Atuagagdliutit - 16.03.1967, Blaðsíða 10

Angmagssagdlip...
Det moderne fiskehus i KQngmiut. Man
ser hunde uden for hegnet. De får ikke
lov at komme inden for fiskeindustriens
område.
(Klip. sujulianit nangitak)
ssuna ingerdlatitdlune sapingisamik
kangisinårniartariaKarpoK, taimailiu-
ngikåine sermip Kuparpagssue pingår-
tumik TiniteKilåp kangerdluanut Ka-
nigtume, angatdlaviup avangnamut’
kitåne, nåmagtugagssaungmata. 55
km KeKertap sermiagut ingerdlarér-
dlune Ikåattivap Sermilingmut anit-
dlagiåta erKågut imap sikua tikitaria-
KarpoK, Sarpavdlo KeKertå avKUsåri-
KQngmiune aulisagkerivik nutåliaK. King-
mit ungalussap silatånTtut takuneKar-
sinåuput, Kingmitdlo aulisagkerivingmik
patdltsinåungitdlat.
ardlugo TiniteKilåK tikftariaKardlune.
TiniteKilåmit kujåmut, Isortumut, 150
km-inik isorartussusilik ingerdlavigi-
lertariaKarpoK, piniartut TiniteKilåme
najugagdlit Sermigdlip sikorissusia-
nik påsiniaivigerKårdlugit. uvdloK a-
tausInaK ingerdlajumagåine uvdlåror-
dlune autdlartariascarpoK. Sermigdlip
kangerdluagordlune akianitoK Umig-
tuartivit avKusårneKarsinauvoK, tå-
ssånganitdlo Johan Petersenip ka-
ngerdlua ornigtariaKardlune. tåsså-
ngånit sermeK KaKivfigissariaKarpoit,
kujavalertortariaKardlunilo. sila ajor-
pat, tåssa anorerssuarpat, avdlatut ili-
orneK ajornartaKaoK kisiat apumut
agssautdlune linuivdlune.
piteraK sermime såkortorujugssusi-
naussarpoK, taimaititdlugulo sapingi-
samik piårtumik apumut agssåutaria-
KartarpoK. Kimugsit nalunaerasuar-
tauteKarfingmérsut Isortume radiu-
mik iluarsåussiartortut sermimititdlu-
tik piterKamit nåmagtorneKarsimåput,
ajunångajagsimavdlutigdlo. ItortoK ti-
kingajalerdlugo avKusårtariaKarpoK
franskit ilisimassagssarsiortut Victor-
imit sujulerssorneKartut Ilulissanit
sermerssuåkut 1937-ime tivitut antar-
fiat. Isortuminerme loraneKarfik Or-
ssugiagssuaK pulaorfigissariaKarpoK.
ingerdlarKingniaråine Pikiutdlit Isor-
tumit 125 km-inik kujasingnerussumi-
tut ornigtariaKarput; tåssungartitdlu-
ne Ugssugtussup kangerdlua, Kimug-
sersunit ingerdlavfigisavdlugo årdle-
rigineKartartoK igdlutut portutigissu-
nik agdlåt manilaKartarnine pissuti-
galugo, avKutigissariaKarpoK. åma
avKutip ilå såtuararssuarnik sikulik
nåmagtugagssaussarpoK. avKutip ta-
matuma ilå sarfartungårmat siko tå-
ssångåinaK angnertorujugssuarme a-
serorsinaussarpoK, nal. ak. ardlaKå-
ngitsunguit sujusingnerussukut inger-
dlavigisimassaK siko KajangnaeKissoK
imåinavingorsinaussardlune. uvdloK
atauseK Kimugseråine kangerdlup ig-
dlua’tungåne piniariartarfik igdlu-
nguaK neKinik, primusimik petroleu-
migdlo sitdlimatilik unuivfigineK a-
jornångilaK.
tåssångånit kujåmut ingerdlarKig-
kéine Kimugserfik pitsaunerulertar-
poK KaKutigut tamauna taimågdlåt
manilaKartarame, tatsit kangerdliu-
marnitdlo avKutigineKakulålersardlu-
tik. nakorsanarfingmit autdlartitat
Kimugsimik Pikiutdlinisimångisåinar-
put, februarimile 1966-ime kujåmut
Hornemandip KeKertå Pikiutdlinit 25
km-inik avangnarpasingnerussoK kig-
dligineKarpoK. taimanikut angut Ang-
magssalingmut pulåmagiåne sikup si-
nåvane autdlainiartoK tåmarmat ujar-
dlernerme tåssunga pissoKarpoK, tu-
mai Hornemandip Keiærtånut kigdle-
Karmata taimak kujavartigissoKara-
me. piniartut Pikiutdlinérsut nåpine-
Kartut OKalugtuarmata ajungeKalutik
nunaaarfiat tikineKångilaK. palase
Hendrik Abeisen martsime 1966-ime
Pikiutdlinut ångupoK, palasilo Sand-
green 1957-ime Sjoldungenimut kuja-
varpoK (XI), aussarnerane aitsåt
angerdlamut aputdlune. imaK sikusi-
matitdlugo IkåteK toråginardlugo Ki-
mugserfigineKarsinauvoK KeKertardlo
Karssutdlugo Angmagssalingmut
ingerdlaneK ajornartarane. imaK si-
kusimatinago sermikut avKutigisima-
ssaK atordlugo TiniteKilåK avKusår-
dlugo ingerdlassariaKartarpoK. angat-
dlavik erKartorneKartoK 1000 km
migss. isorartussuseKarpoK.
Angmagssalingme erKånilo inuit
perKissusiat ajungitsutut OKautigissa-
riaKarpoK. mérårKat ilait amerdlaKi-
ssut atautsimik ukioKalersinatik siut-
dlutarput. 15 procentisa migssinge tu-
sitdlånikussarput nuagdlungnerup ki-
nguneranik, nuagdluk ukiut ardlaKå-
ngitsut Kångiunerisigut tunitdlåussor-
tumik Angmagssalingme erKånilo nå-
pautaussarpoK. angutit 50 sivnerdlugit
ukiugdlit 95 procenté tusitdlagsima-
ssarput serKoraluarsimanermit. saki-
agdluteKartut Kitånisungajak amer-
dlatigiput (I), malugineKartut 9 pro-
centiuvdlutik. 1965-ime misigssuine-
Karmat mérKat ukioKångitsunit sisa-
manik ukiulingnut 59 akiussutigssa-
mik kapineKångikaluardlutik akiu-
ssutigssaKarérsut påsineKarput. tama-
tumuna takuneKarsinaugunarpoK tu-
nitdlangnartugdlit KanoK amerdlati-
ginerat, nakorsartariaKartutdlume 33,
tåuko ilait 14 umassuaragdlit navsså-
rineKarput. Angmagssalingme erKåni-
lo sukorneK népautigineKångilaK (X).
perKingnigssamik isumagingnigtut
sulinerånut påsissutigssatut kisitsisit
1965-imérsut taineKarsinåuput. nåpar-
simassut 721 nåparsimavingme uni-
ngavdlutik pentigsarput. avguaKati-
gigsitsinerme inigineKarsinaussut 34,05
&
SLAGTERIERNES
CENTRAL
ukiorpagssuarne Handelimut
pisisitsissartusimassoK
Mangeårig leverandør til
Den kgl. grønlandske Handel
»i
KI1LD BARRE
igdlingnarnerpåK erKarsautigislnaussat! Danmarkime sukulåte tu-
såmassaunerpå k.
— Lige hvad De trænger til. Toms
Yankie Bar giver energi og godt humør.
YANKIE BAR
— tåssarpiaK pissariaKagkat. Toms Yankie
Bar nukigssaKalersitsissardlunilo Kimagtitsi-
ssarpoK.
'/omT
Alle holder af Toms Holly Bar — den
er med hele hasselnødder.
HOLLY BAR

tamarmik mamaråt Toms Holly Bar — xdrcor-
tarissanik ilivltsunik ilaKarpoK.
1onS

GULD KARAMELLER
Glæd hinanden med Toms Guld Karamel.
nuånårsaKatigingniaritse Toms Guld Karamel-inik.
TOMS FABRIKKER A/S. Leverandør til Det kgl. Danske Hof.
Børn foran gammelt hus på bopladsen
K’itaimiut på øerne ved Kap Dan. Alle
i Kap Dan har nu nye huse bygget dels
for midler over boligstøtten dels for
midler skaffet ved særbevilling over fi-
nansloven.
asimioKarfingme K’itaimiune Kap Dan-
ip erKåne KeKertanTtune mérKat igdlup
pisorKap silatåne. Kap Danime najugag-
dlit tamarmik måna nutånik igdloKaler-
put, ilait boligstøttimit taorsigagssarsiv-
dlune ilaitdlo ingmikut akuerssissute-
Karnikut aningaussalivdlune sanatitanik-
pct-iat atorneKardlune. uningassut i-
lait 414 pilagtiput. uningångikaluitdlo
161 pilagtitdlutik. nakorsiartut 8859-
iuput, nakorsatdlo 983-eriardlutik ig-
dlOKarfingmut nåparsimassunik taku-
niaivdlutik. 1872-eriardlune akiussu-
tigssamik kapississoKarpoK, tåuko i-
lait 119 kupernermut, 718 difterimut
(iggissame nåpåumut navianaKissu-
mut, tunitdlangnartumut), 674 mérKat
nukigdlårnerånut 314-itdlo sakiagdlu-
teKalernigssamut akiussutigssanik ka-
pineKarput. nakorsaKarfingme sulissut
Kimugsimik angatdlåmigdlo 9881 km.
angalåput uvdlune 179-ine. angalaner-
ne nåparsimassut 892 orniguput nå-
parsimassutdlo 346 takuniarneKardlu-
tik. inuit tamarmik KinguartarneKar-
put. Kingmit perdlerornermut akiu-
ssutigssamik ardlaleriardlutik kapine-
Karput tuloriaiartitardlutigdlo.
1956-ip kingorna kæmnerip nakor-
saicarfiup nautsorssutai isumagissarai,
tamatuma sujornagut nakorsaK nang'
minérdlune nautsorssuserissuvdlune.
Angmagssalingme mérKat perKig'
sartarfeKarput 24-nik sinigfilingmik-
igdlo 1955-ime sananeKartoK „kalåt-
dlit mérartåinik ikiorsiniaKatigit" pi'
gissaråt angajorKåt sakiagdlutigdlii
méråinut inigssiatut nautsorssussau-
galuaK, manale ikiortariaKarnerussU-
nut inigitineKartartOK.
børnehave mérKanut 30 migssilior-
tunut inigssaKarpoK, ilait uvdloK nåv-
dlugo ilaitdle uvdlup agfå tåssanitar-
dlutik. børnehaveklasse 1965-imit 6'
tårumik ingerdlåneKarpoK.
mérKat angajorKåKångitsut amer'
dlaKaut, taimaingmat nakorsaKarfing'
mit kommunimitdlo neriutigineKarpok
mérKat angerdlarsimavfiat angajof'
KåKångitsut 25—30 inigssåt nåparsi'
mavingmut mérKatdlunit perKigsar'
tarfiånut atassugssaK erninaK sana'
neKarumårtoK.
kisitsisit atordlugit pasissutigssaic
Angmagssalingme aulajangersimassumik najugagdlit KanoK ukioKarnerånik
nalunaerssut:
ukiut 1884 1950 1965
0—4 34 8 % 207 18 °/o 423 19,58 “/o
5—9 60 15 °/o 192 17 °/o 371 17,17 "/o
10—19 102 25 «/o 299 26 »/o 474 21,94 %
20—29 75 18 °/o 193 17 «/o 331 15,32 ”/o
30—39 81 19«/o 126 ll°/o 281 13,00 “/o
40—49 32 8 °/o 77 8 «/o 136 6,29 “/"
50—59 ........ 21 5 °/o 30 2,8 »/o 77 3,56 °/o
60—69 7 2 °/o 16 1 °/o 58 2,68 “/•
70—79 2 0,2 % 8 0,37 0/«
80—89 1 0,04 "/o
katitdlugit 412 1142 2160
påsissutigssat 1884 åma 1950-imit pissut P. Helmsip (V), agdlautigissai Køben'
havnime 1957-ime sarKumersut najorKutaralugit nalunaerssugåuput.
agdlautigissame atuagkat najorKutarineKarsimassut sunere Kavdlunåtflane
takuneKarsinåuput.
Trommedans i KQngmiut den 12. august
1964, arrangeret i anledning af medici-
nalkonsulent overlæge Steins besøg.
Det er Laurids Ningåvat som slår på
tromme, siddende fra venstre bl. a.:
Clara Cacho, Ivan UitsatikitseK og Ej-
nar Nakinge.
KQngmiune Kilauterssortut 12. augo5*
1964, nakorsaKarnikut sujunersuissarto*
nakorsauneK Stein tikerårtoK issiginS'
nårtitdlugo. Laurids Ningåvat Kilaute^'
ssorpoK igsiassut ilagait, såmerdlerni*-
Clara Cocho, Ivan UitsatikitseK åma
Ejnar Nakinge.
nåpautipilungnut igdlersorit!
pQt pitsaunerpåt isumangnångitsutdlo
HYM0 LUXUS
36-t atautsimortut akeKarput taimågdlåt kr. 14,-
kr. 14,80 (nagsiuneKarnerata akigsså ilånguterérdlugo)
uvavtinut nagsiuguk postgirokonto 4018-imut.
SPECIAL-IM PORTEN A/S
Landemærket 7, København K.
10