Atuagagdliutit - 26.06.1969, Page 28

MÉRARTAVTI^J^^^^^^pf
filmiliortorssumgoK
agdl.: Niels Platon, Ausiait
I Kent, ikke langt fra London, har et stort bryggeri en farm, hvor dets heste af og
til kommer på ferie, som regel fire ad gangen. Det er ganske tydeligt, at hestene
nyder friheden på det bløde græs.
Kentime, Londonimut ungasingitsumTtume, imiorferujugssuaK nunauteKarpoK
hestiutiminut amerdlanertigut sisamåkQtårdlugit feriaKarfigititagkaminik. takuneK
ajornångilaK hestit nunåinarmmertik agsut nuånarigåt.
(norm. sujulianit nangitau)
Danmarkime åssilinek augustip nå-
lerneranit novemberip tatdlimåta tu-
ngånut ingerdlånøKarpoK. åssilinerit
tamarmik igdlorssuit iluine ingerdlå-
neka-rmata pisanganartorssiuakångika-
luarpoK tåssanile -takulertariakarpok
filmi liantut isumagssarsi-utdlarkigdlu-
tigdlo pikorigdluinåssusé åmalo fil-
miliortarnerup pissariuvdluinartåssu-
sia.
åssiLiortugkanit pingårnerssaussutut
tainekarsinåuput Ilulfssat nåparsima-
viata iluane åssilissagssanik åssilior-
tuineK. Kalåtdlit-nunånmermingne I-
lulissat nåparsimaviata ilua åssiiissu-
tåinarmik åssiliortorsimariaramiko
Valby-me igdlorssup filmiliortarfiu-
ssup iluatigut sanavåt. inermat pisat-
sersorérdlunilo inugtagssailo, taimane
tb-Kardlutik sanatoriane åssigmgi’tsu-
ne nåparsimassut åtartoramikit, pig-
ssarsia'rmeKarérma'ta iserdlugo misd-
gisimalemartarpok sordlume ilumut
Ilulissanitdlune. sdlamut itsuaråine
kexertarssuak (Disko) tungujuartit-
dlardlune. 'ila inunguit sånarigsut.
Kuiagalugo taisinauvara uvanga kåd-
namik kimåvdlunga iluliarssuit akor-
nisigomera ama Valby-me igdlorssup
iluane åssilinekarmat. tåssa imåipok
Kanigtumut åssilissat karsiussarssup
Kåvane båliarujugssuarndk imermik
imalingnik paorfilinardlunga filme
ilulianssuarnik åssiliarbalik ungalitsiu-
tinardlugo åssilineKarpoK, filmimut-
dlo nipiteriaramiko suname ajorpa?
niuvertugssap igdluata ilua, pujor-
tulérkap ini'tå, raddokarfik avdlatdlo
,’igdlup iluane åssilissat tamairmik ig-
dlorssuit filmiliortarfiussut iluine å-
ssiliortornek-arput uvdlutdlo tamar-
dluinaisa tingmissartorssuit kamauti-
tilordlutigdlo tusamerpatdlångitsunik
akerartorneicartarput åssilineaa 1 ersit-
dlugo kinguarsaissaramik niperssuar-
tdik Kimugalugit kulåupatdlalitdlarå-
ngamik.
filmip katiternera nipilersorneralo
pissarioKissumigtaoK suliarineKartar-
put. nipilersomøKarnerane kalåtdli-
angmagssiarneK
upernåt tamaisa angmagssiartarpu-
gut. nuåne! ilåne Kangerdluarssung-
mut angmagssiarpugut anånama åkå-
nguåkue ardlaralugit, tamavta umiau-
ssamik. KeKertakasingmut tulagkavta
ardlavut sujunivtine KeKertamut ama
tulagtut nukara Ane ilagalugo niuvu-
gut atåtåkut umiaussamiginartut.
KåKakasik takoriaravko ilimagiler-
dlugo arpåinaK ornigpara. atfnguanut
pivdlunga månigit takulerpåka, su-
nauvfa naujap måné. nivdlerdlunga i-
låka OKarfigåka: — ménigsaKaunga!
åma Ane nivdlerpatdlagpoK, sunauv-
fa åma månigsartoK.
ilavut orneriaKaugut ama månig-
sarsimassut. ingerdlarKeriardluta nu-
namut niuvdluta igavugut månilior-
dlutalo. angmagssivigssavtfnut pigav-
ta anånama åkanguåkue tikerérdlu-
tik tupertorérsimåput, tupertuleravta-
lo ikiorpåtigut.
Bebiane Ludvigsen, 14 år,
Ikerasak pr. Agto - Egedesminde.
MAMARTAK’AOK'
8ma pflrtugkat Iluine mérsanut
frimærkinik navssågssaicarpoK
— EN NYDELSE
og der er indlagt frimærker til
børnene 1 pakken
sut OKalugtut Karnisa nikingånginerå-
nik nåkutigdlissuvdlunga ilautineKar-
tarpunga, filmivdlo sarxumersineKar-
figsså inortornago inertariakåsagpat
ulapitariakarmat unuamut agdlåt ta-
putaralugo sutdlineKartarpoK ilånime
uvdlågssåkut sisamat erkåne aitsåt a-
ngerdlarnialeraraugut. atortue åma
tupingnaraluakaut agdlautiginardlu-
gitdle Okalugtuariuminaitdlutik. ner-
riviussarujugssuarme atortorpagssua-
lingme filme nipilersugagssak tama-
nut tamaunga nuiutdlugo ikussorne-
kartarpok, .tamavtalo ingmilkut film-
skærmérånguåkut igsiavivta kigdli-
inganiitukut ikivitok filmiliulerarår-
put tortagånguak agtungajarérdlugo
filmime inugtaussut kårne kisisa nå-
kutdlugit tauvalo okalugtup kania o-
kautsimut taissaminut nåpertutingit-
sumik aulariartordlo tåssa filme unig-
terlsavarput, kivdluissuvdlo tåssa
filme kipissarå filme kipissak nipiti-
nekartordlo kisiåniuna åma uterkig-
dlugo. taimåikame åma tamatumap
suliarinera pissariussupilorujugssuvok
perkigsånitariakakalunilo. nersortari-
akartumigdlume filme novemberip
tatdlimåta arfernatalo akornåne uv-
dlågssåkut inivigdlune inemekarpok
tåssalo takuteriåinångordlune, irnåi-
pok pivfigssak kingugdlerpåk atordlu-
go inernekarpok. tåssalume uvdloK
50-ilissumut nagdliussivigssak tamav-
tinut puigunaitsokakissok nuåneki-
ssordlo nagdlerparput.
uvdlok novemberip arfemat 1956
pisimassokangårame okalugtuagssa-
karaluakissok sokutiginarnerussortåi-
nai enkartulasavåka:
uvdlok tåuna sujorkutdlugo piu-
imavfiginekarpugut ilisarisimassavti-
nik filmeriarkussivdluta kaencussa-
karsinaussugut billetigssait filmilior-
fiuip akilisangmagit, téukua saniatigut
avisiliortut amerdlakissut najutug-
ssåuput. filmimik issornartorsiuivdlu-
tik agdlautigingnigtugssat (agdlautigi-
ssaitdlume unua’kerka kångerpatdlå-
ngitsok avisine sarkumerartut fester-
fiussumut tåkussutilerérput) kisalo
Danmarkip nålagkersuissuinit naju-
terkuvdlugit kaemcussat kungikormi-
unik kutdlersakartut (ajoraluartumik
'kungikut taimane Italiamitut pané ki-
simik ilåuput) avdlatdlo inuit nalimgi-
nåungivigsut ilautinekartugssåuput.
soruname kalålersaussugut pisanga-
ssupilorujugssuvugut, sunauvfalume
nautsorssutigerigkavtinit angneruj ug-
ssuarmi'k misigissakåsavdluta. soru-
name kingorna ingmivtinut Okarfigi-
ssarpugut: „taimane sujulekaramlo
kingulekångitsumik atarkinatdlarav-
ta.“ ^____________
Paladsteaterime unukut arfinek-
mardlunut katerssuipugut. tåssunga å-
ngu'kavta utarkivfigssavtinungdk ma-
juartarfigssuit atordlugit majualingu-
araluarpugut arnat kalåbdlisortut av-
kutigssavtinut nikuerartinekarsima-
gamik tamarmik naussunguanik tigu-
miakartut sanerkutilerivtigdlo nau-
ssunguanigdlo tunivdluta. utarkingåt-
siartugut perkuvåtigut iseriartusassu-
gut, sunauvfa isertugssat tamarmik i-
nigsseréranata isilinguaraluarpugut tå-
ssa tårtuinarssuvok agpakåutugutdlo
kutdlernik sekersitsiviginekarpugut
-tåssalo isersimassorpagssuit nikuia-
ssorssuångortut tåssa ilungmut aut-
dlånguåkulokaugut, balkonimutdlo
kungikormiut akiånut igsåleriångua-
raluarpugut naussorpagssuarnik tigu-
misseramisigut tåssa naussut, kanga-
me tipigialånguarsse! — inigssavtinut
igsårérsugutdlo tåssa aitsåt isersima-
ssorpagssuit igsåniaussålerput. filme
autdlartilersinago økalugiartokarkå-
ratdlarpok, tåssalo pisanganartorssuak
autdlartipok. åssilissat uvavtinut ta-
Ikornartåungitsut filmip skærmerssua-
ne pinekaluti'k tåkussulerput. kanor-
mita isumakarfigitdlåsavait? pakatsi-
sanerput uvagutdlo pakatsisitåusaner-
pugut? erninardle påsinarsivok filme
agsorssuak nuånarinekartok tåssame
åmåkua issigingnårtorpagssuit agssa-
tik påtåutuinarssuångortalerpait. åni-
långamissårniåsakaluta klmagkiar-tu-
åk. filmeritdlaravta aninialinguaralu-
arpugut åmåkua pivdluarkussissor-
pagssuit, puiungisåinarunarparputdlo
kivdlissutigisimakigigput taimane Ka-
låtdlit-nunåta folketingimut ilaussor-
tai Augo Lynge Frederik Lyngelo u-
vaguvtinupalånguak kalåtdlinut piv-
dluarkusserkårtungmata.
-filmernekarérmat nalunaerfigine-
-karpugut ingerdlåinardluta Danmark-
ime neriniartarfit akimanertånut Wi-
vex-imukåsassugut. isilinguaraluar-
pugut xaerkussat 100 migssåimtut a-
tarkingåramisigut sordlume uvagut i-
maka tåssa kungérarssuit. nerivfig-
ssavtinut isilinguaraluarpugut suna
tamarme kivdlalåginarssuvok. nipi-
lerssokatigigssuit agpikamik sunauv-
fa tåssa nerinerssuarput tamåt nipå-
lårtugssavut. tamåna tikitdlugo ånilå-
missårutigisimavarput akimassukujuit
akornåninigssarput nerekatauvdluta-
lo, ilame kalagssisagaluaruvta ajor-
patdlåsakingmat, arråmiå åmåkua
ambassadørit, dire'ktørit, ministerit,
atarkiniarnerujugssuvdle sunersima-
nermatigut nuånarssakaluta akuleru-
tinarpugut måssa ilåtigut nerissavut
atersisimanagitdlunit. nerrinekarér-
sordlo kingulerkiutigssarput erkutili-
nguaraluartok Nordisk Filmip ilisar-
nautå, Kalåtdlit-nunåta nanorssua, si-
kutugagssarput.
nereréravta minut mikinerussunut
igsåtinekarpugut uvdlågssåkut sisa-
mat tungånut isersimårfigissavtinut.
nerrivit tamardluinarmik sisamanik i-
nokartarput tåssalume tamardluinav-
ta ingmikut tjenerilerdluta. sanerpi-
avtinut nikuitdlutik sikarite arssaeri-
putdlo arssaiaivik tiguguniko tåssa
salerisavåt, imerfigput najorsivigilå-
riputdlo -tåssa ulivkårkuserisavåt. tå-
-ssame isersimanerssuarput tamåt tai-
mailiortuarput, akimangåravtalo kig-
simigpiamerdlunit ajorpavut.
måne sisamånguleriånguatdlartok
nalunaerfiginekarpugut Valbyme fil-
miliorfigssuarne kitagtut piumaguvta
ornisagivut, taimailiorpugutdlume. su-
nauvfa kaerkussat 400 erkånitut tå-
ssane nuånersiserugtoråt, tåssame uv-
dlåkut nal. arfinek pingasunut aitsåt
festemerput nuånekissok nåmagsivok.
nuånåtorssuit suname ajortugssax!
■novemberip kulailuane nunav-tinu-
kardluta autdlartugssaugavta uvdlut
kingugdlit Danmarkimivfivut ulapår-
figilertorpavut. åssinik -piumavfigine-
kartåsassugut Okarfigeriardluta ta-
mavta atausinauvdluta éssivtini'k 200-
ngordlugit tunivåtigut sunauvfale nu-
narput angunagulunit nungutagssat-
umiarssuarmut „Dronning Alexandri-
ne“-mut ilaugavta, iluagtitsexalutalo
Savalingmiune igdlokarfit pingasut
Islandimilo Reykjavik uningavigissa-
ravtigit nunavtinut pivdlutalo åssinik
taimatut amerdlatigissunik piniarkig"
-tariakalersimavugut pivdlugitdlume
■téukualo åma pilertokissumik nungo-
rérsimavavut. pingårtumik filme nu-
nanut avdlanut siåmariartulermat tå-
ssa agdlagarsiumassune. kujanakaor-
dle sut tamarmik kångiutarmata. pi"
ngårtumik mérxat nunanit tamanit
agdlagarsitilorsimavåtigut.
filme millionit åipå avigdlugu ake-
karneragauvox unalo 50-ilivdluta pui-
gunaitsumik festernerput 15.000 krå"
’nexarnerartarpåt.
taima mérartavut Okalugtutilårpåka
-neriugdlunga nakinekåsagpat mérkat
ilånguinut alikutaujumårtok.
Niels Platou,
Ausiait.
FERD’NAND
Bedste
vægtfordeling
<£>
OKimaeKatigig-
sårissoK
Vi har en nøgle, den fiskede
Mette op af søen, fisken fortalte
os, at det var Deres?
matuersaut Mettip tatsimit a-
musså nagsarparput aulisagan
onarmat ivdlit pigigit!
Næh! Har I min nøgle — det
er vel nok vidunderligt — den
har jeg vel nok savnet!
arrå, matuersautiga nagsarpi-
siuk — Kujanånguit-uko — ag-
sume maKaissigavko.
Den hører nemlig til døren ind
til stuen, hvor alt legetøjet lig-
ger! Hvad er det for
inivmiuna pinguausiviup ma-
tuersautå! — pingussat sut-uko?
noget legetøj! — Det er det>
jeg selv laver. — Så er det der-
for, De hedder legetøjsmanden,
siger Pyile.
nangmineK sanåka. — tay
maingmat-una angumik pingu-
ssanik pigissalingmik ateuartu-
tit? Pyile OKarpoK.
C V v !>,■
33JS

Kom børn! — Vil I med op at
se alt legetøjet? — Ih, jah! Det
vil vi gerne!
méruat Kainiaritse! — pingu-
ssat takorusugpisigik? — é, i-
launa!
— Næ—h! — Hvem skal have
alt det? Det skal hen til lege-
tøjsbutikken i byen, så folk kan
købe det!
kiauko pigssai? — igdlouar-
fingme pinguaerniarfingmut
nagsiuneKåsåput inuit pisiarisi-
nauniasangmatigik.
Men hvad er det dog for en
dukke, du har der, Mette! — Du
trænger rigtignok til en ny,
Mette, sunauna inussarigit?
- nutåmik pisårtariaicarputit.
kom herhen, så skal du få en
anden, — nu <kan du selv vcelge-
Kainiarit avdlamik tunisava-
git — piumassat tiguniaruk!
28