Atuagagdliutit - 19.11.1964, Side 9

samik nåpertuivdluartutmiagausima-
SSOK.
taimåikaluardle nalungilarput suju-
nersutit tåukua avKutigalugit angu-
niagaussoK oKatdllnerujugssuarmik
nagsataKarsimassoK, agdlame oKarsi-
nauvugut anguniagkamik igdlersui-
ssut avorKåringnigtutdlo ingmingnut
såssuterujugssuartartut. tamåna piv-
dlugo avdlamik OKauseKartlnanga på-
sisitsissutigerlsavara måna OKauseri-
niagkåka tamatigorpiaK Kalåtdlit-nu-
nåne ilaussortap åipånit ilaussortamit
atarKinartumit Nikolaj Rosingimit
isumaKatigineKångitsut. akerdlering-
neK tamåna pivdlugo ima OKarérta-
riaKarpunga isumaKardlunga kalåtdlit
danskitdlo nålagkersuissunut ilaussor-
tait kukulugtusassut taimatut aulaj a-
ngigkamut isumaKatåungitsut susupa-
ginarniå'sagunikik. tamatumunga pi-
ssutauginångilaK taima åssigingitsu-
mik pineKarnigssamik aulaj angersai-
neK Kalåtdlit-nunåne inugpagssuar-
nit akerdliuvfigineKarnera kisiånile
mingnerungitsumik pissutauvoK nåla-
gauvfiup atausiussup iluane inugtao-
Katigit åssigingitsumik pineKarnigssåt
danskit inuinait akornåne erKarsar-
tautsimut tugdlutingeKingmat.
G-60-ip aulajangigagssane tåukuna-
ne taima pissariaKartigissune angu-
niagkaminut pissutigisimassai misig-
ssordluaråine påsinarpoK taima angu-
niagkékut piumassarineKartOK inuia-
icatigit åssigingitsut akornåne atutu-
ssok tåssa akigssarsiat agdliartornig-
ssåt tunissagssiornerup Kagfagkiar-
torneranut nalenriusimatineKåsassoK
ICalåtdlit-nunånisaoK atulersitariaKar-
toK. aitsåmigoK taimailiornikut kalåt-
dlit piumåssusiat, suliumatussusiat
ingmingnutdlo atarKinerat nungutsai-
liorneKarsinåuput.
suna kingunerisava?
taima pissutiginiagkat kussanartigi-
ssut akerdliuvfigisångikaluarpåka
piumassaK tamåna Danmarkip nåla-
gauvfiata iluane tamarme malingne-
Karaluarpat. kisiånile amtine avdlane
taima piumassaKartoKångilaK, tåssa-
me tåukunane nålagauvfiup tamar-
miuvdlune tunissagssiatigut iluanåru-
tai akigssarsiat agdliartornigssånut
tungavigineKarmat. tungavigssaK tai-
neKartoK kingugdleK tåssa Danmarkip
ilåne pitsunerpaussume tungavigine-
KarumångilaK. nangmineK piginåussu-
sikavsane maligdlugo ingerdlanialor-
tariaKarpoK.
tamatumamitauva suna kinguneri-
savå? ajornerpåmik kingunenarune
akigssarsiat migdlinerat kingunerisa-
vå pitsaunerpåmigdlo kinguneKåsagu-
ne imaua ukiorpålugssuarne akigssar-
siat agdliartorsinaujungnaernerat ki-
ngunerisavå. tamavtame nalungilar-
put Kalåtdlit-nunåne inussutigssar-
siutit pingårnerssåt aulisarnetc ukiu-
ne kingugdlerne mardlugsungne nå-
kariarsimaKissoK, tamatumalo nagsa-
tarisavå inuit sulivfigssaerusimassut
amer dlavatdlårér sut sule amerdle-
riarnerat. Kalåtdlit-nunata inussutig-
ssarsiornikut aningaussarsiornikutdlo
Danmarkimut naligigsitåunginerata
kingunera taimditOK piumdssutsimik,
suliumatussutsimik imalunit ingminut
ataricinermik nagsataKarsindungilaK.
inussutigssarsiornerup aningaussar-
siorneruvdlo taima sujunigssame
ingerdlatineKarnigssånut G-60-ip au-
la janginermine pingårtumik entarsau-
tit nunap ingminut akilersinauneranut
tungassut tungavigisimavai. entarsau-
tit taimåitut kisisa tungavigalugit au-
lajangissartut misigisimassarput tu-
ngavigssaKardluartumik aulajangisi-
mavdlutik. inuit tamåko ileKimisågi-
nåsåput tungavigssausinaussut avdlat
erKartorneKalerångata sordlo inuia-
Katigissutsimik erKarsartauseK åmalo
inup Kamuna misigisimanera. tamåko
erKaineKartutdlo pilisåput mérKatut
erKarsartauseKarputit, tungavigssaKå-
ngitsunik OKalugputit misigissuseK
kisiat tungaviginiarpat.
aperKUterujugssuvordle pingårtu-
mik akigssarsiaKartitauneK erKartor-
titdlugo nalunagulo téssane kalåtdlit
danskitdlo isumaKatigingissutigssag-
dlit, inuiaKatigissutsimik erKarsartau-
seK åmalo Kamuna misigisimaneK issi-
gingitsussåginardlugit aulaj angineK
erKortunersoK. aperKut tamåna Kalåt-
dlit-nunåne uvdlumikut akineKarér-
Pok. akissutdlo tåssauvoK aulajanger-
sagkat sut ingmingnut akilersinaune-
rat kisiat tungavigalugo aulajangig-
kat tamavta kigsautigissarput kalåt-
dlit danskitdlo erKigsisimassumik su-
leKatigigkumanerat agdlåt navianar-
torsiortisinaugåt.
ajornarsisitsissoK
inussutigssarsiorneK aningaussar-
siornerdlo pivdlugit aulaj angersagkat
Kulåne taineKartut nagsatarisimavåt
sume inungorsimaneK tungavigalugo
aningaussarsiaKartitaunigssaK. tamav-
ta tusarérsimåsavarput taima aulaj a-
ngersainerup OKatdlinerujugssuaK
nagsatarisimagå.
kalåtdlit aningaussarsiait danskit
Danmarkime aningaussarsiåinut nali-
gigsitåungitdlat. tåssauvordlo uvdlu-
mikut akerdleringnerup tungavia ang-
nerpåK. tamatuma saniatigut Kalåt-
dlit-nunåne uvdlumikut akigssarsia-
KartoicarpoK ingmikut ånrigssussanik
tåssalo nunalisitat akigssarsiait. inuit
tåuko akigssarsiavingmik saniatigut
Kalåtdlit-nunånmermingne tapisia-
Kartitåuput. taimatut tapisiaKartaria-
KarneK kikunitdlunit akerdliuvfigine-
KångilaK, tamåna OKatdlisigineKångi-
laK. oKatdlineK aitsåt autdlartitarpoK
inuit taimatut tapisiaKartitaussugssat
kikunigssåt aulaj angerneKarnialerå-
ngat.
Grønlandsudvalgip sume inungorsi-
maneK tungavigssdngordlugo aulaja-
nginera sujornutdlugo hjemstavnskri-
terium (sume nunauarsimaneK) tunga-
vigineKarsimavoK, tdunalo maligdlugo
kalåtdlit mingnerpåmik ukiune Kuline
Danmarkime nunauar simas sut aitsåt
nunalisitatut akigssarsiaKartitaussar-
put. sumile inungorsimaneK tungavig-
ssdngordlugo aulajanginerup kalåtdlip
iliniardluarsimassup nunalisitatut a-
kigssarsisinauleraluarnera ajornarsi-
sipå.
nalungikaluarpara sume inungorsi-
maneK tungavigalugo akigssarsiaKar-
titauneK ingmikut aulaj anginikut av-
dlångortineKarsinaussoK, kisiånile
G-60-ime ersserKigsarneKarsimavoK
pissariaKavigsitdlugo aitsåt taima au-
lajangissoKarsinaussoK. taimatut tu-
ngavilineK uvdlumikut kalålerpag-
ssuarnit tungavigssaKångitsumik åssi-
gingitsumik pineKarnertut issigine-
KarpoK.
kisiånile ajoraluaKissumik uvdlumi-
kut sulinigssavtine taimatut aulaj a-
ngineK tungavigssarårput, tåssame
inussutigssarsiorneK aningaussarsior-
nerdlo pivdlugit aulaj angersagkat, su-
me inungorsimaneK tungavigalugo a-
kigssarsiaKartitauneK iléngutdlugo,
GRØNLANDSK HUSFLID KØBES
K. Borgesen, Husumgade 21, København N.
9ni^KIIM9RF IQFR
ouLomwoncuocn
Er vejret dårligt - humøret sløjt -
så flyv på ferie med Aero-Lloyd!
GARDASØEN ......................... fra 398
ØSTRIG ........................... fra 595
MALLORCA .......................... fra 595
RHODOS ............................ fra 695
KANARISKE ØER ..................... fra 845
SICILIEN .......................... fra 895
GRÆKENLAND ........................ fra 1360
NORDAFRIKA......................... fra 1735
ÆGYPTEN ........................... fra 1750
GRØNLAND .......................... fra 2200
Få nærmere oplysninger hos
AERO-LLOYD
Skt. Pedersfr. 38, København K, Telefon Ml 4008 — Ml 3890
Åbent 9—17, torsdag til 18, lørdag 9—14 og søndag 14—16
Medlem at Dansk Rejsebureau Forbund
Kalåtdlit-nunåne peKatigigfingnit,
landsrådimit folketingimitdlo atarKi-
nartumit akuerssårneKarsimangmata.
kingugdlermik folketingip katerssusi-
manera inilivigsoK Kalåtdlit-nunåne
atorfigdlit pivdlugit inatsisit isuma-
KatiglssutigineKarput tåssungalo ilå-
ngutdlugo sume inungorsimaneK tu-
ngavigalugo akigssarsiaKartitaunig-
ssaK inatsislngortineKarpoK.
neriutigssaKarpoK
taimåikaluartordle neriutigåra aper-
Kut tamåna sule nipangiuneKåsångit-
sok. taima KilanåruteKartutut isuma-
Karnivnut pissutigisséka ardlaKarput.
pissutigissavnut sujugdliuvoK grøn-
landsudvalgimut ilaussortat — nauk
aitsåt Kalåtdlit-nunåne akerdlilersor-
neKarnertik påsilerdlugo — OKarsi-
mangmata taima aulajangineK aulaja-
ngigatdlarneruinartoK. takuvåme! pi-
ssutigissama åiparissåtut tåisavara
sume inungorsimaneK tungavigalugo
akigssarsiaKartitaunigssamik aulaja-
ngineK pisimangmat pingårtumik ka-
låtdlit sulissartut piumassåtut taine-
KarsimassoK pissutigalugo GAS-ivdlo
sujuligtaissuata piumasså maligdlugo.
månale avdlatut itumik pissoKarsi-
mavoK — tamånalo pingårtumik fol-
ketingimut Kinersinerup inerKåmer-
sup nalåne pisimavoK — pisimassor-
dlo tåssauvoK GAS-ip iluane aulaj a-
ngisinaussut ilaisa sujuligtaissup tug-
dlianit sujulerssorneKartut sume inu-
ngorsimaneK tungavigalugo akigssar-
siaKartitaunigssaK isumaKatigisinau-
simångingmåssuk. Kularingilara Kulå-
ne erKartorigkåka pissutsit tamatu-
munga pissutausimassut. pissutigissa-
ma pingajoråt sordlo naluneKångerér-
sok Dansk journalist Forbundip Ka-
låtdlit-nunåtalo ministeriaKarfiata
kalåtdlit tusagagssiuissut akigssar-
siagssait pivdlugit isumaKatigissutigi-
niagait inerneKarsinausimångingmata
tåssa Dansk Journalist Forbundip su-
me inungorsimaneK tungavigalugo a-
kigssarsiaKartitaunigssaK akuerisi-
nausimångingmago.
kiamitauva Dansk Journalist For-
bundimut sujulerssuissunut ilaussor-
tat OKarfigiumavai mérKatut erKar-
sariartauseKartut, tungavigssaKångit-
sumik OKalugtartut misigissuserdlo
kisiat tungavigalugo oKalugkumassut?
uvanga isumaKarpunga tåukua taima
iliorneratigut danskit inuinait nåla-
gauvfiup iluane åssigingisitsinermut
akerdliunerat takutikåt.
Danmark akigssanarpoK
Kåumatine aggersune peKatigigfit
åssigingitsut Kalåtdlit-nunåne mini-
steriaKarfik isumaKatigissutinik åssi-
gingitsunik nutarterinigssamik isuma-
KatiglssuteKarfiginiartugssauvåt. pisa-
nganaKaoK takusavdlugo peKatigigfit
tamåko isumartik KanoK ilivdlugo sar-
Kumersikumåråt.
oKautigerigkavkut takuneKarsinau-
vok aulaj angigagssat tamåko pissaria-
KaKissut pivdlugit sule Kanga pissar-
tut unigfiginagit OKatdlinigssamut
pivfigssaKartoK. isumaKarpungame
månåkut aulaj angisimaneK agdlåme
G-60-ime ilaussortanit aulajangigat-"
dlarnertut taineKartoK tåssaussaria-
KartoK aulajangineK sivikitsuinarmik
atutugssaK.
ersserKigsartariaKarporme Danmark
assigingmik akig ssarsiauar tit aunig-
ssuk Kalåtdlit-nunåne emutisavdlugo
akigssaKarmat, kisiånile nålagauvfiup
iluane pissutsit nålagauvfingnitdlo
avdlanit issigineuarneK tungavigalu-
git Danmarkip nålagauvfingnut ata-
Katigingnut åssigingitsumik iliortutut
pissutitausavdlune igdlersorsinåungi-
kå.
Kularnardluinartutut issigåra Kalåt-
dlit-nunåne kikutdlunit, sordlo peKa-
tigigfit imalunit landsråde, danskit a-
kigssarsiatigut naligigsitaunigssaK su-
junersutigisimagaluarpåssuk någgår-
simåsångikaluartut. uvdlumikut akue-
rineKarsimagatdlartoK tåssauginarpoK
politikikut anguneKarsinaugatdlartu-
tut OKautigineKarsimassoK. sujunersu-
tigssavik erKortoK pisanganarteKalugo
erinigalugulo utanuneKarpoK.
1953-imile danskit inuiaKatigit Ka-
låtdlit-nunåta Danmarkimut ilånguti-
vingnera akuerssårpåt. kisiånile sule
uvdlumikut neriorssut piviussungorti-
neKavigsimdngilaK. neriutigårale pi-
viussungortineKavingnigsså ungasi-
ngitsukut piumårtok. tamavta piuma-
ssarput tdssaussoK Danmarkip Kalåt-
dlit-nunåtalo ataKatigingnigssåt ing-
minut atarKeKatigingnikut p issaria-
KarpoK, aitsåtdlo tamåna pisinauvoK
nålagauvfiup iluane naligigsitaunikut.
Avanerssuaic
pivdlugo
agdl.: David Gahrielsen.
erin.: „Ilulissat".
1. é, avanerssuaK iminaråra
taorserumångitdluinardlugo,
måssa nunavta asingartuartup
angnerungårtumik ersserfia.
2. itsaK inussut ingerdlaortuartut
avKutigåt najulerdlugulo,
åma nutåmik nunagssarsiortut
autdlåvigåt puiornagulo.
3. måssame pinerssusermik peKarpoK
avna nunavta avangnårssua,
erssarivigsut nunat pukipåjåt
sermerssuardlo akitsuarik!
4. é, ukiordlune tårsitdlarångat
issilingårdlune atdlartume,
KåumarKutauvoK KulivnitoK Kéumat
uvdloriarpaitdlo Kåumarivit.
5. taima kaperdlak pilerpat nunavne
sordlo uningåsassut inuit?
tauva sanarssortarait piniartut
tåssa KimugserpalåliveKaoKl
6. Kåumariartulerångat silarput
Kimagtaraugut tamåkerdluta,
tauvalo agpaliarssuk tikigpat
KardlorpalårssuaK pingoraraoK.
7. å, avanerssuaK erKaimaKåra
aussaringårtume uvdlånguaK,
pingortitarssup nipaitsup silåne
sordlo inigssaK ilikariga!
REGARD
put Danmarkime tunineKar-
nerpårtåt nårtunigssamut nå-
pautipilungnutdlo igdlerså-
tauvoK.
af disse sko
1 Danmark
@1(VKzS>6o-
RESTPARTI SKO for mandfolk!
Den helt rigtige „Manne-sko“ med
de 4 fordele
Kraftige tanfarvede box skind.
Fineste pasform. Skindforede.
Helstøbte Greyhound såler med 3
mdr.s garanti
Enhedspris O O Rfl
str. 40—46
pr. efterkrav m. returret
iAGTVEJ 41.KØBENHAVN N.
REGARD
Danmarks mest solgte
mærke i
HYGIEJNE-GUMMI
— beskytter mod svanger-
skab og sygdomme.
r
• ?P * »mk i
Det
er kunst
at bygge...
Som ved andre kunstarter lægger
man inden for arkitekturen naturlig-
vis stor vægt på det æstetiske —
Men lige så naturligt må arkitekten
tage hensyn til de funktionelle og
praktiske kvaliteter. Og selv om det
færdige byggeri befragtes og kriti-
seres som en helhed, må materialer
og byggemetoder altid udvælges
med største omhu. — Blandt andet
derfor vinder PHØNIX TAGDÆK-
NINGER stadig større indpas I det
moderne byggeri. Såvel på tegne-
stuer som på byggepladser har man
indset, at der — alt taget i betragt-
ning — er mange arkitektonisk rig-
tige muligheder med PHØNIX TAG-
DÆKNINGER.
Det afbildede byggeri er
LOUISIANA
I Humlebæk.
9