Atuagagdliutit - 16.03.1967, Blaðsíða 6

Angmagssalik sygehus, patientfløjen og en del af den uud- Angmagssalingme nåparsfmavik, nåparsimassunut inigssiartå
gravede kælder. I baggrunden ses fjeldene hinsides Kong narKuvdlo atåta agssangneKångitsup ilå. ungatane takune-
Oscars Havn. Karslnåuput KåKat Kong Oscars Havnip akianTtut.
Angmagssagdlip 1965-ime
nakorsaKarnlkut isumaginera
Angmagssagdlip pigisså Kalåtdlit-
nunåta kangimut sineriånitoK avang-
narpasfssuseK 67 grader 47 min.-imit
62 grader 32 min.-inut isorartussuse-
KarpoK. najugarineKartOK avangnar-
dlerpåK Kangerdlugssuarmik ateicar-
POK, Angmagssalingmit 400 km mig-
ssiliordlugit avangnarpasingneruvdlu-
ne, Kangerdlup taimatut atigdlip på-
vane sarKamitdlune. Kangale nuna-
KarfiusimavoK, ukiutdle 35 migssilior-
tut najorneKångeriardlune 1966-imit
kingumut piniartunit najugarineKa-
lerpoK. kangerdlup tåussuma påvata
avatånlpoK KenertaK KaersuinaK Apu-
titéK Tiåvulup KeKertånitaoK taine-
KartartOK silasiorfeKarfiussoK. Ang-
magssalik nakorsaKalingikatdlarmat
ernisugsiortoK ukiume tåvungarssuaK
Kimugsimik angalassarpoK nåparsi-
massunik takusauvdlune. najugari-
neKartOK kujatdlerpåK tåssa lorane-
Karfik K’utdleK kalåtdlisut Anoritu-
mik atilik, Angmagssalingmit 600 km
kujasingnerussoK, Kitåne Ivigtut a-
vangnarpaseKatåt, Nanortagdlip na-
korsaKarfiata kujåmut kigdlinganit
Ikerasagssuarmit 150 km migss.
avangnarpasingnerussoK. 1965-ime ki-
gutit nakorsåt IkerasagssualiarpoK
Angmagssalingme nakorsaKarfiup su-
lissuinit tåuna kujavarnerpårtausima-
vok. sineriak erKartorneKartoK 1000
km migss. isorartussuseKartoK angat-
dlatinit sikusiutigssatut Kajangnait-
dlisagåungikaluanit angatdlavigine-
KarsinaussarpoK. sikorssuit ukiuvdlo
sikua nåmagtugagssaussarput, aussa-
me angatdlatinit nalinginaussunit av-
KutigineKarsinaussut, ukiumile angat-
dlavigineKarsinaussaratik. Kanger-
dlugssup avatåne sikorssuit ukiuvdlo
sikua ivssunerussarput, umiarssuit
Kajangnaitsuliat kisimik tamåne a-
ngalasfnauvdlutik.
Angmagssalik 1894-ime tungaviler-
neKarpoK, 1884-ime 1885-imilo Gustav
Holmip umiamik tamånlnerata Kåu-
matinilo Kuline tamåne najugaKar-
nerminik pissutsinik påsissaminik na-
lunaeruteKarnerata kingorna. nalu-
naerut „Meddelelser om Grønland",
Bølgepapkasser i alle størrelser til alle formål
COLOIM emballage a/s
TAGENSVEJ 135 . KØBENHAVN N . TAGA (0172) 8800
TELEX: 9244 . TELEGRAMADRESSE: COLONEMB
Det
er kunst
at bygge...
Som ved andre kunstarter lægger
man inden for arkitekturen naturlig-
vis stor vægt på det æstetiske —
Men lige så naturligt må arkitekten
tage hensyn til de funktionelle og
praktiske kvaliteter. Og selv om det
færdige byggeri betragtes og kriti-
seres som en helhed, må materialer
og byggemetoder altid udvælges med
største omhu. — Blandt andet der-
for vinder PHØNIX TAGDÆK-
NINGER stadig større indpas i det
moderne byggeri. Såvel på tegne-
stuer som på byggepladser har man
indset, at der — alt taget i betragt-
ning — er mange arkitektonisk rig-
tige muligheder med PHØNIX TAG-
DÆKNINGER.
Det afbildede byggeri er
LOUISIANA
i Humlebæk.
10. hefte 1888-ime sanuimiuneKarpoK.
Gustav Holmip agdlautigissai malig-
dlugit sineriak erKartorneKartoK 1884-
ime katitdlugit 545-nik inoKarpoK;
téuko ilait 135 kujasingnerussume 413-
itdlo avangnarpasingnerussume naju-
gaxarput. niuvertoKarfiup pigissaisalo
1965- ime inue kalåtdlit nåparsimaviup
agdlagtugautai najorKutaralugit 2215-
uput; Scoresbysund encålo 700 migss.
inoKardlune. Ejnar Mikkelsenip suli-
ssutigingningnera pissutigalugo Sco-
resbysund 1925-me tungavilerneKar-
poK, Angmagssalingmérsunit inuler-
neKardlune. piniarfigigsorssuvoK uki-
umutdle Kåumatit mardluinait inger-
dlaneråne umiarssuarnit tikineKarsi-
nauvdiune. inuit ukiut ingerdlanérine
amerdliartorsimanerat tabel I-ime ta-
kuneKarsinauvoK, ilarpagssue ukiu-
kitsussut påsineKarsinauvdlune.
soKutiginartuvoK OKautigineKarlar-
mat tamåne najugagdlit ilaisa sujuau-
ssait tåssaussut Kalåtdlit-nunåt a-
vangnågut uiardlugo ilaitdlo dorsetip
kulturianik taineKartartumik kultur-
igdlit Nunap isua uiardlugo nunasissut
tamåna eskimut OKalugtuatoKåinisaoK
oxautigineKarpoK (VIII). utoncait oxa-
lugtuartarput inusugkatdlaramik ar-
namik angisumik nuliarusugtut a-
vangnamut Sermiligåmut nuliarsar-
tartut. Angmagssagdlip pigissåta a-
vangnå’tungåne kujatå’tungånilo inuit
kinamik ilusisigut angissutsimikutdlo
sule åssigingissuteKarput. tamåna er-
Karsautigisångikåine inuit eskimut
auanik akuneKångitsumik aoKarsori-
neKarput, tamåna ugpernarsineicar-
dlune Søren Hansenip 1884—85-ime
inuit pissusinik misigssuineratigut
(IV). tåuna nalunaerpoK inuit takor-
nartanit akuneKångitdluinarsimassut.
ukiut ardlaKångitsut matuma sujor-
nanut Angmagssagdlip pigissåne pi-
niarnerinaK inutigssarsiutauvoK Ka-
låtdlit-nunåne nånuvfiunerpaussar-
dlune. 1958-ip kingorna sårugdling-
niarneK pingåruteKariartuinarpoK.
Kungmiune aulisagkerivik nutåliaK
Kitåne aulisagkerivit pitsaunerpåt
ingerdlatsinerånut niorKutigssiaisalo
pitsåussusinut inorssarane ingerdlatsi-
vok. aulisagkat tarajugkat panertitat-
dlo tåssane niorKUtigssiarineKartut
Københavnikortitdlugit Europap ku-
jatå’tungånut tunineKartarput. auli-
sagkat Kitånérsut umiarssuarmik Eu-
ropap kujatå’tungånut torKåinartumik
ingerdlåneKartarput. KaKutigortungi-
lax arnat mérKatdlo aussaunerane u-
miaussårKanit ukiuneranilo sikukut
Kimugsimik aulisartut uvdlormut 100
kr. anguvdlugit aningaussarsissarne-
rat. taimaingmat arnat mérKatdlo au-
lisaKatauvdluartarput. Kap Danime
TiniteKilåmilo aulisagkat panertitåi-
nait niorKutigssiarineKarput. Sermili-
gåme tarajorterivigssap tungavigsså
1966- ime sananeKarpoK, nautsorssuti-
gineKarpordlo 1967-ime sananexalisa-
ssok, Skjoldungerne aulisagkeriviusi-
magaluartoK tåssunga nungneKartug-
ssaugame. OKautigineKarsinauvoK
1962-ime Kungmiunut sårugdligit 1000
tonsit migss. tunineKarsimassut, må-
namut tunissat amerdlanerssait. så-
rugdligit saniatigut aulisagkanit neri-
neKarsinaussunit pissarineKartarput
angmagssat, eKaluit, kanåsut, sulug-
pågkat natårnatdlo. Scoresbysund pe-
Katigalugo Angmagssalik Kalåtdlit-
nunåne nånuvfiunerpaussarpoK. nånut
sikorssuit ingerdlaKatigalugit novem-
berip nålerneranit upernarneranut tå-
kusimårtarput. Angmagssagdlip pigi-
ssåta pingårtumik avangnarpasingne-
russortåne kujasingnerussortånilo pui-
sserpagssuit pissarineKartarput. ukioK
kaujatdlagdlugo ugssuit pissarineKar-
S. Andersenimit
sinåuput, aussamilo åma natserssuit
åtårssuitdlo. matuma sujornagut ting'
missat åssigingitsut amerdlasorpag'
ssusimagaluarput, Kangalo månarnit
tingmiaKarnerusimagaluardlune. mana
kujasingnerussoK tingmiaKarneruvoK,
Angmagssagdlivdle erKå tingmiaKa-
ngingajagpoK. tingmissat tåssa aKig'
ssit, mitit, naujat, agpat, serfat — Kér'
dlutut nerdleritdlo KaKutigorneruv-
dlutik. naussut nerineKartartut ardla'
liuput: sérnat, assorutit, Kuperdlussat,
paornat kigutaernatdlo. ukiuneråne
nerineKartarputaoK augpilagtut suv-
dluitsutdlo. åma uitdlut rejetdlo.
silåinå Kitåta silåinånit avdlaune'
ruvoK kiangnerumålårdlune. oktober'
ip nålerneranit februareKalerneranut
sila unerisimagajungilaK. imaK aula'
ssaKaoK, sikorssuarpagssuitdlo kuja'
mut ingerdlaortut sila agsut issilersi'
tarpåt. seKineK januarip 14-åne nuer'
icårtarpoK. martsime aprilimilo Kulinn
40 tikitdlugit issitarpoK, agdlårKigtar'
matdie uvdloK unuardlo KimugserneK
ajornartångilaK, KaKutigungitsoK se-
Kinaringme. majime junimilo siagdler'
taKaoK, julime augustimilo tårsisa1'
ngajagtarpoK, uvdlunerane kiagtar'
dlune.
perKingnigssåkut isumagingningne^
1932 tikitdlugo ernisugsiortunik Rut'
dlersaKardlune ingerdlåneKarpoK. Ol1'
ne Mathiasen (VII) 1885-ime inungor'
toK, Ujuåp panigsiå, Angmagssaling'
me erKånilo jumut sujugdlersaråt
Rigshospitalime 1901-imit 1904-imn
jumutut iliniarpoK, tamatumalo ki'
ngoma 1904-p aussaunerane nunam1'
nut uterdlune, Ausiagtigordlune 1901'
me ukiåkut Nungmut ångukame åip3'
guane umiarssuarmut ilauvdlune NO'
nap Isua uiardlugo augustime Ang'
magssalingmut tikipoK. måna iluagih'
sigåine nal. ak. arfineK-pingasut K0'
benhavnimit Angmagssalingm11
ingerdlaneK ajornångilaK. Oline Ma'
thiasen 1905-imit 1950-p migssånu
Ikåtime jumujuvoK, martsime lø65
tOKuvdlune. IkåteK AngmagssagdhP
KeKertartåta kimut sineriånipoK kf'
ngerdluk avatånitoK Sermilingm11*
ateKardlune — Danmarksstræderrh
Schweizerlandip KåKainut atassoK 9
km-inik takissuseKartoK. ukiunerane
sisorausissardlune aussauneranilo Ka1'
namik Kap Dan agdlåt tikitdlugo er'
nisugsioriartarpoK. ilåne sisorausi'
ssardlune TiniteKilåmukartitdlune na'
noK autdlaisimavå. ornitane tikik8'
miuk ernisugsioréramilo angerdlarp°a
uvinilo Kinuvigalugo nånugtamin1*1
aigdlerKuvdlugo. kivfarissartagkane
ernisugsiortutut iliniartitarpai Anå'
magssagdlip pigissåne nunaKarfingnu
åssigingitsunut inigssineKartartut. t3'
måko ilait atausiåkåt sule inuput.
jumo Kirsten Thomsen ukiorpaå'
ssuarne Angmagssalingme suliv0l<’
1924-mitdlo 1965-imut Sofie JørgeI1'
sen K’aKortume iliniarsimassoK. uk111'
me Kimugsimik Kangerdlugssualiar'
tarpoK 400 km-inik avangnarpasinS'
nerussumut, nauk avKutå ilungersua'
naKissoK KasunaKissordlo. K’aKorth'
mit angerdlamut tikinerata åipågu3'
ne mérKat nukigdlårnerat nåpauta0'
lerpoK, Angmagssagdlip encåne naju"
gaKavigsut tamåkiussavigdlutik t0'
nitdlagtitdlutik. inuit 29 toKuput (1^
Sofie Jørgensen nåparaluarportao
nåparsimassunigdle nåkutigdligina1'
dlune, avdlamik pissugssaKångingm3 '
1932-mit Angmagssalik nåparsimass3'
nik pårssissoKalerpoK, Signe West ta'
ssanilermat. tåussuma iliniartitai aI'
Den gamle skole i IsortoK set fra syd. Isortume atuarfitoKaK, kujatånit *sS'^a|.
Der er i 1965 bygget ny skole og kirke lugo. Isortume atuarfik 0Kalugfi9ta'
i IsortoK. nutåK 1965-ime sananeKarpoK.
Knud Rasmussenip højskoliane
ukiunerane 1967/68 iliniartungorusugkuvit palase sågfigisinauvat imalflnit
højskolimut agdlagdlutit nalunaersinauvutit.
H. C. Petersen — sujuligtaissoK.
6