Atuagagdliutit - 16.03.1967, Blaðsíða 15

atuartartut
agdlagait
mardloriåumik akilerårneK
Kalåtdlit-nunavtinut ministere su-
me inungorsimaneK maligdlugo akiler-
sugauneK agssortussutigineKarmat er-
sserKigsumik navsuiauteicarpoK imåi-
tumik:
Kalåtdlit tjenestemandit Kavdlunå-
nit tjenestemandinit akigssarsiakine-
kommunefogedit
kursuseKardlit
Atuagagdliutit sangmivdlugit taku-
JUanartut ilagåt månåkut kursusesar-
tarnerit tamanut tungassut, kisiånile
PissariaKalingila sinerissame kommu-
nef°gedit atautsimortitdlugit kursuse-
KartineKarnigssåt, sordlo Nungme.
RularnångilaK tamåna tåukununga
Wikingitsumik iluaKutaonca j araluar-
toK. kommunefogedit suliarissagait ar-
^aligpagssuput, ilaitdlo OKitsuinau-
®sarnatik. atautsimut eKilåsagåine ku-
arnångiiaK onausigssat Kagfakåju-
tTlartut, OKaluserissagssaKåsaKaorme.
nalungikaluarpara åsit aningaussat a-
P°rf igssau j umårtut, kisiånile tamåna
KanoK iliordlune Kångigagssaujumår-
P°råsit.
naggatågut aperKUtiginiarpara sine-
ssame kommunefogedit avdlat ta-
ntåna
sut.
pivdlugo KanoK isumaKarner-
Laurits Olsen,
Kangåmiune kommunefogede.
Fiskerby sumitoruna?
KuleKutaK aperKutitut itoK kialunit
isavå: Nup ilånipoK — Nup akiani-
nItne- ilumorpordlume! Nuvdle ilua-
°k sormitauvauna taimak issigine-
gu^itsigissoK — erKånerup tungåti-
g ^dlup najugarissap iluane erica-
iorarniåsångikuvtigik pikor-
gu .^ytariaKarpugut — pikorfeKarpu-
ulurne. Kanordle ingerdlåneKarpat?
gik UUlTlatit Kaningnerit erKaiginarti-
Ce ’ n°v.-decbr. ima ajortigiput, de-
n uerime atausiåinavigdlutik imaer-
^j^ar(ilutik, aitsåtdle 6. januar 1967
ningUtTlUt imaerKingneKardlutik. reg-
Sile tåkutugssaK kia naluvå!
^^aulisagkat — sårugdlit — nalingi-
uerissungmata, ama Fiskeby-
s ut taimåisangatinerpait: ernagag-
Sqk | uerigaluarunikik soKutåungit-
guf-rtåme pivdluarKOKatigigtarpu-
Ufi'i pivdklarK°Katigmgnerdle unåiså-
DivrUK" uk*uP nikinerinå pivdlugo
Ko . fK0KatigingnigssaK! pivdluar-
pj^^Sigtale Nup igdloKarfigtånitut
„■ erbymitugutdlo åssigingmik issi-
sneKarumavdluta.
Eli Olsen.
Nuk.
mger-
Kavsi-
sinerissamik
nåkutigdlissut
cjl?0rssutérKat sinerissamik nåkutig-
ta: !3utut OKautigineKartartut taimatut
dlå eKartarnertik maligdlugo
jjjj aPerKutit taima itut nå
lo j3Uva erKarsautigissarpavut, åma-
Ss , gmivtinut aperissardluta aningau-
la Kauormitauva amerdlatigissut nå-
ki„aUv^uP nungutarai angatdlatinut
arsimåinangajagtunut.
SsøngaWlatit tåuko autdlakulårneru-
aur UUik anersa kigdleKarfiup iluane
Karl.S.ar^Unik nålångisårtunik tigussa-
bga asagaluangitsut nålagauvfiup ani-
tlngUSSarS*SSUtigssånik’ nalångisårdlu-
tU|. 1Tle KigdleKarfiup iluane aulisar-
pi0t. a^kutigissartagait nålagauvfiup
®Sarmagit.
tåtieSa^° ,ka^tdlit aulisariutaisa ava-
jjgs aulisartut ikiornigssånut upalu-
r1unrsimanerusagaluarput. imaKaluni-
Ssut p1Paa arKigssussivfigineKarsima-
v. Pulukip-nda, Nup umiarssuali-
rne 1 °K Kimagtailiusagåt? — ukiuv-
PitarIVdlUiSa amer(ilanerssåine tåssa-
Salomon Mathæusen,
KangeK.
russariaKarput perKutigalugo skati-
mut akilineK ajoramik.
tamåna navsuiaut tamavta påsisi-
nauvarput.
nålagkersuissutdle — ministerivta
ilait — imåitumik kingusingnerussu-
kut inatsisiliorput. — ligningslov.
kinalunit Danmarkime skatimut a-
kilissugssausimassoK Kalåtdlit-nunå-
nukarune kalåtdlit nunånineralo u-
kiut mardluk inordlugit sivisussuse-
Kåsagpat tauva skatimut akilersui-
saoK. ugpernarsarsinauguniugdle —
sordlo sulisitsissoK atsiortitdlugo —
Kalåtdlit-nunånmine ukiunik mar-
dlungnik sivisussuseKåsassoK tauva
isumåkérfigineKaratdlarsinauvoK.
ministerivta ilaisalo puigorsimarKo-
Kaut inatsit tåuna sanagamiko — ka-
låtdlit Danmarkimititdlutik skatimut
akilissartut åmalo nunavtinut uteru-
nik sume inungorsimanertik pivdlugo
akigssarsiamikut migdlisitsivigineKar-
tarmata — tåssa skatimungOK akili-
neK ajoramik. tåssame imailerpoK ka-
låleK akigssarsiakitdlisineKarérsima-
ssok Danmarkimmerminit ukiut mar-
dluk Kångiutingitsut avalarccigsagalu-
arune nunavtininermine akigssarsia-
minit ilångarérnikunit ama skatimut
akilersuissugssångusaoK.
ministererput isumaKånginerpoK ta-
måna mardloriåumik akilisitsinerusa-
ssok. kigsautiginaraluarpoK ministe-
rivta åma tamåna navsuiauteKarfigi-
sagå.
Niels Holm,
NarssaK.
mérKat tapisiait
nauk imaKa angajorKåt ilaisa ta-
måna atungikaluaråt, aperKutaulersi-
mavoK angajorKåt ilarpagssuisa mér-
Kamik tapisiait sumut atortarait. mér-
Katdlunit nangmingneK tamåna aki-
sinauvåt. tåssa imigagssamut! tamå-
na takuvdlugo nuåningikaluarpoK, tå-
ssame mérKap atissainut imaKaluni-
me nerissainut atugagssaugaluaramik.
angajorKåt ilaisa tåssaKalunit mér-
Kamik atissaKarnigsså encaissarpåt,
nauk nalungikaluardlugo mérKat ta-
pisiait tamåkununga pisiniutigisinauv-
dlugit.
erKaimanerdlungikuma atuartut ilå-
ta Atuagagdliutine sujunersutigigalu-
arpå mérKat tapisiait atorneKartar-
Kuvdlugit igdlumut akilersuinermut.
uvangale tamåna tugdluarsoringilara,
tåssame mérKat inortut igdlumut aki-
lersueKatausinåungingmata. kisiåne i-
maKa imailigåine pitsaunerusaoK mér-
Kat tapisiait aningaussångornagit ati-
ssagssångordlugitdle tuniutaråine,
sordlo utorKait iliortartut jutdlime a-
tissagssamingnik pisiniarångamik.
nuånertaKaoK takuvdlugit mérå-
nguit atissarigsut alianartarpordle
mérKat iluamik atissaKångitsut takuv-
dlugit. KanortoK tamåna kommunal-
bestyrelsertåp sulissutiginiariliuk.
angajorKåt, isumaKåsångilase ani-
ngaussanik piaivfiginiardluse taima
agdlagtunga, mérKasiliuna igdlersor-
niardlugit taimailiortunga, tåssame
mérartavse imigagssamik pitsisinåu-
ngilåse.
nangmineK imertaraluardlune tai-
mailiortut takuvdlugit erKarsauteKar-
nartaKaoK.
Simon T. Nielsen,
KangeK.
ESBJERG MUSIK IMPORT
TORVEGADE 6 . ESBJERG
baråkinik ikuatdlaissarneK
Atuagagdliutine nr. 3-me 1967 atu-
artartut ilåt kinåussutsiminik taissa-
KarsimångitsoK ilångussaKarpoK Kule-
Kutsersimassumik „barakinik ikuat-
dlaissarneK". agdlagaK tåuna Narssar-
ssuarme måne pissutsinik erKungitsu-
mik takutitsivoK erssersitsivdlune ag-
dlagtup måne pissusiviussunik påsisi-
massaKarKalårneranik.
agdlagaK akineKångikune Narssar-
ssuarme ingerdlatsissut sulinerånik
kukussumik isumaKarfigingnilersitsi-
sinaungmat, agdlautigineKartut mau-
na navsuiauteKarfigilårniarpåka, pe-
KatigalugutaoK ajussårutigalugo ag-
dlagaKartup kinåussutse tusartikuma-
simångingmago.
baråkinik pisorKanik iluatingna-
rungnaersimassunigdlo isaterineK u-
kiune kingugdlerne angnertusisine-
KarsimassoK pingasunik åssigingitsu-
nik sujunertaKarpoK:
1) mitarfeKarfik, pingårtumik tingi-
ssarfik, isumangnaitdlisaivfiginiardlu-
go, baråkit isalersut isaterneKartut-
dlunit aserKuinik tamaunga tingito-
KarKunago, måname anorerssuatdlarå-
ngat tamåko sumorssuaK terKarneKar-
tarmata.
2) terKagkat tamåko angatdlånerme
ajunårnermut pissutaorKunagit.
3) nunamut kussanaitdlisautaunerat
pissutigalugo.
agdlagtup OKautigissåtut baråkit a-
serorterneKarmata Kulåne taineKartut
pissutåuput. baråkit taineKartut sila-
lisimanermit aserfatdlagsimaKaut ag-
dlåt iluatingnarungnaersimavdlutik.
baråkit tamåko ukiune kingugdlerne
savautilingnut iluatikuneKartaraluar-
put akeKångitsumik perKuvdlugit, sa-
vautilingnitdle piumaneKarsimångit-
dlat, tåssagoK iluatinarungnaivigsi-
mangmata, atorfigssaerusimavdlutik
isaterneKarnigssåt agssartorneKarnig-
ssåtdlo akigssaiautåinaussugssauvdlu-
ne. ersserKingnerussumik tamåna o-
KautigineKarsinaugunångilaK, tai-
maingmatdluna baråkit ikuatdlåne-
Kartarsimassut.
uvdlumikut Kissuit akisoKingmata so-
runame Kissuit akeKångitsut iluating-
nartutut isumaKarfiginarsinaugaluar-
put, OKautigilarale Kissuit Kanigtumi-
tut agssartornigssåt kisime ingminut
akilersinaungmat ungasigsumitutdle
agssartornerat akikitsungeKingmat a-
perKutauvdlune ungasigsumit agssar-
tuinigssaK ingminut akilersinåusaner-
SOK.
måne Narssarssuarme sule baråke-
KarpoK atorsinaussunik, Kissugtait su-
mut ardlånut iluaKutigineKarsinaussu-
nik, taimaingmatdlo sule savautiling-
nit avdlanitdlo Kanigtumitunit nang-
mingneK aiortorneKarsinaussunik. av-
dlauvordle nangmineK akiligkamik
agssartusitsiniåsagåine, tamåname a-
kisuvatdlålersugssaungmat Kissuit a-
torsinåussusiånut nalenriutdlugo.
eKaersårfingmut taineKartumut tu-
ngatitdlugo OKarsinauvunga savautig-
dlit ardlåinånitdlunit uvavnut sågfi-
gingnissuteKartoKarsimångitsoK barå-
kimik tåussuminga pisiumassumik.
taimaingmat pisiumassunik isumaita-
tigissuteKarniångisåinarsimavunga
piumassaringisåinarsimavdlugulo 20
kr-mik akeKartitsinigssaK kvadrat-
meterimut. ake tåuna taineKartoK å-
måtaoK kukussuvoK, tåssame ukiune
kingugdlerne månamutdlo sule barå-
kit tunineKartut akeKartineKartarma-
ta kvadratmeterimut 5 kr-mit 10 kr-
mut, tåssa baråkit KanoK pitsautigi-
ssusiat najorKutaralugo.
anorerssuarnerane eKaersårfik ase-
ruaneKarujugssuarpoK åma Kaliata
angnersså tingitdlune. baråke tåuna
tingissarfiup Kanigtuaningmat pissa-
riaKarsimavoK sapingisamik piårtu-
mik pérneKarnigsså. uvagut nangmi-
nérdluta atortugssat ilait tigusimava-
vut sivnerilo savautilingnut neKero-
rutigalugit, savautigdlitdle Kanigtumi-
tut piumångingmatigik savautilingnut
avdlanut neKerorutigineKarput avdla-
nutdlume atorsinaussatik tigorKuv-
dlugit. tauva nungutait ikuatdlang-
neKarput sivnikuilo piarneKardlutik.
agdlagtup OKautigingmago ikuat-
dlangnikut piarneKartångitsut, tamå-
na ajussårutigåra. imåipordle ikuat-
dlangnikut igdlukutdlo sivnikue nu-
ngutdlugit piarneKartarsimavdlutik,
tamåname åma takuneK ajornångilaK
tingmissartOKarfiup erKå misigssoråi-
ne.
taimaingmat baråkit nunamut ku-
ssanaitdlisautaunerat pissutiginardlu-
go piarneKartångitdlat, måssa tamåna
soruname åma pingårtineKartariaKa-
raluartoK, tingmissartoKarfiuvdlo ig-
dlukunit kussanaitdlisagåunginigsså
sulissutiginiarsimassarput pivdlugo
Kavsinit nersualårneKartarsimavugut.
taimaingmat agdlagtup OKautigisså-
tut ikuatdlaissarneK tamatikardlui-
nartumik ingerdlåneKångilaK, OKauti-
gisinauvaralo soKutigivdluinaravtigo
Kissuit atorsinaussut iluaKutigsså-
ngortineKarnigssåt, tamatumunalo sa-
pingisamik ikiukumavdluta. baråkit
ingminiginarneKartitdlutik atajuarsi-
nåungitdlat, taimaingmat ajunginer-
pauvoK piårtumik iluaKutiginiarneKa-
runik.
agdlagaKartoK Narssarssup erKånut
pisagaluarune tikitdluarKuneKarpoK,
isumaKarpunga nangminérdlune pi-
ssutsinik misigssuatårineK iluaKutauv-
dluåsagaluartoK, neriugpungalo tamå-
na avKutåusagaluartoK påsinerdluine-
rit pilersimassut pérneKarnigssånut.
inuvdluarKussivdlunga.
Narssarssuarme tingmissartorfeKar-
fik.
Svend Aage Jensen,
stationsledere.
O
INDUSTRI
J^sl
n ■ o6S8BB|påc
Vil De sælge
eller købe?
== Kontakt først fag-
manden!
Industri- og forretningsspecialisten
Jyll.g. 19, Fredericia, (059) 2 06 66
Pers. træffetid: kl. 8-9,30 og 17-19
. . . Anbefalet af grønlandsfarere —
Hanomag K 11 er leveret til: Vognmændene Sv. Brandt og
Helge Nystrup, Godthåb.
K 15. 165 hk.
Trækkraft:
Over 15 tons.
3 8 Serie B 88 hk.
Power-shift og
torque converter.
K 10. 110 hk.
Overlegen kraft til
hårdt arbejde.
B 11. Serie B.
125 hk. Power-
shift og
torque converter.
K 5. 55 hk. Til de
mellemstore byg-
gepladser. Træk-
kraft: 6.000 kg.
K 7. 84 hk. 8.100
kg trækkraft. En-
kel betjening.
HANOMAG
K 11 téssauvoK maskina usilersGt nukigtoK suliagssanut artornartorujugssuarnut
nalerKutoK. Kavata Kajangnaitsorssup tunuane nåmagsislnaussai nangmingneK ta-
kutitsfput: 11.500 kg-nik kivitsisinaussoK nivautaussarssuane tungaviliutdlugo.
4-takts dieselmotor 6-inik cylinderilik 115 SAE hk-nik nukigtussusilik. - K 11 étå-
ssiuartarpoK suliagssanut oKimaitsorujugssuarnut sanåjugame ukiut tamaisa suliuar-
tardlune — aserfatdlagtailineKarnigssfilo sOnane.
Hanomag-ip entrcprenøreKarfiata pigissarai nivautaussarssuit usilersOtitdlo kigu-
taussarssuamik agssak&ssugdiit ama gummiussunik agssakåssugdlit 55 hk-nit 165
hk-nut.
PEDERSHAAB MASKINFABRIK A/S
K 11 er den stærke læssemaskine til de helt svære
opgaver. Bag dens kompakte ydre skjuler sig ydelser,
der taler for sig selv: 11.500 kg leftekraft I skovl-
tyngdepunktet. 6 cyl. 4-takt dieselmotor, der udvikler
115 SAE hk. - K 11 holder til svære, udmarvende be-
lastninger år ud og år ind — det er de bygget til —
og med et minimum af vedligeholdelse Hanomags
entreprenørprogram omfatter dozere og læssemaskiner
på larvebånd og gummihjul fra 54—165 hk.
København — Herlev —
Sønderlundvej 218
T elegramadresse:
CEMENTINDUSTRI —
Telex 5565

♦
15