Atuagagdliutit - 15.09.1966, Blaðsíða 5

nguniardlugo aningaussautenarfik a-
tugardliorfiunerussune akinik Kagfai-
nigssame tapivfiussartugssaK, måna
erKartungilarput, kommunitdle ani-
ngaussauteKarfé sordlo Kerititsiving-
nik åssigissåinigdlurrit pisinigssame
atortagagssanik aningaussauteKarfit,
oKarpoK.
Scoresbysundime Angmagssalingmi-
lo ilaussortat aningaussauteKarfit
kommuneKarfikutårtut pilersineKar-
nigssåt ilalerpåt.
nålagauvfiup tapissutai
ikilisåpat plsåpatdlunit?
Erik Egede ilåtigut OKarpoK piniar-
tut K-fondimut aningaussarpagssuar-
nik nåkartitaKarnikussut, aperKutigå-
lo aningaussautenarfingmut tåssunga
piniartut nåkartitarisimassait piniar-
tunut iluaKutigssångortineKarsinåu-
nginersut, nauk aningaussauteKarfik
atorungnaeréraluartoK.
OKaluserissaK atausingornerme na-
ngineKarpoK. sujuligtaissup aperKuti-
gå landsråde Kåumarsainermik aut-
dlarnisanersoK piniartut påsitiniar-
dlugit aningaussat aningaussauteKar-
fit pigissait KanoK iliornikut pitsau-
nerpåmik atorneKarsinaunersut. isu-
maKarnerarpoK autdlaisinut peKUtig-
ssanutdlo nålagauvfiup tapissutigi-
ssartagai ikilisitariaKartut atorung-
naersivigtariaKartutdlunit. — tapi-
ssutit pérneKarnerat såkortumik su-
niuteKésaoK, piniartutdle mingneru-
ssumik erKorneKåsåput tåssa Kanga-
nit aningaussarsiaKarnerulisagamik,
sujuligtaissoK ilåtigut OKarpoK na-
ngigdlunilo: — autdlaisinut peKutig-
ssanutdlo tapissutit ilarpagssue auli-
sartoKarfingne atugaussarput, sordlo
ManitsoK tapissutitorfiunerpauvoK.
ugpernarsautigssaKångikaluarpoK ili-
magineKarpordle autdlaisit ilarpag-
ssue Kalåtdlit-nunånit ånineKartar-
tut.
tapissutit pérpata
kalålimernit akitsusåput
Jørgen Olsenip tupingnånginerarpå
igdloKarfingne sikunexc ajortunitune
tapissutinik atuineK angnerpaungmat,
tåukunane ukioK kaujatdlagdlugo aut-
dlainiartoKartarmat. ernaisitsissutigå
ukiut ardlagdlit matuma sujornagut
landsrådip kigsautigisimangmago aut-
dlainiarsinautitaunermut agdlagartat
atulersitaunigssåt taimailiornikut nu-
navtine nunanavigsungitsut autdlai-
sinik peKutigssanigdlo pisiortornerat
kigdlilersorneKarsinaunidsangmat, su-
liagssardle tauna avdlarpagssuartut-
dle månamut mikiarsarneKartuarpoK,
OKarpoK nangigdlunilo: — nålagauv-
fiup tapissutaisa pérneKarnigssånut
akerdliuvunga, tapissutit atorung-
naersineKarpata kalålimernit akitso-
riarufugssuasangmata.
Anthon Petersenip ersserKigsarpå
kalålimernit måna ima akisutigerérsut
utorirait ilaKutaritdlo piniussisseKå-
ngitsut pisiarineK sapilerérdlugit ag-
dlåt. tapissutit pérneKarpata kalåli-
mernit sule akisunerulersugssåuput.
isumaKarnerarpoK aningaussauteKar-
fingnut ilioragagssat sivneKartorutinit
avguagarsiagssat tuniuneKånginerine
ilångautigissariaKartésassut, pissuti-
galugo inuit aningaussanik tigorérsi-
massåinik akilisiniartarnerat ajornar-
torujugssussarmat.
Peter Heilmannip tikuarpå autdlai-
niarneK piniarnerdlo 1850-ip migsså-
nit nunavtine inutigssarsiutit pingår-
nerssarsimagåt. tupigingilå nåla-
gauvfik månåkumut tapissuteKarta-
riaKarsimangmat, piniartume Kangau-
nerussoK atugardliortaKingmata. må-
na aulisarneK inutigssarsiutit pingår-
nerssarilerpåt, inutigssarsiutivdlo tåu-
ssuma angnertoKissumik piorsarne-
Karnerane tapissutit suniuteKangå-
ngitsut atorungnaersiniagaunerine tu-
nuarsimårniartariaKarpoK. — autdlai-
niarsinautitaunermut agdlagartat piv-
dlugit sujunersut mikiarsarneKarsi-
mångilaK taimaitlnarneKarsimananilo;
sujunersutitdle taimåitut piviussu-
ngortiniarnere ajornakusortorujug-
ssuput, ilisarisimassat avdlatdlo aut-
dlaisinik peKutigssanigdlo pisitine-
Kartarsinaungmata, ilåtigut OKarpoK.
Knud Kristiansen OKarpoK piniar-
tut akornåne Kåumarsainermik sulia-
Karnigssamik isuma ilalerine taivdlu-
gulo niuvertut KinuvigineKarsinauga-
luartut sivneKartorutinit avguagar-
siagssat procentisa ilait aningaussau-
teKarfingnut pissugssat ilångautigi-
ssarKuvdlugit avguagarsiagssat inug-
tagssåinut tuniuneKartinagit. piniar-
nerinarmik inutigssarsiortunut tapi-
ssutit atortinarneKarsinaugpata aut-
dlainiarsinautitaunermut agdlagartat
atulersitaunigssånik sujunersut ilale-
rumavå.
Anda Nielsenip OKautigå aulisarneK
piorsarneKalermat piniartoKarfit mi-
nitaujartulersimassut. puissit amisa
tunineKarnerine sivneKartorutaussar-
tut matuma sujornagut handelip i-
ngerdlatsinermine atortarpai, erKumi-
saordlo piniartut kisimivigdlutik ani-
ngaussauteKarfingnik pilersitsisagpa-
ta, tåssame aulisartut piniartutdlo pe-
Katigigfit atautsimut kåtuvfiånut i-
laussortaungmata.
tapIssuteKartariaKarpoK mérKa-
nik isumagingnigfeKångingmat
Jørgen Poulsen isumanarpoK ta-
pissutit pértariaKångitsut Kalåt-
dlit-nunavtine inuniarnerme ani-
ngaussartutit taimak angnertutigi-
titdlugit. sordlo nunavtine igdluli-
orneK Danmarkime igdluliornermit
pingasoriåumik akeuarpoK. inutig-
ssarsiutit avdlat angnerujartuinar-
tunik nålagauvfingmit tapxvfigine-
Kartartitdlugit autdlainiartartut
pigssarsingårneK ajortut tapissuti-
siamingnik dnaissaKartariaudngit -
diat.
Jørgen Olsenip OKautigå rejerniar-
nerme ukiutitdlugo Sisimiune auli-
sarnikut iluaKutaussutuame kigdliler-
suineKartariaKartartOK sulissugssaile-
KineK pissutigalugo. mérKanik paor-
KingnigtarfiussaK igdloKarfingme pi-
gineKaraluarpoK aussåinarmile ang-
massartoK. anånat mikissunik mérag-
dlit suliungnaerångata, mérKamik
pårssissugssaKånginerat pissutigalugo,
rejerniutit uvdlormut rejenik 500 kg-
nik sapåtip akuneranut atausiardlutik
mardloriardlutigdlunit — angnerpå-
migdlo pingasoriardlutik — tulåussi-
sinautitaussarput. taimatut aulisarneK
ingminut akilersinåungilaK, mérårKa-
nigdlo paorKingnigtarfingnik børne-
havenigdlo pissariaKartunik nålagauv-
fik pilersuerértinago tapissutit atorto-
rérsut nålagauvfiup atatinartariaKar-
pai. ningiut peKatigit sivnissuisa au-
ssaK målaorutigåt kalålimernit akit-
soriartornerisa sukavatdlårnerat kig-
sautigalugulo akit Kutdlariartuinarne-
rat kigaitdlagtiniardlugo landsråde
misilisassoK.
Lars Ostermann OKarpoK puissit a-
misa nutåmik ingmikortiterneKartar-
nerånik KGH-p åndgssussinera sule
ilisimassaKarfigingikigtik, ersserKig-
sumigdlo ilisimatmeKarsimatinatik
mianerssortariaKarput, taivålo uper-
nåK peKutigssat angnikikaluamik akit-
soriarnerat agsut malungnarérsoK.
nangmineK isumaKarnerarpoK tapissu-
tit arritsumik migdlisikiartortariaKar-
tut. — aningaussauteKarfit pilersine-
Karnigssåine KGH-p ikiukumanera i-
lalertariaKarparput, tåssa sivneitarto-
ruunit avguagarsiagssat nunavtinut
nagsiuneKånginerine aningaussaute-
Karfit pissagssait ilångautigineKartar-
titdlugit, OKarpoK.
Alibak Josejsenip ilåtigut ersser-
Kigsarpå kalålimernit akitsortarnerat
pristalimut suniuteKartartoK. autdlai-
sinut peKutigssanutdlo tapissutit pér-
neKarpata kalålimernit taimalo pris-
tale sule sukanerussumik akitsoriar-
tulisåput, OKarpoK autdlainiarsinauti-
taunermutdlo agdlagartat atugauler-
nigssånik sujunersut tapersersordlu-
go.
ilaussortat ardlaKarnerussut oKalo-
rérmata nålagauvfiuvdlo tapissutigi-
ssartagaisa atatinarneKarnigssåt iia-
lerérmåssuk — imalunit atåinarsinåu-
ngigpata kigaitsunguamik atorung-
naersikiartuårneKarnigssåt ilalerér-
måssuk udvalge pingasunik ilaussor-
talik pilersineKarpoK landsrådip OKau-
seKautigssånik sunaKartugssaK.
NugssuaK uliaKarpa?
uliasiortitseKatigit Gulf Oil måna
NugssuaK ujaragsiutut misigssuivfigåt
uliaKarsinaunera påsiniardlugo.
Canadap issigtortåne uliamik nav-
ssårtoKartarsimangmat isumaKarto-
KarportaoK ilimanarsinaussoK nunav-
tine uliamik navssårtoKarsinaunigsså,
imaKamigoK åma nunavtine imap nar-
Kane uliaKarleKarsinauvoK.
merKanut atuagkiat
Kalåtdlit-nunåne naKiterisitsissarfik
åma Gyldendalip naKiterisitsissarfia
KøbenhavnimitOK suleKatigilerput
mérKanut atuagkanik kalåtdlisungor-
titanik sarKiimersitsissarnigssaK a-
nguniardlugo.
atuagaK mérKanut mikissunut
nautsorssussaK kalåtdlisungortitaK su-
jugdleK ukiamut sarKumisaoK, kingor-
nalo naKineKåsaoK norskip atuagkiå
ilisimaneKardluartoK „Karius og Bak-
tus“.
suleKatigingneK ima ingerdlåneKar-
tugssauvoK atuagkanik Kavdlunåtunik
naKiterKigtOKåsagångat åssiliartaisa
Kalipautigdlit naKiterutigssait atug-
kiuneKartésavdlutik.
sårugdligit tunissat
30 pct.-imik amerdlissut
Sisimiut sårugdlérfiunerpaulersima-
ssut KGH-p nautsorssutaine septem-
berip autdlarKautånérsune takune-
KarsinauvoK 3090 tonsinik tunissivfiu-
gamik sujorna taimailineranut 1781
tonsinik tunissivfiugamik. mardloriau-
tingajangmik sujuariarfiuput — tåssa
1309 tonsinik. ManitsoK nr. 2-uvok
3014 tonsinik tunissivfiussoK, 554,
tonsinik sujuariarfiussoK. Ausiait nr.
3-uput 1878 tonsinik tunissaKarfiussut
(760 tonsinik sujuariarfiussut). Påmiut
nr. 5-iuput 1684 tonsinik tunissaKar-
fiussut (139 tonsinik sujuariarfiussut)
K’aKortordlo nr. 5-iuvoK 1489 tonsi-
nik tunissaKarfiussoK (266 tonsinik ki-
nguarfiussoK).
igdloKarfit pigissaitdlo avdlat ima-
tut tunissaKarfiuput: Nuk: 700 tons
(36 tonsinik ikileriarfiussoK), NarssaK:
623 tons (30 tonsinik ikileriarfiussoK),
Nanortalik: 446 tons (35 tonsinik iki-
leriarfiussoK), Angmagssalik: 248 tons
(100 tonsinik ikileriarfiussoK), Iluli-
ssat: 157 tons (98 tonsinik sujuariar-
fiussut), K’eKertarssuaK: 100 tons (34
tonsinik sujuariarfiussoK) K’asigiå-
nguitdlo: 71 tons (71 tonsinik sujuari-
arfiussut).
septemberip autdlancautå tikitdlugo
KGH-p tunissagssiorfinut tunissat så-
rugdligit katitdlutik 13.500 tonsiuput
(niaKuligtut erdlavigkatutdle nautsor-
ssugkat), sujorna taimailineranut tu-
nissanut naleridutdlugit 2498 tonsinik
amerdlanerussut.
tamatuma saniatigut Nungme su-
livfigssuarmut (K’eKertarssuatsiait i-
långutdlugit) septemberip autdlantau-
tå tikitdlugo sårugdligit 3857 tons tu-
nineKarsimåput, sujorna taimailine-
ranut 2333 tonsit tunineKaramik.
tunissat 1965-imut nalerKiutdlugit
30,2 °/o-imik amerdleriarput 1962-i-
mutdle nalerKiutdlugit sule 27,5 ®/o-
imik ikingneruvdlutik — Nungme su-
livfigssuaK ilångutdlugo nautsorssui-
nerne. ningitagarssutit tunissait ka-
titdlutik 1778 tonsiuput, imalunit tu-
nissat tamarmik 10,2 procenté, Nung-
me handelsinspektøreKarfik nalunaer-
poK.
NORDLYS
KGH introducerer nu salget af en særlig æske tænd-
stikker med en etiket, tegnet af kunstneren Jens Rosing.
Motivet er en illustration til et grønlandsk sagn om,
hvordan nordlyset opstår.
NORDLYS-tændstikkerne sælges for 15 øre pr.
æske med samme antal tændstikker som i almindelige
æsker. Overskuddet ved salget af NORDLYS-tænd-
stikkerne, 5 øre pr. æske, tilfalder Foreningen til
hjælp for grønlandske Børn.
Sagn oin nordlys
Eskimoerne i Grønland og i Nordcanada opfattede
nordlyset som noget, der opstår ved, at de dødes sjæle
spiller bold. Den canadiske forestilling om nordlysets
opståen er den mest detaillerede, og den er også kendt
i Grønland. Det hedder sig heri, at nordlyset er de
dødes sjæle, der spiller bold med et hvalroskranium.
I Knud Rasmussens beretninger om 5. Thule-ekspe-
dition fortælles, at de Heste døde foretrækker at komme
op til dødsriget i himlen, hvor de til stadighed leende
og syngende spiller bold med et hvalroskranium. Det
gælder om at få det sparket sådan, at det falder til
jorden med stødtænderne nedad, så det sætter sig fast
i jorden. Det er dette de afdødes boldspil, der viser
sig som nordlyset. Det høres som en hvislende, fløj-
tende, knagende lyd, der fremkommer ved, at de døde
løber hen over den frosthårde sne i himlen. Hvis et
menneske er alene ude om natten, og nordlyset viser
sig, og han hører den fløjtende lyd, skal han blot selv
fløjte igen, og nordlyset vil så komme nærmere af
nysgerrighed.
KGH-p mana autdlarnertugssatut nalunaerutigå ikitsi-
sinik avdlatut åssiliartalingnik pulingnik, erKumitsulior-
tup Jens Rosing-ip titartagånik, tuniniaineK. åssiliarta-
mut najorKutarineKarsimavoK itsaK kalåtdlit arssarnerit
pingorneranut oKalugpalåvat.
ARSSARNERIT-ikitsisai igdlerfiussamut 15-ørilerdlu-
git akigineKåsåput, irnai igdlerfiussap imarissartagaisut
amerdlatigåt. ARSSARNERJT-ikitsisainik akeKarnerup
sivnere, igdlerfiussamut 5-øriussoK, penatigit kalådlit
mérartåinik ikiuiniaKatiginut tuniunenasåput.
arssarnemik oKaluasåK
kalåtdlit itsaK nunavtine Canadavdlo avangnåne isuma-
Kartarsimåput arssarnerit tonussut tarningisa arssåune-
risigut pingorsimassut, arssarnerit KariOK pingorsimane-
rånut Canadamiut OKalugpalåvat pikunarneruvoK, ka-
låtdlit nunånisaordle åma ilisimanenardlune. tåssane
OKalugpalårineKarpoK arssarneringOK tåssåuput tOKussut
tarninge aorrup nianuata saornganik arssalerdlutik ar-
ssåutut. Knud Rasmussen-nip 5. Thule ekspedition-mik
(ilisimassagssarsiordlune angalårnerssuit Thulimit aut-
dlarfeKartut tagdlimåt) atuagkiåne ima OKalugtuarine-
KarpoK: tOKussut amerdlanerit Kilangme toKussut-
inåliarnigssaK kajungerinerussarpåt, tåssane igdlardlutik
erinarssordlutigdlo arssåutuarsinaugamik aorrup nianu-
ata saornganik arssalerdlutik. niaKOK isingminexåsaoK
tuloriai atdlingordlugit nåkartugssångortigdlugo, tåssa
tugkune nunamut ikuniåsangmat. tåssa tamåna tOKussut
arssåunerat arssarningordlune tåkutarpoK. siorsualåu,
uvingialårpaluk, nemulugpalugtoK åmåtaoK tusarssau-
ssarpoK, tåssa toirussut xilangme aputip irerissup Kågut
arpaliugkåingata. inuk kisimigdlune unuame anértigdlu-
ne arssassarnen tåkupat uvingialårpalungmigdlo tusåle-
rune, nangmineK åma uvingiåinåsaoK, tauva arssarnerit
alapernåinermik Kanigdliartulisåput.
5