Atuagagdliutit - 19.12.1968, Qupperneq 26

igdloKarflnguame Hveragerdime igdIGssat igalåglnait nautititsiniarftt imeK kissartoK nunap iluaningånérsoK iluaKutigalugo.
sanilivtinut angalautsiarneK . . .
(Kup. sujulianit nangitaK)
simavoK, nunalerinerdlo toKoraivit,
merKulerivfit åmerivfitdlo tungaisi-
gut pigingneKatigingnikut ingerdlåne-
Kalersimavdlune. taimaeriarmat nu-
nalerinikut sujuariartomeKardlualer-
simavoK. oKautigåt mana Island i-
mungmik ingminut pilersulersimassoK
agdlåt sivnerutitaKangåtsiartaKalune
ama imungmit pigssarsiat puneK i-
mugssuardlo erKarsautigalugit. savår-
Kat savatdlo 900.000 migss. ukiumut
Islandime toKorameKartarsimåput
naussorigsaissutdlo nålagauvfingmit
tapivfigineKartarsimavdlutik neKinik
imungmigdlo tunissamikut.
tikerågkavut dnugsiamersåKaut xag-
dlersugartortitdluta savanit nunaleri-
nermitdlo pigssarsianit. emgutamik
åssinge takutlssorpait nukagpiaricat
tatdlimat, tamarmingoK åtartik ateri-
gåt, niviarsiarKatdlo tatdlimat ama
tamarmik ånartik aterigåt. OKalugtu-
påtigut Islandime aulajangersimassu-
mik kinguliaKuteKartoKångitsoK, nu-
kagpiarKatdle angumik atia kingulia-
Kutsiutaråt „son“-imik ilåinardlugo,
niviarsiarKatdlo ama taimatut 'kisiå-
nile „dottir“-imik dlavdlugo. tåssagoK
ima påsissariaKarpoK tåussuma ernera
imalunit tåussuma pania. kisiånigoK
Islandime kinguliaKutit taigutitut a-
torneKångifcdlat ateK kuissut kisime.
isersimanivtine alutorssaratdlaru-
gut ituata sunorseriatdlandssusianut.
nalunångilaK Islandime dnusugtunut
agdlåt sunorsineK atortorujugssugåt
erininarsingitsoK sunorsivitik kau-
ssarfingmingnit amoriardlugit kuv-
dlortik siårdluariardlugo iterssauma-
neranut kuissisinardlutik najussupat-
dlagtardlugit. pulaorfivta sunorsivine
inororsårupatdlåleKingmago ama nuå-
nårtiniardlugo nårisardluta sunorsi-
niarssarigatdlarujugut.
pulaugkavut nuåneraluawissut uva-
lissutdluinalerérmatigut ingerdlavig-
ssarputdlo Kanivingingmat nukingit-
såinalerpugut itåssalo Kujariardluta d-
likagånguavtinigdlo islandimiutut i-
nuvdluarKusseriardluta utimut aut-
dlardluta. unulerå Reykjavikimut a-
ipupugut uvdloK tåuna misigissaKalå-
vigsimavdluta.
tåuna Islandime tikerårnivtine asi-
amituarårput, pingårnerutitdlugo ig-
dloKarfit angnerssåt Reykjavik taku-
ssagssarsiorfigigavtigo. igdloKarfik
tåuna alutornartuvoK pisorKat nutåt-
dlo atautsikut nåpitagssaugamik, pi-
ngårtumik igdloKarfiup Kencane nu-
tåungitsortåne. avatåne igdlorssuit
nutåliat avdlanisutdle inarput tuping-
nartortaKaratik. unia Islandime inu-
sugtut nangmingneK igdluliortartut
arnanut agdlåt ikiutdlutik. taimåika-
migOK Islandime inigssaileKissoKångi-
laK. igdloKarfiup Kerxane igdlut pi-
soKarssuit nutåliarujugssuitdlo sani-
lerigtiterput. pisorKat ilåt isernarpoK
kalåtdlip Islandip universitetiane a-
tuartup ArKalorKap, Henrik Lundip
ilagsiartortdngmago atuaKatertik per-
siamiugOK Muamåt. tåuna tupingnåi-
nartumik inugsiarnerpoK Islandilo
Kianarnerardlugo. Muamåp inå piso-
Kaungårame majuartarfé inardlersi-
måput, sordlule inuata soKutigivat-
dlårnago. OKautigå igdlorssuatorKap
tåussuma ilå nakorsap sulivfigigå.
ArKaloraK ilisimassortaliutdlugo ta-
kornariaratdlarujaråtaoK silåinarme
nalunguartarfik åsit imeK kissartoK
iluaKutsiutdlugo suliaK. tamåne mé-
rarpagssuit nalunguarråput iliniartit-
sissoKardlutik, ilait pugtaKutinik Ki-
teruserdlutik. sila nigdleKingmåme i-
meK ailartorujugssuvoK. tåssalo erKU-
méKutå nalunguarråtorssudt kigdli-
nguåne apussua« kisime takoncuga-
me ikérnardluinardlune. uvfaliuna i-
meK agtoriaråine kissalårssuardliuna.
tåssångånit iserparput pisiniarfik
nerissagssanik tigorKaiginarKårdlune
akilissarfiussoK. niorKutai tamalerå-
Kaut, måko åma måne takomartari-
ungnaigkavut kiagtune nautitat banå-
nit, appelsinat, citronit ananasitdlo
aulångait. alutornarnerssaussutdle tå-
ssa arferup neKai, Kiporamerngit or-
ssutdlo Kerititat. tupingnartorsiaråkå-
taoK sårugdlit såtunguångordlugit pa-
nertitat plastikimik naKinilingmik ku-
ssanarKingnåmik pugkat. savautilig-
ssugamingme islandimiut savaminer-
nik niorKutigssautikingitdlat. arrå å-
måko savat niaKue Kupivdlugit pu-
jugkat Karasait atatitdlugit, unia ma-
martut.
savat neKait Islandime sarssakatao-
Kaut sutorniartarfingne sujumungit-
sugagssaunatik, unigssaitdlo ilikardlu-
arsimagamikik Katsutagssåungitdlat.
taissariaKarpordlo aulisagkiutdlarKi-
ssusiat, asume aulisagalingmiorssuit.
„Saga“me natåmartugara sujataK
mamåssusia nalisingilara agsutdlo
tugdlupunga 170 kronlnaKarmat, tå-
ssa Kavdlunåt aningaussaisa 15 kr.
nalingat.
Islandiminivne åma takornioratdla-
rujunga sorssungnerup nalåne Nung-
me iliniarfigssuarme iliniartitsissori-
simassarput Gudmundur Thorlåksson
pulaoravko. tåuna Thuleme ilisima-
ssagssarsiortunut ilauvdlune sorssuli-
gussaugame nunavtinut uninarpoK
AusiangnérKariardlune Nungmut ili-
niartitsissungordlune. måna Islandip
universitetiane seminarianilo iliniar-
titsissuvoK.
telefoneKåsangmat kalerriniardlugo
telefonit agdlagtuivfiåne ujaraluar-
dlugo nanisinaujungnaeravko igdlusi-
ssarfingme sulissut ilåt aperåra ikiu-
lårKuvdlunga. tauva aperaoK OKalu-
niagara ativingminik KanoK ateKar-
nersoK IslandimigoK .telefonit agdlag-

Reykjavikime igdlut ilåt Kaliamigut napassulik fjernsynlkut autdlakåtitsfssutip led-
ningeKarfinik.
""i s s -, ■
! * l 'r r *
ijj) i m 3
-> ■ Ti
■‘(Hi Ml -*trr¥t r .T: ipii pij X jiirt i hHI- ; # f WÆ&W&’ -r-TT i I'. W'm 'pfc - ai llKprPf i »Hl
Miss, jjbf
Kavdlunåt Islandime autdlartitaKarfiata igdIOtå Kaugdlorik kussanaKissoK.
torsimavfiåne kinguliaKutit sujugdli-
unagit inup ativia agdlangneKartara-
ne. åritdlume pitsiåinaK nanivarput
OKalQkavkulo nipå ilisarnardluina-
K30K.
inivnut iseriatdlarame tåssamiuna
Kavdlunåtsiavikasik, taimame pissa-
ravtigo. paitsungassoK ajornaKaoK na-
lomissortorujugssuarmik aperalune
tåssaunersunga „Juen“ — Jørgen —
akuerigavne pilerpoK ilisaringitdlui-
nardlunga, imaKa sule 18-inik ukiu-
ligtut takordlorsimagånga. igdloKar-
fiup avatikåniane igdluanut pulaor-
dlugit imågdlåt uvaliartoK Kanganit-
sanik nutartereKatigåka.
nalunångilaK islandimiut atugarig-
sfiKissut, tåssa tamarmik nåmagtunik
pigssaKardlutik atortorigsårdlutik nu-
nane inuligssuarnisut pitsorKingnik
nåpitagssaKarfiunatik, OKautigineKar-
tarpordlo Island inuit atautsimut i-
ssigisagåine silarssuarme nunanit av-
dlanit atugarigsårfiunerpaussoK. ta-
måna malungnarpoK Kinussartunik i-
nungnigdlo atissardlugtunik sujumu-
gagssaKångingmat. islandimiut kultu-
rimingnik OKautsimingnigdlo pingår-
titsissorujugssuput atuagkiortuming-
nik atarKingneKalutik ukiutdlo tamai-
sa atuagarpagssuarnik oKautsiming-
aiut naKitertitsissardlutik. islandimiut
taimarssuaK angussaKarsimåput nang-
mingneK inuiåussusertik tatigalugo
avdlat isumavdlutiginagit sujuarsar-
niarsimagamik, måssa nunartik inuv-
figiuminaipiångikaluartOK, sdlåinå nu-
navtinisutdle imåinåungitsungmat.
kulturip tungåtigut islandimiut Ka-
noK sujuarsimatigissut takunarpoK i-
ssigingnårtitsissarfigssuat National-
teatret Kimerdloravko. tupingnaKaon
inuiånguit taima ikigtigissut tåssa
200.000 sivnitsiåinardlugit amerdlå-
ssuseicartut anersåkut inunikut taima
Kagfasigtigingmata agdlåt nunane i-
nugtorssuarnisut itumik issigingnårtit-
sissarfigssuaKardlutik, nangmineK o-
Kautsisik atordlugit atuagkiortumig-
dlo suliåinik issigingnårtitsivfigissar-
tagkamingnik.
nipilerssorneruvtaoK tungåtigut is-
landimiut europamiunit avdlanit i-
norneningitsut påsivarput nipilersso-
Katigigssuit erinarssoKatigitdlo inuit
200 sivneKartut atautsikut tusarnår-
titsissut najuvfigigavtigik. inerssuaK
universitetip filmertarfianik taineKar-
tartoK tusarnårtitsivigåt, tusamårtit-
sivigtåta Kulå igalåminerssuamik k£-
parigsunik Kaperrangassunik pilersu-
gaK nipe akisuatdlarigpatdlårane å-
ssigingmik tusamersumik inerssuar-
mut tamarmut siaruartarsinaorKuv-
dlugo. misigissaK angeKaoK akunerit
mardlungajait erinarssoKatigigssuit
nipilerssortorpagssuitdlo tusarnågag-
ssiarssuaK atormåssuk. nipip tusarne-
Kissup inerssuaK tusarnårtorpagssua-
lik ulivkårångago sordlume Kimerdlu-
vut supuginartarai, takoråneKautdlu-
me arnarpagssuit anguterpagssuitdlo
åssuvfåtut tusarnårtitsissut issigalu-
git. pissariaKarmatdlume tusarnårtit-
sineK inermat erssårtåutunguput, eri-
narssortut sagdlersait arnat mardluk
nipilerssoicatigigssuitdlo akugtoKati-
gigsårissuat angut utorKassåK naussu-
nik kussanaKissunik tuniorarneKaler-
mata.
taimane unuk kalåtdlit najutugut
påsivarput inuiagtut patajaitsumik
sujumukåsagåine anersåK åma peKa-
taussariaKarmat. iluaKutaunaviångilaK
nunavtine måna pissutut sujumukar-
neK tusiagtumik timip pinaisigut i-
ngerdlåsagpat. tamatumunåkutaoK is-
landimiut mikingitsumik iliniarfigisi-
nauvavut.
Reykjavikimlnivtine takornariagka-
ma ilagåt Islandime itsarnitsanut ka-
terssugausivigssuaK. ilisimangnigdlu-
artumik ilitsersuissoKardlunga Kimer-
dloravko imågdlåt pigssarsivdluarpu-
nga agsutdlo alutorssardlunga. sujor-
nånguna savautigdlit 50-mguingmata
K’aKortume nåpikavko savautigdlit
KaerKusimassåt aussaK måna tikit-
dlugo Islandime præsidentiussup Ka-
tångussua Ragnar Åsgeirsson, nuna-
lerinermut tungassumik atorfilik. tåu-
ssuma tikitunga tusariaraminga ilag-
siartorpånga atuagkamigdlo tunivdlu-
nga Island pivdlugo norskisut atuag-
kiamik agsut soKutiginartumik. oKar-
poK uvdlut ardlåne katerssugausiving-
mut takornariartikumavdlunga, inu-
sugkatdlaramigOK tåssane katerssu-
gautit ilanik pigssarsiussissarsimaga-
me nalungitdluaramiuk.
sunauvfalume uvdlup ilarssua Ki-
merdlueKatigånga katerssugautinik o-
Kalugtutdlunga. tupingnaKaut islandi-
miutorKat peKutinik Kiperuivdlutik
pfnersåritdlarKigsimåssusé arnartaisa-
lo åssutaisa kussanåssusé. alutomar-
tutdlo ilagait Kangale Islandime bi-
Islandip ilå tikisarput nunavta kfmut sineriata KerKane igdloKarfingnisutdle mer-
KuisagtigaoK, kisiåne Reykjavikip ilå orpingnik pilutaersartunik orpiliagssanigdlo
fkussuivfigineKarsimavoK, åssilfssame takutfneKartutut portutigilerslnaussunik ku-
larnångilardlo ukiorpagssuit naujartorussårsimåsassunik.
26