Atuagagdliutit - 26.06.1969, Side 22

åiparingneK pivdlugo
inatsit angnertumik
avdlångortitaussoK
åiparingneK pivdlugo inatsit kungimit atortugssångortineKar-
toK — maligtarissagssat nutåt ukiortåmit atulisassut
København (RB-special)
inatsit danskit tamangajagdluinarmik inunermingne mingnerpåmik atausiar-
dlutik agtuatdlagtagåt angnertujåicissumik nutångortitemeKarpoK. taimailior-
neKartOK tdssa åiparingneK pivdlugo inatsit. inatsisip nutångorsagaunigssånik
erKartussissoKamermut ministerip Knud Thestrupip sujunersutå inatsissartut
inerdlugo suliaråt. ministerip inatsissartutdlo nåmagsissåt kungimit atortugsså-
ngortineKarpoK.
SPORTEN Peter Brandt TIMERSSORNEK’
Nye GM-discipliner
Tiden synes at være moden til et par nye officielle grønlandske mester-
skaber. — Flere discipliner som GM for de forsømte damer.
inatsisip nutåp ukiortåmit atugau-
lemigssåta tungånut aulajangersagkat
maligtuaratdlagagssavut 1922-mérsu-
put. nutångutaussugssat angnertoici-
ssuniik suniuteKartugssatut inugpag-
ssuarnit issigineKarsinåuput. taimåi-
kaluartoK apencutauvoK suliaK pit-
såussusigsså nåmagtitdlugo suliarine-
KarsiimanersoK, encartussissoKarner-
mutdlo ministere Thestrup akuerssi-
simavoK åiparingneK pivdlugo inatsi-
mik misigssuissugssanik kommissioni-
mut ilaussortanik pilersitsinigssaK
sujunersutigineKarmat. kommissaoni-
mut ilaussortat aulajangerniåsavåt åi-
paringneK pivdlugo inatsit angnertu-
mik nutångorsarneKåsanersoK Sveri-
gime atugagssatut piarérsarneKartu-
mut erKainartungortitdlugo.
merKanut pitsaunerussoK
åiparingneK pivdlugo inatsime au-
lajangersagkat tåssauginångitdlat i-
nuit mardluk asaKatigérujornerisa pa-
lasip borgmesterivdlunit akuliunerisi-
gut OKartugssaussunit åriKigssuneKar-
tarnerat. aulajangersagkat amerdla-
nerssait åiparingnerup ajutorneranut
tungassunik, averusernermut, aving-
nermut, Kimatanut aningaussanik i-
kiuteKartamigssamut, angajorKåt
mérKanik tigumissaKarsinautitaunerå-
nut il. il. tungassunik imaKarput.
aulaj angersagkane mana atortussu-
ne åiparingneK ajutortitdlugo atåtau-
ssup méntanut atåssuteKarsinaunera
anånaussumut periarfigssautitaussu-
mit mingneralårssuvoK. inatsisdgssap
inatsissartune sulianineKarnerane i-
natsissartunut ilaussortat isumaKati-
gissutigåt mérKat pitsauner.påmik a-
tugaKarnigssåt aulajanginerme encar-
sautigissariaKartåsassoK — arnap a-
ngutivdlunit mérKanik tigumissaKar-
nigsså apencutautineKartåsanane.
erKartussissoKamermut ministerip
sujunersutigisimagaluarpå inatsime
månamut atortussume aulajangersag-
kat ilåt nutåmut nungneKarKuvdlugo
memat mardluk inordlugit ukiugdlit
ingmikut pissutigssaKartinago anå-
naussumitinarneKartarniåsangmata.
a ula j angersagardie tåuna ministerip
atortugssaujungnaersisimavå. entar-
tussivit penKuneKarsimåput mér»at a-
ngajorKåt ardlånit tiigumineKartarnig-
ssåt aulajangemeKåsagångat mérKat
pitsaunerussumik pineKamigssåt kisi-
me enoarsautigineKartåsassoK.
åiparingneK pivdlugo inatsit nuta-
ngortineKarmat inatsisitaoK avdlat ar-
dlagdlit inuit mardluk ingmingnut
agtumåssutøKamerinut tungåssute-
Kartut åma nutångortineKarput. inat-
sisit tåuko ilagåt inersimassutut pi-
ginauneKartitauneK pivdlugo inatsit.
tåssane aulajangersagkat ilåt avdlå-
ngortineKarsimavoK uverssagkap a-
ngutåta mérKaminit pulaorneKarsi-
naussarnigsså OKartugssaussunit — tå-
ssa amtmandimit — akuerineKarsi-
naulerdlune.
aiitsåtdle taimailiortoKartåsaoK a-
nguminitarnigssane måncap ajoKuti-
gisångikångago. pissutsit ingmikut i-
tut sordlo atåtaussup menramut Ka-
noK atatigisimanera aulajanginigssa-
me najorKutarineKartugssat ilagisså-
savåt.
aulajangersagaK atortineKartåsaoK
angajorrcaussut åiparingnermut encai-
nartumik inoKatigigsimagångata. au-
lajangersagatoraat månamut atortu-
ssut najorKutaralugit mérKap angutå-
nik mérKaminik takussaKarusugtumik
anånaussup itigartitsisinautitaunera
atåtaussunut amerdlaKissunut nuåni-
ngitsumik kinguneKartarsimassoK u-
kiune aggersune pingitsorneKarsinau-
lisaoK.
EM. Z. SVITZER
Trælastforretning
Vallensbækvej 67—69, Glostrup
Skibsegetræ, fyrretræ, lærk,
bøg m. m.
orpit mångertut umiarssualiomer-
me atugagssat, kanungnerit,
kanungniussat, Kissugssiagssat,
avdlatdlo
åiparingneK pivdlugo inatsimut su-
juleKut tusarningivigsumik ima aut-
dlarKauteKarpoK: „pigssiaringneK tai-
maitineKarpat... “
inatsime nutåme pigssiaringneK piv-
dlugo ingmikortortaK tamåkerdlune
pérneKarsimavoK. angmikortortame
pérneKartume erKartorneKaraluarput
pigssiarit katinigssartik pivdlugo pia-
rérsautigisimassåinut taortisiagssat.
erKartussissuserissut påsisimassa-
Kardluartut OKautigåt taimailiortar-
nigssat inatsisitigut avdlatigut eraar-
tussissut avKutigalugit anguneKarsi-
naussut. taimaingmat åiparingneK
pivdlugo inatsime aulajangersagkat
tamåko ilautinigssåt pissariaxångilaK.
taorsissarnermik maligtarissagssat
nalinginaussut Danmarkime encartu-
ssissoKamikut inatsisine agdlagsima-
ssut malingneKåsagångata pigssiari-
gungnaemeK pissutigalugo taorsivfi-
gineKartarnigssaK KaKutigorujugssuåi-
naK pissartugssauvoK.
KaKUgo katitoKarsinauva?
inusugtut 21-nik ukioKalerérsima-
gångamik aperissaKarKåratik måna
katisinåuput. angajorKåt akuerssigå-
ngata nuliagssaK katisinauvoK 18-inik
ukioKalerérsimagune. angut 21 amar-
dlo 18 inordlugit ukioKarpat oKartug-
ssaussut akuerssiterKårdlugit aitsåt
katitoKarsinauvoK.
inatsit nutåK atulerpat angut 20-nik
ukioKalerérsimagune angajorKåne a-
kuerssititdlugit katisinaulisaoK. 20 i-
nordlugit ukioKarune oKartugssau-
ssutaoK akuerssisitdlugit katisinauli-
saoK.
igdlorit åiparilernigssåt pivdlugo
mana maligtanissagssaussut sukanga-
rujoKaut. maligtarissagssat tåuko su-
kangånginerulersineKåsåput. niaKU-
lårtut silamikutdlunit inortut katinia-
rångata erKartussissoKarnikut mini-
stereKarfingmiut akuerssissuteKartar-
nerat inatsisitåmisaoK atortineKartug-
ssauvoK.
amaK angutdlo katiniartut åiparing-
nerup avatåne méraKarnerdlutik må-
na nalunaeruteKartartugssåuput. tai-
matut nalunaeruteKartarneK angner-
tugissagssåungitsoK måna angnertu-
nerulersugssauvoK. inatsit nutåK atu-
lermat nalunaerutigineKartåsaoK a-
ngut amardltinit avdla méraKarligi-
nøKamersoK méragssaKarfigineKar-
nersordlunit. méravigissatut issigissa-
mik mérarsiartårsimaneK åma nalu-
naerutigineKartåsaoK mérarissatdle
avdlanut mérarivissatut „tuniuneKar-
simassut" nalunaerutigineKartugssåu-
ngitdlat.
kateruserneK pissariaerupoK
nåpautipiloKarsimasinaunermik mé-
rartåriumågagssatdlo ugperissaK su-
na najorKutaralugo perorsameKarnig-
ssånik nalunaeruteKartarnigssamik
månamut aulajangersagkat inatsisitå-
me ilautineKångitdlat.
åiparilerniigssaK ilumut piviussu-
ngortineKarsinaunersoK kommunime
arnap najugarissåne måna misiling-
neKartarpoK. matuma kingoma åipa-
rilersugssat nangminérdlutik Kinersi-
naulisavåt taimatut misilinigssaK
kommunime arnap angutivdlunit na-
jugåne pisanersoK.
katerusertarneK måna pingitsorane
pissartugssaK atorungnaertugssauvoK.
pigssiaritdle kigsautigigpåssuk Kanga-
tut OKalugfingme katerusertOKarsi-
naujuåsaoK. ilagingnut ministereKar-
fingme sulissut pisinautineKarput pa-
lasit ilagingnit akuerineKarsimångit-
sunit pissut katititsisinautisavdlugit.
tamatuma kingunerisa ilagisavåt sor-
dlo muamåkut ilagigsåine Danmarki-
mltune katinerit atortutineKartaler-
nerat OKartugssaussunit ugpemarsai-
vigineKångikaluardlutik. ilagingnut a-
merdlångitsunik ilaussortalingnut ila-
gingnutdlo nålagauvfingmut atåssute-
Kångitsunut årKigssussineK nutåK pi-
ngåruteKartugssauvoK.
åiparingneK ajutdrångat
åiparingneK pivdlugo inatsime o-
Kautsit amerdlanerit åiparingnerup a-
jutorneranut tungåssuteKarput. ave-
rusemeK avingnerdlo pivdlugit aula-
jangersagkat nutårtaKarput.
Kangale oKarusiutaussartoK: „ilini-
arnertOK, minutit arfineK-pingasuinait
ingerdlaneråne katineK ajornångilaK,
åiparigungnaerniamerdle ukiunik ar-
fineK-ipingasunik sivisussuseKartar-
poK“ ingassåussinerungilaK. åiparit
ardlåt avingnigssarnut akerdliugpat
uikiut 6—7 Kångiutinagit avingneK a-
jornaKaoK. isumaKatiginginertik pi-
ssutigalugo åiparit inoKatigigsinåu-
ngikångamik inoKatigigungnaerner-
mingnit ukiut pingasut Kångiuneråne
måna avigsinaulerput.
inatsit nutåK atulerpat åiparit avig-
kumassut „erKarsartautsimikut ang-
nertumik sivisumigdlo isumaKatigig-
sinåunginertik" pissutiginiartariaeru-
tlsavåt. nåmåsaoK isumaKarpata ino-
Katigingnertik nangerKigsinaujung-
naerigti'k avingniarnigssardlo isuma-
Katigissutigigigtik.
avingnigssaK åiparit isumaKatigi-
ssutigigångåssuk averusersimaneK
måna ukiup åipagsså avigdlugo sivi-
sussuseKartarpoK, isumaKatigingikå-
ngata ukiut pingajugssåt KiterKutdlu-
go sivisussuseKartardlune. inatsit nu-
tåK atulerpat averusersimaneK ukiu-
mik atautsimik sivisussuseKartåsaoK.
pingitsoranile maligagssaK somgu-
name tåssauvoK åiparit averuserner-
mik atautsimik sivisussuseKartåsaoK.
inoKatigingnerup kipitineKameranit
ukiut sisamat Kångiukångata aving-
nigssaK måna anguneKarsinaussarpoK.
åiparissavdle ardlåt avigkumångikå-
ngat avingnigssaK ajornakusortarpoK.
matuma kingorna inoKatigingnerup
kipitineKameranit ukiut pingasut Kå-
ngiukångata avingneK ajomarungnåi-
saoK, åiparissaK akerdliugaluarpatdlu-
nit.
KinigagssaKartitauneK
avingnigssaK erKartussissunit oKar-
tugssaussunitdlunit akuerineKåsaner-
sok matuma .kingorna nangmineK au-
lajangerneK ajornarungnåisaoK. a-
vingnigssardlunit — kisalo tamatuma
kingorna KanoK atugaKarnigssaK — i-
sumaKatigissutigineKarsimanersut. a-
verusernerme atugagssat pivdlugit au-
lajangersagkat amerdlanertigut aving-
nerme atugagssatut issigineKartåså-
put.
angajorKåt ardlaisa mérKanik tigu-
missaKarsinautitaunerinik aulajanger-
sagkat månamut inersimassutut pigi-
nautitauneK pivdlugo inatsime nåmag-
torneKarsinaugaluartut måna åipa-
ringneK pivdlugo inatsimut nungne-
Karput. angajorKåt ardlaisa mérKanik
tigumissaKartitaunigssånik aulajangi-
nerit avdlångortineKarsinaunigssåt d-
sumaKatigissuteKarneritdlunit amer-
dlanertigut erKartussissunut isumagi-
ssagssångortineKartarput. aulaj angig-
kat avdlångortine«arsinaunerinut pi-
ssutausinaussut avdlångortineKarput
méncat ajunginerpåmik atugaKarnig-
ssåt aulajanginigssame najorKutau-
ssugssångormat.
aulajangersagkat nutåt maligdlugit
erKartussivit aulajangisinaulerput a-
verusernigssaK avingnigssardlunit pi-
umassarineKarångat angajorKåt ar-
dlaisa kikut mérKanik tigumingnig-
katdlarnigssånik. angajorKåt inoKati-
gingnerat taimaitineKarsimagpat o-
Kartugssaussunik akuliutoKartinago
OKartugssaussut — tåssa amtmande —
aulajangissugssåusaoK mérKat anå-
naussup atåtaussuvdlunit tigumisane-
rai.
akilersutigssat
åiparisimassamut mérarissanutdlo
Kimatanut akilersutigssanik aulaja-
ngersagkat matuma kingorna imailiså-
put erKartussivik aulajangissalisav-
dlune akilersuineKåsanersoK Kanordlo
sivisutigissumi'k akilersuineKåsaner-
soK åiparit akilersuinigssaK pivdlugo
isumaKatiglssuteKarsimångikångata.
KanoK agtigissumik akilersuineKåsa-
nersoK måna tikitdlugo iliortarnertut
OKartugssaussut aulajangertagagssa-
råt.
aperKUtautineKartuåsaoK aningau-
ssanik pissartagaKarumassoK aningau-
ssanik atugagssaminik nåmagtunik
nangminérdlune pigssarsisinaunersoK
— åipålo aningaussarsiornine najor-
Kutaralugo akiliutigerKussanik nå-
magtunik akilisinaunersoK. inatsime
nutåme ersserKigsarneKarpoK iliniar-
nigssaK åssigissålunit pissutigalugo i-
kiortariaKarneK akiliutigssat angissu-
sigssaisa aulajangerniameKamerine
ilautineKartarsinaussoK.
inatsisine måna tikitdlugo atortu-
ssune åiparit ardlåt åiparissaminut pi-
lersuissugssautitångorsinåungilaK åi-
parissap ardlå KanoK inuneKarnine pi-
ssutigalugo averusernermut avingner-
mutdlunit pissutausimagpat. aulaja-
ngersagaK tåuna inatsime nutåme i-
långuneKångilaK; taimåikaluartOK åi-
parissamut akilersuinigssame aulaj a-
ngissutinøKartugssat tåssa averu-
sernermut avingnermutdlo pissutau-
ssutut nalunaerutaussut.
ilaKutarigpagssuit atautsimut naju-
gagdlit OKautsimik atautsimigdlunit
taineKångitdlat. isumaKatigissuteKar-
neK maligdlugo åiparilernerit åma tai-
neKångitdlat. åiparingneK pivdlugo i-
natsit KanganisaK kisime nutångorsar-
neKarsimavoK.
1 de senere år er der dukket flere
initiativrige klubber op, som driver
nogle for grønlandsk idræt ret ukendte
idrætsgrene. Takket være disse klub-
ber er der nu flere discipliner, som
anerkendes som GM-øvelser. Bl. a.
kan vi nævne bordtennis, der blev
arrangeret som uofficielt GM sidste år
i Julianehåb, samt badminton, der er
blevet overdraget til B 67 i Godthåb
som GM i september i år.
Især de sidste to år har terrænløb
gennemgået et mærkbart opsving. I
længere tid har man arrangeret lokale
konKurrencer i terrænløb, bl. a. rundt
om Storesøen i Julianehåb. I de sidste
par år hører vi mere om de gode resul-
tater — Daniel Skiftes sejr på 272
time over 33 km i Sdr. Strømfjord
samt Søren Nielsens flotte 47 min. på
14 km i Godthåb, begge i 1968. Interes-
sen for terrænløb synes at være sti-
gende. Forholdene til terrænløb er
gode i Grønland, og det kræver ikke
store investeringer. De hidtil opnåede
resultater er så gode, at enkelte for-
sigtigt kan sammenlignes med andre
landes. Tiden må være moden til offi-
cielle GM-arrangementer i terrænløb.
ukiune kingugdlerne nunavtine
klubit eKérsimårtut amerdliartortit-
dlugit timerssutit Kanigtumut agdlåt
ingerdlåneKarpiarsiimångikaluit Kuja-
nartumik ingerdlåneKalersimåput nu-
nalo tamåkerdlugo ajugauniussutitut
ingerdlåneKarsinaunigssamingnik a-
kuerineKarsimavdlutik. åssersutigalu-
git taisinauvavut badminton, ukia-
mut misil emårneKartugssaK, kisalo
bordtennis, sujorna a'kuerineiKångika-
luarnik K’aKortume avatånit peKatau-
ssoKardlune oKåtårneKartoK.
ukiune mardlungne nunåinåkut ar-
pangneK nunavtine nuånarinøKaleria-
tårsimavoK, tusarssaunerussumik ma-
ligtarineKarnerussumigdlo ingerdlå-
neKamialernine pissutigalugo. radio
atordlugo sinerissavtine igdloKarfit
ardlaKaKissut anpangnermik ingerdla-
taKarsimassut tusartanpavut, itimer-
ssutip pimorunøKalersumik aitsåt i-
ngerdlåneKalernera erKarsautigigåine
angussarineKartut pitsauvigsutut tai-
neKarsinauvdlutik — sordlo Daniel
Skiiftep 33 km-imut angusså 2 V* time,
Kangerdlugssuarme 1968, Søren Niel-
senivdlo 14 km-imut minutit 47-t siv-
nilårdlugit arpangnera Nungme 1968.
— nunarput taimatut såkortunik så-
kukinerussunigdlo arpagtarfiliusav-
dlugo aningaussarpagssuit atortaria-
Kångitdlat, avKutigssat sanassariauna-
tik månéréramik. ta'kissutsit åssigi-
ngitsungordlugit unangmissutigine-
Kartugssanik årKigssuinigssaK angu-
niameKartariaKalerpoK, ingerdlåne-
KartOK nuånarinøKartordlo sujumu-
karnigssånik tapersersorumavdlugo,
kiame ilisimavå avåmut nagdlersuki-
artornigssavtine avKutigssat pitsaune-
rit ilagisinaugåt?
sujunersutitut agdlagaK una nåler-
sinago sujugdlerpåjungitsumik uter-
figilårtariaKarsoråra arnartavta ang-
nertunerussumik unangminigssanut
periarfigssaisa ilåt sule unigfigineKar-
neK ajortoK malungnavigsumigdle nu-
ånarineKardluartoK amerdlasunitdlo
ingerdlåneKartOK håndboldemeK. ig-
dloKarfit ininik periarfigssaKalårtut,
ilame agdlåt ukiume silåinarme timer-
ssumik tåussuminga ingerdlataKartar-
tut tapersersortariaKardluinanput, ar-
nåinåungitsut, angutitaordle akomåne
cykelerneK
Danmark kingumut cykelertarfing-
ne cykelimik unangmineme Englandi-
mut ajugaorKigsimavoK. atausingor-
nerme unangminerit Ordrup-baneme
naggatåmøKarmata kafinerine 6—4-
mik. måna tikitdlugo tåssa tuluit Kav-
dlunånut pingajugssånik unangmisi-
måput, sujugdlermik 1932-me, åipag-
ssånik 1945-me kisalo måna. — unang-
minerme uvane Peter Petersen, Niels
Fredborgilo Kavdlunåt ajugaumerånut
pissutauvdluarsimavdlutik.
Forskellige distancer kan tilretteægges
nogenlunde efter de andre nordiske
landes retningslinier. Vi har ellers gode
muligheder til at blive kendt som ar-
rangører af en af de mest hårde ter-
rænløbsløjper i Danmark, eftersom vo-
res terræn er meget krævende.
Ingen kan længere skjule, at vore
damer har været temmelig forsømte
med hensyn til landskonkurrencer.
Bortset fra skiløb og nu badminton er
det småt med større damekonkur-
rencer.
Flere byer har dyrket håndbold
for damer og herrer gennem en år-
række. Nu har idrætsledelsen i Grøn-
land alle tiders muligheder for at ac-
ceptere håndbold som GM-øvelse i
Godthåb-hallen, for damer og herrer,
og dermed støtte damernes interesse
og den fremgang, de har vist indtil nu.
Der er ingen tvivl om, at håndbold
som GM disciplin vil blive modtaget
med glæde hos mange klubber i lan-
det.
Ledelsen vil ikke have svært ved at
finde villige og efterhånden erfarne
klubber, der vil stå for arrangementer
af nævnte art.
malungnartumik håndboldernermik
pitsaussumik ingerdlatsisinaussunik
ardlaKaKissunik holdeKarmat.
måna tikitdlugo sordlo Kulåne tai-
neKarérsoK klubit kisimik timerssuti-
nik nutånik mes>terskabe»autaussaler-
sugssanik norKaissarsimåput, tamåna
ajungeKaoK tapersersortariaKardlum-
lo.
nunavtine timerssoKatigigfit kåtuv-
fiat måna pitsauvdluinartumik peri-
arfigssaKalisaoK inerssup Nungme ti-
merssortarfigssap atulerneratigut nu-
navtine håndboldimik arnanut angu-
tinutdlo mesterskabøKartitsissalernig"
ssamik autdlartitsisavdlune, nuånari-
neKardlune kajumigineKardlunilo ti-
merssortartuni'k tikitdluarKuneKarnig-
sså KulamatånguaKångilaK, timerssu-
mik ingerdlataKartunut sujuarsautau-
ssumik Kimagsautaussumigdlo.
klubit nunåinåkut arpangnermik
håndboldimigdlo nunavtine mester-
skabeKartitsinigssamik årKigssussiu-
massut pisinaussutdlo atausiujung-
naenput sågfigineKardlutik pisinauv-
dluarunaKissut.
K’aKortumit
K33, nunavtine timerssortartut Pe"
Katigigfisa angnerit ilåt eKérsimår-
dluartordlo, 1970-ime aussamigssånut
nuånårutigssaKalerérsimavoK. K’aKor-
tup avisiane „K’aKortoK kujatåmio“-
me taineKarsimavoK Århusime arssåu-
tartoKatigit AIA taimanikugssamut ti-
kerågssamårtut. — ukiut ingerdlane-
råne AIA Danmarkime arssåutartut
pitsaunerpårtaisa akornånitarnikuvoK
tåssa 1. divisionimitarsimagame, må-
nåkutdlo ukiune kingugdlerne åpari-
arsimagaluardlune upemåK måna 3.
div. vest-ime sukalanerpåt ilagalugit
pitsaunerpåt tatdlimat akomånitdlu-
ne.
sordlo naluneKångitsoK sujornati-
gutdlo radiukut taineKarérsimassoK
aussaK-måna julime nunane tamalå-
nit inusugtut aggertut K’aKortume
nangmingneK piumåssutsimingmk ar-
ssartarfiliornerme ikiuniarput. — pi"
lerssårut tåuna tapersersorniardlugo
timerssoKatigigfik K33 nunavtine ti-
merssortartunut tamanut kajumigså-
ruteKarpoK Kåumatip julip lingerdla-
nerane sukutdlunit inusugtut piurna-
ssut K’aKortumukarsinaussut sulissu-
nut peKataujartordlutik. avatånit ag-
gersut — nunanit avdlanit — akeKå-
ngitsumik sulissugssaungmata nunav-
tinérsutaoK taimatut sulisinaunigssåt
piumassauvoK, K’aKortuminermingni-
le nerissaKamigssåt ineKarnigssåtdlo
K33-p isumagiumavdlugo neriorssui-
vok. — nalunaerfigssaK kingugdleK
junip 17-iånut kigdleKarpoK, adressi-
lerneKåsavdlunilo K33 K’aKortoK.
unangimssutit nutåt
pivfigssångorsorinarsivoK timerssutit ardlanartut nunavtine
ingerdlånenartut akuerinenartutut nunavtine mesteringorniuti-
tut ingerdlåneKalersisavdlugit. — amat timerssutait ingerdla-
taitdlo nuna tamåkerdlugo ajugauniussutigineKartalemigssait
åma pissarianalersoK
V