtut (tapisialigtut) su-
liaKartuarsimassut OKalugtauneK (Kav-
dlunånut taorseråutuartunut kalåtdli-
sut påsisimassaKångitsunut) suliariu-
arsimavdlugo, tåunåinåungitsoK su-
liagssanut avdlarpagssuarnut Kavdlu-
nåtut kalåtdlisutdlo pisinaussut sulia-
risinaussåinut sulissujuarsimavdlutik.
taimåitumik pissusigssamisordlui-
nésaoK inuit tåuko Kavdlunåtut tapi-
siagssaraluatik pingitsugait tuniuti-
savdlugit.
„Atuagagdliutit“ nr. 22-me atuartut
ilåta sarKumiupå apericut, suna piv-
dlugo Kinersinermut atatitdlugo på-
piaranik Kinersivigssanik sanassoKar-
tånginersoK Kinigagssångortitut arxe
naKitdlugit duplikerérdlugitdlunit, Ki-
nigagssångortitoK taiumassartik Ki-
nersissut arKata nalågut krydsilinar-
tåsagaluarmåssuk, månåkutut påpia-
ramut Kinersivigssamut Kinigagsså-
ngortitup arKa agdlangnago.
agdlautigingnigtoK isumaKarpoK
månåkut årKigssussineK mardlungnik
angnertunik pitsåungissuteKartOK:
tåssa tamatuma iluamérsumik isu-
mangnaitdlisarsinåungingmago Kiner-
sinerup issertortunera kikut agdlagait
ilisarineKartarmata, taimailiornikut-
dlo Kinersissut ikilisarneKartarmata
tåssa inuit amerdlanerit agdlangner-
mut kåkagtorssussångingmata taima-
lo agdlangnigssamut igtortardlutik.
isumaKatigigtoKarsinaugunarpoK i-
ssornartorsiuinerme pissutigitiniagkat
taineKartut mardluk tunuartinagag-
ssåungitsut taimåitumigdlo pissutig-
ssaKartoK atorungnaersiniåsavdlugit.
taisinerme periautsip pissarineru-
lernigssånik aperKUt sujornagut sar-
KumiuneKarsimavoK åma ilåtigut
landsrådime OKatdlisigineKarsimav-
dlune, tak. landsrådip OKaloKatigissu-
tai 1963, kalåtdlisortåne Klip. 70 åma
245.
tamatumungale avKutigssamik nå-
maginartumik månamut navssårto-
KarsimångilaK.
sivikitsuararssuarmik pivfigssaKar-
tineKardlune folketingimut Kinersi-
ssoKarsinaungmat, landsrådip påsissa-
riaKarsimavå silåinaup pissusianut
nigdlatårtitdlugo imeruk
— nyd den afkølet
susungnia avdlåussuseKångivigpoK
De vil ikke kunne smage forskel
tupåtdlautigisaicåt imiaic taima pitsautigissoK
taima akikinårtigalugo pinenarslnaungmat
De vil blive forbavset over, at man kan få
en så god øl så billigt.
mt Bm
FAXE BRYGGERI
Langt den største del at tiskerne i Danmark bruger
ATLAS EKKOLOD
tordi disse gennem årene har vist sig at have største hold-
barhed, driftsikkerhed og overlegenhed helt igennem. Der
fremstilles 34 forskellige typer, og der vil i hvert nummer af
bladet her i fremtiden blive omtalt forskellige typer og givet
gode tilbud som f. eks. dette:
Vi ombytter Deres gamle ekkolod af typen Supergraph
(Monograph 58) med et nyt af sidste nye model for en bytte-
sum af kr. 2500,00, selv om Deres apparat er 10 år gammelt.
J0HS. KRAGH
VOLDMESTERGADE 4 - KØBENHAVN 0
avdlanutdlo tungassut pissutigalugit
ajornarsimassoK Danmarkime Kinersi-
nerme pissusiussut Kalåtdlit-nunåne
atortulersiniåsavdlugit.
taorsiutdlugo landsrådip sujunersu-
tigå påpiarat Kinersivigssat naKi'ner-
nik A, B, C, D, il. il. agdlagtuivfigi-
neKartåsavdlutik, tauva Kinersissug-
ssat naKinerit agdlagtorsimassut ilåta
nalågut krydsilissåsavdlutik. Kinersi-
vit silatåine agdlagarsiussane iningua-
nilo Kinersivingne nivingarneKarsima-
ssune ersserKigsumik taineKarsimå-
saoK Kinigagssångortitut kikut naKi-
nermik sumik nalunaerKutserneKarsi-
manersut.
sujunersut tamåna nuname nangmi-
nerme ministereKarfiup folketingime
Kinersinerme atorneKartugssatut aku-
erisinausimångilå. ministereKarfiup
tikuarpå periauseic tåuna atusagåine
Kinersinerme perKuserdluteKarnig-
ssaK ajornångitsoralårssusinaussoK,
Kinersissutdlo kukuvdlutik Kinerumé-
ngisaraluartik taissorsinaugåt, oKau-
tigineKarportaoK taimailiornigssaK
nalerKUtingitsoK Danmarkime partit
åssigingitsut naKinernik nalunaerKut-
sersorneKartarmata. åmåtaordle su-
jorniuneKarsimagaluarpoK naKinerit
atornagit kisitsisit atorneKarnigssait,
tamånale åma nangånartoKartineKar-
simavoK Kinersissut isumaKarniale-
Kingmata Kinigagssångortitut nr. 1-
imik 2-migdlo nalunaerKUtserneKarsi-
massut ilamingnit piukunarnerussut.
ilångutdlugo OKautigineKåsaoK Ki-
nersinerme periautsip pissaritdlisar-
neKarnigssånik aperKut, tåssa lands-
rådimut kommunalbestyrelsimutdlo
Kinersinerme, sule isumaliorKutigine-
Karmat udvalgime landsrådip iluane
pilersineKarsimassume.
J. Bang Jespersen,
administrationen.
DAGENS
OPSLAG
Mallemuk
Totallccngde fra næb til hale-
spids: 47 cm. Mallemukkens
egentlige hjem er det nordlige is-
hav og Nordatlanten, og den er
en almindelig ynglefugl både i
Grønland, Island og på Færøer-
ne. Den er også almindelig ud for
Jyllands vestkyst og i Skagerrak,
men yderst sjælden i de indre far-
vande. Mallemukken stryger i lav
flugt hen over havet næsten uden
at røre vingerne, idet den følger
bølgernes dale og toppe på vagt
efter, hvad der flyder af spiseligt
i havets overflade: plankton,
vandmænd, blæksprutter, døde
fisk samt sæl- og hvalådsler. Den
forsvarer sig såvel overfor andre
fugle som overfor mennesker ved
at gylpe en tyk stråle stinkende
oliet maveindhold lige i synet på
modstanderen.
Læs om mange andre fugle i
En dejlig opslagsbog, man har
brug for hele året rundt.
Man kan ikke have
alt i hovedet, men
man skal vide,
hvor man slår det op.
POLITI KENS FORLAG
2