Atuagagdliutit - 19.12.1968, Blaðsíða 14

oxalugtualiortup jutdlia
H. C. Andersen OKalugtualiamine mgiliararpagssuarnik
emartuissarpoK jutdlimutdle tungassunik OKalugtualiorsi-
mångisåinardlune — taimåikaluartordle jutdle Ander-
senip inunerane pingåruteKarsimaKaoK.
agdl.: Ernst Philipson
tupingnarsmauvoK H. C. Andersen
taima OKalugtualianik nuånerdluartu-
nik amerdlatigissunik agdlautigissa-
KartarsimassoK jutdlime OKalugtualia-
mik sanasimångisåinarmat. OKalugtu-
aliamine naussut umassutdlo OKalu-
matitarpai, oKalugtualiatdlo ilait i-
ngiliarKanik ingassavigtarput jutdlile
tåussumalo pissutå angnikitsuinarmik
taineKartarput. oKartoKarsinaugunar-
poK Andersen-ip oKalugtualiarissar-
tagkamine jutdle tunuleKutåinartut
atortarå, sordlo „orpitorKap singnag-
tua“ne åmåtaoK „jutdlime OKalugtua-
liaK“tut taineKarsimassume pissutiga-
lugo OKalugtualiaK jutdlip unuåne iv-
dlernartume pissutineKarmat, jutdli-
me anorerssuarneratigut orpitoKaK
napivoK, „jutdlivdlo uvdlåne, seKineK
nuingmat anorerssuaK KatsorpoK.“
OKalugtualiane sule pingasune jut-
dle taineKartarpoK, nauk tåuko jutdli-
me OKalugtualiatut taineKarsinåungi-
kaluartut. „Hyldemor“ime inime iki-
neKarpoK „orpiliaK, tunissutisiagssa-
lcarpoK nuånårneKardlunilo. nunåi-
narme agiaK nipauvoK naussorigsai-
ssup inåne, æbleskivit paggatitsissu-
tiginenarput, agdlåt mérKat pitsuner-
ssåt OKarsinangordlugo: „ukiumime
ama nuånersoKartarpoK." — „iloKiak“-
me (Krøblingen) OKalugtuarineKarpoK
igdlussårssuarme pisoKaussume „jut-
dliarKame inerssuarme orpiliaK pi-
nersardluarsimassoK inigssisimavoK,
åmalo „orpiliagssaK“me (Grantræet) o-
KalugtuarineKarpoK orpiup nuånårne-
ra inime napatitaugame kussanarsa-
gaoKalune, naggatåtigut Kaliane te-
KerKumut igitauvdlune pinersauteKa-
rane. OKalugtuaK nagdlingnartoK.
H. C. Andersenip ukiortårsiutitut o-
Kalugtuliaine mardlungne jutdle mi-
singnarneruvoK: „Tolv med posten“-
ime åma „niviarsiarånguaK ikitsisaer-
niaK“me. taineKartume sujugdlerme
Kamutinut agdlagkissartåumut anga-
lassut arKaneK-mardluk, tåssa ukiup
Kåumatai arKaneK-mardluk, ilauvdlu-
tik tikiput, Kamutinit niussut kingug-
Deres ur
er i gode hænder hos os ..
Vort moderne reparationsværk-
sted modtager gerne Deres ur
eller brille til reparation.
nalunaerKutfirKat
uvavtinut suliarititarniaruk
årdlerKutiginago ..
sutdlivivtine modemiussume na-
lunaerKUtårKat issarussatitdlu-
nit suliariumaKåvut.
URMAGER JOHN GRAUTING
Torvet 1 - Lemvig
dlersaråt arnaK utorKaK Kutdlermik
iginitortumik nagsartoK. „naussulivik
orpiliagssamik naussortalik nagsata-
rå. tåuna nåkutigiumavara naujartor-
tikiartorumavdlugulo, jutdlip unuku-
ane angisungorsimaniåsangmat, nater-
mit KilåK anguvdlugo, nanerutinik,
ibilinik Kivdlersagkanik Kiortagka-
nigdlo pinersauteKardlune. KutdléraK
iginertortOK tåussumunga kissarssuti-
tut kiagsaissusaoK, OKalualånik atu-
agkiaK kaussarfingnit åmutisavara
nipitumigdlo atuardlunga, taimalo
mérKat inimitut tamarmik nipangiså-
put, inussatdlo orpingmitut umåså-
put, kisalo ingiliussap kutsussup or-
piup norpiånitup sulune Kivdlålassor-
talersugkat aulatålisavai, Korsonciuv-
dlo nuanit tingivdlune inuit angisut
mikissutdlo inimitut kunigtåsavai, i-
lame mérKat pitsut silame Bitdlimime
uvdloriaK pivdlugo jutdlisiutinik tug-
siartut ilångutdlugit."
„niviarsiarånguaK ikitsisaerniaK"
jutdlime oKalugtuatut nautsorssuneKa-
rajugpoK, pisimassutinerale ukiuto-
KauvoK: „sila nigdleKaoK, apivoK u-
nugkiartomeralo tårsiartupatdlaKaoK.
ukiuvdlume unuisa naggatigåt, ukiu-
toKaK!" OKalugtualiavdle ingerdlåne-
rane jutdle tåkupoK: „ikitsimik tagiu-
ssendgpoK. tauvalo orpiup kussanar-
nerpåp atånilerpoK. niuvertup pisup
matuata igalåjussup iluatungåne jut-
dlime kingugdlerme takussånit ang-
neruvoK pinersagauneruvdlunilo". —
OKalugtualiaK jutdlerpalårtumik ag-
dlagåungilaK, pingorsimavdlunile au-
ssaunerane Kåumatisiutinik åndgssui-
ssup oKalugtualiortoK tåuna Kissung-
mut kigartugkanik pingasunik nagsi-
simangmago OKausertaligagssainiik o-
Kalugtualianik. Andersenip niviarsia-
rånguaK majuartarfingnitoK OKalug-
tualiarisavdlugo Kinersimavå taimalo
nunarssuarme tusåmassångortitdlugo.
H. C. Andersenip nangmineK jutdli-
siortarnine agdlautigivatdlårtarsimå-
ngilai. erKartornerusimassai tåssa
1833-me Rumame jutdlisiomerssuane,
igdloKarfingme tåssanisaoK 1840-me
Kimanaitsumik jutdlisiornine, 1845-me
kiserdliordlune Berlinime jutdle ki-
salo 1869-ime nagdliutorsiorpalårtu-
mik Nizza-me jutdlisiornine. taissari-
aKartortaordle åma tåssa 1822-me
1823-milo jutdlisiornere, tåssa Slagel-
seme atuarfingmérérdlune Køben-
havnime jutdlisiornere Kuerssualeri-
ssume Jonathan Balling-ikune Ny-
havn 18-ime najugalingne. Balling-ip
atuarfingmérsoK Det kgl. Teater-imut
ilagisimavå, atuagkamilo „Levneds-
bogen“ime Hans Christian oKalugtu-
arpoK „jutdlime atuångivfeKardlune
igdloKarfingmikama nuånarssardlui-
narpunga.“
1833-me H. C. Andersen Rumame
jutdlisiorpoK skandinaviamiut erKU-
mitsuliortue ilagalugit Thorvaldsen
pingårnerssaralugo. jutdlisiornertik
pivdlugo uvdlorsiumine ima agdlag-
Pok:
„nagdliutorsiorfingme taima ivdler-
nartigissume erinarssorniaraluaravta
igdloKarfingme inimik atugagssaKar-
tineKångilagut. taimåitumik igdlor-
ssup Villa Borghese-p nautsivigtånut
issigingnårtitsissarfiup orpigpagssuit
pinjit ungasingisåta erKånitumut pi-
vugut." Andersen erKumitsuliortutdlo
avdlat mardluk uvdlåkut tamånérér-
simåput l'esternigssartigdlo piarérsau-
siordiugo. naussunik KalipaissartOK,
KiperuissartoK H. C. Andersenilo
kransiliorsimåput, Andersenilo tå-
ngagsimångitsorane OKalugtuarpoK
nangmineK nigaliliane kussanarner-
ssaussoK, taimåitumigdlo kungip pa-
niata Kavdlunåjussup Charlotte Fre-
aerikke-p pisagå (tåuna kingorna Fre-
derip arfineK-åipånut -katipoK). tai-
manikut kungip pania tåuna Rumame
naj ugaKarpoK, erKumitsuliortutdle
jutdlisiornerånut peKatåungilaK katu-
liunine pissutigalugo. „nalunaemutaK
pingasunut," — H. C. Andersen OKa-
lugtuarpoK — „angerdlarpunga ig-
dlaeriartordlunga kussagsarniardlu-
ngalo“. Kalipaissup svenskiussup nu-
nat avangnardlit pingasussut nuna-
mingne ilisarnautai Kalipagsimavai,
tåukulo nivingåput orpit pilutainik ni-
galilianigdlo pinersauteKardlutik laur-
bærinik siårtartuliat akornåne. H. C.
Andersenip nerrivik kaujatdlagdlugo
naussunik kransiliorsimavå, puguta-
nilo tamane pilutat niutartut nigali-
liaralugit inigssineKarsimåput nutsa-
nut pinersautigssångordlugit. „aut-
dlartipugut orpilissap saniane",
Andersen OKalugtuarKilerpoK. „orpili-
aKarpugut kussanartumik laurbæriu-
ssumik paornanik oranginik tunissu-
tigssanigdlo nivingåtiterivfigisimassu-
mik. nalautsuleruj ordlo uvanga tuni-
ssutisiagssat pitsaunerssåt akisuner-
ssåtdlo pinagtårigavko: imertarfik
sølviussoK agdlangnertalik: „jutdlip
unukua Rumame 1833“. — „6V2 sku-
do-nik akilik“, oKalugtualiortup ani-
ngaussautiminik sipårniartaKissup u-
nersiutine ilavai nerrivingme H. C.
Andersenip eriniaisa ilåt erinarssor-
påt — sordlo malugineKarsinaussoK
— festernigssamut ulapivdluatåvigsi-
mavoK. festertitseriatdlarKivigsusima-
vok taimåitumigdlo akugtungitsumik
åssigingitsutigut Kavdlunåne nunåu-
ssuautilingne festernigssanut ikiutar-
simavoK, tamåkume åma inunermine
pulågaritdlagtårtuarsimagamigit. na-
lunaeKutaK arKanernut Thorvaldsen
peKataussutdlo utorKaunerit ardlag-
dlit feste Kimåpåt. „uvangalo ilagåka,“
Andersen OKarpoK. „sujugdlermérdlu-
tik kasugtornerisigut Rumap mator-
ssue angmarneKångingmata uvanga
kasugtorpunga. „Chi es?“ apererpat-
dlagput. „Amice", akivunga, tauvalo
matuaraK angmarneKarpoK, paormor-
dlutalo iserpugut“. — tåssalo jutdle —
H. C. Andersenimut puigunaitsoK.
åipagssånik Rumame jutdlisiornera
(1840) tamatuma akerdlerdluinånik
pissuseKarpoK. nagdliutorsiortoKångi-
laK, ikingutigigtut skandinaviamiunik
ilagseKatigigtoKarane. tujorminavig-
sordlune.
jutdliarKap uvdlå’tungåne Ander-
senip pinersautinik KalipaissoK Carl
Løffler igdloKarfingmik takornarni-
artisimavå, ilåtigut takutitdlugit Lat-
teranet, Capitolet, Pitrusip oKalugfi-
ssårssua Vatikanilo. „takussane ta-
maisa", H. C. Andersen OKalugtuar-
poK, „OKautigai kussanardluinartut,
agdlåt Colosseum kussanarnerarpå.
taimalo uvanga nåmagigtåinarsinau-
jungnaingajavigpunga. sialup atåne
sivisoKissumik pisugpugut, KasoKalu-
talo kånalutalo Lepri anguvarput. u-
ngalo paolit pingasut akigalugit ne-
rivunga“. kingumut OKalugtualiortup
aningaussautine kisikatdlaruj ai!
uvdloK tujorminaKaoK Kianardluni-
lo, kiavdlunitdlo jutdlimik nagdliu-
torsiutigingningnigssaK erKarsautigi-
ngilå, tamarmik inimingne angerdlar-
simåput. Andersenip inåne kiagsaut
ikumajumångilaK, pissusigssamisugi-
narpordlo H. C. Andersenip erKarsau-
tai nunanut avangnardlernut sang-
mingmata. „måna, isuvssuput, orpik
Kalipautigigsårtunik naneruteicardlu-
ne ikiterneKarpoK, mérKat pivdluåu-
minermik nuånårput. måna anger-
dlarsimavfingmingne nerrivik kaujat-
dlagdlugo igsiåput, erinarssordlutik i-
kingutitigdlo penångitsut kasussutiga-
lugit." tårsiartornerane avKusinerme
angalaorussårpoK pisiarailo vinigssat
atautsimortut bajok-inik pingasunik
akigdlit, igfiaK bajok-imik atautsimik
imugssuardlo bajok-inik tatdlimanik
akigdlit. „tåssalo kiserdliortumik jut-
dlime nerdlivigssiåka," uvdlorsiutine
taima oKalugtupai, nangminerdlo piv-
dlune atuagkiamine „Mit livs even-
tyr“ime tamåna ilavå ima: „timikut
taimågdlåt nåparsimångilanga, tamå-
nåtaoK uvavnipoK silåinarmitdlunilo.
nuna sajugpoK. Tibere avKusinernut
KarssutorpoK, tamåne umiatsiåmik a-
ngalaorput, nåpautip inugpagssuit
autdlarusimavai. taimailivdlune Borg-
hese-me fyrstiussup nulé erninilo pi-
ngasut ånaivai. masangnartuliorpoK
anordlerdlune, kaj ungernångivigdlu-
ne.“ OKartOKarsinaugunarpoK 1833-
me Rumame jutdle åssersutigisagaine
tamåna Kimåtdlautigssaunane. Kulit
KerKånut KavdlunåK kiserdliortoK tåu-
na sinigfingminut inarpoK.
Berlinime jutdle 1845 avångunåi-
narpoK, ilame jutdle någdliungnåinar-
poK H. C. Andersenimut, taimanikul
sapåtip akunerine pingasune tyskit ig-
dlorpagssuaKarfisa pingårnerssånitu-
mut. OKalugtuarpoK „sordlulunit piv-
figssaic uvdlunit sukaneruvdlune i-
ngerdlassoK, uvangalo Kasussordlui-
narpunga. naggatågut timikut sångit-
dlivunga tarnikutdlo Kasuvdlunga.
taimale ajungisårfigineKartigigaluar-
dlunga, sangmivdluarneKartigigaluar-
dlungalo tikerårsimanera uvavnut
pitsaunerpåmik misigivfiutiniardlugo,
unuit ilåne suna tamarme imaerutor-
poK, sussagssaileKinardlune. unuk tå-
ssångåinaK misigivfigissara kiserdli-
oriigalugo tuvsungunåinartumik. tå-
ssalo jutdliaraKl unuk tåunarpiaK
mérKap misigissusia atordlugo nuå-
nårfigssatut misigisimassara, tamatu-
mungalo atatitdlugo orpingmik takuv-
figerusutara — mérKat Kimagtarnerå-
nik nuånårfigiumassara — takusug-
figissaralo utorKait mérångorKingne-
lånik. unuk tåunarpiaK tamarmik i-
sumaKarfigissåine ornigkusutangnut
Kangale KaerKuterérsimassunga, kisi-
mitdlungale akunitarfingme inigissav-
ne igsiavunga Københavnimilo a-
ngerdlarsimavfiga erKarsautigalugo. \
Jenny Lind BerlinimipoK. Meyer-
beer-ip, sordlo nangmineK sujornati-
gut OKautigerérsimagå piumassane u-
terisiutigisimavå Berlin-ime issiging-
nårtitserKuvdlugo. nersualåmeKarne-
ra tamanit KimagtautigineKardlunilo
tupigusutigineKarpoK, issigingnårtit-
sissartutut pinarnane åmale arnauv-
dluarneranik taperdlugo nuånårutigi-
neKardluarpoK, dssigingnåriartarfigdlo
ornigardluarneKartaKaoK erinarssor-
titdlugo. igdloKarfingne, nunaKarfing-
ne tamane tikisavne arnaK tåuna OKa-
luserineKarpoK, OKautsitdle tamåko
pissariaKångikaluarput uvavne erKar-
sautigiuaravkume, singnagtuinartut-
dlo nuånertigisangatitarpara tåussu-
mane jutdle nagdliussisavdlugo. ili-
magisimagaluarpara uvdlune tåuku-
nane Berlinimisaguma jutdle tåussu-
mane nagdliussisavdlugo. isuma ta-
måna pigivdluangåravko Berlinime i-
kingutivnit jutdlimut KaerKutineriga-
luåka tamaisa någgårtarsimavåka,
unugdle nagdliungmat — Jenny Lind-
imit KaerKussausimångilanga akuni-
tarfingmilo kiserdliordlunga igsiavu-
nga, misigisimavungalo Kimagausima-
ssutut, igalåK angmarpara Kilagdlo
uvdloriarasårtoK issigilerdlugo. tåuna
uvanga orpiliarisavara, isumaliutivkut
aKingårama. avdlat imaKa OKammå-
såput kivdligtianermit tamåna pissoK.
aKaguane uvdlåkut uvguardluinar-
punga, jutllisiomigssaraluavnik ånai-
ssavnik uvgutigingnigdluinarpunga
mérKatut, Jenny Lind-ilo OKarfigåra
KanoK nikatdlungatigisimavdlunga. „i-
sumaKardlunga kungit ernerine pani-
nilo jutdlisiortutit," OKarpoK. tauva
OKalugtupara Kaernussissutit tamaisa
itigartisimavdlugit téussumanérusug-
dlunga, tamånalo sivisupilugssuarmik
Kilanårisimavara, ilame tamåna pissu-
tigalugo Berliniliarsimavunga. „Kind“
(méraK), Kungujugdlune OKarpoK ag-
ssanilo Kauvnut tagiutdlugo igdlau-
tigånga oKarpordlo: „taima isumalior-
simångikaluarpunga, åmame uvanga
KaerKutikama, kisiånime tauva jut-
dle åmalortariaKarparput, tauva mér-
Kamut orpik ikumatikumårpara. uki-
utorKame orpik napatikumårpara." u-
kiuvdlo uvdluisa naggatåne orpiliå-
nguaK naneruteKardlune pialualoKar-
dlunilo arname tåussumane napavoK
uvanga pissutigalunga. Jenny Lind,
åiparisså arnaK uvangalo pingasuvu-
gut. uvagut tåssa mérKat pingasut nu-
nanit avangnardlernérsut katerisima-
vugut ukiutorKap unukuane. uvanga
mérauvunga uvangalo pissutigalunga
orpik ikiterneKarsimavoK."
ukiune tugdlerne ardlalingne H. C.
Andersenip jutdlisiortarnine ardlag-
dlit nunautiligssuarne danskine nag-
dliussissarpai, agssagssutdlancingnini-
lo pissutigalugo OKalugtualiortoK tåu-
na tikerårtigiumaneKartaKaoK Kiorta-
gagssanik pinersautigssanigdlo avdla-
nik sanatikumaneKartaKalune, taima-
tutdlo Kiortagai amerdlaKissut Oden-
seme katerssugausivianlput.
1869-ime Niza-me oKalugtualiortup
jutdlisiortarnine nuånersut kingug-
dlerpai. tåuna pivdlugo Dorot'hea Mel-
chior-imut agdlagpoK: jutdlime orpi-
liaKartugssauvugut. tamavta frank-i-
nik mardlungnik akilivugut, arnatdlo
tunissuteKartusåput erKorniardlugit
tuniussuneKartugssat. tåussumunga o-
Kalugtualiangnik agdlåinagkanik mar-
dlugsungnik tunissuteKarKuvdlunga
KinuvigineKarpunga. aningaussartute-
KarKunanga." agdlagkame naggatågut
Andersen nalunaerpoK:
„akunitarfingme måne untritigdlit
patdligdlugit amerdlåssuseKarpugut i-
nuiait tamalårpagssuvdluta. jutdlip
unukuane nalunaeKutaK arfineK-pi-
ngasunut inerssuarmut isåvugut, orpi-
liarssuaK tamalårpagssuarnik pisat-
sersugaK tåssane napavoK. nunat ta-
malåt erfalassue orpingme nivingå-
put danskitdlo piat puiorneKarsimå-
ngilaK. nanerutinigdle avatangersima-
neKangårmat issigivara mérånguatut
ånilångavdlunga ikuatdlésasoralugo,
tamånalo aliasutigigunaraluarpara, i-
kuatdlångilardle uvagutdle Kavdlunåt
erfalassuvtitut pissuseKarnigssånik
neriutigissavtut aulajåissuseKarpoK."
erKuiniarnerdlo autdlartipoK, ar-
natdlo Kuiagivdluinagånik uvanga ko-
rinagpunga sukuarKanik imalingmik
(OKalugtualiortuvdle kigutainut iluar-
piarunångitdlat, kiguserigajugtung-
mat)... nagdliutorsiualårneK inger-
dlavdlualerugtortoK angut utorKassåK
nikuipoK OKardlunilo: „uvagut angu-
tit akornavtine måne ilaKarpugut ta-
mavta sumilunit nunaKaraluaruvta a-
kunernik uvavtinik nuånarssartitsi-
ssutigissartaganik KujåssutigssaKar-
figissavtinik. uvagut utorKait Kutsa-
vigssarårput, mérKatdlume angner-
mik.“
tauvalo niviarsiarånguaK uvavnu-
karpoK laurbærinigdlo nigaliliaK Kav-
dlunåt Kalipautainik KalersalersugaK
angisoK uvavnut tuniutdlugo. åmalo
igdloKarfingmit uvavnut ilagsingni-
ssutit tikiussorput. arnamit rusiussu-
mit atuagaK kussanartoK ugperissar-
siornermut tungassoK agdlautdlo ku-
ssanasågaK tunissutisiaråka. arnap a-
merikamiup rusamik angisorssuarmik
kussanardluinartumik igalåminermik
pinerdluinartumik pulingmik nagsi-
pånga, ajoraluartumigdle tåuna kuf-
fertivne inigssaKartingilara. — tåssalo
jutdle uvanga nautsorssutigissavnit
nuånerneruj ugssuaK 1“
1873- ime H. C. Andersen pencigsar-
niardlune sivisunerussumik Schweizi-
mut angalavoK ikingune Nikolai Bøgh
ilagalugo. angerdlamut uterame Ny-
havn 18-ime nivissane Ballingikune
najugaKalerpoK, sujornagut najuga-
Karfigisimassamine. pissarnertutdluå-
sit jutdlime tunissutisiarpagssuaaar-
dlune pingårtumik naussorpagssuar-
nik. piumanerussarsimavai naussut
sivkernigssagdlit naussulivingmitut —
kussanarnerunere pissutiglnarnagit a-
ningaussanigdle sipårniatdlarKingne-
rata åma ilisimatisimangmago nau-
ssulivingmitut kivdlomeKarsinaussut
tunissutigssatut. uvagut taimatut tå-
ssaKalunit erKarsarnigssamut sing-
nagtortarsimanerpugut.
ikingutauvdluartoK Dorothea Mel-
chior jutdlimut nerri viliorsimavoK
Andersenip initaisa sagdlersåne. „fru
Melchior-ip inimut mato magperma-
go“ — uvdlorsiutaine agdlagsimavoK
— „tupåtdlangårama kivdligtingåra-
malo Kissasinarpunga" — Andersenile
aitsåt KialingilaK, akugtungitsuningme
KiassarpoK, månalo tamånåtaoK nu-
nusimaniarsinausimångilå.
1874- ime jutdle H. C. Andersenip
jutdlisiornerisa kingugdlersaråt. ni-
paitsumik tåuna nagdliussineKarpoK.
Melchiorikune uvdlo’KerKasiorérame
statsråd Melchior-imit KaniorneKar-
dlune H. C. Andersen Nyhavnimut a-
ngerdlarpoK. Melchiorikut angut u-
torKångulersoK tåuna paorKerKigsår-
dlugulo nakussagsarniartuartarpåt u-
kiume tugdlerme anerningemera ti-
kitdlugo. inåne KutdleK nanerutitdlo
sisamat ikumåput. nivissat Ballingi-
kut jutdlip nerrivia pinersarsimavåt,
pinersautitdlo ilagåt fru Melchiorimit
tunissutinguit ardlagdlit. — uvdlup i-
ngerdlanerane OKalugtualiortoK ar-
dlalingnit pulaorneKarpoK — tåuko a-
kimanerssaralugo kungigssaK, kingor-
na kunge Frederik arfineK-pingajuat.
aitsåtdlo atautsip Kencata migssåne a-
ngut utorKaK tåuna siningnialerpoK.
jutdlip tåussuma pisimassuisa ki-
måtdlangnarnerssarigunarpåt H. C.
Andersen fyrstiunerssup — kingorna
kajsaringortup nulianit — Dagmar-i-
mit agdlagarsinera, tåuna agdlagpoK:
„måna jutdlime nagdliutorsiornigssav-
tine inugsiarnersumik umativnit pi-
ssumik titarnernik ardlalialungnik o-
KauseKarfigilålerpagit." tauva titar-
nerit ardlalialuit agdlagpoK OKalug-
tualiortup nåpautå pivdlugo kigsaut-
dlugulo perKigsivdluarnigssånik, tau-
va agdlagkat nangigput: „jutdlime
nagdliutorsiorneK ilingnut nuåningå-
sassoK nalungilara tamåna sinigfing-
milunit nagdliussigaluarugko, taimåi-
tordle ilingnut pivdluarKiissutitOKar-
put nagsiukumavarput: jutdlime piv-
dluarit! kigsåussinermut tåssunga ta-
piliutdlugo Kamånga pissumik Kuja-
jumavugut kussanartumik, itisumik i-
lumortumigdlo ivdlit kisivit OKalug-
tualiåkut OKautigisinaussangnut,
mingnerungitsumik jutdlime uvavti-
nut tunissutine kingugdlerne. Kuja-
ngårdlunga Dagmar."
jutdle tugdleK nagdliuteriångitsoK
OKalugtualiorlutoKaK „Rolighed“ime
etatsråd Melchiorikune nulianilo ikiu-
iumatume Dorothea-me sinigpåler-
poK, ikingutimine ilumortune utorKå-
ngordlune nåparsimavdlunilo inuner-
minik OKilisaivdluarsimassune jutdli-
siornerinilo kingugdlerne kiserdlior-
nermik misigivfiussugssaugaluane nu-
ånårtitsiniartarsimassune, H. C. An-
dersenile puiorneKångilaK. puiome-
Kångisåinåsagunardlunilo, nauk jut-
dlime OKalugtulianik sanåusimångi-
kaluardluta!
...i lufttætte folieposer. Denne
fikse emballage sikrer gærens
holdbarhed i mange måneder.
Indholdet i posen svarer til 50 g
almindelig gær. Med DANISCO
TØRGÆR har De altid frisk
tørgær i huset.
...folienik uvsigdlufnartunik pQg-
dlit. - pQt taimåitut takujumi-
nardlulnartut Kapuit Kåumater-
pagssuarne avdlångujåinigssåt
isumangnaerpåt. imai naleKarput
Kapungnik panersigåungitsunik
50 gr.-nik. DANISCO-p Kapuisa
panertut tamatigut Kapungnik
panertdteKartfsavåtit.
AKTIESELSKABET DANISCO • 8. KRISTI AN I AGADE • 2100 KBH. 0
'
U