Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 21.11.1968, Blaðsíða 19

Atuagagdliutit - 21.11.1968, Blaðsíða 19
namangilaK sujarngit kasugpata matuma sujomagut Kalåtdlit-nunånut autdlarpoK. kakaginaKaoK — manalo Kalåtdlit-nunåta takor- Kingnera? Kalåtdlit-nunåta provstertåvanik OKaloKatigingningneK, inug- tåle Kalåtdlit-nunåne takornartåungilaK. Kalåtdlit-nunåta ta- koridngnera kakaginaKaoK, paitsunganardlune. — tåssame, inuiaKatigxngne moderniussune måne atortorigsårutit sarKume- rarsimåput, issigissamile taimåitume ajornartorsiuterpagssuit torKorsimåsåput, provste OKarpoK. — piniarneK ei’Karsautigigugko, tau- va uvanga pujortuléncap sujuanut ar- pariartugssåungilanga ipuisse igssuta- riångorpat. avdlat taimailiusåput. u- vanga tunuarsimåginardlunga sokuL- gingnigdlunga issigingnårtusaunga. Kalåtdlit-nunåtale nunatå nuånare- Kåra. angivdluinartoK takordloriagag- ssaunane. pingårtumik nunaKarfit na- jorsimassåka nuånaråka. sorunalime. piniarnerdle tåssaugunarpoK agdliar- tornerme autdlutarissaK sungiusima- ssardlo, pingårtumik måne, uvangalo tamatuminga agdliartuteKarsimångi- langa. uvavne pissariaKartarsimångi- laK uvdlormut pigssaKarumavdlunga pinialungnigssaK. tåssa Kalåtdlit-nunåta provstitåva Kristian Lauritsen, angut tåuna Ka- låtdlit-nunåne nutåjungilaK. 50-ikut KiterKuneråne K’eKertarssuatsiaine palasiuvoK ukioK atauseK migssilior- dlugo, tauva avangnarparpoK Sisi- miunut, tåssanilo ukiut tatdlimat siv- nerdlugit sulivdlune. OKautsisigut nu- navdlo pissusisigut ilisimangnigdluar- nermigut Kalåtdlit-nunåne provstig- ssatut torKarneKarsimavoK. månåkut provste agdlagfingmine imaKångeKissume sulivoK. provstip igdlorssuane agdlagfia kisime najoru- minartutuauvoK. sume tamane igdlup iluane torineKarpoK. igdlo iluarsame- KarpoK, KalipangneKardlune nutångor- sagauvdlunilo. igdlo tamarme najoru- minartungortlneKåsaoK. provste sulissartunut OKariartute- Kardlune anivoK, peKångineranilo nu- lia tåssane osalulerpoK arferssuaK ig- pagssaK pissarineKarsimassoK ernar- tordlugo. tåuna ukioK måna pissari- neKartunit angnerssaugunarpoK. Kø- benhavnimit autdlarnigssarti'k sapåtip akuneranik sujoncutdlugo åiparit isu- maKarsimagaluarput Nungmut pina- vigdlutik isertersinåusavdlutik. tau- vale nalunaerutigineKarpoK provstip igdlorssua iluarsarnejtartoK, nangmi- nerdlo Nungmut pinivtigut iluarsarne- ra nåkutigisinaugigput. provste kiserngorupoK. — iserter- figssatut uvdloK aulajangerneKarsima- ssok erKorniartariaKarpoK, OKarpoK. — taimailivdluta ungasigpatdlångit- sukut igdlutårsinåusugut. namangilaK — någga. isumaKångilanga namag- toK sujanertåsavdluta nålagiariarKU- ssivdluta. onalugfik ilagigsiminut or- nigutariaKarpoK tamåne napåinarane. 1956-ime K’eKertarssuatsiainukar- nivtitut ikungnaersimavoK. taimane sordlo tåssa katerngåt angalaornerat, angerdlarsimavfigput sujugdleK uva- ngalo atorfiga sujugdleK. taimanikut Kalåtdlit-nunåt tikiniardlugo uvdlut 14-it atortariaKarput, umiarssuarmik. agssartutit nutåt malugusungnardlui- narput, tupingnartumik pilertordlu- tik. tarneK peKatautiniardlugo ilu- ngersortariaKarpoK. K’eKertarssuat- siaine sujaneK kasugkångat, tamåna avdlamik isumaKarneK ajorpoK, nåla- giåsugut. tamatigut. — K’eKertarssuatsiainut pinivtigut nuånerdluinartumik tikitdluarKune- Karpugut, provste OKalugtuarpoK. — erfalassut tamarmik amuneKarsimå- put, malugisinauvarputdlo nuånårneK nålarninerdlo. sujusingnerussukutdle isumaKatigissutigerérsimavåt kina kivfarlsagigput, tåussumalo tikerKår- nivtinit ilorrisimårnigssarput suliv- dluarnermigut anguniardlugo. uvdloK sujugdlermit ukioK tåuna nåvdlugo ajungitdluartumik kalåtdlit pissame- råtut åtaveKatigigdluarpugut. tamå- name pilerKårneranit inuiangne issi- siortune inuniarnerme pissariaKar- dluinartuvoK. nåmagpoK K’eKertarssuatsiait palasimut ilini- arfigssarKigdluartuput. uvanga kalåt- dlit OKausé tamane atugaussut pingit- sornanga iliniartugssauvåka, tamatu- minga pissariaKartitsinermik nautsor- ssutigissavnit sukanerussumik iliniar- simavunga. tamaunga pivunga prov- stimit Holger Ballemit OKarfigineKar- dlunga erKigsivdlulnardlunga iliniar- niarKuvdlunga, aitsåtdlo kalåtdlisut sapiukungnaeruma oKalussiniarKUV- dlunga. taimale ingerdlasimångilaK. K’eKertarssuatsiainut pivdlungalo påsivara Kåumat atauseK Kångiugpat aperssortitsissoKåsassoK, aperssorti- tugssatdlo atuartineKarsimångitsut. iluagtiparputdle. ajoKe Bent Barlaj pitsaunerpånut ilauvoK inutsialag- ssuvdlunilo. tåuna suleKatigalugo a- jornartorsiutit anigorpavut kalåtdli- sutdlo aperssortitsivunga nunamut pi- nivnit Kåumat KångiutinartoK. K’eKertarssuatsiait najugagssarKig- dluarput, autdlarteriarfigssaK pitsau- ssok, palasinut Kavdlunånut iliniar- figssarKigsoK. palasinutdle iliniartitsivigtut ator- neKåsagpat atautsimik iluaKuteKar- tugssauvoK. taimailiusagåine pala- sit nikerartuartugssåusåput inungnut sungiusimanångitsumik atautsimorne- runigssamutdlo ajornartorsiutaussu- mik. K’eKertarssuatsiaitdle angisuju- ngitdlat palaseKarfingmilo najugaKar- tut tamarmik orningneKarsinåuput. avdlauvordle Danmarkime palaseKar- fingmitdlune tusintinik ardlalingnik ulapituartunik inulingmitdlune. Nung- milo måne åma avdlaunerugunarpoK. namangilaK sujarngit kasugpata. oKa- lugfik inungnut ornigutariaKai'poK. ånilånganeK Sisimiunut pigavta avdlånguatdlag- titsinaKaoK. pissutigineruvdlugo — so- runame — avangnarpasingnerussu- mikame. angneruvoK, igdloKarfiuv- dlune ilalo inue aulaniardluaKalutik, igdloKarfik agdliartordluartoK. ukiut Sisimiunivfivut palasitut pigssarsiv- figinerpausimavåka. imaKa pissutigi- neruvdlugo sivisunerussumik najor- simagavtigo. ukiut tatdlimat sivner- dlugit. avdlångutaussut ilagåtaoK Sisimiu- ne danskiussunik ilagéKarmat. sujor- natigut Kavdlunåtut nålagiartitsisimå- ngilanga, issertuarsinåungilaralo Kav- dlunåtut nålagiartitserngålerama åni- långamissårsimagama. ajungitsumig- dle namagsivara. ilagit danskiussut nålagiarnernut ornigukumavdluartar- put, mingnerungitsumik marinit ig- dloKarfingmitut. Kalåtdlit-nunånime åma nålagiariå- ngitsornigssamut Danmarkimisut per- KutigssaKarneK ajorput. Danmarkime erKåmiorissat pissutigalugit akugtu- ngitsunik nålagiarumassoKartångilaK. Kanorme sanilerissaK isumaliusava. danskit Kalåtdlit-nunåne inunerme pissutsinik sunivigineKarnerup ava- tåne inuput. Sisimiune åma ajungivigsumik ka- jumissuseKarput OKaluseK issomar- torsiusavdlugo, OKatdlisigisavdlugo tåinarisavdlugulo. tamavingmingme OKalutsip KanoK itariaKarnera isuma- KatigissutigivingneK ajorpåt, imalunit OKautsit KanoK navsuiarneKarnigssåt. OKatdlineK taimåitOK ajungitsutut issi- gineKarsinauvoK oKatdliseKataussut akugtungitsumik nålagiartartugpata. sordlo arssåuneK — OKaluseK KanoK isava? OKauser- talersorneKåsava inuiaKatigit moder- niussut ilusåt, inussausiat, inuniarner- mingne atugagssarissait ilerKulersu- taitdlo najorKutaralugit imalunit su- mivfik tåussumalo iluliai, avdlångo- riartornerssua ajornartorsiutigissai, kulturiat aserorsimassoK agssortussu- titailo najorKutaralugo, imalunit o- KausertalersorneKåsava kinguårit pi- lerKårfiånit Jisusip nalå tikitdlugo najorKutaralugit? — isumaKarnarsinauvoK OKausertai nutartertariairartåsassut, itinerussu- migdle issigalugit tamåna ajornakuso- KaoK. KaKutiguinaK akugtusorujug- ssuarnigdlo nålagiartartumut OKautsit atorneKartartut ilusilersortarnerat på- siuminåitineKartarpoK. tamånale oKa- lugfingme taimågdlåt atungilaK. ukiut pingajugssåne aitsåt arssåutunukarta- råine, unangminerup maligtarissag- ssai puiorneKarsimåsåput, sujusingne- russukutdlo unangminerit erKaimane- Kåsanatik, tåukulo najorKutarinagit unangmissaKåtårnerit pisanganaKutåt påsineKarsinåungilaK. OKautsit ilusilernigssåt palasip au- lajangigagssarå ivangkiliulo OKautigi- niartugssauvdlugo sapingisamik uv- dlumikumut nalerKutungordlugo. nå- lagiartarneruvdle pissusia kalåtdline takornartåungilaK. åmalo pissuseK soKutiginartoK tåssa nunaKarférarmiut mérartait kristu- miussutsimik iliniagaKartineKarne- rungmata. tamatumunga pissutaune- rusimagunarpoK nunaKarfingne ang- nerne iliniartitsissutigssat amerdlane- runerat. nunaKarfingne mingnerne ilagiussutsimut tungassut Kitiutine- Kartarput tamanitdlo pingårtineKar- nerussardlutik, igdloKarfingnile atu- artitsinerme, tamaisa atautsimut issi- galugit, avdlanut naligitineKåinardlu- tik. silarssuarmut atåssutit Sisimiut igdloKarfiuput soKutigi- nauteKardluinartut, mingnerungitsu- mik nunarssuarmut avativtinitumut atåssuteKardluarmat, nalinginarmik OKautigineKartartuimit angnertuneru- ssumik åmalo Danmarkime periarfig- ssaussunit avdlaussumik. nåpineKar- sinaussarput inuit nålagkersuinermut kultureKarnermutdlo agtumåssuteKar- tut, nunanit tamalånit autdlartitat, ilisimatut avdlarpagssuitdlo. åssersutigalugo taisinauvara Sisi- miune nåpitsinera soKutiginardluinar- toK, tåssa Canadame nålagkersuissut eskimunut indiånernutdlo agdlagfe- Karfiånérsup igdloKarfik tikerårmago Kalåtdlit-nunåne ineriartorneK påsi- ssagssarsiorfiginiardlugo. inuit tamå- ko oKaloKatigissarsimavåka eskimut OKausisa atatinarnigssaisa pingårutai- nik, påsissåkale najorKutaralugit Ca- nadap avangnåne tamåna pingårute- Kartutut issigineKångilaK. taimatut isumaKarfigingningneK u- vavne pakatsinaKaoK. tamatumunga åssersutigalugo nangmingneK oKause- rissainik piaivfigisagåine åssiginåsavå kalåtdlit tamardluinaisa tarnait inug- tainit pérsisavdlugit. tamatumunga atatitdlugo pingåru- teKardluinåsagaluarpoK danskit amer- dlanerussut kalåtdlit OKausé iliniar- Over 11.000 Mirror Joller verden over. De får ca. 100 vinter-timer til at gå som en leg, når De bygger Dem en MIRROR CLASS DINGHY 1. o. a. 330 cm. storsejl 4,55 m 2 bredde 140 cm. fok 1,85 m 2 vægt 39 kg (skrog) KOMPLET KR. 1775,- (byggesæt incl. 2 sejl) Intet extra værktøj Ideel tur/kapsej lads jolle EN IDE??? START MIRROR-KLUBBEN PÅ GRØNLAND (ved best. min. 5 byggesæt -h 10 % SPOTPRIS PÅ demonstrations joller Finnark 415 før 3.800,- nu 2.662,- Finnark 360 før 1.900,- nu 1.329,- Elan 375 før 2.300,- nu 1.774,- Elan 400 før 2.700,- nu 2.129,- SØSPORTSKATALOG omhandlende: BÅDFITTINGS FISKEUDSTYR ILDSLUKKERE SIKKERHEDSUDSTYR MOTORSEJLER etc. Tilsendes gratis Forlang udførlig brochure NORDISK - SØSPORT - STRANDVEJ 210, SNEKKERSTEN tugpatigik. tamåna kalåtdlit Kavdlu- nåtdlo atautsimornerulernerånut av- KutauvdluåsagaluarpoK, Kavdlunåtdlo OKautsinik iliniarsimassut kalåtdlit er- Karsartausiånik, ilisarnautåinik il. il. Kanimut påsingningnerulisagaluarput. atautsimik åssersuteKarsinauvunga: uvdlut ilåne Sisimiune — avKUsini- kordlunga — nukagpiantat mardluk pinguartut nåpipåka. åipåta takuga- minga OKautsine atordlugit åipe oKar- figå: — takuvat, KavdlunåK aggile- KaoK. åipåtale akinarpå: — å, pala- siuna. nåmångilaK sujarngit kasugpata. i- nungnut akulerutariaKarpoK aliasu- tåinik nuånårutåinigdlo atueKatigiu- mavdlugit. ilaKutaringnisut atautsi- morsinauneK Kanigdlagtorniartaria- KarpoK atautsimut OKaluserissagssat OKalOKatigissutiginiåsagåine. ukiune tatdlimane Sisimiunérérdlu- ne provst Kristian Lauritsen Jægers- pris-imut pivoK, tåssane palasiuler- dlune. ukiut mardluk Kångiungmata atorfingme saniatigut lektoritut suli- lerpoK Danmarkime kalåtdlisut Semi- nariame. tåsséngalo Kåumat atauseK — paitsorneKåsångikuma akiuma- vunga måna takorKingnera kåkagina- KaoK, paitsunganardlune. tåssame, inuiaKatigingne moderniussune måne atortorigsåruterpagssuit sarKumersi- måput, issigissamile taimåitume ajor- nartorsiuterpagssuit torKorsimåsåput: inungnik eKitertitsinerup, ineriartor- nerup sukanågkap avdlatdlo maligti- gissait. tamåko isumaliuterssutåinåu- ngitdlat, tamåkulo ilisimasimångilåka Kalåtdlit-nunåt Kimåkavko. Kimugsi- mik pujortulérKamigdlo angalassarne- rit, någdliungnartorsiulugtarnerit a- merdlaKissut inunerup taimaiginarne- ranut agtumåssuteKartut, inuniarner- me pissariaKardluinartOK atautsimor- nigssaK, „igdloKarferujugssuarme“ Nungmisut itume atorsinåungitdlat. — ånilångavit? — nåmik. kisiåne tamåna isumaKå- ngilaK ugperigiga ajomartorsiutinut nåpitavnut suliarerKussaussunutdlo tamanut ånussutigssanik navssårsi- naussunga. neriutigårale ilisarisimali- gavnit tamanit suleKatigineKardluaru- mårdlunga. tåukulo ikigtusagunångit- dlat. -den. SEVIN RU DE SALG, SERVICE OG REPARATIONER tuniniaineK, pilersuineK iluarsainerdlo ANDERSEN & CHRISTIANSEN Box 119 . 3900 Godthåb . Telegramadr.: ANDCHRIS Sweet Dublin den irske tobakstype..! I irlandimiut tupautåt SKANDINAVISK TOBAKSKOMPAGNI 506 D mild, sød og med herlig smag og duft.. sakukitsoK, Kasi- lmgitsoK, mamar- toK tipigigsordlo det er den med irsk whiskey..! tassa tauna irlandimiut whiskey- anik akulik..! 19

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.