Atuagagdliutit - 26.06.1969, Qupperneq 5

»suliartorasuartitagkat«
igdloitarfik kalåtdlit inutigssarsiutaisigut ajornartorsiuteKar-
toK nunaKarfingnit avdlanit aggersitanik sulissoKartarpoK igdlo-
Karfingmiunilo sulivfigssaerusimassoKartardlune — taimalo au-
lisagarsiagssarpagssuaraluit kigdlilersorneKarsinaussardlutik
kalåtdlit tunissagssiomikut inutig-
ssarsiutåta — aulisarnerup — ajomar-
torsiutai navsuiamiåsavdlugit ajorna-
kusortorujugssuvoK, suna ajøKutau-
nersoK, sok tunissagssiorneK angnikit-
dliartuinartoK. oKatdlisigineacartutdlo
tungavigssailatsipatdlåråine OKatdlisi-
gissap pissusivigissai utorKatsissutigi-
niarneKartarput. sok aulisarnerup ilu-
aae pissutsit agsorornarpatdlåKaut?
Pissusiussunik påsiniaiuarnikut nåma-
ginångitsut — tusagkat, takussat, na-
lungisat — taigorneKarsinåuput:
inuiait kalåtdlit aulisarnermik inu-
ssuteKåsåput! sulime nunap augtitag-
ssatigut pisussutigisinaussai ilisima-
ssaKarfiglnglpatdlårpavut, taimåitu-
nagdlo sujumut takordluinivtine au-
ksarneK inutigssarsiutigssavtitut tu-
ngavigeriartigo. tåuna kalåtdlit napa-
niarnigssame periarfigssaisa åipatua-
rat. åipå tåssa, inussuteKarfigisinau-
ssamut nugternigssaK, taimailivdluta
ukiut tamaisa aningaussanik Dan-
markimut Kinu j uartugssau j ungnaeru-
mavdluta nionrutigssat Kavdlunåt ni-
orKutigssiait Kalåtdlit-nunane Kav-
dlunåt niuvertarfiutaine pisiniariniar-
dlugit.
tåssa, aningaussarsiortariaKarpugut
aulisamikut. tunissagssiornerup tamå-
kissungineranut navsuiautigssat ilåt
tåssa, nåmagtunik aulisagagssaKångi-
neK- pissausinaussut pissarisinauvavut
angnertusårneruslnauvdlugitdlo, tai-
mailiungilagutdle. sok? taigoriartigik.
‘nutigssarsiornikut
SrKinerdlungnerit
sujugdlermik...
assersusiordluta autdlarteriarta, uv-
dlumarnime åssersutit nalungilavut,
Pissutsinik tamåkissumik erssersitsiv-
atuarsinaussartut.
åssersut sujugdleK igdloKarfingmut
aulisagkaniik sulivfigssualingmut ila-
*e angnikitsulnaugaluartumik nerpi-
korfiimgmut tungatineKarsinauvoK:
aulisagkanik tunissagssiorneK ukiup
^gerdlanerane avdlångorartugajug-
P°k, tunissagssiatdlo taorseråutut ilu-
agtingitsorajugput — rejet, bundgar-
aerssordlune sårugdlingniarneK il. il.,
taimåitumigdlo aulisagkanik tunissag-
ssiorfit suliagssaKartitsiniartarnerat
namaginartuåinarneK ajorpoK. (tåssa
sulissoriniagkat 'kisimik tamatumane
PissuneK ajorput). Kalåtdlit-nunane å-
ma sulivfigssaKarpoK nåmaginartumik
suliagssaKartitsissunik, kialunitdlo ta-
aaakunane suliniarnigssaK nangåssu-
tiginiarslnåungilå. OKausingnåtut fa-
“ftkit KinuvigineKartarput inuiaKati-
pPgnut pitsaunerussugssaK najorKu-
taralugo sulissugssaKarniartarKuvdlu-
Plssusiviussutdle najorKutaralugit
PaluneKångilaK ilaKutarit ingmingnut
a'kissugssauvifiginigssartik inuiaKati-
§^t pitsaunerussumik ingerdlasinau-
Pigssånik pingårnerutltaråt.
åssersutivdle påsissutigssartai tåu-
kuinåungitdlat.
sulivfigssuit pisiortornerup angnikl-
Perpårtånilunit aulajangersumik suli-
ss»Karnigssartik Kulåkérsimaniartar-
Pat. sulissorineKartutdle tåuko ulapår-
dlualernerup nalåne soruname amiga-
lersarput, taimåitumigdlo sulissugssa-
Piautausinaussut tiguneKartarput (su-
ilSsugssamaUtausSunik taissat pigine-
KarneK ajorput ingmikutdlo iliniarsi-
massussaratik). sulissugssanik igdlo-
Karfingnit avdlanit aggersitsineKartar-
P°k. tamåko inigssaKartiniartariaKar-
PPt, nerissagssaKartariaKardlutik ula-
Parfiujungnaerneratai0 naiåne akig-
ssarsiamikut åpauvfigissariaKartåsav-
dlutiik. tåssa påsisitsissut avdla. er-
Kaimavdlugo.
ulapårdlualerneruvdle nalåne suli-
ssugssat nåmagtineK ajorput, tamatu-
P>alo nalåne åma „nuname" suliag-
ssaerusimårtoKarsinauvoK. labrikip
tulåussugkat angumavfigisinauj ung-
Paerunigit avdlatut ajornartumik pi-
^larissartagkane kigdlilersulerslnau-
Påsisitsissut tåunåtaoK erKaimav-
diugo, utencériartalo.
'gdloKarfik suliagssaKartitsiniardlu-
Pd° sulivfigssaerusimassulik (ukiut
tamaisa ipissartoK) igdloKarfingnit av-
dlanit sulissoKartarpoK sulivfigssaKar-
'tsingitsortardlunilo, aulisagarpag-
®sUaKaraluardlune pisiariortornere
kigdlilersugaussarput, pissutsit tai-
Paåititdlugit inernera tåssaussarpoK:
aningaussartutit, aningaussartutit ki-
salo aningaussartutit.
'gdloKarfik suliagssalik sulivfigssae-
rusirriassulik åssersutauvoK atausinaK,
aunale uningavigmartigo, aulisarner-
Itle_ sangmivarput. åssersutit ardlarig-
sdåraluaråine påtsivérutitsinarsinåu-
PPt, taimailivdlune pissusiviussutut
Pasigssaujungnaertigmåsavdlutik.
ersserKigsardlara måna piviussuvi-
ungingmat, pingorsimavdlunile OKalo-
Katigingnerme ikiorsinermut direktøre
Afred Dam (A. D.), suliagssaKartitsi-
niarnerme Jkonsulente ArKaluk Klee-
mann (A. K.) ama avisiliortoK Jens
Brønden (J. B.) peKatigalugit OKalo-
KatigingneK autdlartipoK angutit tai-
neKartut sujugdlit mardluk Atuagag-
dliutinit atautsiméKatigineKarmata
kalåtdlit inusugtut umiartornermik
soKutigissaKartut aulisarnermik ilini-
artineKartarnigssåt ipivdlugo. agdlau-
tigissaK tåuna avisip ilåne avdlame
atuarneKarsinauvoK. OKatdlisigissa-K
tåuna påsitsisissutigssatut namagting-
mat autdlarniutigalugo agdlautigine-
Kartumik OKatdlisigingningneK aut-
dlartlpoK, iliniartitaussamerme ajor-
nartorsiutit autdlarniutigalugit. er-
sserKigsartariaKarpordle OKatdliner-
me peacataussut pingasuvdlutik OKat-
dlisigissamik ingmikut påsisimassali-
ungingmata.
sulivfigssaerusimassut
A. D.: — isumaKångitsuliornerungi-
nerpoK, sulivfigssaerusimassoKartuar-
neranut peKatigititdlugo sulissugssa-
mauteKarniartuarneK, OKautsivme
tåussuma sujugdleK isumaKatigivdlui-
narmago. pasrvdluarparale sulissug-
ssamauteKarusugtoKarmat atorfigssa-
Kaleriatartugssåusåpume sulivfigssu-
armut tulåussugkat angnertuseriapi-
lortitdlugit.
Kularnångitsumik sulissugssamaute-
KarnigssaK pissariaKartuvoK, piuma-
ssarineKarsinåungilardle aulisagaKar-
tlnago sulivfigssaerusimassarnigsså.
angnikinerpåmik iabrikimit imalumt
inuiaKatigingnit akigssarsiaKartine-
KartariaKarpoK avdlatutalumt. nalu-
neKångilaK Itussup nuliaminut mérKa-
minutdlo akissugssaunera inuiaKati-
gingnut akissugssaunermiik misigisi-
maneranit angnertunerungmat, inuia-
Kataunera ipissutigalugo Kinuvigine-
KarsinåungilaK inuiaKatigingnut pit-
saunerussugssaK anguniardlugo suiiv-
tigssaerusimarKuvdlugo.
J. B.: — sulivfeKéngitsoK akigssar-
siaKartisavdlugo isumauvoK piviussor-
palångitsoK, imalunit pissuserissavti-
ne Kuianåinarsinaussune ånds&utig-
ssatut sujunersuterpagssuarnut ilau-
tineKarsinauvdlune. isumaKatigissuti-
gisinauvarput, sulissugssamauteKar-
nigssaK tamatumungalunit åssingu-
ssumik peKarnigssaK pissariaKartoK,
tamatumale pilerslneKarsinaunigsså-
nut periarfigssat angnikitsuinaussutut
isumaKarfigivara. Kanordlunit tamå-
na årKigkaluaråine, inuiaKatigingnut
imalunit fabrikimut aningaussartuti-
nut agdliatdlautauginåsaoK.
suliartorasuartitagkat
A. D.: — isumaKatigingilagut, pe-
riarfigssåme amerdlaKaut. misigssui-
patdlariaruvta isumaKarpunga årKi-
ssutigssamik atautsimik piukunarto-
KartoK: „suliartorasuartisinaussat" a-
torfigssaKarsinåuput.
inuiaKatigingne pissugssauneK piu-
massauvoK påsiuminartoK nåpertutor-
dlo, pingårtumik inuiaKatigingne pi-
ssutsimlkut neriutigssaKardluångitsu-
ne. nåpertuivdluarneK erKarsautigitit-
dlugo pineKartut tåssåuput inuiaKati-
git tamarmik — inuit atausiåkåt, nå-
lagauvfik åmalo landsrådit — suli-
ssugssamautitut nautsorssutigissari-
ssat. tamarmik agsorutugssat. tauva
Alfred Dam pulåtarKavingminit aniv-
dlune inuiaKatigit tunissagssiornerat
akuliuvfigisavå.
soruname tamatumunga agssuar-
dlertugssåusaunga, „kommunalbesty-
relsime sujuligtaissue avane igdloKar-
fingme uvane uvanilo itut pingitsora-
tik agdlagkat pingåruteKartut a»agu-
mut tiguniartugssåusavåt Grønlands-
fly-lo nalunaerKutaK imaisigpat aut-
dlartugssauvoK."
J. B.: — tamåna perdlissutiginago!
A. D.: — perdlissutiginago.
ningiut suliumassut
A. K.: —pissusiussutigut taimailior-
sinauneK ajoKutigssaKångilaK, taima-
tutdle angnertutigissumik ilungersor-
nigssaK pissariaKarunångilaK. Kalåt-
dlit-nunåne igdlOKarfingne tamane
lgdlume ningiussut amerdlaKissut au-
lajangersimångikaluartumik suliartor-
figissarsinaussamingnik soKutigissa-
Karput. tamåna påsiniaivfigineKarsi-
nauvoK, imaKalo pissusiussut Kular-
nartoKaKissut iluarsiatdlautigisinauv-
dlugo.
A. D.: — suliagssatdle tamarmik ar-
nanit isumagineKarsinåungitdlat, ta-
matigutdlo angutinik sulissugssamau-
teKarnigssaK pissariaKartituåsavarput.
arnatdlo sulissorisagåine soruname
vuggestuit, børnehavit, mérKat pingu-
arfigssait il. il. isumagissariaKåsåput.
tamåna aningaussanigtaoK naleKarpoK,
isumale ajortuinåungilaK. ajornartor-
siutitdle årKivfigineKarsimångitdlat.
„suliartorasuartitagagssanik“ isuma
pigiliusimavara, periarfigssatdlo av-
dlat pissutiginardlugit tåuna iperaru-
manago, kisitsisit påsissutigssiat na-
jorKutaralugit nalungilarput sulissug-
ssamautinik peKarérdluta, sulissorini-
arnigssåtdle ajornartorsiutigissarpar-
put, pissutigalugo sulivfigssaerusima-
nermingne åssigingisitårtunut nugtar-
tarmata.
„suliartorasuartitagkat" sulissug-
ssamautitdlo avdlat Kularnångitsumik
angnikikaluartumigdlunit iliniartine-
■KarnigssaK pissariaKartisavåt, tåssame
uvaguvtitut agdlagfingmiunermik su-
ngiussisimassut ningiutdlunit anger-
dlarsimavfingme sulissut aulisagkat
nerpiliarisavdlugit sungiusimånging-
■måssuk.
J. B.: — tauvame karsit aulisagka-
nik imagdlit agssartugarissarsinauva-
vut suliagssatdlunit taimatut itut su-
liarisinauvdlugit.
A. D.: — tåssame taimailiorsinau-
vugut, kisiånile fabrike angussaaar-
naviångilaK sulissut tamarssuarmik
karsini'k agssartuissusagpata.
A. IK.: —• isumaKarpunga sulissori-
ssanik tatiginaitsunik OKalungnivtigut
mianerssusassugut, sordlo sulivfig-
ssaerusimaneK mianerssortumik ato-
rigput. tamåna påsivdluarKåmiartari-
aKarparput OKatdlinermut ilångutiti-
niartinago.
sulisinaussoK tatiginångitsumik o-
Kartarnikut påsissarparput inuk eKia-
sugtoK, inuiaKatigingnut misigissuse-
KångitsoK åmalo angerdlarsimavfing-
mut ilaKutaringnutdlo akissugssåu-
ssuseKångitsoK. påsingnigtamerdle
tåuna sulisinaussumut tatiginaitsumut
nalinginaussumik atortagkavtinut tu-
ngatiniartariaKångilaK.
sulivfit tamarmik pitsaoKatigigi-
narneK ajorput, nalinginauvordlo su-
ilivfingmit avdlamut nungneK pitsau-
nerussugssaK anguniardlugo. taimatut
sutdlivigissanit nikitaKåtårneK suliv-
figssaerusimassutut nautsorssuneKar-
sinauvoK, imaKalo sule angnerussu-
mik tatiginånginertut, tamåna inug-
tånut avorKårdliutigingikaluardlugo.
J. B.: — taimåipoK, kisiånime tati-
ginaitsumik pissusilersorpoK. sulivfig-
ssaKarniarnerme pissutigissai, nåper-
tutumi'k påsinartumigdlo angussaKar-
niardlune nugtartuarnermigut tatigi-
narsinåungilaK. taimåitumigdlo — A.
D.-ip oKarneratut — aulisagaKardlua-
lersitdlugo sulissugssaileKilernerme
nautsorssutigineKarsinaunane.
A. K.: — taimåipoK.
J. B.: — sulissorineKarsinaussut a-
tordluarniarsinaunigssåt påsiniaivfi-
gisavdlugo soKutiginauteKarpoK, suli-
ssorineKarsinaussuningme peKartuar-
poK — avdlångoraraluardlutik — a-
torfigssaKartineKarsinaussunik. nalu-
galuarpara sulissorisinaussat tamåko
KanoK suliagssamut sungiussisimatigi-
nersut, akissoKarsinauvordle: suliag-
ssaK namagsiniarsinauvåt, igdloKar-
fingnit avdlanit suliartortut anger-
dlartiniarsigik uvagut nangmineK su-
lissorisinaussavut atorniåsavavut, tai-
mailivdluta sulivfigssaerusimassueru-
tisaugut, tunissagssiorneK kigdlilersu-
gauj ungnaerdlune, tunissagssiornerup
ingerdlåneKarnera ingmikut aningau-
ssartutaerutdlune, il. il.
A. D.: — ånilångatigåra tamåna ne-
riutigssåinausoralugo, isumaKarpunga
„suliartorasuartitagkat“nik isuma pi-
viussorpalårnerussoK. taimatut pissu-
seKarneK ukiorpagssungitsut matuma
sujornatigut Danmarkime åma ator-
neKartarpoK, katerssuineK nagdliukå-
ngat. angutit encåmiorissat tamarmik
atautsip katerssugagssai ikioKatigig-
dlutik suliarissarpait nåmagsitserdlu-
git. uvdlumikut atortorigsårutit nalå-
ne tamatuminga atortueruput inuia-
Katigingnermingne ikioKatigingneK
angnertunerussumik pissariaKarti-
kungnaeramiko. uvdlumikutdle Ka-
låtdlit-nunåne pissutsit tamatuminga
pissariaKartitsiput.
A. K.: — pissutsit taimåitut uvanga
avdlångordlugit tusarsimavåka, tåssa
inuiaKatigit atautsimortumik pinatik,
kisiånile låjakuluit pitsut katerssui-
nermut ikiukiartartut inussutigssa-
Kautiginiardlugo. tamatuma åssipalu-
anik måne pissoKarsinåusaoK, isuma-
gineKartoK piviussungortiniarneKåsag-
pat.
J. B.: — imaKa tamåna årKissutig-
ssat iluarnerssarisagåt?
OKaloKatigingneK tamaunga Atua-
gagdliutit någinarumavåt nangmineK
kingugdliuvdlune OKauseKardlune å-
malo sujunigssamut tungatitdlugo o-
KaloKatigingneK una akissugssauvfi-
giumanago, oKauseKatigitdle kingug-
dlit atuartartunut aperKutingortine-
Karput.
OKaloKatigingnermit erKaimassåinait
najorKutaralugit una agdlatauvoK so-
runalime — OKautigerigkavtitut — o-
Kauserissanik tigulårinerinauvdlune.
tåuna suliarineKarpoK nangminigssar-
siomeK pinavérsårdlugo, kisalo sang-
mineKartotK igdluinåsiorpatdlårtiku-
manago Atuagagdliutit aulisarnermik
ilångutagssiortua, avisiliortoK Hans
Janussen, Kinuvigisimavarput angu-
ssarineKartut OKauseKarfigerKuvdlu-
git.
Kalåtdlit-nunane nalunaerasuartauserinerup
iluane sujunigssaK
aningaussanik akuerssissartut kisame akuerssinerat tungavigalugo, Ka-
låtdlit-nunåta nalunaerasuartauserinikut pissortaKarfiata kigsautigå 1/8
1969-imit teleelev-inik amerdlångitsunik atorfinigtitsiniardlune.
atorfinigtitsinigssaK tåuna nutåjuvoK, ukiut ingerdlanerine inusugtut
Kalåtdlit-nunane nalunaerasuartauserinerme atorfingnik nuimanerussu-
nik tigusiartornigssånut sungiusainiarnermik sujunertaKartoK.
atorfinigtitaussugssatut tiguneKarnigssame tungavigineKåsaoK, iliniar-
tungomiartup 16-inik ukioKalerérsimanigsså, ukiutdlo 20-t sivnerdlugit
ukioKåsanane. atorfinigtitaunigssame realeksameneKarsimaneK piumassa-
rineKarpoK, kigsauteKartutdle taimatut soraerumérsimångikaluartut, ta-
matumungale nalerKutumik ilikagaKarérsimassut åma piukunauteKartu-
tut issigineKarumårput. pingitsugagssåungitsututdle aulajangissujumår-
poK, KinuteKartup danskisut piginåussuseKardluartunigsså, taimatutaor-
dlo atuagkanik danskisunik atuardluarsinaunigssaK nautsorssutigineKa-
rumårdlune.
iliniartunigssame, ukiunik pingasunik sivisussuseKartugssame, iliniar-
tut Kalåtdlit-nunane nalunaerasuartauserivfingne suleriautsinik erssitsu-
nik erKarsauserssortarissanigdlo åssigingitsunik, sordlo: ungasigsumut ag-
dlagkasuartaut, telefone, telexilo atordlugit suleriautsit, radiotelefonikut
telegraminik au'tdlakåtitseriauseK tigorKainerdlo, silasiorneK, agdlagfing-
miuneK telegramemiartitsisinaunerdlo sungiusartineKarumårput.
iliniartut akigssauserneKåsåput Kalåtdlit-nunåne tjenestemandit akig-
ssautaisa klassit 6-iata autdlanrautåta 40 %-atut, 50 °/o-atut 55 %-atutdlo
angnertiissusilingmik, Kåumåmusiagssardlo uvdlumikut ima angnertussu-
seKarpoK:
ukioK sujugdleK kr. 709,43
ukiup åipåne kr. 886,79
ukiiut pingajuåne 975,47
tåssunga, sumissusermut tapiliuneKartartOK (stedtillæg) igdloKarfingme
sordlermlneK najoncutaralugo angissusilerneKartartoK, HånguneKåsaoK.
iliniarneK OKalugtariarssordlune agdlagtariarssordlunilo soraerumér-
nermik naggasemeKåsaoK, nåmaginartumigdlo soraerumérune iliniartoK
medhjælperitut ukiunik mardlungnik sivisussuseKartugssamik atorfinig-
tineKåsaoK, ukiutdlo tåukua ingerdlanerine Kalåtdlit-nunåne tjeneste-
mandit akigssautaisa klassit 6-iata autdlarKautåta 90 °/o-iatut 95 °/o-iatut-
dlo angnertussusilingmik akigssauteKartitåusavdlune.
medhjælperitut KåumåmusiagssaK uvdlumikut ima angnertussuseKar-
Pok:
ukioK sujugdleK ................... kr. 1596,22
ukiup åipåne ...................... kr. 1684,90
medhjælperitut sulineK nåmaginartumik ingerdlasimavdlune Kångiugpat,
atorfexartup nautsorssutigisinauvå tfenestemanditut atorfinigtitaunigssa-
ne, assistentingordlune, Kalåtdlit-nunåne tjenestemandit akigssautaisa
klassit 6-iånitutut akigssauserneKardlune, tåssalo tamatuma kingorna
overassistent, kontrollør il. il. Kagfagkiartorfiusinaulisavdlutik.
sungiusainigssamut tungatitdlugo iliniartugssanik atorfinigtitsinigssaic
telestationeKarfingne ukuinaugatdlartune ingerdlåniarneKarpox: Nung-
me, K’aKortume, Ausiangne, K’exertarssuarme Angmagssalingmilo. naut-
sorssutigineKarsinåungilaK teletjenestip iliniartunik nangmingneK igdlo-
Karfingme avatånut sungiusariartorumavdlutik KinuteKarsinaussunut
inigssaKartitsisinaunigsså.
iliniartutut atorfinigtitaujumavdlune KinuteKautigssaK agssangnik ag-
dlagax, igdloKarfingme KinuteKartup najugaKarfiane telegrafbestyreriu-
ssumut tuniuneKåsaoK.
GRØNLANDS TEKNISKE ORGANISATION
Direktoratet
Hauser Plads 20 . 1127 København K.
5