Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 16.03.1967, Blaðsíða 6

Atuagagdliutit - 16.03.1967, Blaðsíða 6
Angmagssalik sygehus, patientfløjen og en del af den uud- Angmagssalingme nåparsfmavik, nåparsimassunut inigssiartå gravede kælder. I baggrunden ses fjeldene hinsides Kong narKuvdlo atåta agssangneKångitsup ilå. ungatane takune- Oscars Havn. Karslnåuput KåKat Kong Oscars Havnip akianTtut. Angmagssagdlip 1965-ime nakorsaKarnlkut isumaginera Angmagssagdlip pigisså Kalåtdlit- nunåta kangimut sineriånitoK avang- narpasfssuseK 67 grader 47 min.-imit 62 grader 32 min.-inut isorartussuse- KarpoK. najugarineKartOK avangnar- dlerpåK Kangerdlugssuarmik ateicar- POK, Angmagssalingmit 400 km mig- ssiliordlugit avangnarpasingneruvdlu- ne, Kangerdlup taimatut atigdlip på- vane sarKamitdlune. Kangale nuna- KarfiusimavoK, ukiutdle 35 migssilior- tut najorneKångeriardlune 1966-imit kingumut piniartunit najugarineKa- lerpoK. kangerdlup tåussuma påvata avatånlpoK KenertaK KaersuinaK Apu- titéK Tiåvulup KeKertånitaoK taine- KartartOK silasiorfeKarfiussoK. Ang- magssalik nakorsaKalingikatdlarmat ernisugsiortoK ukiume tåvungarssuaK Kimugsimik angalassarpoK nåparsi- massunik takusauvdlune. najugari- neKartOK kujatdlerpåK tåssa lorane- Karfik K’utdleK kalåtdlisut Anoritu- mik atilik, Angmagssalingmit 600 km kujasingnerussoK, Kitåne Ivigtut a- vangnarpaseKatåt, Nanortagdlip na- korsaKarfiata kujåmut kigdlinganit Ikerasagssuarmit 150 km migss. avangnarpasingnerussoK. 1965-ime ki- gutit nakorsåt IkerasagssualiarpoK Angmagssalingme nakorsaKarfiup su- lissuinit tåuna kujavarnerpårtausima- vok. sineriak erKartorneKartoK 1000 km migss. isorartussuseKartoK angat- dlatinit sikusiutigssatut Kajangnait- dlisagåungikaluanit angatdlavigine- KarsinaussarpoK. sikorssuit ukiuvdlo sikua nåmagtugagssaussarput, aussa- me angatdlatinit nalinginaussunit av- KutigineKarsinaussut, ukiumile angat- dlavigineKarsinaussaratik. Kanger- dlugssup avatåne sikorssuit ukiuvdlo sikua ivssunerussarput, umiarssuit Kajangnaitsuliat kisimik tamåne a- ngalasfnauvdlutik. Angmagssalik 1894-ime tungaviler- neKarpoK, 1884-ime 1885-imilo Gustav Holmip umiamik tamånlnerata Kåu- matinilo Kuline tamåne najugaKar- nerminik pissutsinik påsissaminik na- lunaeruteKarnerata kingorna. nalu- naerut „Meddelelser om Grønland", Bølgepapkasser i alle størrelser til alle formål COLOIM emballage a/s TAGENSVEJ 135 . KØBENHAVN N . TAGA (0172) 8800 TELEX: 9244 . TELEGRAMADRESSE: COLONEMB Det er kunst at bygge... Som ved andre kunstarter lægger man inden for arkitekturen naturlig- vis stor vægt på det æstetiske — Men lige så naturligt må arkitekten tage hensyn til de funktionelle og praktiske kvaliteter. Og selv om det færdige byggeri betragtes og kriti- seres som en helhed, må materialer og byggemetoder altid udvælges med største omhu. — Blandt andet der- for vinder PHØNIX TAGDÆK- NINGER stadig større indpas i det moderne byggeri. Såvel på tegne- stuer som på byggepladser har man indset, at der — alt taget i betragt- ning — er mange arkitektonisk rig- tige muligheder med PHØNIX TAG- DÆKNINGER. Det afbildede byggeri er LOUISIANA i Humlebæk. 10. hefte 1888-ime sanuimiuneKarpoK. Gustav Holmip agdlautigissai malig- dlugit sineriak erKartorneKartoK 1884- ime katitdlugit 545-nik inoKarpoK; téuko ilait 135 kujasingnerussume 413- itdlo avangnarpasingnerussume naju- gaxarput. niuvertoKarfiup pigissaisalo 1965- ime inue kalåtdlit nåparsimaviup agdlagtugautai najorKutaralugit 2215- uput; Scoresbysund encålo 700 migss. inoKardlune. Ejnar Mikkelsenip suli- ssutigingningnera pissutigalugo Sco- resbysund 1925-me tungavilerneKar- poK, Angmagssalingmérsunit inuler- neKardlune. piniarfigigsorssuvoK uki- umutdle Kåumatit mardluinait inger- dlaneråne umiarssuarnit tikineKarsi- nauvdiune. inuit ukiut ingerdlanérine amerdliartorsimanerat tabel I-ime ta- kuneKarsinauvoK, ilarpagssue ukiu- kitsussut påsineKarsinauvdlune. soKutiginartuvoK OKautigineKarlar- mat tamåne najugagdlit ilaisa sujuau- ssait tåssaussut Kalåtdlit-nunåt a- vangnågut uiardlugo ilaitdlo dorsetip kulturianik taineKartartumik kultur- igdlit Nunap isua uiardlugo nunasissut tamåna eskimut OKalugtuatoKåinisaoK oxautigineKarpoK (VIII). utoncait oxa- lugtuartarput inusugkatdlaramik ar- namik angisumik nuliarusugtut a- vangnamut Sermiligåmut nuliarsar- tartut. Angmagssagdlip pigissåta a- vangnå’tungåne kujatå’tungånilo inuit kinamik ilusisigut angissutsimikutdlo sule åssigingissuteKarput. tamåna er- Karsautigisångikåine inuit eskimut auanik akuneKångitsumik aoKarsori- neKarput, tamåna ugpernarsineicar- dlune Søren Hansenip 1884—85-ime inuit pissusinik misigssuineratigut (IV). tåuna nalunaerpoK inuit takor- nartanit akuneKångitdluinarsimassut. ukiut ardlaKångitsut matuma sujor- nanut Angmagssagdlip pigissåne pi- niarnerinaK inutigssarsiutauvoK Ka- låtdlit-nunåne nånuvfiunerpaussar- dlune. 1958-ip kingorna sårugdling- niarneK pingåruteKariartuinarpoK. Kungmiune aulisagkerivik nutåliaK Kitåne aulisagkerivit pitsaunerpåt ingerdlatsinerånut niorKutigssiaisalo pitsåussusinut inorssarane ingerdlatsi- vok. aulisagkat tarajugkat panertitat- dlo tåssane niorKUtigssiarineKartut Københavnikortitdlugit Europap ku- jatå’tungånut tunineKartarput. auli- sagkat Kitånérsut umiarssuarmik Eu- ropap kujatå’tungånut torKåinartumik ingerdlåneKartarput. KaKutigortungi- lax arnat mérKatdlo aussaunerane u- miaussårKanit ukiuneranilo sikukut Kimugsimik aulisartut uvdlormut 100 kr. anguvdlugit aningaussarsissarne- rat. taimaingmat arnat mérKatdlo au- lisaKatauvdluartarput. Kap Danime TiniteKilåmilo aulisagkat panertitåi- nait niorKutigssiarineKarput. Sermili- gåme tarajorterivigssap tungavigsså 1966- ime sananeKarpoK, nautsorssuti- gineKarpordlo 1967-ime sananexalisa- ssok, Skjoldungerne aulisagkeriviusi- magaluartoK tåssunga nungneKartug- ssaugame. OKautigineKarsinauvoK 1962-ime Kungmiunut sårugdligit 1000 tonsit migss. tunineKarsimassut, må- namut tunissat amerdlanerssait. så- rugdligit saniatigut aulisagkanit neri- neKarsinaussunit pissarineKartarput angmagssat, eKaluit, kanåsut, sulug- pågkat natårnatdlo. Scoresbysund pe- Katigalugo Angmagssalik Kalåtdlit- nunåne nånuvfiunerpaussarpoK. nånut sikorssuit ingerdlaKatigalugit novem- berip nålerneranit upernarneranut tå- kusimårtarput. Angmagssagdlip pigi- ssåta pingårtumik avangnarpasingne- russortåne kujasingnerussortånilo pui- sserpagssuit pissarineKartarput. ukioK kaujatdlagdlugo ugssuit pissarineKar- S. Andersenimit sinåuput, aussamilo åma natserssuit åtårssuitdlo. matuma sujornagut ting' missat åssigingitsut amerdlasorpag' ssusimagaluarput, Kangalo månarnit tingmiaKarnerusimagaluardlune. mana kujasingnerussoK tingmiaKarneruvoK, Angmagssagdlivdle erKå tingmiaKa- ngingajagpoK. tingmissat tåssa aKig' ssit, mitit, naujat, agpat, serfat — Kér' dlutut nerdleritdlo KaKutigorneruv- dlutik. naussut nerineKartartut ardla' liuput: sérnat, assorutit, Kuperdlussat, paornat kigutaernatdlo. ukiuneråne nerineKartarputaoK augpilagtut suv- dluitsutdlo. åma uitdlut rejetdlo. silåinå Kitåta silåinånit avdlaune' ruvoK kiangnerumålårdlune. oktober' ip nålerneranit februareKalerneranut sila unerisimagajungilaK. imaK aula' ssaKaoK, sikorssuarpagssuitdlo kuja' mut ingerdlaortut sila agsut issilersi' tarpåt. seKineK januarip 14-åne nuer' icårtarpoK. martsime aprilimilo Kulinn 40 tikitdlugit issitarpoK, agdlårKigtar' matdie uvdloK unuardlo KimugserneK ajornartångilaK, KaKutigungitsoK se- Kinaringme. majime junimilo siagdler' taKaoK, julime augustimilo tårsisa1' ngajagtarpoK, uvdlunerane kiagtar' dlune. perKingnigssåkut isumagingningne^ 1932 tikitdlugo ernisugsiortunik Rut' dlersaKardlune ingerdlåneKarpoK. Ol1' ne Mathiasen (VII) 1885-ime inungor' toK, Ujuåp panigsiå, Angmagssaling' me erKånilo jumut sujugdlersaråt Rigshospitalime 1901-imit 1904-imn jumutut iliniarpoK, tamatumalo ki' ngoma 1904-p aussaunerane nunam1' nut uterdlune, Ausiagtigordlune 1901' me ukiåkut Nungmut ångukame åip3' guane umiarssuarmut ilauvdlune NO' nap Isua uiardlugo augustime Ang' magssalingmut tikipoK. måna iluagih' sigåine nal. ak. arfineK-pingasut K0' benhavnimit Angmagssalingm11 ingerdlaneK ajornångilaK. Oline Ma' thiasen 1905-imit 1950-p migssånu Ikåtime jumujuvoK, martsime lø65 tOKuvdlune. IkåteK AngmagssagdhP KeKertartåta kimut sineriånipoK kf' ngerdluk avatånitoK Sermilingm11* ateKardlune — Danmarksstræderrh Schweizerlandip KåKainut atassoK 9 km-inik takissuseKartoK. ukiunerane sisorausissardlune aussauneranilo Ka1' namik Kap Dan agdlåt tikitdlugo er' nisugsioriartarpoK. ilåne sisorausi' ssardlune TiniteKilåmukartitdlune na' noK autdlaisimavå. ornitane tikik8' miuk ernisugsioréramilo angerdlarp°a uvinilo Kinuvigalugo nånugtamin1*1 aigdlerKuvdlugo. kivfarissartagkane ernisugsiortutut iliniartitarpai Anå' magssagdlip pigissåne nunaKarfingnu åssigingitsunut inigssineKartartut. t3' måko ilait atausiåkåt sule inuput. jumo Kirsten Thomsen ukiorpaå' ssuarne Angmagssalingme suliv0l<’ 1924-mitdlo 1965-imut Sofie JørgeI1' sen K’aKortume iliniarsimassoK. uk111' me Kimugsimik Kangerdlugssualiar' tarpoK 400 km-inik avangnarpasinS' nerussumut, nauk avKutå ilungersua' naKissoK KasunaKissordlo. K’aKorth' mit angerdlamut tikinerata åipågu3' ne mérKat nukigdlårnerat nåpauta0' lerpoK, Angmagssagdlip encåne naju" gaKavigsut tamåkiussavigdlutik t0' nitdlagtitdlutik. inuit 29 toKuput (1^ Sofie Jørgensen nåparaluarportao nåparsimassunigdle nåkutigdligina1' dlune, avdlamik pissugssaKångingm3 ' 1932-mit Angmagssalik nåparsimass3' nik pårssissoKalerpoK, Signe West ta' ssanilermat. tåussuma iliniartitai aI' Den gamle skole i IsortoK set fra syd. Isortume atuarfitoKaK, kujatånit *sS'^a|. Der er i 1965 bygget ny skole og kirke lugo. Isortume atuarfik 0Kalugfi9ta' i IsortoK. nutåK 1965-ime sananeKarpoK. Knud Rasmussenip højskoliane ukiunerane 1967/68 iliniartungorusugkuvit palase sågfigisinauvat imalflnit højskolimut agdlagdlutit nalunaersinauvutit. H. C. Petersen — sujuligtaissoK. 6

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.