Atuagagdliutit - 23.01.1969, Síða 10

pisussutit nunavta
ujaragsiutut nunavta misigssuissonarfiane pissortan direktør K.
Ellitsgaard-Kasmussen navsuiauteKartoK ukiune kingugdlerpå-
ne nunavtine augtitagssanik ujardlernermik
augtitagssaKarfingnik misigssuerKigsårnerme KivdlerissarneK åma nunavtine
atorneKalersimavoK.
Kaumat kingugdleK direktør H.
Tholstrup sujunersuteKarpoK Kalåt-
dlit-nunåne augtitagssanik misigssui-
nerup Danmarkime kikut tamarmik
aningaussaléKatauneratigut ingerdlå-
neKalernigssånik. direktør H. Thol-
strup isumanarpoK Kalåtdlit-nunåne
augtitagssanik misigssuinen takornar-
tat tigujartuinaråt, sujunersutålo isu-
maKartitariaKarpoK kajumigsåriner-
mik Kavdlunåt aningaussaléKataunig-
ssånik, pivfigssaugatdlartitdlugo.
Tholstrup isumaicarpoK augtitagssa-
nik misigssuinerme Kavdlunåt ani-
ngaussaléKataussariaKartut sapingisa-
mik piårtumik, tåssamigoK kingusig-
patdlålerérsugssaungmat augtitagssa-
nik navssårtOKarérneratigut taimaili-
ornialisagaluaråine. Tholstrupip er-
sserKigsarpå nalorninartoKartåinartoK
augtitagssanik ujardlernigssaK, nuna-
me tamåko tungaisigut sukumissumik
misigssuivfigineKarsimångitsume. su-
junersuteKarpordlo aningaussalissu-
taussugssat ingerdlåneKåsassut inung-
nit tatigissauvdluartunit.
OKauserineKartut tåuko tungaviga-
lugit pissutigssaKåsaoK månåkut Ka-
låtdlit-nunåne augtitagssanik ujar-
dlerneK Kimerdlulåsavdlugo. Kalåt-
dlit-nunåne augtitagssat pivdlugit i-
natsit folketingimit akuerineKarpoK
1965-ime upernåkut. tamåna sujoncut-
dlugo augtitagssanik ujardlerniarneK
pivdlugo aulajangersimassunik najor-
KutagssaKarsimångilaK. taimaingmat-
dlo OKautigissariaKarpoK inatsisip
tåussuma akuerssissutigineKarnera
Kalåtdlit-nunånut nutårdluinaussoK.
inatsisip akuerssissutigineKarnera su-
jorKutdlugo Kalåtdlit-nunåne augti-
tagssanik ujardlerneK ingerdlåneKar-
poK peKatigingnit mardlungnit Kalåt-
dlit-nunåne augtitagssarsiornermik
ingerdlatserérsunit, tåssa orssugiag-
sioKatigingnit åma Tunume augtitag-
ssarsioKatigingnit.
uvagut pissugavta?
isumaKartOKartåinarpoK Kalåtdlit-
nunåta KåKai tupingnåinartumik pisu-
ssutinik issertaKartut. åmame KåKar-
ssuit sermitaKångitsut avungarssuaK
siagsimassut Kimerdlordlugit taima
isumaKarKajånåsaKaoK. nunale ang-
nertorssuaK sunalunit tamatigut aug-
titagssaKarnigssånik ilimanartångilaK.
apemutaussorme tåssa KéKat KanoK
issikuat, KanoK pisoKautigissusiat sa-
naneRautåtdlo.
igdlua’tungåtigutdle ama Kalåtdlit-
nunåne augtitagssaKarsinaunera ku-
larineKartarpoK, OKartoKartardlune
månamut Kalåtdlit-nunåne sut augti-
issertai
tagssaujungnartut tamarmik navsså-
rineKarsimagaluartut sungingåramig-
dle iluaKutiginiarneKarsinaunatik. tai-
male isumaKartarneK, imaKa nauk
taimåisorinåsångikaluartoK, pingåruti-
lerujugssuvoK. tåssame nuname su-
milunit augtitagssat åssigingitsorpag-
ssuit navssårineKarsimagpata pissu-
sigssamisuginarpoK aperisavdlune sok
tamåko iluaKutiginiarneKarsimångi-
nersut. nuna nangmineK pissunerame,
imalunit uvagut nangmineK? Kalåt-
dlit-nunåne åssigingitsorpagssuarnik
augtitagssaKartoK ugpernarsineKarsi-
mangmat KimagsautigssauvoK sule
angnerussumik ujardlerniarnigssaK i-
ma erKarsardlune: angnikitsunik pe-
Karérame angnertorssuarnik peKå-
ngitsornaviarsimångilaK. taimåitumig-
taoK aperKutåusaoK augtitagssat ug-
pernarsiniarnigssåt. — 1965-ime aug-
titagssanik inatsisip akuerineKarnera-
ta kingornagut pingårtumik canada-
miut peKatigit soKutigisimavåt Kalåt-
dlit-nunåne augtitagssanik ujardler-
neK, isumaKartariaKarpordlo ujardler-
neK tamåna sule nåmagilersimångikåt,
tåssame misigssuinertik sule taimaiti-
simångingmåssuk.
uliasiorniarråtut
ukiut Kavsinguåinait Kångiuput aug-
titagssanik inatsisip akuerineKamera-
nit. ujaragsiumutdlo nuånersuvoK ta-
matuma kingorna ineriartorneK pisi-
massoK takusavdlugo. augtitagssarsio-
Katigigpagssuit Kalåtdlit-nunåne aug-
titagssanut tungassumik misigssuinig-
ssaK asulérnerinaussugssatut issigiisi-
mångilåt. tamåko amerdlanerssait
Danmarkimitutut agdlagtorsimagalu-
arput nuname avdlamiunitdle ani-
ngaussalivfigineKarsimavdlutik. sine-
riak atuardlugo Kujatånit avangna-
mukaråine misigssuivfik sujugdleK ti-
kitariaKarpoK Narssap erKåne. tamåne
Dansk Svovlsyre- og Superphosphat-
fabrik misigssuivoK augtitagssanik Ka-
Kutigortunik. åmale OKautigissaria-
KarpoK tamåna uranimik, thoriumimik
åma beryliumimik ujardlernerme nå-
lagauvfik aningaussaléKatausimassoK.
K’aKortup Ivigtutdlo akornat åma ca-
nadamiut misigssuivfiginiarpåt kisalo
K’eKertarssuatsiait erKåt taimatutdlo
Nup Påmiutdlo akornat canadamiunit
pilerigineKardlune ujardlerfigssatut.
tamatuma ilåniput kromeKarfit, u-
kiut ardlaKångitsut Kångiutut navsså-
rineKarsimassut Kalåtdlit-nunåta uja-
ragsiunit misigssuissoKarfianit. avang-
narpasingnerussume Nup Manitsuvdlo
akornåne orssuiagssioKatigit ukiut ar-
dlaKalersut pencigsårtumik misigssui-
simåput. K’eKertarssuaK Nugssuardlo
canadamiunit pilerigineKarput, taima-
tutaoK soKutigissaralugo K’eKertar-
ssup timå K’asigiånguit nalånit avang-
namut avane tJmånap suvdluane
„Ingile K’ernertoK" tikitdlugo. Uper-
naviup avangnånguanit avdlorniussat
avangnamukartut 74,5 tikitdlugo cana-
damiut peKatigit kigsautigisimavåt å-
liasiorfigssatut.
Tunume Scoresbysundip erKåne
Nordisk Mineselskab ujardlersitsivoK
augtitagssanik — aKerdlumik molyb-
dænimigdlo navssåjorérsut saniatigut
avdlanik peKåsasoralugo.
taimatutaoK OKautigissariaKarpoK u-
liasiortitseKatigit Kavsit soKutiging-
måssuk — K’eKertarssuaK Nugssuar-
dlo uliaKarnigssånik ilimagtnarnagit
— åmale Kitåne tamarme tåssa Au-
siangnit Nunap Isuanut imap narKane
uliamik ujardlernigssaK.
Kalåtdlit-nunåne ministereKarfiup
tungånit sule aulajangerneKångilaK
peKatigit sut akuerineKåsanersut ulia-
mik ujardlernigssamut. taimågdlåtdle
OKautigineKarsinauvoK måna uliasior-
titseKatigit Kulit migssåinitut Kalåt-
dlit-nunåne uliamik ujardlerniarssa-
ringmata.
tamåssa 1 milliard kr.
ukiut taima ikigtigissut inatsit ator-
simagaluartOK soKutigingningnerup
suliniarneruvdlo angnertusiartupilor-
simanera erKarsautigisagåine angu-
ssarissaussut nåmagisimårtariaKar-
dluinarput. måssa augtitagssanik piåi-
sagåine ingminut akilersinaussunik
sule navssårtOKångikaluartOK, taimåi-
toK ukiut tåuko pingasut ingerdlane-
råne pingåruteKardluinartunik angu-
ssaKartoKarsimavoK, tåssame ujardle-
Katigit Kavsit ukiut tåuko ingerdlane-
råne Kalåtdlit-nunåne KåKat pissusi-
nik tungaviussugssanik påsissaKarsi-
mangmata taimalo sujornatigornit na-
jorKutagssaKarneruvdlutik ujardler-
KigsårneK ingerdlåsinångorsimavdlu-
go. sulinikutaoK påsineKarsimavoK
augtitagssat pivdlugit inatsit 1965-ime
atulersoK ilåtigut avdlånguteKartita-
riaKartoK, tamånalume suliarineKar-
tugssauvoK folketingime. avdlångute-
Kartitsinigssamik tamatumalo pissa-
riaKarneranik isuma ilåtigut pilersi-
mavoK Cmånap avangnåne kangiane
„Ingile K’ernertoK“-me navssåt aKer-
dloK zinkilo pivdlugit. tamåne augti-
tagssaKarnera ujaragsiut ilisimarérsi-
mavåt sorssungnerssuaK kingugdleK
autdlar.tingikatdlarmatdle, aitsåtdle u-
kiune kingugdlerpåne privatimik aug-
titagssarsiOKatigit tamåna misigssuiv-
figilersimavåt ugpernarsineKarérsima-
vordlo augtitagssaKartoK 2,5 mili tons-
imik, 1 milliard krunit sivnerdlugit
nalilingmik. misigssuerKigsårneK sule
ukiut ardlagdlit ingerdlåneKaratdlå-
saoK piailernigssaK aulajangivfigine-
Kångikatdlartitdlugo.
måssa ukiune kingugdlerne Kalåt-
dlit-nunåne augtitagssanik ujardler-
neK ingerdlåneKardluarsimagaluartoK
tamatumingalo soKutigingningneK
angnertusiartuinaraluartoK, taimåitoK
OKartariaKarpoK ujardlerneK sule nå-
maginartumik ingerdlåneKalersimå-
ngitsoK. ujaragsiut tungånit ajomar-
torsiutit åssigingitsut misigssuivfigi-
ssariaKarput. månåkut privatimik u-
jardleKatigingnit misigssuivfiussut pi-
ukunartutut torKarneKarsimåput Ka-
låtdlit-nunåta ujaragsiunit misigssui-
ssoKarfianit. ujardlernerup angnertu-
nerulernigsså pissariaKarpoK, månå-
kutdlo aningaussalissutaorérsut peKa-
tigitdlo avdlat autdlarnertarumårtut
tapersersortariaKarput.
Canadap pissuseKatå
augtitagssanik ujardlernerup KanoK
kinguneKarsinaunerata pingåruteKar-
nera ukiune kingugdlerne Kalåtdlit-
nunåne inutigssarsiutitigut såriarfig-
ssat pivdlugit OKatdlitarnerne angner-
tunerujartuinartumik sujorniuneKar-
talersimavoK, tåssame inutigssarsiutit
pingårnerssåt aulisarneK ajornartor-
siuteKalersimangmat. tamatumunga
tungatitdlugo pissariaKarpoK sapingi-
samik isumavdluamiarnigssaK Kalåt-
dlit-nunåne augtitagssanik navssår-
dluartoKarnigssånik, isumavdluardlu-
nime malartaiserdlune ujardleråine
navssårnigssaK aitsåt ilimanarsinaung-
mat. erKaimassariaKarpoK uvdlumikut
silarssup ilaine amerdlaneme imai-
liatdlangnerinåkut augtitagssanik nav-
ssårneK ajornarsisimangmat. månåkut
amerdlanerpåtigut navssårtOKartar-
poK angnertorujugssuarmik sukumi-
ssumigdlo nutåliaussunik tamanik a-
tortOKardlune ujardlernikut aitsåt, ki-
salo amerdlanertigut amerdlaKissunik
aningaussalissuteKarnikut.
pingårtumik erKaimassariaKarpoK
uliamik ujardlernerme aningaussarpa-
rujugssuit atortariaKarmata Kivdleri-
ssaKåtåmerme. augtitagssanigdle åssi-
gingitsunik ujardlernerit taimator-
ssuaK aningaussartuteKångikaluardlu-
ne ingerdlåneKarsinåuput, taimailior-
toKaratdlåsaordlume åma Kalåtdlit-
nunåne. pingårpordle påsisavdlugo a-
ningaussat angnertungitsut ujardler-
nerme atusagåine KanoK kinguneKa-
rumårtoK. sordlo Kalåtdlit-nunåta Ki-
tå augtitagssanik ujardlerfigineKarsi-
nauvoK ukiumut 1—2 miil. kr. ator-
dlugit imalunit tåuko inordlugit. tai-
mailiusagåinile ukiut 15—20 Kångiu-
neråne aitsåt ujardlerfik navssågssa-
mik ilimanartuerutivigsutut issigissa-
riaKalisaoK, imaKalunitdle augtitagssa-
mik navssårfiusimåsavdlune. torårsiv-
dluåsagåine aningaussarpagssuarnik
pinagtågssaKarpoK Kalåtdlit-nunåne
aningaussarsiornermut dluaKutaussug-
ssanik. canadamiut Kalåtdlit-nunåt
soKutiginartingmåssuk påsineK ajor-
nångilaK tåssame Kalåtdlit-nunåt Ca-
nadalo KåKamik pissusisigut åssigé-
Kingmata, Canadamilo aningaussat i-
sertineKartartut pingajorarterutait
sivnerdlugit augtitagssarsiornermit
pissarmata.
augtitagssat pivdlugit inatsit ilåtigut
sujunertaKarpoK privatimik suliniar-
tut sapingisamik kajumigsisineKamig-
ssånik ujardlemiarnigssamut. tamatu-
manile apencutaussoK tåssa autdlar-
niutaussumik ujaragsiutut nunap åssi-
liornerup ingerdlåneKarnigsså Kalåt-
dlit-nunåta ujaragsiutut misigssuisso-
Karfianit, nålagauvfiup akiligånik. ta-
matumunga atatitdlugo taineKarsinau-
vok danskit nålagauvfiat 1946-p ki-
ngorna 30 miil. kr-nik aningaussalisi-
mangmat Kalåtdlit-nunåne ujaragsiut
misigssuineråne atugagssanik. tamatu- >
munåkut anguniarneKartoK tåssa pri-
vatimik augtitagssanik ujardlemiat
sapingisamik tutsuviginartunik tunga-
vigssaKalersiniarnigssåt sume ujardle-
råine navssågssamik ilimanartoKarsi-
nauneranik.
tamanlput 1 milliard krOnit. tåssa Umånap suvdluane KåKaK augtitagssaKar
„fngile K’ernertoK‘‘.
Fra 1 til 5,5 tons nyttelast
(2 tons nyttelast på lille kørekort)
HANOMAG vare- og lastvogne leveres i flere hundrede
modeller. Lukkede varevogne med rumindhold fra 6,3 m8
og opefter. Ladvogne op til 2,5 m ladbredde og 7 m længde.
Benzin- elL dieselmotor fra 55 til 120 hk. — HANOMAG’s
store succes skyldes bl. a. førerhusets omfattende udstyr og
komfort, sikkerhedsudstyret, vejbeliggenheden, lasteevnen,
økonomien og allermest kvaliteten. — Priser fra kr. 13.965
ekskL moms og levering.
HANOMAG
Aut. forhandler
Asger Simonsen . Industrivej 9 . 4652 Hårlev
Telegramadresse: KVIKMEKANIK HÅRLEV
ujaragsiQt nunavtl-
nut tångassunik
misigssuissoKar-
fiåne pissortaK, di-
rektør K. Ellits-
gaard-Rasmussen.
10