Atuagagdliutit - 16.03.1967, Blaðsíða 19

i«glr!iarneKarPut. tamånalo Canadap
tu lg£or£ane pissutsinik ilisimangnig-
m^nut uivssuminarpoK. Kåinat Ki-
gsitdlo sule sananenartuartarput
ngnertumigdlo atorneKardlutik. ma-
ngnauteKångilaK tamåko atornéru-
Kur orumar£ut nunanit avdlanit er-
Ss Ssa/li^; taorserdlugit sordlo Kaj ari-
n„ . ’ anSatdlatinik angalarujorniar-
i !narmut atortartunik taimainga-
issi t lg?10’ s6rdl° tamako Canadap
gtortåne atorneKalersimassut.
tin UnaKar^insm tamane tikerågkav-
fU}?’ Pingårtumigdlo distriktine kuL-
fnik rnoderneussuP angnikinerussu-
Kar a3iorsimassaine, mdlungnaute-
ssut°K *sama£ nangminerssortuneru-
Ka erssitsumigdlo akerdlilersuine-
*rdlun* danskit iliniar titsis sut i-
taitrir^ danskit atorfigdlit soKutigig-
ner l°TtUtUt diutsimingnilunit ang-
ta rUn^artutut isumaicarfigineKarånga-
arn S0.Ku^g^P^a^dliomerit angneruni-
eritdlo angnertut akulikitsunik pi-
Ssa^orindngitdlat.
ssurrru^ ikniarf:itsissut Kajagssussi-
titdi periauseKarnigssamut iliniar-
'aagaussarput perorsainermik ili-
ka]Vr!aUnerat angnikikaluardlune.
nui dlit inassausianut tungassunik i-
lisi aKatig^ngnermutdl0 tungassunik i-
nui^aSSaKartitsiniardlune Kalåtdlit-
dlu anUt autdlartitauniSssaK sujorsut-
jjj, s°, kursuseKartitsissamerit sivi-
PertUlnaUSSarput- aksigssuinivut nå-
m- ordlugit danskit iliniartitsissut å-
neP Kalipautå pivdlugo angneruniar-
lermik takutitsineK ajorput, pissusi-
dlut0b.nerminsnile eKaitsorujugssuv-
a . lk- distriktine skolelederiussut pi-
Da rs'rnaiuartarput iliniartitsissut
j, amarkime iliniartitausimassut —
Pin atdkt'nunane iliniartitausimassut
ssurn-** — unigtiniåsavdlugit sukanga-
Pat lk nalagarsiortitsinialisagaluar-
r- a’ tamåname danskit atuartitsine-
£ ae pissusit°Kaungmat. akulerukiar-
aermut nalunaeKutaussoK tåssau-
s atorajungneKarnerungmat OKau-
atK »kalåleK" ingmikortitsiniardlune
°rneKartartunut „eskimo" åma
"OanskeK" taorsiutdlugo.
ai°rnartorsiutit pingasut
tttimaitordle årdlerigissarianaru-
r-rpoic Pissutsit tamåko sivikitsua-
^n9uamik atukumårtut, atuartitsi-
a£arnermik peruussutit sujornatigut
n 0rneKartut måna avdlångortineuar-
n~ra£a kingunerissånik. Kalåtdlit-nu-
rå 6 a£uar^t iluarsartuneKarsimane-
s Pe aJ°rnartorsiutit pingasut ilunger-
tut artoruJugssuit ingmingnut Kanig-
. Pingårtumik månåkorpiaK ma-
Pgnartorujugssuput ukiune kingug-
iåtd'r6 danskinik iliniartitsissunik Ka-
s 'd't-nunåne atuarfeKarfingnut ag-
artornerujugssup nagsatarissai. a-
sjfraartorsiutit tåuko ukuput: 1. dan-
ne • iliniartitsissut taorserarpatdlår-
rujugssuat, 2. nunanarfinguame na-
gaKartunut danskiussup iliniartitsi-
n p _ tikiunerata OKausigssaKartitau-
s atnal° inuiaKatiginguane atanri-
r Kartai'nermik iluarsartussineK ase-
nTlartortitarmagit, åmalo 3. Kalåtdlit-
Pane iliniartitsissut eskimunit nag-
aui e.Kar£ut pisinåussuseKarnigssaisa
ajangemeKartarnere.
jor Kukt tikitdlugit matuma su-
^ t'natigut iliniartitsissut nikeKåtårne-
s ut tungassunik ajornartorsiutig-
axarsimångilaK danskinik iliniartit-
^'sunik Kalåtdlit-nunånitoKånging-
p^, ‘ kisiåne sordlo sujuline taerérig-
sl . ukiune kingugdliunerussime dan-
^a diniartitsissut suliartortineKar-
ssu Ut arnerdliartorsimassupilorujug-
s , Pu£> amerdliartorungnaernigssåtdlo
ko e1d?rnananSilaK. iliniartitsissut tåu-
dlu 1-d. CpPPdaP issigtuane Alaskav-
sissnit issigtumut sineriåne iliniartit-
r SUnit Punasivigtartunit amerdlane-
pgSsu£ Punasivigtarput Kalåtdlit-nu-
ssa e.d£ntartitsissut sulineK inussutig-
pjp ^^dginiarcllug0, ilaitdlo kalåtdli-
<yo . arPanik åipanigtarput. kisiåne 60
Ss jSa Ptigssait ukiune isumaKatigt-
tai l? sivikinerpåmik atuvfigssaine
dUtmågdlåt) tåssa ukiune 2-ne, Kalåt-
n 'nunanitarput. amerdlasut sivisu-
gisUssumik; uninganigssamut soKuti-
sPKartarput, kisiåne nuliatik, mér-
Su lk daKutatigdlo pissutigalugit sivi-
aior rUSSUm*^ Kalatdlit-nunåmnigssaK
1 Partutut isumaKarfigissarpåt.
sa Jllaturna kingunerå ukiut tamai-
dln iliniartitsissut nutåt amer-
4tkitarmata, piarérsardluarsi-
t unUnaraduardlutik misiligtagkanut
■n 9assutigut sulinigssamut piukunå-
låtm°ru^ugssuit sujugdlerpåmik ka-
lnik atuartitsissugssaugamik.
akgersitat nalornissornerat
ssitkmangissusiat åssigingitsutigut er-
Pås' r?0K' åssersutigssanik méritat
Pid^vdluSit iluaKutigisinaussåinik tu-
j0r ?aKarsiPåungitdlat. méricat anga-
j0r avinut takornartaussarput, anga-
rjnoat. disaringnigkiartortarnerat ar-
rnjp^jPSssussai-mat europap kitå-
art aulateruminartut ilisaringnigki-
Pu'krtarneran^ngarnit' kalåtdlit tarni-
Pissusinik ilisimassaKångitdlat.
pitdjadunatk; sukangasårniartamerisa
jpg, au£iPigdlo atuigajugtarnerisa, ta-
pe atrie Danmarkime atuarfit initåi-
orneKartorujugssungmata, kalåt-
dlit mérartait påtsivérusåinartarpait,
tåssame kalåtdlit mérartait inersima-
ssortamingnit taimatut pineKarneK a-
joramik, tamatumuna iliniartitsissup
atuartuvdlo ingmingnut atåssuteKar-
niarnerat aserorneKartardlune, tama-
tumunalo iliniartitsiniarneK akornu-
serneKartardlune. atuartitsinerme a-
tortugssat Kalåtdlit-nunånut atugag-
ssatut ingmikut suliat pitsauvdlui-
nartut pigineKarnerat kalåtdlinik på-
sisimassaKångissutsip suninerdlung-
nigssaraluanik migdlisitsissussarput.
taimågdlåtdle sivisumik Kalåtdlit-nu-
nånlsimanerup misiligtagkatdlo kalåt-
dlit tungavigissåinik påsisitsissarput,
tamåname pitsaussumik atuartitsinig-
ssamut tungavigissagssaungmat. ilini-
artitsissut amerdlasut taimatut på-
singningnermik nalåne Danmarkimut
utertarput.
avdlåtaoK mardluk ajornartorsiu-
mik tamatuminga ajornerulersitsissu-
put. sujugdleK tåssauvoK, iliniartitsi-
ssok nalornissornerulerångame inime
atuartitsiviussume nålagarsiortitsini-
arnerussumik pissuseKaleriartortar-
poK. tamatuma mérKat ersiorneruler-
slnartarpai taimaingmatdlo iliniartit-
sissup nåmagsingnigdluarsinaunera
migdlisåinartardlugo, anitdlariarfig-
ssaKångitsume uningåinalersutut itar-
dlutik. åipå tåssauvoK iliniartitsissut
misiligtagakinerussut nunanarfingnut
mingnerussunut avingarusimaneru-
ssunutdlo autdlartineKarajugtarmata.
sivisunerussumik Kalåtdlit-nunånisi-
mavdlutik misiligtagkanik pigssarsi-
simassut sivisunerussumigdlo Kalåt-
dlit-nunånikumatdlersimassut Kag-
fagtineKarajugtarput atuarfingne ang-
nerussune igdloKarfingne angnerussu-
mik mingnerussumigdlunit Kavdlu-
nårpalugsagaussune skoleinspektøri-
ngortineKartardlutik. tamatuma ki-
ngunerå nunaKarférKane angajoricåt
danskinik atåssuteKånginerpaussut
sungiussiniartariaKartardlutik danski-
nut iliniartitsissunut kalåtdlit eriagi-
ssåinik tungavinigdlo påsisimassaKå-
ngitsunut åmalo amerdlanertigut
danskeKatimingnut avdlanut ilitsersu-
ssisinaugaluartunut atåssuteKarsinau-
ssaratik.
atarKissat sumiginagaussut
pissutsit erKartorneKarKåmersut så-
kortusarneKartarput iliniartitsissoK
danskiussoK nunaKarférKamut aut-
dlartineKartoK inigssineKartarmat ili-
niartitsissumut kalåliussumut inunine
tamåt atuartitserérsimassumut „suju-
lerssuissungortitdlugo." tamatuma ki-
ngunerigajugpå iliniartitsissoK inu-
sugtuarånguan suliagssatigutdlo ine-
risimångitsoK, imaKa 21-nik taimåg-
dlåt ukiulik soraeruméreårnersoK i-
nigssineKartarmat Kutdlersarititdlugo
kalåtdlimut 40—45-nik ukiulingmut
ukiune kingugdlerne 20—30-ne atuar-
titsisimassumut.
ukiune kingugdlerne 10-ne pissutsit
tamåko atusimassut kinguneråt kalå-
Ick misiligtagartoK iliniartitsissutut a-
joKitutdlo nunaKarférånguame inuit
atarKissaunerpåt ilåt atarKissaujung-
nailertortarmat, inup agfarmik ing-
minerminit nukardliunerussup ilitser-
sutai maligtariaKaierångagit. kalåt-
dlip iliniartitsissup isumagssarsiai pe-
riausilo danskiussumit avdlångortine-
Kartarput, danskiussoK isumaicartar-
mat kalåleK iliniartitsissoK atorsinåu-
ngitsoK. avdlatut ajornartumik kalåt-
dlip iliniartitsissup ilerKorigsårnera
ingminutdlo tatiginera ataritineralo
agsorssuaK ajoKuscrneKartarput.
nunaKarfit ilåinit tusarpugut pissut-
sit taimåitut atutitdlugit kalåtdlit ili-
niartitsissut soKutigissaerukiartuler-
sartut ilanilo angnerussumik ming-
nerussumigdlunit imerajugsiartortar-
dlutik. OKalugtuarinenartarput kalåt-
dlit iliniartitsissut igsiatitdlutik atua-
gagssianik atuartartut atuartut ing-
miniginardlugit, åmalo ilait atuar-
fingme aulakortartut. amerdlanertigut
inuit taimåitut iliniartitsissusimagalu-
arput pikorigsut nåmagsissaKardluar-
tartutdlo, pissusiussartut ugtutigalu-
git, migdliatdlagtineKamertik sujor-
Kutdlugo. kalåtdline pineKartune ta-
matuma kingunerå erssencingnerpau-
ssok tåssauvoK danskinit nagguve-
narnerup, angutip KaKortumik amig-
dlip tiguainiartarnerata, imåitugssau-
lersisimangmago danskeK Kutdler-
såusassoK kalålerdlo atdlersauvdlune.
angussat itagfagsagagssaugaluit
ukiut Kulit kingugdlit ingerdlane-
rine danskit ilungersungåtsiarsimaga-
luaKalutik aningaussanigdlo pigdliu-
AKADEMIETS
LÆRERHØJSKOLE
(grundlagt 1937)
skriftlige årskursus,
faglære eksamen
korrespondenteksamen,
PROGRAM SENDES
C. E. Hamle,
forst., cand. mag.
Akademiets Lærerhøjskole,
Horsens, Danmark.
tenangåtsiarsimagaluardlutik danskit
iliniartitsissut Kalåtdlit-nunånut aut-
dlartitardlugit, ukiune tåukunane su-
liniångingajagdluinarsimåput kalåt-
dlit iliniartitsissut angussarisimassait
Kagfagsarniardlugit danskit iliniartit-
sissutigissartagaisa åssinginik iliniar-
titsisinångortiniardlugit. taimågdlåt
ukiune kingugdlerne ikigtunguane au-
ssaunerane iluamérsunik kursuseKar-
titsineKartarsimavoK, kalåtdlitdlo ili-
niartitsissut Danmarkimut autdlarti-
neKartarsimåput, tamatumunale ka-
låtdlit 30—40 migssait kisimik pine-
Karsimavdlutik.
sujumut takordlomeKarsinaugunå-
ngilaK kalåtdlit iliniartitsissut angu-
ssarisimassait Kagfartiniardlugit. ilu-
ngersuångineK ukiut ingerdlanerine
KanoK agtigissumik nagsataKaleru-
mårnersoK kalåtdlinut tungassut
mingnerutiniarneKarnerånik danski-
nutdlo tungassut taimatutaoK itumik
angnerutiniarneKarnerånik.
tamatuma kingunigsså 1965-ime au-
ssåkut ersserKigsivoK. iliniartitsiner-
mik pilerssårusiat avdlångortineKar-
nigssånut sujunersutinik Kalåtdlit-
nunåta landsrådia suliaKalersimavoK.
tamatumane pingårtoK tåssauvoK ka-
låtdlit pikorissuseKarfigissaisa ingmi-
kortiternigssåt tåuko kalåtdlit — nu-
nåne atuartitsinaorKuvdlugit.
landsrådip aulajanginera
landsrådip isumaKatigigdlune aula-
jangigå unauvoK piumassarissat Dan-
markime piumassarissanut naligitine-
Kardluinåsassut. landsrådimut ilau-
ssortat akerdliuvdluinarput piuma-
ssarissat Kalåtdlit-nunånut tungassut
tåuko angnikinerulernigssånut, piu-
massarissat tåuko Kanordlunit naler-
Kutingitsigigaluarpata agtumåssuteKå-
ngitsigigaluarpatalunit. danskit piu-
massarissåine perKussutigineKarpoK
danskit iliniartitsissut nalerKutussug-
ssat tulugtut pikorigdluinåsassut ty-
skisutdlo atuarsinåusavdlutik. taima-
lo kalåleK iliniartitsissungusagune, i-
liniartitsissutut atorsinauniåsagune.
OKautsit pingasuit ilikarsimavdluarta-
riaKarpai: kalåtdlit OKausé, danskit o-
Kausé tuluitdlo OKausé sisamagssait-
dlo atuarsinaussariaKardlugit, tåssa
tyskit OKausé, landsrådip sujunersutå
malingneKåsagpat.
ingerdlatsinerup tamatuma kingu-
nerissagssarisavå Kalåtdlit-nunåne
danskit iliniartitsissut amerdlaréKi-
ssut sule amerdlineKarnigssåt. tama-
tuma kingunerissagssat avdlat pinga-
sut sule nagsatarissugssauvai:
1. suliagssaKarfit avdlåtaoK iluåne
pissusiujartuinartoK nakussagsarneKå-
saoK, tåssa atorfit pingåruteKarneru-
ssut danskinik inugtaKartineKartar-
dlutik, pingåruteKånginerussutdle ka-
låtdlinik inugtalerneKartardlutik, ta-
matumunalo inuit åmimik Kalipautai-
sigut kikunitdlo nagguveKarnermikut
Kalåtdlit-nunåne åssigingissusisa pi-
ngårutåt erssencigsardlugo.
2. kalåtdlit suliagssanik pitsaune-
russunik suliagssarsiorsinautitauler-
nigssåt ajomakusuleriartortugssau-
vok. tåssame misigssuinertigut ma-
lungnarsisimangmat inuit ingmikor-
tut ilaisa kulturimik sunigausimassut
nuimanerujumassortaisa iliniartitsi-
ssutut iliniartitausimaneK ilåne ator-
tarsimagåt atorfingnut Kagfasingne-
russunut ikåriarnigssamingnut pigse-
riautigssatut.
3. tamåna ikiutaussugssauvoK Kav-
dlunårpalugtungorsainerup angneru-
lersineKarnigssånut kinguneKåsagu-
nardlunilo inuit mardluvingordlutik
avgorsimalernigssånut, tåssa inuit
danskinit sunigausimassut pissaune-
Karnerussut pigigsårnerussutdlo åma-
lo kalåtdlit pitsunerussut, pissaune-
Kånginerussut, soKutigissaKångikujug-
tut ilerKussartunutdlo atanerussut.
perKarnitsoK nåpertutingitsoK
ersserKigsarneKdsaoK ingerdlausig-
ssatut ilimagissaK tamåna pingårtu-
mik danskit sujulerssuinerata kuku-
neringingmago. tamåna tdssåusaoK
landsrådip inuit rdnigåta aulajangi-
nerata kingunerå.
ineriartornerup ingerdlausia av-
dlausimåsagunaraluarpoK danskit su-
julerssuinerat nåmagtumik sujumut
takordluisinåussuseKarsimagaluarpat
Kalåtdlit-nunåne iliniartitaunermut
tungassut pitsångorsarniameKamig-
ssånut, pingårtumik angnerussumik
ilungersorsimåsagaluardlutik ajoKit
pisinaussait atuartitsineratdlo pitså-
ngorsardlugo, ajoKit tåssaungmata ka-
låtdlit silagssuåringnerpårtaisa ilait,
danskitdlo iliniartitsissut kigdleKartu-
mik amerdlåssusilerdlugit taimågdlåt
atordlugit.
månalo imailersimavoK iliniartitsi-
ssoK danskiussoK tåssaulersimavdlune
iliniartitsinerup nåmagdluinarneranut
erssiutaussoK, tamånale tungaveKar-
dlune tungavigissanit ilåne påsiner-
dlutanit imalunit nalerKutingitsunit,
pissortaKarfiuvdlo nålagkersuinermut
tungassutigut aulajanginerata taimai-
lersisimavå. landsråde misigisimasori-
narpoK danskit iliniartitsissut tuping-
nartuliorsinaussut kalåtdlit mérartai-
sa nalerKutumik iliniartitaunerånut
pissariaKartumik, kalåtdlitdlo taima-
tut piginåussuseKarniåsagunik iliniar-
titaussariaKarput taimatutaoK tuping-
nartuliorsinaulisavdlutik. kalåtdlit i-
nusugtut ikigtuarånguit kisimik o-
Kautsit ardlariait atordlugit taimatut
angussaKarsinaunerånik erKarsåumik
sarKumivigineKaramik rådip akissuti-
tuarå perKarnitsoK nalerKutingitsor-
dlo: „taimåisåput taimailisåputdlo!"
Kinigagssat mardlujuartut
ineriartornerup tamatuma autdlar-
nersimassup OKatdlisigineKarnerata i-
lumortoK måna taimåitoK matorniar-
tariaKångilå Kalåtdlit-nunåne iliniar-
titsineK nåmagdluinartungmat tama-
nortuvdlunilo: atuartut iliniartine-
Kartarput kalåtdlisut danskisutdlo a-
tuarnermik agdlangnermigdlo, atuar-
tarpait nunalerutit, historie, atuag-
kiat, erKumitsuliorneK nipilerssorner-
dlo Kalåtdlit-nunånut Europavdlo ki-
tånut tungassut. suliagssatigut ilini-
artitsissutaussarput kalåtdlit inussu-
tigssarsiutitOKait inussutigssarsiutit-
dlo nutåliaussut, iliniartitsinerdlo i-
ngerdlåneKartarpoK OKautsit tåuko
mardluvit atordlugit. taimalo OKaut-
sit, KanoK isumaliorneK pisinaussat-
dlo erKarsautigineKarångata iliniar-
titsinerme iliniartussoK mardlungnik
KinigagssaKartineKartarpoK åssiglngit-
sunigdlo mardlungnik kinåussuseKar-
titsineKartardlune: kalåtdlisut åma
danskisut. KularutigissariaKångilaK i-
kigtuinait tåuko tamaisa påsisinau-
ssarait, pingårutiligdle tåssauvoK Ki-
nigagssat ardlåt sordleK igdlersusav-
dlugo atuarfik sujumut isumagssami-
nik aulajangérérsimassångingmat. a-
jornartinago Kinigagssat tåuko mar-
dluk atuartunut ornigagssausinau-
ssarput.
SKI
Vort store illustrerede vinter-
sportskatalog tilsendes^* .gratis.
Kataloget omfatter,.Ijil.ja. 30-for-
skellige slags ski, 7 slags ski-
stave;'. U skibindinger, 13 slags
skistøvler og masse- af dejlig
m
beklædning og tilbehor.
sisorautit
'uluunerane - timerssutinut kata-
loge^n^ÉrasÉ^^alik akeKånglt-
sumik pirij|u“iieKarsinauvoK. I i-
maisa ilagait'<.,si^orautit åssigi-
ngitsut 30-t, ajåupisSat arfineK'-
mardluk, singersarfit, arnneK-
pingasut, kamigpait sisorautit
Kulit, tissat atoretugssaitdlo na-
linginait
a/etocÆe
SPORT
v«o nørhipoR1
Nørregade 36
KØBENHAVN K.
Telegr.-adr.: Lerchesport
everton det er den vi kan U
mild og god i piben dagen tang!
everton aa
mamatL
pikunaik, pitsak Katsunange!
19