Atuagagdliutit - 21.11.1968, Blaðsíða 19

namangilaK sujarngit kasugpata
matuma sujomagut Kalåtdlit-nunånut
autdlarpoK.
kakaginaKaoK
— manalo Kalåtdlit-nunåta takor-
Kingnera?
Kalåtdlit-nunåta provstertåvanik OKaloKatigingningneK, inug-
tåle Kalåtdlit-nunåne takornartåungilaK. Kalåtdlit-nunåta ta-
koridngnera kakaginaKaoK, paitsunganardlune. — tåssame,
inuiaKatigxngne moderniussune måne atortorigsårutit sarKume-
rarsimåput, issigissamile taimåitume ajornartorsiuterpagssuit
torKorsimåsåput, provste OKarpoK.
— piniarneK ei’Karsautigigugko, tau-
va uvanga pujortuléncap sujuanut ar-
pariartugssåungilanga ipuisse igssuta-
riångorpat. avdlat taimailiusåput. u-
vanga tunuarsimåginardlunga sokuL-
gingnigdlunga issigingnårtusaunga.
Kalåtdlit-nunåtale nunatå nuånare-
Kåra. angivdluinartoK takordloriagag-
ssaunane. pingårtumik nunaKarfit na-
jorsimassåka nuånaråka. sorunalime.
piniarnerdle tåssaugunarpoK agdliar-
tornerme autdlutarissaK sungiusima-
ssardlo, pingårtumik måne, uvangalo
tamatuminga agdliartuteKarsimångi-
langa. uvavne pissariaKartarsimångi-
laK uvdlormut pigssaKarumavdlunga
pinialungnigssaK.
tåssa Kalåtdlit-nunåta provstitåva
Kristian Lauritsen, angut tåuna Ka-
låtdlit-nunåne nutåjungilaK. 50-ikut
KiterKuneråne K’eKertarssuatsiaine
palasiuvoK ukioK atauseK migssilior-
dlugo, tauva avangnarparpoK Sisi-
miunut, tåssanilo ukiut tatdlimat siv-
nerdlugit sulivdlune. OKautsisigut nu-
navdlo pissusisigut ilisimangnigdluar-
nermigut Kalåtdlit-nunåne provstig-
ssatut torKarneKarsimavoK.
månåkut provste agdlagfingmine
imaKångeKissume sulivoK. provstip
igdlorssuane agdlagfia kisime najoru-
minartutuauvoK. sume tamane igdlup
iluane torineKarpoK. igdlo iluarsame-
KarpoK, KalipangneKardlune nutångor-
sagauvdlunilo. igdlo tamarme najoru-
minartungortlneKåsaoK.
provste sulissartunut OKariartute-
Kardlune anivoK, peKångineranilo nu-
lia tåssane osalulerpoK arferssuaK ig-
pagssaK pissarineKarsimassoK ernar-
tordlugo. tåuna ukioK måna pissari-
neKartunit angnerssaugunarpoK. Kø-
benhavnimit autdlarnigssarti'k sapåtip
akuneranik sujoncutdlugo åiparit isu-
maKarsimagaluarput Nungmut pina-
vigdlutik isertersinåusavdlutik. tau-
vale nalunaerutigineKarpoK provstip
igdlorssua iluarsarnejtartoK, nangmi-
nerdlo Nungmut pinivtigut iluarsarne-
ra nåkutigisinaugigput.
provste kiserngorupoK. — iserter-
figssatut uvdloK aulajangerneKarsima-
ssok erKorniartariaKarpoK, OKarpoK.
— taimailivdluta ungasigpatdlångit-
sukut igdlutårsinåusugut.
namangilaK
— någga. isumaKångilanga namag-
toK sujanertåsavdluta nålagiariarKU-
ssivdluta. onalugfik ilagigsiminut or-
nigutariaKarpoK tamåne napåinarane.
1956-ime K’eKertarssuatsiainukar-
nivtitut ikungnaersimavoK. taimane
sordlo tåssa katerngåt angalaornerat,
angerdlarsimavfigput sujugdleK uva-
ngalo atorfiga sujugdleK. taimanikut
Kalåtdlit-nunåt tikiniardlugo uvdlut
14-it atortariaKarput, umiarssuarmik.
agssartutit nutåt malugusungnardlui-
narput, tupingnartumik pilertordlu-
tik. tarneK peKatautiniardlugo ilu-
ngersortariaKarpoK. K’eKertarssuat-
siaine sujaneK kasugkångat, tamåna
avdlamik isumaKarneK ajorpoK, nåla-
giåsugut. tamatigut.
— K’eKertarssuatsiainut pinivtigut
nuånerdluinartumik tikitdluarKune-
Karpugut, provste OKalugtuarpoK. —
erfalassut tamarmik amuneKarsimå-
put, malugisinauvarputdlo nuånårneK
nålarninerdlo. sujusingnerussukutdle
isumaKatigissutigerérsimavåt kina
kivfarlsagigput, tåussumalo tikerKår-
nivtinit ilorrisimårnigssarput suliv-
dluarnermigut anguniardlugo. uvdloK
sujugdlermit ukioK tåuna nåvdlugo
ajungitdluartumik kalåtdlit pissame-
råtut åtaveKatigigdluarpugut. tamå-
name pilerKårneranit inuiangne issi-
siortune inuniarnerme pissariaKar-
dluinartuvoK.
nåmagpoK
K’eKertarssuatsiait palasimut ilini-
arfigssarKigdluartuput. uvanga kalåt-
dlit OKausé tamane atugaussut pingit-
sornanga iliniartugssauvåka, tamatu-
minga pissariaKartitsinermik nautsor-
ssutigissavnit sukanerussumik iliniar-
simavunga. tamaunga pivunga prov-
stimit Holger Ballemit OKarfigineKar-
dlunga erKigsivdlulnardlunga iliniar-
niarKuvdlunga, aitsåtdlo kalåtdlisut
sapiukungnaeruma oKalussiniarKUV-
dlunga. taimale ingerdlasimångilaK.
K’eKertarssuatsiainut pivdlungalo
påsivara Kåumat atauseK Kångiugpat
aperssortitsissoKåsassoK, aperssorti-
tugssatdlo atuartineKarsimångitsut.
iluagtiparputdle. ajoKe Bent Barlaj
pitsaunerpånut ilauvoK inutsialag-
ssuvdlunilo. tåuna suleKatigalugo a-
jornartorsiutit anigorpavut kalåtdli-
sutdlo aperssortitsivunga nunamut pi-
nivnit Kåumat KångiutinartoK.
K’eKertarssuatsiait najugagssarKig-
dluarput, autdlarteriarfigssaK pitsau-
ssok, palasinut Kavdlunånut iliniar-
figssarKigsoK.
palasinutdle iliniartitsivigtut ator-
neKåsagpat atautsimik iluaKuteKar-
tugssauvoK. taimailiusagåine pala-
sit nikerartuartugssåusåput inungnut
sungiusimanångitsumik atautsimorne-
runigssamutdlo ajornartorsiutaussu-
mik. K’eKertarssuatsiaitdle angisuju-
ngitdlat palaseKarfingmilo najugaKar-
tut tamarmik orningneKarsinåuput.
avdlauvordle Danmarkime palaseKar-
fingmitdlune tusintinik ardlalingnik
ulapituartunik inulingmitdlune. Nung-
milo måne åma avdlaunerugunarpoK.
namangilaK sujarngit kasugpata. oKa-
lugfik inungnut ornigutariaKai'poK.
ånilånganeK
Sisimiunut pigavta avdlånguatdlag-
titsinaKaoK. pissutigineruvdlugo — so-
runame — avangnarpasingnerussu-
mikame. angneruvoK, igdloKarfiuv-
dlune ilalo inue aulaniardluaKalutik,
igdloKarfik agdliartordluartoK. ukiut
Sisimiunivfivut palasitut pigssarsiv-
figinerpausimavåka. imaKa pissutigi-
neruvdlugo sivisunerussumik najor-
simagavtigo. ukiut tatdlimat sivner-
dlugit.
avdlångutaussut ilagåtaoK Sisimiu-
ne danskiussunik ilagéKarmat. sujor-
natigut Kavdlunåtut nålagiartitsisimå-
ngilanga, issertuarsinåungilaralo Kav-
dlunåtut nålagiartitserngålerama åni-
långamissårsimagama. ajungitsumig-
dle namagsivara. ilagit danskiussut
nålagiarnernut ornigukumavdluartar-
put, mingnerungitsumik marinit ig-
dloKarfingmitut.
Kalåtdlit-nunånime åma nålagiariå-
ngitsornigssamut Danmarkimisut per-
KutigssaKarneK ajorput. Danmarkime
erKåmiorissat pissutigalugit akugtu-
ngitsunik nålagiarumassoKartångilaK.
Kanorme sanilerissaK isumaliusava.
danskit Kalåtdlit-nunåne inunerme
pissutsinik sunivigineKarnerup ava-
tåne inuput.
Sisimiune åma ajungivigsumik ka-
jumissuseKarput OKaluseK issomar-
torsiusavdlugo, OKatdlisigisavdlugo
tåinarisavdlugulo. tamavingmingme
OKalutsip KanoK itariaKarnera isuma-
KatigissutigivingneK ajorpåt, imalunit
OKautsit KanoK navsuiarneKarnigssåt.
OKatdlineK taimåitOK ajungitsutut issi-
gineKarsinauvoK oKatdliseKataussut
akugtungitsumik nålagiartartugpata.
sordlo arssåuneK
— OKaluseK KanoK isava? OKauser-
talersorneKåsava inuiaKatigit moder-
niussut ilusåt, inussausiat, inuniarner-
mingne atugagssarissait ilerKulersu-
taitdlo najorKutaralugit imalunit su-
mivfik tåussumalo iluliai, avdlångo-
riartornerssua ajornartorsiutigissai,
kulturiat aserorsimassoK agssortussu-
titailo najorKutaralugo, imalunit o-
KausertalersorneKåsava kinguårit pi-
lerKårfiånit Jisusip nalå tikitdlugo
najorKutaralugit?
— isumaKarnarsinauvoK OKausertai
nutartertariairartåsassut, itinerussu-
migdle issigalugit tamåna ajornakuso-
KaoK. KaKutiguinaK akugtusorujug-
ssuarnigdlo nålagiartartumut OKautsit
atorneKartartut ilusilersortarnerat på-
siuminåitineKartarpoK. tamånale oKa-
lugfingme taimågdlåt atungilaK. ukiut
pingajugssåne aitsåt arssåutunukarta-
råine, unangminerup maligtarissag-
ssai puiorneKarsimåsåput, sujusingne-
russukutdlo unangminerit erKaimane-
Kåsanatik, tåukulo najorKutarinagit
unangmissaKåtårnerit pisanganaKutåt
påsineKarsinåungilaK.
OKautsit ilusilernigssåt palasip au-
lajangigagssarå ivangkiliulo OKautigi-
niartugssauvdlugo sapingisamik uv-
dlumikumut nalerKutungordlugo. nå-
lagiartarneruvdle pissusia kalåtdline
takornartåungilaK.
åmalo pissuseK soKutiginartoK tåssa
nunaKarférarmiut mérartait kristu-
miussutsimik iliniagaKartineKarne-
rungmata. tamatumunga pissutaune-
rusimagunarpoK nunaKarfingne ang-
nerne iliniartitsissutigssat amerdlane-
runerat. nunaKarfingne mingnerne
ilagiussutsimut tungassut Kitiutine-
Kartarput tamanitdlo pingårtineKar-
nerussardlutik, igdloKarfingnile atu-
artitsinerme, tamaisa atautsimut issi-
galugit, avdlanut naligitineKåinardlu-
tik.
silarssuarmut atåssutit
Sisimiut igdloKarfiuput soKutigi-
nauteKardluinartut, mingnerungitsu-
mik nunarssuarmut avativtinitumut
atåssuteKardluarmat, nalinginarmik
OKautigineKartartuimit angnertuneru-
ssumik åmalo Danmarkime periarfig-
ssaussunit avdlaussumik. nåpineKar-
sinaussarput inuit nålagkersuinermut
kultureKarnermutdlo agtumåssuteKar-
tut, nunanit tamalånit autdlartitat,
ilisimatut avdlarpagssuitdlo.
åssersutigalugo taisinauvara Sisi-
miune nåpitsinera soKutiginardluinar-
toK, tåssa Canadame nålagkersuissut
eskimunut indiånernutdlo agdlagfe-
Karfiånérsup igdloKarfik tikerårmago
Kalåtdlit-nunåne ineriartorneK påsi-
ssagssarsiorfiginiardlugo. inuit tamå-
ko oKaloKatigissarsimavåka eskimut
OKausisa atatinarnigssaisa pingårutai-
nik, påsissåkale najorKutaralugit Ca-
nadap avangnåne tamåna pingårute-
Kartutut issigineKångilaK.
taimatut isumaKarfigingningneK u-
vavne pakatsinaKaoK. tamatumunga
åssersutigalugo nangmingneK oKause-
rissainik piaivfigisagåine åssiginåsavå
kalåtdlit tamardluinaisa tarnait inug-
tainit pérsisavdlugit.
tamatumunga atatitdlugo pingåru-
teKardluinåsagaluarpoK danskit amer-
dlanerussut kalåtdlit OKausé iliniar-
Over 11.000
Mirror Joller verden over. De
får ca. 100 vinter-timer til at
gå som en leg, når De bygger
Dem en MIRROR CLASS
DINGHY
1. o. a. 330 cm. storsejl 4,55 m 2
bredde 140 cm. fok 1,85 m 2
vægt 39 kg (skrog)
KOMPLET KR. 1775,-
(byggesæt incl. 2 sejl)
Intet extra værktøj
Ideel tur/kapsej lads jolle
EN IDE???
START MIRROR-KLUBBEN
PÅ
GRØNLAND
(ved best. min. 5 byggesæt
-h 10 %
SPOTPRIS PÅ
demonstrations
joller
Finnark 415
før 3.800,- nu 2.662,-
Finnark 360
før 1.900,- nu 1.329,-
Elan 375
før 2.300,- nu 1.774,-
Elan 400
før 2.700,- nu 2.129,-
SØSPORTSKATALOG
omhandlende:
BÅDFITTINGS
FISKEUDSTYR
ILDSLUKKERE
SIKKERHEDSUDSTYR
MOTORSEJLER
etc.
Tilsendes gratis
Forlang udførlig brochure
NORDISK - SØSPORT - STRANDVEJ 210, SNEKKERSTEN
tugpatigik. tamåna kalåtdlit Kavdlu-
nåtdlo atautsimornerulernerånut av-
KutauvdluåsagaluarpoK, Kavdlunåtdlo
OKautsinik iliniarsimassut kalåtdlit er-
Karsartausiånik, ilisarnautåinik il. il.
Kanimut påsingningnerulisagaluarput.
atautsimik åssersuteKarsinauvunga:
uvdlut ilåne Sisimiune — avKUsini-
kordlunga — nukagpiantat mardluk
pinguartut nåpipåka. åipåta takuga-
minga OKautsine atordlugit åipe oKar-
figå: — takuvat, KavdlunåK aggile-
KaoK. åipåtale akinarpå: — å, pala-
siuna.
nåmångilaK sujarngit kasugpata. i-
nungnut akulerutariaKarpoK aliasu-
tåinik nuånårutåinigdlo atueKatigiu-
mavdlugit. ilaKutaringnisut atautsi-
morsinauneK Kanigdlagtorniartaria-
KarpoK atautsimut OKaluserissagssat
OKalOKatigissutiginiåsagåine.
ukiune tatdlimane Sisimiunérérdlu-
ne provst Kristian Lauritsen Jægers-
pris-imut pivoK, tåssane palasiuler-
dlune. ukiut mardluk Kångiungmata
atorfingme saniatigut lektoritut suli-
lerpoK Danmarkime kalåtdlisut Semi-
nariame. tåsséngalo Kåumat atauseK
— paitsorneKåsångikuma akiuma-
vunga måna takorKingnera kåkagina-
KaoK, paitsunganardlune. tåssame,
inuiaKatigingne moderniussune måne
atortorigsåruterpagssuit sarKumersi-
måput, issigissamile taimåitume ajor-
nartorsiuterpagssuit torKorsimåsåput:
inungnik eKitertitsinerup, ineriartor-
nerup sukanågkap avdlatdlo maligti-
gissait. tamåko isumaliuterssutåinåu-
ngitdlat, tamåkulo ilisimasimångilåka
Kalåtdlit-nunåt Kimåkavko. Kimugsi-
mik pujortulérKamigdlo angalassarne-
rit, någdliungnartorsiulugtarnerit a-
merdlaKissut inunerup taimaiginarne-
ranut agtumåssuteKartut, inuniarner-
me pissariaKardluinartOK atautsimor-
nigssaK, „igdloKarferujugssuarme“
Nungmisut itume atorsinåungitdlat.
— ånilångavit?
— nåmik. kisiåne tamåna isumaKå-
ngilaK ugperigiga ajomartorsiutinut
nåpitavnut suliarerKussaussunutdlo
tamanut ånussutigssanik navssårsi-
naussunga. neriutigårale ilisarisimali-
gavnit tamanit suleKatigineKardluaru-
mårdlunga. tåukulo ikigtusagunångit-
dlat.
-den.
SEVIN RU DE
SALG, SERVICE OG REPARATIONER
tuniniaineK, pilersuineK iluarsainerdlo
ANDERSEN & CHRISTIANSEN
Box 119 . 3900 Godthåb . Telegramadr.: ANDCHRIS
Sweet Dublin
den irske tobakstype..! I irlandimiut tupautåt
SKANDINAVISK TOBAKSKOMPAGNI
506 D
mild, sød og
med herlig
smag og duft..
sakukitsoK, Kasi-
lmgitsoK, mamar-
toK tipigigsordlo
det er den med
irsk whiskey..!
tassa tauna
irlandimiut
whiskey-
anik
akulik..!
19