Atuagagdliutit - 21.11.1968, Blaðsíða 33

Axel Bræmer:
angutit augpalugtut kultiutait
OKalugtuaK Apache-indiånerit sorssungnerisa kingugdlit ilanit
nugt. Julius Olsen
kapitale 1.
pulateriårssuit palasiat kavssernigdlo
amiainiat
nuna panertoK sioraussordlo, KaKU-
tigut angnikitsukutånik orpigalik nau-
ssunigdlo ingmikut ivsitunik aloenik
kaktusitdlo ilagissåinik naussoKartoK
angnertorssuvoK Mexicop Katsingne-
rinut tamanut issit angumassånut. Ka-
Kutigut tamauna KåKat Katsingneru-
ssut portunerssåuput inoKajuitsume
Kassertume. KåKat tamåko Kåve tor-
Kigsugajugput, taimåineratdlo prssuti-
galugo spaniamiut nunamik tamatu-
minga najoruminaitsumik pigingniler-
Kårtut KåKat tåuko atsersimavait Me-
sas-inik imåipoK: „nerrivit". Kagtune-
rit Kaersussut tamåko ilåta Kåvane
nunap kujåmut kigdlingane igdloKar-
fik ipoK El Paso. kup Reo Grande del
Notep kigdlingane igdlorssualiaK av-
dla erKumitsoK ipoK. KarmarneKarsi-
mavoK marramit mångertumit seKi-
nermut panertitamit meterimik ivssu-
ssusilersugkanik Kaleriårdlugit Kar-
magkamik. marrarmik taima itumig-
taoK uvsigsausersugkanik. initå atdleK
meterinik pingasunik portussuseKar-
Pok, Karmaisalo tåukua Kåvinlput ku-
agssugtorssuit takisut Karmainut Ka-
jangnaerssorsimassut ininik ingmikor-
titsissutigssaussut, taimailivdlune init
Kulerit arfinilingortitdlugit Kuleriår-
tut Kumutdle init migdliartordlutik.
taimaitdlune igdluliaK åssigilerdlugo
inugsussiarssuaK, erKainardlunilo it-
sarssuaK Båbalime kungit igdlorssuå-
nut nivingassunik nautsiveKånglnar-
tumut. KarmagarssuaK tåuna torKi-
ngajagtume kiparigsume sanåjuvoK
avatånit takugssåungingajagtOK Pueb-
lo-mik taigutilik. taigut tåuna spa-
niamiut OKauseråt isumaKartOK: „nu-
nåinarme igdloKar£ik“. igdluliardlume
ilumut igdloKarfiuvoK. ineKarpoK 100-
nik tåukunanilo ineKarput Pueblo-
indiånerit erKigsisimassut. inoKajuit-
sup KerKane imigssaKarfiliorsimavdlu-
tik itsartut naussorigsaissussut pini-
arnermik itapertalingmik namåinartu-
migdlo inunermingne pissariaKagkatik
inussutigalugit.
uvalikut ukiume 1884-ime aussap
KerKane igdloKarfiup iluane pisanga-
nartorsiornerssuaKarpoK. igdloKarfiup
initå atdleK angneK indiånernik uliv-
kåvigpoK alapernaiserdlutigdlo pisa-
ngarråtunik inerssup KerKane unga-
lussamut issikutunik tåssamiuna pu-
lateriårssungnut KitingneK naggatå-
lersoK. nagdliutorsiorneK KilanårissaK
ugperissarsiomermut nagdliussivik u-
kiut mardluk avdlortardlugit nagdliu-
ssiviussartoK, kingorårneKartartOK
Kardlortardlune Kitingnermik. nagdli-
utut tåuko mardluk isumagissåt tå-
ssauvoK, palasit Kitingnermikut av-
dlatigutdlo ilentulersutimikut aju-
ngitsumik sialugssaKartitsiniåsavdlu-
tik nunartik naussoKardluarKUvdlu-
go.
Pueblo-indiånerit pulateriårssung-
nut KitingneK pingårtorsiutigalugo
nagdliutoråt. pulateriårssuit issiku-
tarpait issitik anitdlagtingajagdlugit.
palasit sujugdlit sarKiimersut tåssau-
ssarput antilopet (OKilasut) pivdlugit
Katångutigingnik taineKartut, nagdliu-
torsiorpalugdlutik inimit nålagfiussu-
mit Kevaen-imit anivdlutik inger-
dlaortut inerssup KerKanitOK ungalu-
ssaK pulateriårssuit toKunartugdlit
nagdliutorsiutigissagssat inigissåt si-
samariardlutik avatågut kaujatdlå-
savdlugo. taimaisiorérpata pulateriår-
ssungnut Kitigtugssat savssåsåput pa-
lasiunermit su j ulerssomeKardlutik.
tåukuåtaoK ungalussaK sisamariardlu-
go kaujatdlaréruniko antilopit pala-
sisa akiånut siåsåput. tauva KitingneK
autdlarnisaoK, issigingnårtitsineK ami-
lårnartoKangårtoK. pulateriårssuit pa-
lasé igdlugigdlutik mardlukutårdlutik
pulateriårssuit inigissåt patdligtorpåt.
pulateriårssuit tåssåuput pulateriår-
ssuit måkulårtugdlit, pulateriårssug-
ssuit toKunartugdlit navianamerssait,
inungmik kisinerat erninardluinaK to-
KussutaussartoK. palasip atautsip pu-
lateriårssuit igdlugigsitdlugit Karnisi-
gut tigussarpai, åipåtalo tingmissap
merKuinit iperautaussaliamik paor-
mortoK navianartoK erKigsisartarpå
avdlamut såsardlugo. taimailiordlutik
pulateriårssuit tigumiardlugit palasit
Kitigtarput tukarssordlutik timertig-
dlo tamanut Kipiluatitdlugo aulause-
Kardlutik pulateriårssuit inånut ili-
artorserdlugit avdlanik tigusiartutiga-
lutik. taimailiordlutik pulateriårssuit
KiteKatigissarpait tamåkerserdlugit,
nagdliutorsiornigssap sujornagut uv-
fameKarérsimassut. pulateriårssuit
palasit KiteKatigerérdlugit nalutait pa-
lasinit avdlanit katerssorneKartarput
agssatik ulivikårserdlugit ingerdlater-
Kigtardlugitdlo antilopit palasinut si-
agsimavdlutik KeKartuartunut. tai-
maitdlunilume kisame KitingneK nå-
larulungnartoK nåmagsivoK. tauva
savssarpoK niviarsiaK inusugtoK ku-
muagtaK majsit Kajussåinik imalik ti-
gumiardlugo, Kititigalune kiigaitsumik
Kajussat ungalussap avatågut angner-
tumik kuerardlugit. tauvalo pulateri-
årssuit tamåkerdlugit Kajussanik kig-
dlilersugkap iluanut natdluneKartar-
put, palasiuneK sivisumik OKalorussar-
dlime Kinutitdlugo erinarssordlutik
nagdliutorsiorpaloKissumik. tupingnå-
ngitsumigdlume nipiliomerssuarmit
tamatumånga pulateriårssuit måku-
lårtugdlit uipatdlersineKarput errag-
sivérutdlutik niperujugtuinångorput
kamangnermit ingmingnutdlo nuiut-
dlutik aniguiniardlutik. ardlåtdlo u-
ngalussap avatånut pigaluarångat pa-
lasinit tiguneKartarpoK inanutdlo na-
lungneKardlune. kisalume sivitsut-
dlartOK palasiunerup Kiniine nåvå, u-
sseriarmatdlo pulateriårssuit palasisa
paormortut maujungnartut tigumiar-
sinaussatik tamaisa tigorKarpait ig-
dloKarfingmitdlo ånikasuardlugit ar-
paliutdlugit autdlarupait Kagtunernut,
iperagautikiartordlugit.
palasit tåukua ilåt Gula-mik atilik
ilaminit avdlanit OKilanerssåunguat-
siarpoK. erninaK igdloKarfingmit ta-
kugssaujungnaerpoK, ilaisalo maling-
nigtut åungaivåt. kinå Kassertuinå-
ngorpoK kiagungneralo Kåvanit pu-
kitsumit kusertuinauvdlune. taimait-
dlune kisame unigpoK orpigkat kapi-
nartugdlit sinåne, erKigsiatdlangner-
mitdlo anersåmivdlune pulateriårssuit
sisamat tigumiane nalugpai. pulate-
riårssuit autdlarput eminardlo takug-
ssaujungnaerdlutik.
Gulap kamagsimarpalugdlune ki-
ngoranit issigai kigaitsumik kiname
pissusivia atiartuårdlugo, såkortumik
anerterivoK agssanilo peKitdlugit ig-
dloKarfiup tungå mingulerterpå OKa-
lorussautigalune:
„perdlorKunarsile ukioK uvanga pi-
umassara pårdlagdlugo pulateriårssuit
palasisa Katångutigingnerånut ilångu-
titauvfiiga. tamåna amilårnartuartoK
åtåsmaujungnaerpara. Kimåsaunga.
Kanordle ilivdlunga? angutit Kaxor-
tumik amigdlit nåpisinaugaluaruvki-
tOK, ångigissara atorumasinaugaluar-
påt apachet alaitsinautdlugit ilisima-
ligara. ångigissaK apachet kotok kulti-
siorfiutåt. akilerdluåsagunaraluaKå-
ngalo.“
OKautsine nåsimalerailo nigåriutip
talé tapitdlugit nigarpå nusugdlugu-
lo. taimågdlåt Gula nunamut siorau-
ssumut niverame.
„tåssa auna naleKångilaK, kavssera-
ta amia apachep kavsseranut ameri-
ssussårtitagssarput, tåssalumiåsit 300
dollarinik akeKångitsusanane. kiav-
dlunime ingmikortisinåungilå apachep
Pueblovdlunit kavsserata amerinerå
— ukorsé, tåssa uvdlumikut ani-
ngaussarsivdluarérpugut.“
angutit KaKortunik amigdlit pinga-
sut sinerKortunik Kumukujunik na-
sagdlit Saombreros-inik taineKartar-
tut orpigkat tunuånit sarKumerput,
tåukunane issertorsimagamik. tåuko
pingasut tamarmik atissardlugtuput
kinaitdlo inugigsorpalungeKalutik. tå-
ssamiuko nunap kigdlingata piaissui-
sa ilait, indiånerit tOKutamik kavsse-
risa aminik aningaussarsiuteKardlutik
inussut. ukiune taimanikut USA-p
nålagkersuissuisa Mexikop Amerikav-
dlo indiånere Apache-indianerit nu-
ngusarniarmatigik nerssutipalåtut i-
hvdlugit. KaKortut Apachenik maler-
ssuiput nunåne inuvfigissåne tyskit
franskitdlo nunait katitdlugit angner-
tutigissume. sorssungnerujugssuarti-
gut nauk indiånerit akiutdluangårta-
raluartut taimåitoK kisa Apachet sor-
ssugkumatut tunuartitausimåput ing-
mikut indiånernut nunagititagssamut;
taimåitordle sule savssaraluartuinauv-
dlutik — pissutigineruvdlugo Kaxor-
tunit „ajugauvfigssimingnit" pinexar-
nerdlungnertik. tåukuame tamåker-
dlutik nanertuissitik „asingassunik
kinagdlit“ akerKerfigivigsimavait, Ny
Mexikomiunit Mexikovdlo inuinit er-
sigissåuput Apache-indiånerit nakig-
taitsut. tåssame tåuko nakigtaitsumik
pineKarsimagamik. taimåitumik me-
xikomiut nålagkersuissuisa Apache-
indiånerit angutitaisa atautsip kav-
sserata amia 300 dollarinik akilertar-
påt Apachemik toKutsissumut. ino-
Karportaordle KaKortunik perKuser-
dlugdlutik aningaussarsiniartartunik,
tåukua Pueblo-indiånerit erKigsisima-
ssut kisimititdlugit nåpikångamikik
toKutarpait kavsserisalo amé pérdlu-
git nålagkersuissumingnukåutardlugit
Apachemut kavssera amerinerardlu-
go 300 dollarisissutigalugo. tåssa inu-
piluit taima itut ilåinit pulateriårssuit
palasiat Gula igdloKarfingmingnit Ki-
måriarnermine nigåriumik tigussari-
neKarpoK.
(norm. tugdl. nangisaoK)
EVINRUDE SKEETERigal
atordlugo pissåka sujornatigornit
pilertornerujugssuarmik
ingerdlåsfnaulerpåka
tamatumunåkut piniarnivne angussaKarnerussalerpunga
- tamatumalo kinguneranik iluanåmerussalerdlunga!
piniarfigssat ungasingnerussut pitsaunerussutdlo angusinaulerpåka.
pissat angnerussut agssartorsinaulerpåka.
Evinrude Skeeteriga ajutortugssåungilaic. tamatigut autdlarsinauvoK,
agdlame -r- 45° C-nik issigtume misiligtarneKarsimagame.
aputeKardluartume KuasaKissumilo ajornarissaKarane ingerdlassarpok
- agdlame apusinerit angutisutdle portutigissut sapersautigineK
ajorpai.
geareKarmat uteriartumik navianartunit pilertordluinartumik
uteriartorsinauvunga, gearitdlo automatiskiuvdluinartut agdlåt
35°-nik sivingåssusilingne ingerdlasinautipanga.
Evinrude Skeetere ukiukut agssartutine sukanerpåjuvoK,
nalungilaralo sukutdlunit kivfartuneKarneK silarssuarme pitsauner-
paussoK pisinauvdlugo.
Evinrude-p 1969 Skeeter model - 5. Pearyland ekspeditionime
Kalåtdlit-nunåta avangnarpiånitume atomeKarsimassoK - usor-
ssisimårutigå. 16-nik HK’lik nutåvigdlo 25-nik HK-lik sanane-
Karsimåput naligssaKångitsumik nukigssaKarnigssat encarsautigalugo
- motorianit Kulissamit nipaitsumitdlo gearivdlo uteriartutip
pitsauvdluinartup pilersitagssanik.
pisivfigssat KinuvigiugtaoK uningatitdlune kivitsissånik
takutitsivigerkuvdlutit, tåussuma skeetere kivisavå tungaviane
Kerrutugssaujungnaerdlugo.
Med min
EVINRUDE SKEETER
kommer jeg frem med min fangst
langt hurtigere end før
På den måde opnår jeg endnu større fangstresultater
- og dermed større fortjeneste!
Jeg kan nå længere bort til bedre fangstpladser.
Jeg kan transportere større fangstmængder.
Min Evinrude Skeeter svigter aldrig. Den er startsikker hver gang,
idet den er afprøvet ved en temperatur på -r- 45° C.
Den glider ubesværet over høj sne og spejlglat is -
klarer endog mandshøje snedriver.
Takket være bakgearet kan jeg øjeblikkelig bakke væk fra farer,
og det fuldautomatiske gearingssystem sætter mig i stand
til at køre op ad skråninger på 35°.
Evinrude skeeteren er langt hurtigere end neget andet
vintertransportmiddel, og jeg ved, at jeg til hver en tid vil få
verdens bedste service-eftersyn.
EVINRUDE er stolte af deres 1969 Skeeter model - brugt under
den 5. Pearyland ekspedition til Grønlands nordspids!
Både 16 HK’eren og den helt nye stærke 25 HK’er er konstrueret
for at give Dem uovertruffen kraftydelse - lige fra den
indkapslede roligere motor til det fremragende bakgear.
Bed også Deres forhandler vise Dem „Skeeter“s parkeringsbøjle,
som løfter den op og derved
hindrer, at drivbæltet fryser fast f
til isdækkede overflader.
GENERALAGENT:
KETNER MARINE,
VORDINGBORGGADE 6-8
2100 KØBENHAVN 0.
tuniniaivfilik iluarsaissarfiligdlo
Kalåtdlit-nunåne tamane.
Salg og service
overalt i Grønland
EVINRUDE
Akekånditfok
Evinrude-p scooterinik
aputisiutinik brochure
sisamanik Kalipautilik
uvavnut nagsiuguk.
Gratis
Send mig venligst
den store 4-farvede
brochure over
Evinrude
snescootere.
kinåussuseK / Navn:.
naj ugaK / Adresse:
ukiune 61-ne
påsissagssasiarisimassat
nakussagsautåuput!
61 års erfaring giver styrke!
igdloKarfik/By:_
TIL KETNER MARINE, VORDINGBORGGADE 6-8, KØBENHAVN 0.
33