Atuagagdliutit - 19.11.1964, Blaðsíða 18

Argentiname danskit 20.000
kulturertik piginarniarpåt
Vordingborgip seminariane sujuligtaissoK M. Bredsdorff dan-
skit Argentiname najugagdlit kungikut paniata Benediktep ti-
kerårKåmigai pivdlugit påsissaminik OKalugtuartoK
Ebbe Mørkimit
Vordingborg (RB-special)
Argentiname igdloxarfiup Tres Arroyesip borgmesteria Larsenimik atexar-
poK, Buenos Airesime skoledirektørit ildt Hansenimik ateKarpotc — danskit
arxinik Argentiname ujardleråine nåmagtugagssarpagssuaxarpox. åma jylland-
imiutut lollandimiututdlo OKalugtut Danmarkimingånit takornartdUngineru-
put. danskit Argentinamitut ilarpagssuisa danskit OKausé „inungutsimingne
oxauserait" spaniamiut oxausinut Argentiname tamarme oKausiussunut åi-
piutdlugit, nauk amerdlanerit Danmarkimisimdngikaluardlutik angajorxåve
ama Danmarkimisimangikaluartut, åtåkuile åtarxiutikuilunit Danmarkimit
nunasissugaluartut. mana danskit Argentiname najugagdlit 20,000-uput. Argen-
tina silarssuarme nunat angnerpåt arfineK-pingajoråt, Europa pingasungor-
dlugo avigkdine avingneratut atautsitut angitigalune.
ukiut 100 matuma sujornagut dan-
skerpagssuit Argentinamut nunasiar-
tortarnerat autdlarnerpoK. europa-
miut nunamik akeKéngitsumik tuni-
neKartarnigssånik neriorssutit misigi-
ssartagkamingnit avdlaulårtunik mi-
sigissaKarusugtunik naussorigsaissu-
nigdlunit Danmarkime atugardliortu-
nik soriarfigssaKardluångitsunigdlunit
amerdlaKissunik isumavdluartitsiler-
mata nunasiartortut amerdlaitaut. Ar-
gentiname taimågdlåt nåmagtugag-
ssåuput danskit sujuaissat kinguårit
pingasut sisamatdlunit sujulerissat,
ukiutdlo 100 matuma sujornagut nu-
nasiartorsimassut, erKarsartausinik,
oKausinik ugperissåinigdlo pigingni-
nartut.
kungikut paniata Benediktep unga-
singitsukut argentinamiut spaniamiu-
tut OKalugtut katuliussutdlo tikerår-
pai påsissaisale ilagalugo onautsit ug-
perissardlo danskit OKausinik ugperi-
ssånigdlo akoKartut, kulturikut erKU-
méKutaussutut OKautigineKarsinauler-
simassunik. danskit „igdloKarfisa pi-
ngårnerssåne" Tandilime kungikut pa-
niata ulérpå danskip Hans Fuglip,
Horslundime, Lollandimitume, træ-
skoliortup ernerata, danskinit Argen-
tinamitunit sujugdlersauvdlune 1844-
me Kajussiagssanik nautitsissalersup
ericåissutigsså. uvdloK måna tikitdlu-
go danskit Argentiname Kajussiagssa-
nik nautitsissartuput, naugdlo nunap
inue tusintingordlugit avgoråine a-
vingnerånik atausinarmik danskit
amerdléssuseKaraluartut Kajussat Ar-
gentiname pigssarsiarineKartartut tre
procenté danskinit pigssarsiarineKar-
tarput.
Pampasip inue kivfåungitsut
Danmark takusimångisåinaraluar-
dlugo danskiussutut misigisimasinau-
neK Danmarkime tupigineKarsinau-
vok. Vordingborgip seminariåne suju-
ligtaissoK M. Bredsdorff Kåumatine
pingasune Argentiname angalaorsi-
mavoK OKalugiaKåtårdlune, danskitdlo
Argentiname najugagdlit KanoK atu-
gaKarnerat påsissaKarfigisimavdlugo.
— Argentiname danskisut misi-
gisimanermut taima angnertutigi-
ssumut pissutaussut amerdlaxaut,
seminariame sujuligtaissoK Breds-
dorff OKarpoK. tupingnångilaK dan-
skit autdlarxåumitdle spaniamiut
erxarsartausiånut katugdlitdlo ug-
perissånut takornartutut misigisi-
masimangmata. nunale nuånarisi-
mavåt, kinguåritdlo ingerdlanerå-
ne sulivdluarnertik atarxinexauti-
gilersimavåt. Argentiname tusar-
nartåungilax „danskit exiasuit-
sut“ut oxautiginexartarnerat. ta-
matumuna erssersinexarunarpor-
taox Argentiname nunaxavigsut
xanox „exiasuitsiginerat". danskit
amerdlanerit Argentiname atuga-
rigsårtuput, ilarpagssuilo måna a-
ngisunik nunautexarput nunaute-
rujugssuaxardlutigdlunit.
Argentinamititdlunga danskeK nau-
ssorigsaissoK Pampasip narssartåne
najugalik OKalOKatigåra. tåuna nang-
minerissaminik imiliorfeKarpoK, ing-
nåtdlagialiorfeKardlune Kanordlo ag-
tigissumik akileråruteKartarnigssane
Ure - briller
Briller leveres omg. efter recept
Nye ure — schweitzer-værk
Stort udvalg i urlænker og -remme
Sendes overalt på Grønland
Kalåtdlit-nunåt tamåkerdlugo nag-
sitsissarpugut
Holger Dik Jensen
Nørregade 30 — Køge
Reparation af ure omgående
nalunaerKutanik pilertortumik
iluarsaissarpugut
emaimajuk atit sumiflnerltdlo
agdlåsagagkit ____
nangminérdlune aulajangertardlugo.
taimaingmat tupingnångilaK OKarmat
nangmineK nunarKatinilo tåssaussut
„inuit kivfåungissuseKartut silar-
ssuarme kingugdlersait".
danskit inoKatigit erKuminerpåt
ilait Brasiliamut kigdleKarfiup entå-
ne najugaKarput Misionesimik ateKar-
tume. Misiones danskimit Caries Eng-
walimit 1920-me tungavilerneKarpoK,
danskitdlo tamåne najugaKartut su-
jugdlit tinik nautitsissarput. tinik
nautitsissarneK iluamik iluanårutau-
neK ajormat kingusingnerussukut
naussoK KinamérsoK, lakimik, tingmi-
ssartuliornerme atorneKardluartumik
pigssarsiviussartoK, Tung-plante-mik
taineKartartoK nautineKartalerpoK. a-
merikamiut Kinamik kommunistinit
nålagkersugaussumik niuveKateKaru-
mångingmata, Kinalo kiserdluinarme
Tungimik nautitsiviussaraluarmat,
danskit Misionesime najugagdlit ilua-
nårutausinaulerumårtunik arajutsina-
vérsåtdlarKigsut iluanåruteKardluar-
talersimåput.
åtavérunigssamut akiuneK
— kulturikut ingmikut ilisarnauter-
tik danskit KanoK iliornermikut pigi-
narsinausimavåt?
—- atugkat sungiusimassanit taima
avdlaunerutigingmata åtavérutivig-
kumanatik avdlatut iliornex sapersi-
måput, seminariame sujuligtaissox
Bredsdorff akivox. danskerpagssuit
ukiut ingerdlanerine VSA-mut nuna-
sisimassut tamatuma akerdlianik mi-
sigissaxarsimdput. tduko Europame
pissutsinit avdlaunerungångitsunik a-
tugaxarsimdput, taimaingmat kinguå-
rit atautsit mardlugdlunit ingerdlane-
råne najuligkamik atugaisut atuga-
xalersimåput, ilorpiamingne danskiu-
ssutut misigisimagaluarunig diunit.
— Argentinap inuvinit avdlåussute-
icaraluardlutik danskit inugtaoKatitut
tamane issigineKalersimåpat?
— taimatut påsissaKarpunga. Ame-
rikame kujatdlerme Kiterdlermilo
inuit åssigingitsunik Kalipautilingnik
ameKarnerat pissutigalugo ingmikor-
titsissarneK ilisimaneKarKalårdluinar-
poK. sordlo negerinik inugsiauteKar-
toKångisåinanga j agsimavoK. Argenti-
name najugagdlit inuiaKatigingnit ar-
dlaligpålugssuarnit katitigåuput: spa-
niamiunit, italiamiunit, indianernit il.
il., taimaingmat åssigingitsumik Kali-
pautilingmik ameKarneK pissutigalugo
åssigingitsumik pineKarnigssaK pissu-
tigssaKarsimångiséinarpoK. danskit
amerdlaKissut atorfigigsåKaut.
danskit ajornartorsiutait
—- miserratigineKarsinåungilardle
danskit Argentiname najugagdlit ar-
dlaligtigut ukiune måkunane ajornar-
torsiuteKarmata, seminariame suju-
ligtaissoK Bredsdorff nangigpoK. ta-
matumunga pissutaussut angnerssa-
råt 1930-p kingorna nunasissoKarsi-
månginera. nunasissarneK pivdlugo
maligtarissagssat taimanernit nålag-
kersuissunit sukanganerulersineKar-
put. tamatuma saniatigut Argentina-
me aningaussat nalingat migdliartui-
narpoK. tamåna pissutigalugo dan-
skerpagssuit Danmarkimut tikerårneK
saperput imalunit mérKamik Danmar-
kime højskolinut autdlartinigssåt sa-
perpåt. KularutigssåungilaK danskit
Argentiname najugagdlit Danmarki-
mut atåssuteKarnerunigssamik kig-
sauteKartut. åma puigortariaKångilaK
Argentiname nålagkersuinikut inger-
dlatsinerme ajornartorsiutit danskit
ajornartorsiutåinik agdlilerissung-
mata.
— inusugtut utorKaunerussututdle
„ugpertigaut?"
— tupigissariaxdngilax inusugtut
utorxarnit ugpinginerungmata. må-
na oxatdlisiginexarpox danskit nå-
lagiartarnerisa ilait spaniamiutut
ingerdldnexalertariaxdnginersut,
xularnångilardlo uvdlut ilåne tai-
matut pissoxarumårtox. isuma-
xarpungale pissusigssax erxordlu-
go iliortoxartox Danmarkimut ata-
niartut pisinaussartik tamåt ilior-
mata spaniamiutut nålagiartaler-
nigssap angunexarnigsså kinguar-
tiniardlugo. tamåna danskit kultu-
riata Argentinap nangminex kul-
turianut pexatautiniarnexarnera-
tut issigissariaxarpox.
radiukut tusagagssiaulit
atuagkiarineKardlutigdlo
seminariame sujuligtaissoK Breds-
dorff OKarportaoK danskit Argentina-
me najugagdlit danskinut USA-me
najugalingnut åssersukångamik puiu-
gausimassutut misigisimassartut. dan-
skit USA-mut nunasinerit ukiut ta-
maisa Rebildime nagdliiitorsiortarput
danskit Danmarkime najugagdlit pe-
Katigalugit. Amerikame avangnar-
dlerme danskit najugagdlit danskinit
Argentiname najugalingnit ilisimane-
Karnerujugssuput.
tupigissåinarpara danskit måna a-
tuagkiortartut tusåmanarungnaersi-
massut ilaKångingmata danskit Ar-
gentinamut nunasisimassut ineriartor-
nerénik pisanganaKissumik atuagkia-
ringnigsinaussumik. svenskit nunasi-
ssut Vilhelm Mobergimit OKalugtua-
rineKarneråtut pisanganartigissumik
danskit Argentinamut nunasinerit
OKalugtuarineKarsinaugaluarput. Dan-
markip radiuagut autdlakåtitagssior-
tartut åma inungnik taineKartunik o-
KaloKateKartarnermikut pitsaussunik
autdlakåtitagssiorsinaugaluarput. tai-
ma pissoKaraluarpat imaKa danskit
Argentinamut nunasinerit danskinit
Danmarkime najugalingnit soKutigi-
neKarnerulisagaluartut.
danskit ilagit nunane avdlane ikior-
sissartut atuartitsinermutdlo tunga-
ssutigut ministeriaKarfiup danskit ef-
terskoliånut tapissutigissartagait er-
Karsautigingikåine danskit Argenina-
mut nunasinerit Danmarkimit ingma-
ralånguéinaK ikiorneKartarput. dan-
skit Argentinamut nunasinerit kultu-
re Danmarkimit pissoK agsut åtåku-
mavåt, taimalo kigsauteKartitdlugit
Danmarkimit ikiorneKartariaKarput.

m/s „FRIDA DAN" på St. Lawrence River.
M) REDERIET J. LAURITZEN
KØBENHAVN
19