Atuagagdliutit - 02.10.1969, Blaðsíða 15

atuartartut
agdlagait
sujumut pilerssårutinik
kipugtortitsissoK
K’utdligssat avisiat „K’utdleK"
agdlautigissaicarpoK:
1967-ime KiterKunerane silarssuar-
fniut amerdlåssuseKarsimåput 3.420
foilliuninik. téuko sisamångordlugit
avgoraine, avgornere pingasut nuna-
he sujuarsarniagkane, inussutigssanik
oiorKutigssiornerup inuit amerdliar-
tornerånik malingnauvfigisinåungi-
saine inuput. taimalo amerdlatigissu-
taoK inussutigssat erKarsautigalugit
kångnane inusmaunerme imalunit
kågtuåinangajagdlune inusinaunermi-
simåput. nunanime inussutigssaKarni-
kut ajornartorsiorfiunerpaussune ki-
oguågssiornerpauneKarsimavoK tamå-
kunane najugaKartut ukiumut 3°/o-i-
wik amerdleriartardlutik.
taima nunarssup inuisa amerdliar-
torpatdlårnerujugssuat Kavsit ato-
mivdlunit navianartorsiortitsisinau-
heranit kingunipilOKarsinaunerussutut
issigåt, taimaingmat FN ukiorpagssu-
arne suliniuteKartuarsimavoK nunane
sujuarsarniagkane inussut ilaKutarit
kigdlilersugaunigsséinik soKutigissa-
Kalersiniardlugit.
rnanamutdle silarssuarme kinguåg-
ssiorfiunerpausimassoK tåssa Kalåt-
dlit-nunåt, inungminik ukiumut 5 “/o-
imik amerdleriartitsissarnermigut. tai-
male inuit amerdliartornerat inussu-
tigssaKarneK erKarsautigalugo isuma-
lculungnartutut issigineKarsimångilaK,
tåssa kalåtdlit Europap kitåmiuisut-
dle amerikamiututdlo nåmagtunik i-
nussutigssaKartutut erKarsautiginartu-
arsimangmata. kisiåne Kalåtdlit-nunå-
ne inuit amerdliartorpatdlårnerujug-
ssuat inuiaKatigit sujumut KanoK år-
KigssuneKarnigssåinik pilerssårusior-
tartunut Kavsinik erKarsarulutigssa-
KartitsissarsimavoK. sordlo atuarfe-
KarneK erKarsautigalugo atuarfilior-
titerneK inuit amerdliartornerånik
malingnausinauneK ajornardlulnarsi-
mavoK. nauk aningaussarpagssuit ta-
matumunga atorneKaraluartut mérKa-
nut amerdliartuinartunut init atuar-
titsivigssat atortorigsårusersugkat nå-
magtineK ajornavigsimåput. taimåitu-
nigdlo atuarfeKarfinéungitsume pisso-
KartarsimavoK. igdlugssanik nutånik
piumassanartut nåmagsivigineK ajor-
nardluinangajagput, kingusingneru-
ssordlo erKarsautigalugo pilerssårusi-
inusugtut inigssaKasåpat?
inusugtunut inigssiat uvdluvtine a-
tnigautigineKaKaut, inusugtorpagssuit-
dlo erKåisagåine ila amigautaoKaut.
inusugtut tavagkalugtuinarput, Kula-
rutigssåungitsumigdle aningaussat a-
PerKutauvdlutik inusugtOK kisimltOK
migssaminik tunineKarsinåungilaK. i-
nusugtoK taimatut ajornartorsiulerå-
ngame tavagtungortarpoK.
landsråde aperalugo: nauk inusug-
lunut inigssiat? ukiut Kavsit pilersså-
•'UsiorneKåsagamik ukiutdlo Kavsit sa-
naneKåsagamik?
landsrådip atautsiminere tusarnår-
dlugit tamåko taineKarneK ajorput.
svdlatdlo OKaluserisanagit niorKutig-
ssat akitsuserneKarnigssåt imigagssav-
dlo niorKutaujungnaernigsså avdlålu-
nguitdlo kalåtdlinut inuiaKatigingnut
iluaKutaungårtugssåungitsut sordlo:
ardluit nungusarniagaunerat sukutdlo
akitsutigssaraluata 50 øremik migdli-
neKarnigsså. tamåkunerput kalåtdli-
nut inuiaKatigingnut nanertutit? tåu-
ko pingårneroKineramik inusugtuni-
ngarnit?
Kularingilara landsrådip imigagssa-
naut tungassut imaisiatdléinardlugit
iluarsisinåungikai, ukiume ardlali-
ngorput atautsimmerit tamaisa imi-
SagssaK oKaluseriuaraluardlugo angu-
ssaKarfigisanagule. — åssiginarpå sor-
dlo Katsungårssuarme atdlårKigssuaK
lulugaK silåinarme ånulerulordlune
Kardlorångat. nipå tusarnéK!
inugsiåungilagut, imigagssavdlunit
tungåtigut inugsiångornigssarput uva-
gut kalåtdlit kigsautigingilarput.
imigagssap niorKutigineKarnera u-
kiut tamaisa nunavtine Kularutigssåu-
ngitsumik KagfariartarpoK. kalåtdlit
kisimik taima angnertutigissumik pi-
siortortunerdlutik? måkua Kavdlunår-
Pagssuit inuiaitdlo avdlat månltut
nautsorssutigineKångineramik.
kalåliussugut akigssaKalerångavta
irnigagssamik pisissarpugut, nalungi-
laralo Kavdlunåt åma pisissarmata. u-
kiut ingerdlaneråne Kavdlunårpagssuit
suleKatigissarsimavåka. ilarpagssue
uvdlakut niuvertarfik angmåinartoK
pisiniartarput uvdlormutdlo sulitigalu-
tik soraerfigssartik tikitdlugo imertu-
artardlutik. soraernermikut tuaviusu-
kåginaK imerniartarfingmut ingerdla-
ssarput. taimailiortartut Kavdlunågi-
nåungitdlat kalåtdlitdle atausiåkåt å-
ma taimåiput.
sule ukiut ikeKaut måne imigagssap
kigdleKångitsumik niorKutaulernera-
nit, ukiutdle 20—25 kigdléruneranit
Kångiugpata påsinarsigpatdlo erKii-
ngitsumik atugaussoK tauva aitsåt su-
liniartoKartariaKarpoK.
taimåitumik landsrådip nipangiuni-
ardliuk imigagssap OKatdlisigineKar-
nera, kalåtdlit nangmingneK ukiut i-
ngerdlaneråne påsiartulisavåt KanoK
atortariaKartoK.
taimåitordle kigsautiginiarpara nå-
lagkersuinerup tungåtigut Kinersine-
Kåsatitdlugo sordlo landsrådimut,
kommunalbestyrelsimut folketingi-
mutdlo, imigagssap niorKutaunera ta-
magingne matorKatineKartarKuvdlugo
Kinersinigssamut uvdlut mardluk su-
jorKutsissumik. tåssame Kinereusårtut
ilerKorissarmåssuk Kinersissiginiagka-
tik imertitardlugit Kularutigssåungit-
sumigdlo taimailiornertik nålagker-
suinermut isissutigissardlugo, måssa
ilåtigut piukunauteKångivigdlutik. i-
nugparujugssuime tusåssarpåka OKar-
tut: tåuna imerfigissaravko Kinerpa-
ra.
inusugtut åma iliniartariaKarpåt i-
laKutaringneK pinardlugo Kinersisså-
sånginamik. ukiume ingerdlaneråne
Kinigaussartut tåukuinaviutitdlugit a-
tautsimivfingmilo OKautsit iluarerKU-
sårutit tusåjuartitdlugit kalåleK Kav-
dlunånut nagdlersutilersinåungilaK.
taimailiusagåinime åssigisavå anånaK
Kitornaminik nukagtitsissoK aperssue-
russårdlune: sumik pisavit?
Jakob Poulsen,
Påmiut.
tamarmik Holly Bar I
iluitsunik KåKorta- _
rialik nuånaråt
L...—......... J
LY BAR
Alle holder af Holly Bar
den er med hele hasselnødder
ornerme aningaussarpagssuit atorta-
riaKardlutik pissariaKarnerpåginait-
dlunit pigssaKartisinaujumavdlugit.
månale plastikimininguamit sanåK
„spiralimik" taineKartartOK taima a-
jornartorsiornerssuarmik avdlångor-
titsinialinguatsiarpoK.
Kanga arnat mérartårusungikaluar-
dlutik mérartårtuarnerat måna Kå-
ngiupoK, mérartårumångikunik mé-
rartårtariaerutdlutik. niviaujumagalu-
ardlutik 40-nik ukioKalinardlutik ku-
linit isigkaneK mardluk tungånut Ki-
tornisimanertik pivdlugo „nungutdlar-
nikut“ ukiue Kångiuput Kitorniorpat-
dlårnikut nungutdlarsartariaerungma-
ta, taimalo atissalersorsinaussatik Kår-
sitdlartisinaussatigdlo kigdlilersina-
ngordlugit. normup matuma Kuper-
nerisa ilåne takuneKarsinauvoK K’ut-
dligssane inussartut amerdlåssusiat
1969-ime agfåinångorsimåsassoK.
nautsorssutigisinauvarputdlo sineri-
ssavtine igdloKarfingne avdlane åma
taima kinguågssiorneK migdleriarsi-
måsassoK, taimåisagpatdlo G-60 su-
junigssaK ungasingnerussoK erKarsau-
tigalugo tamatuma tungåtigut naut-
sorssuisimanermine kukorujugssuar-
tugssångusaoK. taimalo pissoKariartor-
nera aningaussarpagssuit atordlugit
ineriartortitsiniarnermitdlunit isumav-
dluarsårineruvoK.
neriugkuminairaoK Kitorniorpatdlå-
nginigssamut avKutausinaussunik i-
nuit soKutigingnigkiartuinardlutigdlo
påsingnigkiartuinåsassut. tamatumi-
ngalo sulissutigingningnerup ani-
ngaussartagssaKartinigsså avdlanut
nalerKiutdlugo pissariaKavigsoK taku-
neitartariaKarpoK, taimatutdlo per-
Kingnigssamik sulissutigingnigtut tå-
ssane KanoK angitigissumik suliagssa-
icardlutik påsissariaKarpåt. aningau-
ssat sipårneKartariaKångitdlat nåpar-
simavingnut pikorigsunik iliniardluar-
simassunigdlo sulissulersuinigssamut
pivfigssaK pissariaKartoK atordlugo
tamatuminga påsisitsiniaisinaussunik.
pismaunerse
takutisiuk
landsrådip sujuligtaissua OKarsima-
vok kalåtdlit piumassatik erssersini-
ardlugit akerdliiissutsimik takutitsi-
ssarKuvdlugit. uvangale oKarumavu-
nga: kalåtdlit akerdliunerse silame ta-
kutingikaluardlugo sulisinåussuserse
peKatigigsinåussusersilo takutisigik,
taimalo ajornartorsiutinik Kånginiar-
sinaunerse erssersitdlugo.
sulime misigisimavugut kalåtdlit i-
nuiaussugut iliarssugtut perorsagkat
avdlanit nikanarnerussutut issigine-
neKartut isumaitdlo tusåjumaneKå-
ngitsut.
utarKinarungnaerdluta naligigsitau-
nigssaK nangminérdluta sulissutigini-
artigo. utarKinaraluaruvta nåkinarssu-
sok pissusiliutisavarput, inugtut angu-
niagaKéngissusermut erssiutaussoK.
uvagut kalåtdlit sujumut norKaini-
arnivtine amigautigissarput tåssa nu-
tånik autdlarniniarnerit tungaisigut
sujunersuissartOK. imaKame inutig-
ssarsiutinik autdlartitsissoKarsinauga-
luarpoK periausigssanigdle nalorni-
nartunik. taimaingmat kigsautigina-
KaoK inutigssarsiornermut sujunersui-
ssartumik nunavtine peKalernigsså.
tamatumunåkume misilingneKåsagalu-
armat unangmigdlernigssamut pisi-
naunersugut.
kalåtdlit sagdliutineKarnigssåt OKau-
sinaujungnaerdlune piviussungortine-
ltarniardle KerdlerneKénginivtine.
Mathias Løvstrøm,
Nuk.
Datsun 1000 pickup
Den hurtigste og mest
robuste i sin klasse
62 hk motor. Stor nyttelast og
usædvanlig manøvredygtig. En
rap og praktisk vogn, økono-
misk i anskaffelse i daglig
drift.
Tage Schjøtt
NarssaK
tamarmik ilauput...
taima KuleKutserdlugo K’asigiå-
nguit avisiat „K’åKarssuaK“ ag-
dlagpoK:
TV-ime GAS, KNAPP Jonathan
MotzfeldtertaKångitsumigdlo tusagag-
ssiuinigssaK kalåtdlit avisiliortuisa tu-
pingnångitsumik narrutsautigigåt „ka-
låtdlit erKarsartausiånut tungatitdlu-
go“ radioavisip autdlakåtitsineragut
ersserpoK.
aperssugagssat tusardliunerane TV-
ime åma isumagssarsiaK avdlauvdlui-
narpoK, sujumukarnerme encarsauti-
gineKartariaKaraluarpoK. KanoK iliv-
dlunime OKaluserissagssat „påsivdlu-
arneKarsinåupat" taima ajornartorsiu-
tit amerdlatigissut, ajornartorsiutit a-
tausiåkåt taima amerdlatigissut, nu-
nap taima angitigissup imarissai.
nålagauvfingme atorfigdlit amerdlå-
ssusiat aperssugagssat akornéne åma
sujumut erKarsautigineKartariaKaralu-
arpoK. pissusiviussunume tamanut na-
lerKuput taimåituarsimavdlunilume
ukiune hundredine. SukaK-partip i-
lautitagssai taima amerdlatigingmata
påsineic ajornaKaoK, erKarsautigigåine
„tiguagagssat" partip igdloKarfiup i-
luane, imalunit taiseKatausinaussut
Knud Hertlingip folketingime sarKii-
miussagssai. pissusiviussut akornåne
Hertlingivdlo partip sujunigssame i-
ngerdlanigssamine erKoriagai sule u-
ngaseicingmata.
kisiåne soKutåungilaK KanoK ilior-
dlutigdlunit ugpernarsaissugssat ka-
titerneKaraluarunik tamanut tusagag-
ssautitdlutik, ajornardluinåsaorme
Kavdlunåt issigingnårtugssat Kalåt-
dlit inuisalo sukumissumik takusinau-
naviångi ngmåssuk. ugpernarsaivdlutik
OKauseKartugssat tamarmik ilåtigut i-
maica åssigingnik OKauseKarsinåu-
sangmata kisiåne åssigigdluinarmik
tamarmik OKauseKarnigssåt.
pitsauneruvdluinarporme. påtsivé-
rutdlune akungnagtungavdlunilo er-
sser.sitsinermik Kavdlunåt issigingnår-
tut akornåne pingitsorneKartugssauga-
me. Kalåtdlit-nunåta ajornartorsiu-
taisa årKingneKarnigssånut kajumi-
ssuseKarnerup angnertusarneKarnig-
ssånut iluaKutåusangmat, kisiåne piu-
måssuseKarnerup ikiukusungneruvdlo
seKumineKånginigsså kigsautigineKå-
ngilaK.
igdlume imiortarneK
imiorfigssuit ivssunik Karmagdlit a-
tausinarmik igalågdlit uvdlumikut su-
le måne Avangnåne atorneKaKaut,
nauk silatimikut ugsagsårussuaitångi-
kaluardlutik kajungerineKalersartut.
tåssalo ilåtigut uvdloK atausinaK nu-
ngutsissugssaunatik.
mérKat suna takussartik tamåt ilår-
niartarpåt, ulorianartunera påsisima-
nago. imåisinauvoK igdlup inue sinile-
rérsimassut imalunit avdlamut Kaer-
Kussausimassut méntap unuarssuar-
mut anérsinardlune iserame takugå i-
miartorfik imalik. tauva ussernartoK
såkortoK tåssunga tugpoK. imerpå i-
merKeriardlugo imerKigtariardlugo si-
nilerdlune. tamatumunåkutdlo uveri-
neK pilerpoK. ilåtigut angajorKåt pi-
ssusigssatut issigissarpåt Kitornamik
— pingårtumik utorKaup aterigpago —
imernermingne oitåtårsilårnigsså. ta-
månalo soKutauva? nangmineK agdli-
lerune påsiumårpå.
igdlume imiortarneK ilåtigut uloria-
narsinaussarpoK timip tarnivdlo tu-
ngaisigut. ilame uvanga nangminer-
piait takusimavara Korfik imiorfing-
mut kuineKartOK, kingornalo inuit ar-
dlaKartut imerdlugo nuånåtorssuit. i-
migagssamik kigdliligatdlartarnerit
tamåko malugisimångilait. imiortar-
neruna ilerKugssatut issigineKarner-
sok, KaKugorssuarmutdlo atugagssa-
tut?
Aron Skade
Forlang
Kød
Flæsk
Pølser
Leverpostej
piniarniåkit
nenit
pulukimernit
pølset
tinguliat
uvanga
Hillerød Andelsslagteri
Leverandør til Den Kongelige Grønlandske Handel
Den kongelige grønlandske Handelimut pilersuissussoK
Leverandør til Grønlands Indkøbsring
Grønlands Indkøbsi ingimut pilersuissussoK
SE HVILKE FORDELE DE OPNAR VED AT HANDLE
FOTO
KINO
hos OS
• Deres økonomiske fordel — spar 20-50 %>.
• -=-20 °/o på fotoarbejde, farve og s/h gratis forsendelsesmateriale!
• Portofri forsendelse kan opnås.
• Mangeårig handel med Grønland har gjort os til eksperter i sikker
forsendelse!
• Effektiv service!
• Effektiv vejledning af fagfolk!
• Gratis hovedkatalog og prisliste kan rekvireres!
• Kontakt os hvis De vil handle godt og billigt!
CHR. RICHARDT
Aktieselskab
FOTO - KINO
7800 Skive
15