Atuagagdliutit - 25.11.1965, Blaðsíða 15

Kujatåne orpigpagssuaKalisaoK
me igdloicarfingne åma orpingnik
nautitsiniardlune misilissoKåsagpat.
islandimio igdlugssanik titartaissar-
toK Reynir Vilhjalmsson taimatut pi-
lerssåruteicarpoK Nup igdloKarfiane
orpingnik ikussuinigssamik. ilimanar-
ipoK taimatut misilinerit åipågo aut-
dlarnerneKarsinaujumårtut. isumali-
orKutiginesarpoK kalåtdlit orpigåinik
ssinik avålaKiakulunigdlo ikussuinig-
ssaK, orpit naggorigsauserneKartug-
ssåuput, ungaluneicardlutik paorKuta-
rineKartugssauvdlutigdlo.
åmåtaordle oKautigisinauvara Ka-
Kortormiut måne misilinemik soKuti-
gingnigtut orpéntanik nagsinexarsi-
mangmata. påsinarsisimavordle or-
pérKat mérKanit ilagmåinarneKiarsi-
nausimångitsut, amuneKartarsimav-
dlutik aserorneKartarsimavdlutigdlo.
måne åma savat mikingitsumik or-
pit tungaisigut ajomartorsiutigåvut,
orpit ungaluneKångitsut nerissarami-
kik. sujorna orpit ikussugkat savanut
pinavérsårdlugit tipigtumik tigssalu-
kårsimavavut, sulile misilingilarput
taimailiorneK iluamitausimanersoK.
tigssalukårutip tivka ukioK nåmagtit-
dlugo ånugartugssåungikaluarpoK.
taimatutaoK ukatdlit måne piniar-
Kussåungitdluinartut ajomartorsior-
titarpåtigut orpérKat nutåliait king-
martaramikik. sujorna ukatdlit 24
matuma erKåne pissaråvut umatitdlu-
git Keicertanutdlo encavtinitunut i-
ikautdlugit.
minitaicarumanane taineKåsaortaoK
Paul Bjerge Nungme soKUtigingnigtu-
nut nagsiussaKarsimangmat orpérKa-
nik. tåuko ukiut mardluk atarérput
nauj artordluaKalutigdlo.
Upernaviarssungme orpingnik nautitsiniarfingmit ukiune må-
kunane misiligutaussumik Kujatåne orpingnik ikussuissoKar-
poK. Tasermiut kangerdluåne orpit 40.000 ikuneKarerput, ilima-
gineKångilardle orpit nalivtine iluaKutåulersinaujumårtut
nunavta orpigpagssuaKdlersinaunigssånik takordlugaK måna piviussungorti-
neKarsinaulmguatsiarpoK, tassa nunavta kujaterpiå erKarsautigisagåine. taimai-
lissoKarsinåungilardle uvagut nalivtine, kinguligssavtale nudnårutigissarumår-
pait mana misilinerit, orpingnik nautitsiniarfingme Upernaviarssungme Kauor-
tup erK&nguanitume. 1953-ip kingornagut tåssångånit orpérKat 40.000 Taser-
miut kangerdluånut ikuneuarsimåput, månalo orpit nunavtine nangminerme
pututut meterip åipå avigdlugo portussusexalersimåput, pilerssårutiginenardlu-
nilo ukiut tamaisa orperuanik 10.000-nik ikussissoKartåsassoK Kujatåta ka-
ngerdluine orKussune.
Kalåtdlit-nunåne orpigpagssuagssa-
nik ikussuinigssamik isuméricårtoK
tassa nunalerinikut atuarfigssuarme
professordussoK C. A. Jørgensen, or-
pingnik nautitsiniarfingme sujuler-
ssortaussoK Paul Bjerge oKalugtuar-
Pok. taimatut misilivdlune autdlarti-
toKarpoK professor Jørgensen uvanga-
lo 1953-ime Kalåtdlit-nunåliaravta
orpingnik ikutagssanik Danmarkimit
nagsardluta. taimane orpingnik Kuja-
tåta ilainut åssigingitsunut ikussuivu-
gut, påsinarsivordle orpiarKat angat-
dlåneKarnertik mikingitsumik ajoKU-
tigisimagåt naujumarpiaratik. tauva
misiligdlugo orpit naussugssåinik iga-
lålingme putugtitsinialerpugut, ki-
ngorna nungneKartugssanik. misilineK
iluagtitdluarpoK, månalo orpit taima-
tut ikutat portunerit meterip åipå a-
vigdlugo takissuseKalerérput. misili-
nerit autdlarnerneKarneranit orpiar-
Kat 40.000 Tasermiut kangerdluåne i-
kuneKarsimåput, isumaliorKutigine-
Kardlunilo ukiut tamaisa orpiancanik
10.000-nik ikussissoKartåsassoK.
napassugssat Kajangnaitsut
— pissariaKarsimavoK orpiancat ar-
dlaleriardlutik nungneKartarnigssåt,
Paul Bjerge nangigpoK. ukiut sujug-
dlit sdsamat orpit arritsuararssuar-
mik naujartortarput, aitsåtdlo tagdli-
artordlualersardlutik nikisineKaratik
nauvfigssamingnut ikuneKarångamik.
orpiarKat orKuisimårtisinauj umavdlu-
git orpigkat akornånut ikussorsima-
vavut, orpigkatdlo kivdlortariaKaru-
mårput orpit inigssaKartisinaujumav-
dlugit.
— orpit sut OKåtårutiginøKarpat?
— amerdlanerit tåssåuput Sibiria-
minganérsut orpiliagssat åssipajue u-
kiukutdle merKutaussaerutartut, åmå-
taordle orpiliagssat sagdliligkiagssat-
dlo Alaskamit, Norgemit, Sverigimit
Finlandimitdlo pissut misiligutigåvut.
påsisinaulersimavarput tåuko Sibiria-
mingånérsut måne atasinaunerussut.
tagdliartulertortaKaut Kalåtdlit-nunå-
talo silåinånut akiusinåussuseKångu-
atsiaKalutik.
— Kujatåne orpingnik ikussuinerup
suna sujunertarå?
— neriutigårput misilinerit Kissung-
nik iluaKutausinaussunik pigssarsivi-
usinaulerumårtut, taimale pissoKar-
naviångilaK uvagut nalivtine. nalune-
KéngilaK orpit anorimut sarKumissu-
mitut arritsuararssuarmik naujiartor-
tartut. ukiut 100 matuma sujomagut
Danmarkime paornaicutåinalingme
orpingnik ikussuissoKarsimavoK, ait-
såtdlo måna tåuko iluaKutigineKarsi-
naulersimåput.
taimaingmat UimagissariaKångilaK
orpérKat måna misiligutitut ikussor-
neKartut nalivtine iluaKutaulersinau-
nigssåt, ilimanarsinauvordle taimaili-
ssoKarumårtut Kitornavut nalerKug-
pata. KularnarpoK Kalåtdlit-nunåne
orpit sagdliligkanut atorneKarsinau-
nigssåt, kanårtaitdle nalerKutdluåså-
put ungalunut napassoralugit. orpit
Sibiriamingånérsut ningusorujugssu-
put, ungalunut napassoralugit må-
ngertuminertutdle aserujaitsigalutik.
orpingnik ikussuinerup iluanutå åma
tåssa ukiorpagssuit atasimagångamik
nuna naggorigsititaramiko.
Nungme orpeKalisaoK
— orpingnik misilinerit nunavta
kujaterpiåinånut tungatineKarpat?
— isumaKartoKarpoK Kalåtdlit-nu-
nåta ilai avdlat orpingnik nautitsini-
arfigssatut måne Kujatårpiåndsut piu-
kunartigingitsut. taimåikaluartordle
akornutigssaKåsasimångilaK sinerissa-
Mac Baren
grøntsagit naussutdlo
orpit saniatigut åma Upernaviar-
ssungme misilissoKarpoK grøntsaginik
akutigssanigdlo. grøntsaginut nautit-
sivit igalågdlit 200 sivnenarput iluag-
titsiviuvdluartarsimavdlutik. tamåku-
ninga nautitsinerme naggorigsautig-
ssat assigingitsut OKatårneKarsimåput
påsineKarsimavordlo aulisagkat per-
dlukue nunavtine grøntsaginik nau-
titsiniarnerme naggorigsautigisavdlu-
git pitsaunerpaussut.
kisalo Upernaviarssungme narssau-
tine misiligarneKarput akutigssat å-
ssigingitsut, påsineKarsimavdlunilo a-
gurkit rødbiatdlo igalålingne nausi-
nauvdluartut.
Upernaviarssungme nautitat inuisa
nangmineK nerissarpait, ukiutdle i-
ngerdlaneråne sivnerussut K’aKortu-
me nåparsimavingmut någsiuneKar-
tarsimåput. jordbæritaoK amigautåu-
ngitdlat. sujorna igalålingme atautsi-
me 2 kilumik jordbærinagtOKarsima-
vok. tamåko nunavtine måninaK ine-
risinausimångitdlat, Paul Bjergile i-
sumaKarpoK jordbærit Alaskamingå-
nérsut orKuartume måninaK inerisi-
nåusagunartut.
nautsivingne naussunik åma Uper-
naviarssungme misilissoKarpoK, nau-
ssut ukissartut ukiutdlo ardlagdlit u-
massartut åssigingitsut måne atasi-
naunersut misiligameKardlutik. nau-
ssut tamåko amerdlasorpagssuångor-
dlugit nautineKartugssåuput savauti-
lingnutdlo naussutigsséngordlugit nag-
siuneKåsavdlutik. Paul Bjerge isuma-
KarpoK måna misilingneKartimit a-
merdlanerit sule nunavtine ukisinau-
ssut.
ivigkat, karrit pinagit
Upernaviarssungme misilivfik pi-
lersineKarsimavoK savauteKarnerup i-
luaKutigsså angnermik erKarsautiga-
lugo. tåssane inusugtut savauteKar-
nermik iliniartineKartarput. misili-
gaivfiup pigai savat arnavissat 240.
tåuko sujorna atautsimut nautsorssut-
dlugo piarKisimåput 3,3-imik, tåssa
savautenarfingnut avdlanut nalend-
utdlugit Upernaviarssungme savat er-
niait amerdlanerusimavdlutik.
Forsøgsleder H. J. Hvidffeldt Jørgen-
sen på en mark, hvor de ædle græs-
arter dyrkes.
misiligaivfiup pissortå H. J. Hvidtfeldt
Jørgensen narssåume ivigkanik pitsau-
ssunik nautitsiniarfingme.
R. & H. MEYER
Kalipauslssarfik
salissarfigdlo
Indlevering 1 Grønland
.OLES VAREHUS”, GODTHÅB
De 3 mest solgte Mac Baren tobakker
Småtræer på forsøgsmarken. De er
plantet ud fra spiringsstedet og ven-
ter nu at blive plantet ud igen på det
blivende sted.
orpérKat narssåume misiligaivfingme.
pututitsiniarfingmit nungneKarsimaput
sulile ama nungneKartugssauvdlutik
nauvfigssavingmingnut.
Upernaviarssungme narssautit ang-
nertungåtsiarssuput, narssautitdlo
angnertunerssait atorneKarput ivigka-
nik pitsaussunik nautitsiniardlune mi-
siligainermut. tamatumane sujunerta-
rineKartoK tåssa ivigkanik pigssarsi-
viuvdluarsinaussunik nunavtinilo
naorKigtartugssanik navssårniarnig-
■ssaK.
— savautilingnut angisumik iluaKU-
taussugssauvoK karrit pinagit, ivigka-
nigdle savat nerissagssåinik nautitsi-
ssalisagpata, Upernaviarssup nålagå
H. J. Hvidtfeldt Jørgensen OKarpoK.
ivigkat savanut neris sarisav dlugit
karrinit pitsauneruput, åmdtaordle i-
vigkat ukiut pingasut sisamatdlunit
naorKigtuartarput, aitsåtdlo ukiut tåu-
ko Kångiukångata nutånik ikussuissa-
riaKartåsavdlune. Kalåtdlit-nunåne
karrit kanårtait Danmarkimingarnit
tangnerulersarput, måne aussame
Kaumanerussarnera pissutigalugo,
karritdle inerisinåungitdlat, pitsåu-
nginerit kisisa erKåisångikåine. tai-
maingmat karrit inungnut nerissag-
ssartait pivdlugit måne karrinik nau-
titsinigssaK ingminut akilersinåungi-
la k.
ukioK måna ivigkat åssigingitsut 20
nautipavut, Hvidtfeldt Jørgensen na-
ngigpoK. tamåko ilarpagssuisa tuping-
nartumik ukioK anigordluarsimavåt
naorKigsinausimavdlutik, nauk tamå-
na ilimagisimångikaluarigput. pingår-
tumik ivigkat bromgræsinik taineKar-
tartut måne nausinauvdluarput tåu-
kulo isumavdluarfigeKåvut ivigkanit
tutsuviginartunit taineKarsinåuputaoK
engrævehallnik taineKartartut, Kalåt-
dlit-nunåne aussaunerane mardlori-
ardlutik kivdlorneKarsinaussut åma
timothin måne torssusungordlutik
nauvdluartartut.
Julut.
Import og agentur:
KAJ NARUP & CO., GODTHÅB
CERESip sodavandé pulaussåricanTtuf Kalåtdlit-nunåne tamarme
pineKarsinåuput.
CERES vand I stubby flasker fås over hele Grønland.
tamarmik
mamaråf
CERES
15