Atuagagdliutit - 23.01.1969, Síða 19

inungnik eKitertitsineK tuaviutdle
suliagssat landsrådip katerssunerine
sarKumersineKartuartartut sulilo år-
KivfigineKarsimångitsut ilagåt, Kalåt-
dlit-nunåta inuinik nunaKarfingnut i-
kingnerussunut katerssortitsiniarner-
mik aperKut. aperKut tåuna angutit
akornåne oKatdlinermik pilersitsiuar-
tuvoK, ajoraluartumigdle isumaKør-
narpoK inungnik katerssortitsiniarne-
rup isumå navsuiarneKarKalårpatdlår-
simassoK. atuagårånguaK ajungivigsoK
„nunaKarfingmit igdloKarfingmut",
Kalåtdlit-nunåta ministeriaKarfiata
kalåtdlisut Kavdlunåtutdlo sarKiimer-
sisimasså erKåisångikåine, landsrådip
atautsimissutai, påsisitsiniarnermik
angnerussumik pigssarsiagssaKartitsi-
ngikaluartut, atuartartutdlo A/G-ikut
avisérKatigutdlo agdlagait 'kisimik na-
jorKutariniarneKarsinåuput.
OKautsit tugdliutut påsineKåsångit-
dlat suliagssap tamatuma påsiuminai-
kulugtup tamåkissumik navsuiarniar-
neranut, kisiånile OKatdlinermut aut-
dlarniutauniåsagaluarpoK. OKatdlineK
ima i angnertussuseKartigissariaKarpoK
akissugssauvdlutik OKartugssaussut —
landsråde grønlandsrådilo — atautsi-
igdluliorfigssap aké
tunississup utertipai
igdluliorfigssat akisunårdlugit tuni-
niarneKartamerat Atuagagdliutit su-
jorna augustip autdlarKautåne sang-
misimassai mana pisissup tunississuv-
dlo akornåne aningaussatigut isuma-
Katigingissutaunerat nåmagsineKar-
POK.
tunississup, sujornatigut Nungme
kæmnerip agdlagfiane fuldmægtigiu-
ssup, aningaussat iluanårutigisimassa-
.ne pisissumut utertisimavai, taimalo
aningaussat tungåsigut isumaKatigi-
ngissutait taimatut inårsameKarpoK.
aperKutdle tåuna tamåt atautsimut
issigalugo sule nåmagsivingilaK. Kø-
benhavnime misigssuinerit inersima-
lerput, sulile aulajangissoKarsimångi-
lan tamåna pivdlugo Kanos pissoxa-
rumårnersoK.
perdlerornermik
toKussuteKartut
inuit 637 nunane 92-ine najugagdlit
1967-ime Kingmit perdlerornerånik to-
KussuteKartut persingnigssamik isu-
magingningniasatigit silarssuarme ta-
marme pesatigigfiata WHO-p nalu-
naerutåne tainesarpoK. perdlerorner-
migdle toKussutexartut nalunaerutigi-
nesartunit tatdlimariåumik imaKalu-
nit Kuleriåumik amerdlåssuseKåsanga-
tineKarput. 1966-ime perdlerornermik
toKussutesartut 699-iussut nalunaeru-
tigineKarput. nunat 92-it WHO-mut
nalunaerutesartut ilaisa 63-it nalu-
naerutigisimavåt Kingmit perdlerome-
rånik nåpauteKarfiuvdlutik. 1967-ime
inuit 560.000 migssiliortut perdleror-
nermut akiussutigssamik kapinesar-
put umassunit perdlerornermik nå-
pautilingnit tunitdlangneKarsimasori-
nesartut.
mut årKissutigssamik angussasarsi-
naussungortiniåsavdlugit.
uvavnut autdlarKausiutigisavdlugo
aj ornånginerpåj usaoK Kalåtdlit-nunå-
ne inungnik esitertitsiniamerup pit-
saoKutai taersasavdlugit. sujugdler-
mik oxatdlisiginiéngilåka igdlosarfit
savsit eKiterfiutineKåsanersut, tai-
mågdlåtdie atautsimut esitertitsiniar-
nerup isumå erKartorumavdlugo.
inuit cxitertitaunerisa pingårutait
sarKumersineKarsinåuput, imasa er-
KumigineKarsinaugaluartumik, tai-
mågdlåt suniutigisinaussai tikuartar-
dlugit, tåssa ajornartorsiuterpagssuit
inuit siåmarsimavatdlårnerisigut pi-
ngorartuartut erssersiniardlugit. nalu-
ngilarput uvdlumikut Kalåtdlit-nunå-
nut tamarmut uvdlut nutåt atortorig-
sårutait atulersisinaunagit nunaKar-
fingnut. mingnernut, tamåna pissute-
Kångilas taimailiorusunginavta, kisiå-
nile pissutsit aningaussatdlo pissuti-
galugit taimailiortOKarsinåungingmat.
nunasarfingnut mingnernut uvdlumi-
kut atulersineK ajornasaut persing-
nigssamik sulivfeKarfit nutåliaussut,
atuarfeicarneK pitsaussoK, inutigssar-
siutit tamalåt, iliniartitaunes uvdlu-
mikumut nalersutoK il. il., pissuserdlo
tamåna avdlångortines ajomaKaoK.
sok taima pissoKarsinåungila? pissu-
tigalugo nunasarfik aulajangersumik
amerdlåssusilingnik inoKartariaKar-
mat sulivfeKarfit pissusigssaK ersor-
dlugo ingerdlånesåsagpata.
erKarsauterssoriarta: inuiasatigit
atautsit Kanos amerdlåssuseKartaria-
sarpat inugtaussut nåmaginartumik
sulissuneKåsagpata? imalunit avdla-
tut OKautigalugo: nunaKarfingme inuit
Kanos ikigtigissariaKarpat, inuiaKati-
git ingerdlatineKarnigssåinut sulissug-
ssaKartitsisavdlutik?
uvagutdlo inuiaKatiginguatut inger-
dlavdluarumanivtine sut kigsautigi-
ssatut erKarsautivtinitipavut? „pissut-
sit“ sut atortariaKarpat piumassavti-
tut inuniarumavdluta? tamåkissumik
taiguinigssaK ajornaKaoK, Kularna-
Kaordlo tamarmik éssigiginarnik piu-
massaKåsassut sordlit pissariaKarne-
runerinut, misilériartale:
1. atuarfeKarfik nutåliaussoK, tai-
mailivdlutik mérKavut ajungitsumik
amerdlanerussunigdlo KinigagssaKar-
dlutik iliniagaKarsinautikumavdlugit
sujunigssame napatisinaorKuvdlugit
2. inusugtunut atuarfik inersima-
ssunigdlo iUniartitsineK åmåtaoK pi-
ngitsorneKaxsinåungitdlat.
3. nåpar simaveKarneK pitsaussoK,
perulugtunik suliaringnigfiutigisi-
nauvdlunilo pemingnigssamik suli-
ssut ikiortigalugit perKingnigssamut
tungassunik iliniarfiusinaussumik.
4. ikiorsissarnermut sulivfeKarfik
tåussumungalo tungassut pigissaria-
sarpavut. vuggestuit, bømehavit, ung-
domsklubit il. il. pissariaKardlugitaoK.
åmalo kommunimit ingerdlatitauneK
pissariaKavigsoK pingitsorsinåungilar-
put.
5. ingnåtdlagissiorfik åma imeKarfik
avdlatutdlunit nalerioitumik imeKar-
titsiniameK nunaKarfingne mingnerne
kigsautiginartineKarsinaugaluarput, i-
nuiaKatigingnilo nutåliaussune pingit-
sorneKarsinaunatik.
6. atautslmorutagssat: agdlagkeri-
ssarfik, radiosarfik, mitarfik, filmer-
nuna kiap pigå
Kalatdlit-nunane nunap kimit pigineitarnera Østre landsretime
aulajangivfigineKartugssångorpoK
ivsåkune Narssame nunamineK piv-
dlugo agssortuneKarsimavoK encartu-
ssissutdlo avKutigalugit kiap piginerå
aulaj angl vf iginesardlune. Kalåtdlit-
nunåta landsretiata nålagauvfik lands-
høvdingimit sivnissuvfigineKartoK er-
Kartupå sujornatigut niuvertorusiusi-
massoK Frederik Høegh, Narssas, aki-
livfigissugssångordlugo 4000 kr-nik
junivdlo 15-iånit 1968 procentinik 5-
inik ernialerdlugo akiligagssångordlu-
go. igdlersuissune inatsisileritoK K.
Koefoed- Petersen, Nuk, isumasioriar-
dlugo Frederik Høegh aulajangerpoK
erKartussut tåuna Danmarkime Østre
landsretimut suliagssångortiniardlugo.
Nungme landsretime aperKutip ta-
matuma suliarinerane Koefoed-Peter-
sen sarKumiussinermine OKarpoK,
1944-me nunaut 10.000 km-isut ang-
nertussusilik Frederik Høegh-ip K’a-
Kortume nunalerivingmit pisiarisima-
gå. nunamineK tåuna savautigdlit ta-
matuma erKånitut ivigartarfigissarsi-
mavåt nangmingneK kivdlordlugit pa-
nerserdlugitdlo, kisiånile nunaleri-
vingmut akiligagssarissardlugit pisia-
tut, tamåna savautigdlit tungånit na-
magigtaitdliutigineKarsimavoK. taima-
nikut landsfogede Eske Brun nalunae-
rasuautikut atåssuteKarfigeriardlugo
nunalerivfiup nunaut tåuna tunisima-
vå. Eske Brun-ip akuerssinerminut tu-
ngavigisimavå Kujatåne nunap nau-
titsivigtut atorneKarnigssånik 1929-me
aulajangersagaK. Frederik Høegh-ip
nuna nunalerivingmut 232,73 kr-ler-
dlugo pisiarisimavå.
Koefoed-Petersen isumaKarpoK Fre-
derik Høegh pissutigssaKardluartoK
nunåumik pigingnigtutut ingminut
nautsorssutisavdlune. aulajangersagaK
maligdlugo nuna naggorigsagagssaK
a kilersitdlugo tuniuneKartarnigssånik
perKussuteKångilaK. taimåikaluartor-
dle nunaleriviup nuna tunissatut naut-
sorssutiminut ilångusimavå, inatsisile-
ritoK sarKumiussinermine OKarpoK.
Nungme landsretime piumassarissa-
misut Frederik Høegh Østre landsret-
ime piumassaKarniarpoK, tåssalo nåla-
gauvfiup akuerssissutigisagå nuna
tåuna 10.000 kvm-iussoK nangmineK
pigissarigine, tigunigssånutdlo Høegh-
imut taorsissuteKåsassoK 8.137 kr-nik
junip 15-iånit ernialerdlugit tuniu-
ssagssanik.
8.137 kr. tåuko tåssåuput nunap pi-
nesartup iluarsartutarnerane aningau-
ssar.tutitut nautsorssorneKarsimassut,
nautsorssusiorneK tåuna GTO-p su-
liarisimavå.
Høegh-ip igdlersuissuatalo piuma-
ssariniarpåt nålagauvfiup aningaussat
tåuko tainesartut akilisagai.
-den.
tarfik, sutorniartarfit, taxat, akunitar-
fit åssigissaitdlo.
7. inutigssarsiornen! tamavta isuma-
satigissutigisinauvarput tamåna ilåu-
ngitsortugssåungitsoK. inutigssarsior-
nerdle nutåliaussoK sunauva. aulisag-
kerivinaussariaKångilaK ukiup inger-
dlanerane aulisagkanik tarajorterivi-
usinaussoK angatdlatérKat imame er-
Kamingnitumit tikiussarissainik. åma-
lo niuvertarfinaussariaKångilaK nior-
Kutigssanik atorfigssaKartitanik ilå-
nériardlune tikisitsissartoK. inutig-
■ssarsiorneK nutåliaussoK inuniarner-
mik tamavta piumassavtinut tungavi-
ussugssaK OKalugtuariniåsavdlugo a-
jornakusungåtsiarpoK, åssigingitsor-
pagssuarnik katitigaugame, sulivfig-
ssuaK autdlartissutigeriartigo. fabrike
ingerdlasinåungilaK sigssiugaKångig-
pat imalunit usilersuissarfeKångigpat
amorutitalingnik. ingerdlasinåungilar-
dlo ukiup uvdluisa amerdlanerpårtai-
ne aulisagarpagssuarnik suliagssaKar-
tineKartuångikune. tamatumane auli-
sariutit atortariaKarput, aulisariutit-
dlo sigssiugkat, iluarsaissarfit, siku-
liorfit, taKuagssarsiniartarfit uliausi-
vit il. il. pissariaKartipait. kisalo niu-
vertarfingnik nåmagtunik pigissaKar-
tariaxarpugut, tåukulo Kuerssuamik
atorfigssaKartitsiput — aningaussavut
atorsinaujumavdlugit pissariaKartitåi-
navtinungitsoK åmalo nionrutigssanut
avdlanut piumassavtinut. tamåko sa-
naneKarnigssånut avdlångutsailiornig-
ssåinutdlo sanassut pissariaKartipa-
vut, agssartugagssanutdlo bilinik i-
ngerdlatitsissut pingitsorsinaunagit.
aningaussanigdlo sivneKartusagalua-
ruvta atorniartariaKalisaguvtalunit
sparekassit aningausserivitdlo pissari-
aKartisavavut.
inuime Kavsit nuname sulissoriniå-
savavut sulivfeKarfit tamåko tamaisa
ikiunigssamut piarérsimatiniåsavdlu-
git, åmalo autdlartitat akisoKissut
kisisa isumavdlutiginiåinarnagit? ki-
sitsiliornigssaK ajornakusoKaoK, misi-
lériaruvtale påsisavarput aulisariutine
inugtaussut igdloKarfingmik pilersui-
ssut saniatigut inoKutigiarånguane
kigsautigissavtitut ingerdlatikuma-
ssavtine inuit inersimassut 1000 siv-
nerdlugit atorfigssaKartisavavut. iner-
simassutdle tamarmik pivfigssaK ta-
måkerdlugo sulisinaussångitdlat, u-
torKait nåparsimassutdlo, avdlat a-
ngerdlarsimavfingme sulissut avdlat-
dlo avdlanik patsiseKardlutik sulisi-
nåungikatdlartut ilångutisagåine ig-
dloKarfik inersimassunik 1500 mig-
ssåine inoKartariaKarpoK ingerdlatsi-
neK tamåkissumik iluaKutiginiameKå-
sagpat. inersimassutdle KitornaKartar-
putaoK, Kalåtdlit-nunånilo nalingi-
nauvoK mérKat inersimassunit amer-
dlanerussarnerat, taimailivdluta ig-
dloKarfinguavtine 3000 sivnerdlugit i-
noKaleriatårpugut 1
ikisitsisitdle uko ugpernarsautig-
SKI
Vort store illustrerede vinter-
sportskatalog tilsendes^lScåtis.
Kataloget omfatter..bl-MMQ r-
skellige-SlågS ski slags , ski-
stave
SU
iiir
timiSutinut ka ia-
loge^i^^^^^nalik akeicån^t-
sumik p^i^%eKarsinauvoK.
maisa ilagait^i^orautit åssji
ngitsut 30-t, ajåuljjssat arf:
mardluk, singers amt. '^SneK-
pingasut, kamigpait sisc^pjit
Kulit, tissat atoretugssaitdlo na-
linginait
Nørregade 36
KØBENHAVN K.
Telegr.-adr.: Lerchesport
ssåungitdlat, tåssa Kalåtdlit-nunåne
nunaxarfit 3000 inordlugit inorarunik
ingmingnut napatisinåungitsut. tunga-
viginiagkatdle pingårnerssåt ersser-
KigdluarpoK: inuniarnerme atortorig-
sårutit ingminermut mérKanutdlo i-
luaKutigitiniaråine, tauva tamåko nu-
naKarfingne mingnerussune pineKar-
sinåungitdluinarput. KulamångilaK
Kalåtdlit-nunåne nunaKarfit tamar-
dluinarmik ingnåtdlagissiorfiliorne-
Karsinaugaluartut vuggestuilerneKar-
sinaugaluartutdlo, taimailiornigssardle
akisuvatdlåsaoK isumardlo piviussu-
ngortineKarsinaunane.
inuit eKitertitaunigssånut pissutigssa-
viussut pingårtup åiparå Kalåtdlit-nu-
nåne sulivfeKarfit amerdlaKissut ilua-
nåruteKarfigineK ajornartarmata nå-
lagauvfingmitdlo tapivfigineKartuar-
tariaKardlutik, sordlo pissariarartunik
pajugtuineK. nålagauvfiup amigarto-
rutigissartagai angnikitdlilerneKarsi-
nåuput inoKarfiussut ikililerivfigine-
Karpata, nålagauvfiuvdlo tapiutigi-
ssartagai migdlisineKartugssatut isu-
maKarfiginångikatdlarmata inuit exi-
tertitaunerisigut aningaussat sipårne-
Karsinaussut nunaKarfingnut sivneni-
tunut atorneKarsinåusagaluarput. isu-
maKarpunga, nålagauvfiup inuit nu-
naKarfingnut ikingnerussunut kater-
ssorniarmagit pissuteKångitsoK ani-
ngaussanik sipårniarame, kisiånile a-
ningaussat nålagauvfingmit atugag-
ssångortineKartartut sapingisamik a-
merdlanerpånut iluaKutautikumav-
dlugit. landskasse åma taimatut pi-
niarssarivoK.
inutigssarsiutit ingmikut itut, sor-
dlo savauteKamex piniartunerdlo er-
Kåisångikåine, tåukume atautsimut
eKiterpatdlåmeK ajornarput, tauva i-
sumaxarpunga tuaviutariaKalersoK i-
nuit nunaKarfingnut ikingnerussunut
katerssortineKarnigssåt. katerssorfig-
ssatut piukunartut Kavsiusanersut o-
KautigineK ajornarpox, oxariaruvtale
aulisarneK inutigssarsiutit pingårner-
ssaralugulo aningaussarsiornikut tor-
KaviujumårtoK, inutigssarsiutdlo ta-
måna tapi vf igiteru j ugssuartarnane
ingminut napatisinaulisagpat åmalo
nunarssuarme akigititaussut angner-
tunerussumik pitsångortineKåsagpata
pissariaKardluinåsaoK sulivfigssuit a-
ngisorssuångordlugit sananigssåt Ka-
låtdlit-nunåne pissutsinut nalerKiuti-
narnagit nunatdle aulisamermik inu-
tigssarsiuteKartut ugtutait najorruta-
ralugit sulisinåussusilerdlugit. taimai-
livdlunilo sume najuganarnigssarput
inutigssarsiutit ingerdlatitauneråne a-
ningaussartutit aulajangertugssångu-
savåt. isumaKångilanga nerpingnik
sulivfit mikissukutårtut uvdlumikut
ingmingnut akilersinaussut, taimåisa-
gunigdlo mingnerpåmik aulisagkat
25.000 tons ukiumut suliarissariaKar-
tåsavai ukiup uvdluine 200—250-ine.
taima angnertutigissumik suliagssa-
Karsinaunex ajornarpox igdloKarfit
sulivfigssuaKarfiussut 8.000—10.000-
init ikingnerungitsunik inoKångigpata,
tåssalo uvdlumikut Nup angissusianit
anginernik.
isumaliut tåuna atorsinåusagpat
tauva Kalåtdlit-nunåne igdloKarfit
3—4-inait pissariaKåsåput, savaute-
KarneK piniartunerdlo erKarsautigina-
git.
taimatutdle inungnik eKitertitsini-
arnigssaK piviussungortineKarsinåu-
ngilaK, isumaKarpungale sujunigssa-
me nugtertitsinigssame aningaussati-
gut iluanårfigssaunerussut nautsorssu-
tigineKarnerulisassut. tamatumunga
åssersutigssauvdluarpoK K’utdligssat
sujunigssånik OKatdliseKarneK, tama-
tumane ukiumut amigartorutigineKar-
tartut sujunigssamilo isumavdluarnå-
ngissusia nugtertitsinerme aningau-
ssartutigssanut nalerKiuniarneKarsi-
mavdlutik.
ersserKigsartariaKarpoK inuiait ka-
låtdlit Danmarkimit atortugssat Ka-
låtdlit-nunåta inerisarneKarnigssånut
atugagssat pissartagai sapingisamik
atordluarniartariaKarmatigik. ani-
ngaussat avguatårneKåsångitdlat —
aningaussalissutigineKåsåput — tai-
mailivdluta Kalåtdlit-nunåne tamar-
me åssigigsineKancuvdluta, kisiånile
pineKarKuvdlugit. kinalunit nangmi-
neK nunagerusutamine najugaKarsi-
nauvoK, kisiånile inuiaKatigingnut
piumassaKåsagune inuiaKatigit ang-
nertupilugssuarmik aningaussartortit-
dlugit aitsåt anguneKarsinaussumik,
tauva piumassarissax nåmagsineKar-
sinåusångilaK. kinalunit nangmineK
pissutigalune, kinguågssane pissutiga-
lugit inuiaxatinilo pissutigalugit nu-
naKarférxat sujunigssaxångitsut Ki-
måtariaKarpai. taima pissoKartuartar-
simavoK ukiune tusintilingne, uvdlu-
mikutdlo taimailiorKigtariaKarpugut.
nugtertitdlune ajornartorsiutigssaKar-
nartaKaoK, pissusitOKaussutdlo iperåi-
narneK ajornartaKaut, inuiaKativutdle
piarérsimåput ikiu'kumavdlutk ani-
ngaussåinåungitsunik åmale sulinikut.
taimåitumik: Kå inungnik eKitertit-
sineK piårnenpåmik autdlartitigo ! ! !
Kaj Narup
Musikhuset
ALGADE 27 — VORDINGBORG
Grammofonplader
oxalugtartup nOtai
Harmonikaer
suputaussat
guitarit
Guitarer
Mundharmonikaer
Kanerssorissat
Alle ordre ekspederes
omgående
piniagkat tamarmik erninavik
nagsiuneKåsåput
Forlang gratis katalog
katalog akeKångitsoK
piniarniaruk

19