Atuagagdliutit - 19.12.1968, Side 20

nukag piarxat
| agal. Anton Tjekhov - tit. Rita Rapp-Lennmor S
— Volodja tikfpoK! kaujaluissam.it
suaortoKarpoK.
— VolodjåraK tikiupoK, kivfaK Na-
talia suaorpoK nerissarfingmutdlo ar-
pagdlune. NålagaK KujanaK!
ilaKutarit tamarmik Volodjap tiki-
nigssånik akunerne ardlalingne utar-
Kisimassut atautsikut igalånut uke-
ruput. igdlorssup majuartarfigssuisa
sujoråne Kamut angisoK uningavoK
Kimugtuiio KaKortut ailartuinåuput.
Kamut inugtaKångilaK, Volodjame tor-
ssumut agpakauterérsimavoK Kag-
dlersautinilo agssangminik agssaersi-
ssunik pérérsimavdlugo. atuartutut
uniformé, naså, kamigpagssue nujai-
lo Kane nuisassut kanersimåput, issi-
siorsimangårmat takuinardlugo Kiåu-
mernarpordlunit. anånap ajavdlo på-
kupåt kunigdlugulo. Natalia sérKu-
mersimavoK kamigpagssuarnik pérni-
ainerane ikiorniardlugo. Katångutai
Kimagtarnerup pianik nivdlertarput,
matut matupilorneKåinavigtarput, Vo-
lodjavdlo angutå ilugdlinauvdlune
tuaviusukåKalune tikiupoK Kiutinik
tigumiardlune, nuånåtsagsimavdlunilo
oKarpoK:
— isumaKaraluarpugut igpagssar-
dle tikerérsutit! angalaordluarpit? i-
la, Gutiå, angunilo ilagsilåriardliuk!
uvangame atåtauvunga, ilå!
— vov-vov! Mylord, KingmerssuaK
KernertoK nuånåKatauvdlune Kilug-
poK pamiune aulatårtiniardlugulo ig-
kamut peKutinutdlo agtutardlugo.
sume tamarme inuaKerpalåK tusar-
ssaulerpoK. nuånårnerup nipiliomere
nipaitdlimilermata ilaKutarit Koral-
jevikut påsilerpåt inungmik avdlamik
ama torssumitoKartoK. inuk mikissoK,
aputerasagtuinaK, uligussanik tæppi-
nigdlo portordluagaK, KeKarpoK nipa-
Karane teriangnissap amianik OKor-
sautiminu t tarrisimangaj agdlune.
— Volodja-å, kinauna? arnå isuv-
ssugpoK.
— å, Volodja nivdlerpoK. ilisaritit-
dlara atuaKatiga Tjetjevitsyn. klassiv-
ta agfardliane atuartoK, uvaguvtine
jutdlisiorKuvdlugo KaerKugavko.
— tikitdluarit! nuånårtipavtigut, a-
tåta inugsiamersumik OKarpoK. ilor-
risimåmiarnermik ilugdlinauvunga.
Kå, atissaerniaritse! Natalia, Tjetje-
vitsyn ikiulåratdlauk. ila ukorsé, ar-
dlavse KingmeK una anikatdlardliuk.
månitinera navérsissutaussarpoK.
kinguningua Volodja ikingutålo
Tjetjevitsyn — tikitdluarKutitdluar-
simanermingnit sule tupåtorsimassut
issimigdlo uluatik sule augpalorulug-
tuinaussut — nerrivingmut ingiput ti-
torniardlutik. ukiup seKerngata puki-
lisimavdlune asingarsimassup Kinguai
igalåt ilunere pitardlugit Kingorsima-
vok tilivigdlo Kivdlertisisimavdlugo
niaKussardlo kångusaussoa Kingor-
nerminik erssarigsunik tarrarssorfiga-
lugulusoK. ine najoruminardluinarpoK
kialårame, nukagpiarKatdlo malugisi-
nauvait issisiorsimanerigaluartik Ka-
noK timimingne kissagkiartuårtoK.
— tåssamiåsit jutdlendleKaoK, a-
tåta erinaKangajagtumik OKarpoK tu-
pat augpalunguserdlutik kajortut si-
karitiliaralugit imutigalugit. unga-
sigpatdlångitsukut aussaK KimupoK,
autdlaleravitdlo anånat KiasimavoK.
månalo tikendgputit. ilumume, nu-
kagpiarautiga, uvdlut ingerdlapatdla-
Kaut. sule OKariarsinautinane utonra-
lissariaKarpoK Kérsungordlunilo. ta-
kavna, Tjetjevitsyn, neriniarit. uvav-
tine ajornartorsiuteKåsångilatit.
Disse 3 ARENA
radiostereofoni-modeller
er internationalt berømte
på grund af
den avancerede teknik
T 2400 - 2x15 watt stereoforstærker med FM radio,
preomat forvalg af 5 stationer og elektronisk stations-
søger. Fuldt stereofærdig. Kr. 1395,-
T 2500 F - 2x15 watt stereoradio med fuldt AM/FM
område - preomat forvalg til FM. Alle tilslutningsmu-
ligheder. Fuldt stereofærdig. Kr. 1425,-
T2500H - 2x15 watt stereoradio med AM/FM om-
råder. Preomat forvalg og indbyggede trykkammerhøjt-
talere. Fuldt stereofærdig. Kr. 1580,-
3 højt-avancerede, internationalt berømte Hi-Fi-radio-
modeller står til disposition fordet danske marked - fuldt
stereofærdige - ingen merpris - prisbelønnet design.
Ved sin fremkomst vakte
ARENAs modulsystem furore
i radiokredse og er siden for-
søgt kopieret.
oven •% •hobet... /\ r~y
K V A L I T E T
ENA
Volodjap najaisa pingastissut, Katja,
Sonja åma Masja, angajugdlersåt ar-
Kanilingnik ukioKartoK, nerriviup si-
nånit ilisarisimassartårtik nåkutuar-
påt. Tjetjevitsyn Volodja peKatigigu-
narpå angerKatigalugulo, simertuvor-
dle, salungneruvdlune milåraKaKalu-
nilo. nujai tukåput, mikissunik isse-
KarpoK Kardluilo ivssujårdlutik. nu-
kagpiaraK ineKunavigsOngilaK. atuar-
tutut uniformeKångitsugune pitsut
méråtut issiginåsagaluarpoK. issikua
mersernarpasigsoK, OKauseKångilaK a-
tausiardlunilunitdlo Kunguj oriångilaK.
niviarsiarKat nåkussissut nautsorssu-
påt silatuvdlunilo iliniardluarsimassu-
tut. isumaliuteKartorujugssuartut issi-
koKarpoK, isumaliuminit tiguartisima-
ngårame OKarfigineKarångame OKaut-
sit åipagssånik tusarKigkumassarpai.
niviarsiarKat åma malugåt Volodja
Kimasårniartuvdlunilo OKalugkumatu-
ssaraluaKissoK, mana OKauseKarpat-
dlårungnaersimassoK mersernarpasig-
sumigdlo issikoKarneruvdlune, sordlu-
lunit angerdlamut tikinine nuånåru-
tigingikå. titortitdlutik atausiåinavig-
dlune naj ane sågpai tilivigdlo tikua-
riardlugo erKumitdluinartumik OKar-
figalugit: — Californiame timut taor-
siutdlugo gin imerneKartarpoK.
Volodja isumaliutiminit åma tigu-
artisimånguatsiarpoK, ikingiinilo ing-
mingnut Kiviartarnere najorKutaralu-
git nukagpiarKat tåuko mardluk å-
ssigingmik isumaliuteKarunarput.
titoréramik mérKat inånut iserput.
atåta niviarsiarKatdlo nerrivingme
suliamingnik, nukagpiarKat tikineri-
sigut unigtineKarsimagaluartumut,
autdlusserKilerput. isumagigsåKalutik
jutdlimut pinersautigssamingnik på-
piarKanik tamalårtunik Kiortåiput.
rusaussaliamik inertoKarångat niviar-
siarKat nuånårnerup pianik nivdliu-
missarput, ilame ilåne Kimagtautigi-
ssardlugit, sordlulunit Kilangmit nå-
kartutut. atåta suliaminigtaoK aut-
dlussivdluaKissoK ilåne kamavigdlune
Kiutit natermut igitarpai, ivkipatdlå-
Kingmata.
anåna inimut iseriassårpoK suka-
ngasumigdlo aperalune:
— kiauna Kiutika tigusimagai? iv-
dlinuna, Ivan Nikolaitj, Kiutivnik ti-
guserKigtutit?
— ila ukorsé, tåssa Kiutinigdlunit
atorKussåungivigkavta, Ivan Nikolaitj
ajorumisimarpasigsumik akivoK igsi-
avingmut igardlunilo kigdlutigissau-
ssutut issigalune, kinguninguale nuå-
nåmerata tikerKerérpå.
sujornatigut Volodja jutdlime atuå-
ngivfeKardlune angerdlamut tikikå-
ngame jutdlimut pinersautigssanik
Kiortaissunut ikiuniartuartarsimaga-
luarpoK, taimailiungikångame kauja-
luissamut anissarpoK Kimugsiussissup
umassunigdlunit pårssissup Kamuter-
figssamik sivinganerssaliarisimassåt
takuniardlugo. månale Tjetjevitsynilo
mardluvdlutik Kiortaissut soKutigi-
vigpåt Kuimutdlunitdlo takuniainatik.
igalåt kigdlingånut mardluvdlutik ig-
siterput isuvssuinardlo OKalutilerdlu-
tik, tauva nunap åssinge Kuperaler-
påt, nunavdlo åssinga aulajangersima-
ssok unigfigalugo.
— sujugdlermik Perm-imut ... Tje-
tjevitsyn isuvssugpoK. — tåssångånit
Tiumen-imut, tauva Tomsk-imut, tau-
va — tauva — Kamtjatka-mut. tåsså-
ngånit samojedit umiatsiåvinut ilauv-
dluta Beringip ikerasåtigordluta —
tauva Amerikamut... tamåne uma-
ssut merKorigsut piniarneKarsinåuput.
— kisiånime, Californiame? Volod-
ja aperivoK.
— California kujasingnerussume i-
poK... Amerikamutdle piguvta tauva
California ungasigkungnåisavarput.
autdlainiarnermik tigdlingniarnermig-
dlo inussuteKartariaKarpugut.
uvdloK tamåt Tjetjevitsyn niviar-
siarKanut KanigdlinavérsårpoK alarsi-
manerinilo aitsåt issigissardlugit. u-
nukutdle titorérnermik kingornagut
minutine ardlalingne kisiméKatigai.
nipaKaratik igsianerat någdliungnar-
dluinarpoK, Tjetjevitsyn sapitdlisår-
niariarame Katja mersernangajagtu-
mik Kiviarpå aperalunilo:
— Mayn Beed atuarnikuviulc?
— nåmik, atuarsimångilara. ivdli-
me, sukutertarpit?
Tjetjevitsyn erKarsautiminit tiguar-
atuagkiortup råsiussup Anton
Tjekhov-ip jQtdiime oKalugtualia-
migut matumuna ugpernarsarpå
nukagpiarKat tåssaussut nukagpi-
arKat — nunarssuarme sumika-
luarunigdlunit inugtautineKartut
pingårnerit mardluk „Amerikamut
KimåneK" rusisut pissusilerdlugo
piarérsarpåt, nuna tupingnartor-
pagssualigtut takordlordlugo. Ki-
lanårnerup atåne pissugssat ta-
malåt pisanganartut — løvit, piai-
ssut, indiånerit nunavdlo inuvT-
sa kinguarsimassut akornåne —
nauk jutdle nagdliutileraluartoK
tisimangårame aperKut akingilålunit,
ulussane putdlariardlugit anersåru-
lugpoK, sordlo silåinaK kiagalugo. tau-
va Katja KiviarKigpå OKardlunilo:
— ugsigpårssuit katerssat narssåi-
narssuåkut pangatdlutilerångata nuna
sajugtarpoK, hestitdlo ånilårsimassut
nikussåriardlutik Kardlualassarput.
Tjetjevitsyn KungujulaorpoK nangig-
dlunilo: åma indiånerit Kimugtuitsu-
nik sassussissarput. ajornerssåtdle tå-
ssa ipernakasit termitatdlo.
— tamåko supat?
— tåssa imiailorujugssuit, kapissi-
ssarput ånernartupiloruj ugssuarmik.
nalungiliuk kinaussunga?
— so, ateKarputit Tjetjevitsyn.
— nåmik, tåssauvunga Montigomo,
taineKartartortaoK „nagtoragdlip ti-
gutsiså“ — høvdinge ajugauvfigine-
KarsinåungitsoK.
Tjetjevitsynip oKausisa påsiumi-
naitsut Volodjamigdlo, pinguarumana-
ne erKarsarujuinartumut, isuvssug-
dlune OKalugtarnera tupiginardlutig-
dlo påsiuminaitsuput. niviarsiarKat a-
ngajugdlit Katja Sonjalo taimåitumik
aulaj angerput nukagpiarartatik mar-
serniardlugit. nukagpiarKat unukut i-
narmata niviarsiarKat matup kigdli-
nganut pivdlutik nukagpiarKat OKa-
loKatigingnerat tusarnålerpåt. sutdlo
tusarpåt! nukagpiarKångOK Amerika-
mut Kimåniarput kultisioriarniardlu-
tik. autdlamigssamingnut piarérsa-
rérsimåput pigalugit: igdluinarssut,
savit mardluk, igfiaK, agdlisitsiut i-
kitsissutigissartagagssartik, pujorsiut
aningaussatdlo rublerit sisamat. tu-
sarpataoK nukagpiarKat kilometerit
tusintigdlit ardlagdlit pisugtugssåusa-
gait, tigerit nagguveKatigitdio nujuar-
tat akiugarissartugssauvdlugit. tama-
tuma kingornagut kultisiordlutigdlo
tugånik katerssiniartugssåuput, ake-
rarpagssuatik sorssugfigissardlugit,
piaissungusåput. gin imigarisavdlugo
naggatåtigutdlo tamarmik arnauti-
mingnut katisåput orpigpagssuautilig-
tutdlo inutigssarsiuteKalisavdlutik.
Volodja Tjetjevitsynilo pilerisugpa-
lugdlutik OKaluput ilånilo Kagdlerau-
tinalersardlutik. Tjetjevitsyn ingmi-
nut Montigomo-mik taigorpoK Volod-
ja-lo „Katångut KaKortoK“mik taissar-
dlugo.
— anåna sumigdlunit OKarfigisångi-
larput, Katja Sonjamut OKarpoK ina-
lerdlutigdlo. Volodja kultinik tugånig-
dlo nagsardlune Amerikamit uteru-
mårpoK, pilerssårutåtdle sarKiimiuka-
luaruvtigo autdlarKuneaarnaviångit-
dlat.
jutdlip uvdluata aKagunerane Tjet-
jevitsyn uvdloK tamåt Asiap åssinga
Kimerdlugarå agdlagtuissardiunilo,
Volodja inime nuånårpasigane piso-
KåtårpoK. atausiavigdlune iluartutitap
åssingata mérKat inånitup sånut Ker-
KipoK såningassuleriardlunilo OKar-
Pok:
— Nålagkap ajortika isumåkérdli-
git anånagalo nagdlingnartoK serni-
galugo!
unungnerulersoK KiavoK, inarniale-
ramilo angune, arne najanilo pinga-
sut sivisumik påkusimassarpai.
jutdlip uvdlåne Katja Sonjalo ma-
kiårdlutik påsinialerpåt nukagpiarKat
(Kixp. 30-me nangisaoK)

aha^o0er ^ r\o9stoe^°V
vaf ■ anut^'ssa9'
.aKa,pai ^
P'uTe'U
ssia1 p'tSa nenssø9ssa"'
^ra'"aPu^d'u9'1
20