Atuagagdliutit - 29.02.1968, Side 25

uk. nipimit sukaneruvfingnut iserneK
sekuntimut 800 meterinik
sukassuseKardlune
franskit tuluitdlo suleKatigingnerisigut tingmissartorssuaK ilau-
ssartaut sukasupilorujugssuaK „Concorde" pilersineKartoK Eu-
ropamit USA-liartåsasson nal. ak. pingasune — 18 km-inik nut-
sissuseKardlune
Jørgen Pontoppidanimit
København (RB-special)
„Concorde" nr. 001 februarip nålernerane ilaussartautinit nipimit sukaneruv-
dlutik ingerdlassartunit sujugdlerpauvdlune Toulousip tingmissartunut mitar-
fianit sujugdlermérdlune angalangmat såkutujungitsut tingmissartunik atorto-
Karneråne ukiut nutåt autdlarnerpul. — inup uangale kigsautigiuarsimavå
inuiaKatigit ingmingnut tikeKåtarnigssånut akornutaussup inuiaKatigit ingming-
nut ungasigpatdlårnerisa ajugauvfigineKarnigssd. „Concorde“p atulerneragut
kigsaut tamåna piviussungortineKarpoK, tingmissartup nunarssuaK „enitsing-
mago". tingmissartornen tdssauvortaoK Katdnguligit Wrightikut „tingmissanut
inautimingnik" 1903-me nunamit KangåtartitserKarnerisa kingorna ineriartor-
nerup ingmikortuisa kingugdlersåt, ajornartorsiutitaoic teknikerinit ukiut 30-t
sivnerdlugit årKingniarneKarsimassut mdna tingmissartornikut ajugauvfigine-
Karput.
„Concorde" nunat mardluk teknike-
risa sulissartuisalo suleKatigingnerisi-
gut piiersineKarpoK. inup atautsip su-
naringiia, iiisimatutdle, teknikent ili-
sunaiuj ungitsutaio sulianik pasisima-
ssagant Kinguaringne ardialingne ka-
terssugaisa misilig Lagaisaio katinerisi-
gut pnersineKarpoK, misiiigtagkat lii-
simassaiaio erKigsmeKarnerane una-
iumt angnertOKissumik aungmigdlo
Kuissinertaiingmik akerdleringnerne
katerssornekariardlutik misiligtarne-
Kartarcuutigaio.
„Concorde" sisamanik jetmotorilik
naiunaerKuiap aKuneranut kilomete-
m 2ouu migssinortut sukassusekarsi-
nauvoK. IB Kiiometerinik kutsissuse-
Kardiune nonaommit .New Yorkimut
nai. ak. pingasut rmgssiiiorcllugit i-
ngeraiassasaok. 1U0 sivnerdlugit ilau-
ssokartartugssauvok. tmgmissartut
maraiuk sananekarput: atausek Fran-
krigime atauserdio Tuiuit-nunane,
xranskit sanavat leoruanp nalernera-
ne okatarumik ungmiunekarpok —
sananekarnigssanik aulajanginernut
ukiut tatdlixnat kangiutut — erkar-
sautiginekarpordlo tuiuit sanavat UU2
ukiup agia migssiiiorulugo kingusing-
nerussukut sujuguiermeralune ungmi -
tinekåsassok.
sulenatigingneK
franskit tuluitdlo sulenatigingnig-
ssat iy62-ime isumakatigissutigine-
karpok, isumakatigissut taimane at-
siornekardlune. tingmissartup atortug-
ssai åssigingitsut sananekartugssat
iranskit tuluitdlo sulivfiutåinut av-
guåunekarput amerdlakatigigkutar-
diumardlugit, naugdlo Frankrigime
metere 'l'uiuit-nunanilo fod tommitdlo
atornekaraluartut tingmissartup ing-
mikortortarpagssuisa katiternerine e-
Kungassortokarsimångilak.
aningaussanut tungassut angnermik
ajornartorsiutåuput. „Concorde" aki-
sujuvok, akisorujugssuvok. sanane-
karnerata nalåne tuiuit isumakalera-
luarput akisuvatdlårtok. taimaingmat
tunuarniamissåginaleraluarput, aula-
jangerputdle tingmissartunik maler-
ssutinik sukasorssuamik sanagssamår-
nermingne aningaussat atugagssatik
sorssussuitdlo tingmissartunut mitar-
fiutigissut ardlagdlit pigdliutigiumav-
dlugit. ama aningaussat nalikitdline-
risa kingorna tuiuit aningaussatigut
kingugdlermik sipårneruleraluarmata
„Concorde“p sananekarnera agtorne-
kångilak.
suliagssat avguåunekarnerat ajor-
nartorsiutiginekångilak, nauk aut-
dlarkåumut tuiuit igdlarsardlutik na-
lunaeraluartut tingmissartok Tuluit-
nunåta sanåsagå — igavfialo fran-
skit.... J
pilerssårutiginekartut malingnekå-
sagpata „Concorde" tingmissartut i-
laussartautit nipimit sukaneruvdlutik
ingerdlassartut su j ugdlersarisavåt.
Rusland TU 144-mik sanassok kingug-
dliusungåinarpok, amerikamiutdlo sa-
naniagåt „Concorde“mit angneruvdlu-
nilo sukanerussugssak tainekartunit
kingusingnerussukut inertugssauvok.
„angnerussok, sukanerussok — kut-
singnerussukutdlo ingerdlassartok"
Wright tingmissartortalerkårmatdle a-
nguniagaujuarpok. inup pissusia er-
kumitsok pissutigalugo ineriartornek
silarssuak tamåkerdlugo sorssungner-
nit mardlungnit iluakusernekartar-
pok. tingmissartup aseruiniutausinau-
nera ernlnak iluakutiginiarnekaler-
pok. sorssungnerssup sujugdliup na-
låne tingmissartok napisuitsunit ag-
dlunaussanitdlo katitigaugaluak pit-
saunerussumik sananekartalerpok, su-
juariamek angnertokalune. sorssung-
nerssuit akornåne kångerniunerme
tingmissartortarnek tingmissartordlo
inuit kisermåt silakardluångitsut ki-
simik ingerdlatåitut issiginéniput, ta-
ma tumalo nalåne ajornartorsiutit ang-
nertut ajugauvfiginekarput. 1932-me
Australiamut tingmissartortokarmat
danskumt Michael nansenimit peka-
tauvngmekartumik takutinekarpok
tmgmissartut motorisa kanok tatigi-
naruginerat. Schneiderip nersornau-
siutagata piniunekarneragut tingmi-
ssartut sukasut ardlagdlit sananekar-
put, tuiuit sanavat kingorna „topitii-
re' iut atekardiune tusamassauierpok.
akingmisårfit
taimatut ajugauniutamerit sukaniu-
tarneritdlo nagsataisa ilat avdiat tassa
tmgmissartut umitaisa avdlångortme-
kartarnerat. pasmekarpok tyskit ting-
missartuliata iviesserscnmiutip liiBB-
me nalunaerkutap akuneranut 750 ki-
iometermik sukassuseKardlune ting-
minera tåssaussok tingmissartut sar-
pigdlit sukanerpauvngisinaussanut
kamgtuararssuak. taimatut sukatigi-
ssumik tingmissartok mgerdiagangat
sai’pisa isue tingmissartumik sujumu-
kar utsmatik kigauuiagsimatiisiiertar-
put.
.-igmissartumik ingerdlatitsissutau-
sinaussok avdia navssarimartanakar-
pok. raketit Uisimanekaraluarput a-
lorsinåungitsututdle issiginekarulutik
navianarpatdlarnertik akisuvatdlar-
nertigdlo pissutigaiugit.
iyyB-p migssamle tingmissartut jet-
imk motorigdlit sananekarnigssat a-
nguniardlugo ilisimatusarnek misilig-
tamerdlo autdlarnernekarput. Tuiuit-
nunane Tysklandimilo ilungersokalu-
ne sulinekarpok angnertorujugssuar-
mik sorssungmgssak taimanne ilima-
ginekaierérsoK pissutigalugo. ajornar-
torsiutit angnerssarait augtitagssat
tingmissartuliomerme atomekartar-
tut. augtitagssat akuleriårsimassut tai-
mamkumut ilisimanekartut tamarmik
jetmotorit sivisujåmik ingerdlagånga-
ta ingerdlataisa ikuatdiagtarfiånitut
augtarput. åma motorit taimåitut su-
jugdlit ima nukikitsigaut tingmissar-
tune motoriginek ajornardlutik. tuluk
Frank Whittle tyskerdlo Kurt Messer-
schmidt ilungersokalutik suliput, Mes-
serschmidt ajugauvdlune. tingmissar-
tok sarpekångitsok, sukasuliak (jetmo-
torilik) sujugdlek 1942-me tingmivok,
1944-milo MK 262-it sujugdlit tyskit
tingmissartunut mitarfinit sukakalu-
tik kangåtarput iligit tingmissartue
kaertartunik nåkåtitsissutit akioriar-
tordlugit. sorssungnerssuak kingug-
dlek sule nangitsok Tyskland åssigi-
ngitsunik pingasunik tingmissartute-
karpok sukasuliauvdlutik malerssu-
taussunik sarpekångitsunik. pingårtu-
mik ME 262 ima torratdlagautigaluni-
lo iluserigtigaok månamut agdlåt tu-
pigusutiginekarsinauvdlune. ajornar-
torsiutit ardlagdlit sorssungnerssup
kingorna aitsåt påsinekartut sujumut
pissugssatut ilimagerérnekåinångitdlat
tyskitdle malerssutåne jetmotoriling-
me ekalugssuarmut erkainartume a-
j ornartorsiutautinekaratik. tingmi-
ssartok taimåitok 400-nik amerdlå-
ssusilerdlugo sanaortornekarpok. tu-
iuit 1944-p nåjartulernerane 1945-vdlo
autdlartinerane tingmissartutekaler-
put malerssumik sukasuliamik sarpe-
kångitsumik „Gloster Meteor“imik a-
tekartumik, kingorna ilåtigut danskit
såkutuisa tingmissartortartut pigissai-
sa ilagiligånik.
nipimit sukanerulertarneK
t tingmissartut malerssutit sarpigdlit
ingerdlatitsissue amerdlakissut sor-
ssungnerup nalåne aorsaornermingne
nipip sukåssusia migssiliordlugo sukå-
ssusekartarput — ardlakångitsut ag-
dlåt nipimit sukanerussardlutik. ta-
måko ilait akomutigssarsinek ajorput.
jetmotorit atugaulermata tingmissar-
tut sujumuinak ingerdlatitdlutik nipi-
mit sukaneruvdlutik tmgmisinaussut
sanaortomekarsinaunerat sule angne-
russumik erkarsautiginekalerpok. ty-
skit tingmissartuliusaermata USA Tu-
luit-nunåtdlo ajugauniuput. jetmotore
Tuiuit-nunane sananekarpok, sana-
ssua Frank Whittle akimaningortine-
kardlune — jetmotorile USA-me sule
pitsaunerussungordlugo sanarkingne-
karpok, ilåtigut silåinak motorikortok
nardlunerussukortinekalermat. tai-
maingmat tupingnångilak USA nipi-
mit s ukaner ussumik tingmissartorfior-
kårmat.
taima pissokarmat ajornartorsiutit
ardlakartut nåmagtornekarput, ang-
nertokissumigdlo ilisimatusarnek aut-
dlarnernekarpok. tingmissartut ing-
mikut misiligutaussut sukasorujug-
ssuarmik tingminerme pissutsinik på-
siniutaussut sanaortornekarput, Doug-
lasip tingmissartuliorfé tingmissartu-
nik X-inik ilisarnautekartunik ardla-
ringnik sanaortordlutik, X-l-imit aut-
dlarnerdlutik nipimit sukaneruvdlutik
tingmissartugssat taimågdlåt pigssar-
siariniardlugit sanaortoramik måna-
mut X-15-imut kigdligkatdlarput. ki-
ngugdliutdlugo tainekartok nipip su-
kassusianit arfinileriåumik sukåssu-
sekardlune ingerdlarérpok, nipivdle
sukåssusianit arfinek-pingasoriaumik
imalunit nal. ak. 10.000 kilometeringa-
jangnik sukåssusekardlune ingerdla-
ssartugssauvdlune.
tingmissartut mikissussut atausinar-
migdlo inugtagdlit tåuko jetmotorit
pitsångorsarnekarnerisa nalåne nipi-
tut sukatigalune tingmissarnerup mig-
ssåne kanok pissokartarneranik mi-
sigssutåuput. tingmissartut jetmoto-
rigdlit malerssutinit, kaertartorssuti-
nut kisalo ilaussartautitut agssartuti-
tutdlunit atugaulernerat tupingnartor-
takångilak, tingmissartorssuit sarpe-
kångitsut sukasuliat nipimit sukåine-
rujuaratdlarmata. 1953-imile ilåtigut
amerikamiut tingmissartuliorfine
Boeingip sulivfigssuinik tainekartar-
tune tingmissartorssuit nipimit suka-
neruvdlutik ingerdlassartut sanaortor-
niardlugit angnertumik sulinekaler-
pok.
titanium
tingmissartut nipimit sukaneruv-
dlutik ingerdlassartut amerdlanerpår-
tait — åmåtaok „Concorde" — mach
2,2-mik tåssa nipip sukåssusia 2,2-ri-
ardlugo sukåssusekarput. tåssånga su-
kaneruvdlune ingerdlåsagåine pava-
nerssuak silåinakitsume silåinaup
tingmissartumut tagiunera ima såkor-
tutigisaok kissarnerup pilersinekartup
tingmissartuliomerme atornekartut a-
luminiumit akugkat augtisavdlugit.
taimaingmat „Valkyrie" amerikamiut-
dlo ilaussartautiliagssåt sukasupiloru-
jugssussugssak titaniuminit sanåjuså-
put, okimåinerusavdlutik akisuneru-
savdlutigdlo. tingmissartutdle titaniu-
mimit sanåt sule sukanerusinåuput
ilaussartautitdlo sukasupiloruj ugssu-
ssugssat (supersoniskit) pilerssårusior-
nekartut pilerssårusiortut ilisimatutdlo
tingmissartuliornermik ingerdlatakar-
tut titartaivine tingmissartup nalu-
naerkutap akuneranut 15.000—20.000
kiiometerinik sukåssusekardlutik i-
ngerdlassartut (hypersoniskit) piler-
ssårusiomekarnerinik taorsernekar-
put. „sukanerussok, angnerussok kut-
singnerussukutdlo ingerdlassartok" o-
kausmåjuvok sule atornekartok, ting-
missartutdlo tainekartutut kingug-
dlertut sukåssusekartut pavungarssu-
aliartautinut nunarssuavtinit uvdlori-
ssanut aulajangersimassumik angat-
dlataussunut autdlarkautausinåuput.
ajornartorsiutit
tingmissartut sukasupiloruj ugssuit
(supersoniskit) pilerssårusiornekarne-
rine ajornartorsiutit ajugauvfigineaa-
réraluartut nutat avdlarpagssuit sar-
Kumerarput. ajornartorsiutit angner-
ssarait tingmissartut nipimit sukane-
rulerångata „serkortarnerit" nunamut
ångukangamrk kanok ajokusissarnig-
ssamik sule ilisimassaKarfiginekångit-
sut.
månamut misiiigtagkat nåpertordlu-
git tingmissartut supersoniskiussut a-
ngekissut „Concorde"tut 160 tonsinik,
„Valkyrie“tut 250 tonsinik amerika-
miutdlo Boeingip sulivfigssuakarline
sanåvisut 2077-uut 200 tonsit sivne-
kartunik okimåissusekartutut angitigi-
ssut mingnerpåmik isigkanik 60.000-
inik kutsissusekardlutik tingmissåså-
put nipimit sukanerulerångamik „ser-
kortarmtik" angnertumik ajokusisså-
sångigpata.
angmissartornerme sujulerssuisso-
karnikut tingmissartuvdlo ingerdlati-
nekarneragut (akunekameragut) ar-
dlalingnitaok ajornartorsiutekarpok
sule årkingnekångitsunik. tingmissar-
tup akunekarnerane angnermik ilau-
ssunut tikuarnekartut ilagait. nautsor-
ssornekarsimavok tingmissartut nipi-
mit sukanemvdlutik „Concorde“tut
sukatigalutik ingerdlassartut akornu-
taussup — sordlo silardlup — pingit-
sorniarnigssånut minutinik arkani-
lingnik pivfigssakåsassut. tingmissar-
tup sangunermine uvimineragut ilau-
ssut 1,06 g-mik sunernekartåsåput,
sulile angnerulårtumik uvimineragut
1,15 g-mik. kingugdlertut agtigissu-
mik sunernekamek ilaussut ikigtu-
nguåinait ajorinaviångilåt. ingmikut
pasisimassagdlit okautigåt tingmissar-
tup ilaussartautip nipimit 2,2-riardlu-
ne sukanerussup inugtai akornutau-
ssumik avarkutsiniardlutik akornu-
taussok mingnerpåmik 200 kiiomete-
rinik ungasissusekardlugo sangunig-
ssamik auiajangertariakartåsassut. ra-
darit ikingnerpårpait kisimik taimak
ungasigtigissumut „takungnigsinau-
put".
åma nalunaertarnermut atortut a-
jornartorsiutekarfiuput. tingmissar-
tok sekuntimut 800 meterit migssiiior-
dlugit sukåssusekarpok, tingmissar-
tuvdlo kisalo nuname radiokarfiup a-
kornåne onalunerme atornekartartut
nalinginaussut ardlaligtigut nåmångit-
sut pasinekarumårpok. taimatut oka-
lunerme pivfigssak atugak sivisussa-
kingmat okatdlisiginekartok sule er-
kartornekarniardlune kilometererpa-
lugssuarnik Kångernekarérsimasså-
saok.
inuit amerdlakissut ajussårutigissar-
påt tingmissartut supersoniskiussut
nalåt atutilerérmat. piårpatdlårtok
okautiginekartarpok, suligok jetmoto-
rit atugaunerisa nalåt iluamik sungi-
utinginavtigo. kisiånile „kutsingneru-
ssukut, angnerussunik sukanerussu-
nigdlo" atortokarnigssak ajugauniu-
nerme såkuginekartuåsaok.
IRANSKE (PERSISKE) TÆPPER
v/ HENRY L W. JENSEN
STRANDGADE 30 - KBHV. K.
TLG.ADR.: IRANCARPETS
SÆLGER UDSØGTE TÆPPER
FRA IRAN OG AFGHANISTAN
I TRANSIT, UFORTOLDET OG
AFGIFTSFRIT, OVER HELE
VERDEN
SKRIV OG FA ET UDVALG
UDEN FORBINDENDE
FORHANDLER PÅ GRØNLAND SØGES
25