Atuagagdliutit - 02.10.1969, Blaðsíða 25

nakorsautip pmgornera
nåpauterpagssuit inungnut ajoKutaujuartut akiorniameKarne-
råne nakorsautitdlo suniuteKardluartut navssåriniarneKamerå-
ne periautsit nutårdluinait atorneKartartut
Walter Frohlichimit
Los Angeels (RB-special)
sapåtit akunere tamardlufnaisa bilerujugssuit nigdlatårtitsivigdlit erKumitsu-
nik usissut Amerikame nakorsausiorferujugssup misiligaissarfianut tikftarput.
bilit usé akisungåramik taorserneKarsinåungitsutut perKigsårutigalugit erninaK
niorarne.Kartarput. bilit usé tassauneu ajorput pigissat pisoKångorsimavdlutik
kaKutigortut erKumitsuliatdlunit, tåssaussardlutigdle pulukit touutat Kinersé
toi-Kussåvisa tordluisalo akornånitut, toKoraivingnit ardlalingnit nagsiuneuar-
tartut.
Pulukit tOKuneKarérångata Kinersit
ex'KartorneKartut pérneKartarput ase-
rorterneKariardlutigdlo igdlerfiussa-
nut portorneKartardlutik. ilisimatut
Ueriutigåt Kinersinit pigssarsiarissar-
tagartik nakorsautaulerumårtOK nutåK
silarssuarme tamarme inuit nåparsi-
massut iluaKutigssåt. Kinersinit katit-
dlugit 30.000-ussunit calcitonin akuit-
sok gramip atautsip Kulingordlune a-
vingnera atauseK ilisimatut pigssar-
siarisimavåt.
calcitonin icanigtukut navssårine-
karpoK. hormoniuvoK inuit umassut-
dlo Kinersine toricussåt tordluitdlo a-
kornånltune pingortartoK, aungmit-
dlo Kinersimit timimut siaruåuneKar-
tartoK. hormonit angnertungitsuarar-
ssuit agdlåt timip ilåinut pingorfigi-
agisamingnut angnertorujugssuarmik
sunisinaussarput, calcitoninilo åma
taimåipoK.
ilisimatut isumaKarput saornit kal-
kertaisa ingassagtumik nungujartor-
nigssaraluat calcitoninip akornusersi-
aaujumårå saornitdlo avdlångungit-
sornigssånut pissutausinaujumårtOK.
nalunaerut itåuna „World Health
Statistics An'nual“ime, WHO-miit sar-
KumersineKarKåmersume, atuarneacar-
sinauvoK. 1966-iime tOKUSsunut påsi-
ssutigssat tåssane a gdla gtomerca rsi -
måput.
Europame nunane tamangajagdlui-
narne toKussartut 1962-ip kiingomagut
ikileriarsimagaluartut umatikut nå-
PauteKameK kræfteKarnerdlo pissuti-
galugit toKussartut USA-me Europa-
nailo nunane amerdlanerpåne amer-
dleriarsimåput. umåmilkut tarKamikuit-
dlo nåpauteKardlutik Frankrigime, Ju-
goslaviame, Ungarnime Østrigimilo
toKussartut ikileriarsimåput. Islandi-
me Rumæniamilo taimågdlåt kræfiti-
fnik toacuissut ikileriiarput.
nunane kisitsisinik påsissutigssanik
Pigssarsiviusimassune umatikut tar-
katigutdlo nåpautit toKUSsutaunerpau-
simåput. nåpautinik itåukuninga toKU-
ssutercartut USA-me amerdlanerpåu-
Put tOKussut tamarmiussut 54,3 pro-
ceniterigamikik. Finland tugdlerssor-
Pok, -tåssane tOKussut 54 procenté nå-
■Pautinik taineKartunik toKUSisuteKara-
mik. nunane avangnardlerne avdlane
Procentit ima angnertussuseKarput:
Eanmadkime 52,3, Islandime 43,9, Nor-
geme 50,1 Sverigimilo 52,4. Jugosla-
viame procente mingnerpauvoK 29,9-
ugame. angutit arnatdlo taKussut pro-
centé misigssoråine takuneKarsinau-
ViOk Islandime taimågdlåt arnat angu-
saornit kalkimik amigartumik akoKa-
lerångamik Kajangnarsissarput aKili-
ssardlutigdlo.
taimaingmat calcitonin saornit na-
pisimassut sukasumik pitsaussumig-
dlo ingmingnut katerKingnigssånut i-
luaKutauvdluarsinåusaoK, utorKaitdlo
saunermikut nåpautåt osteoporosemik
taineKartartoK KaKutigortungitsordlo
aj orungnaersisinåusagunardlugo ima-
Kalo agdlåt nåpautigineKångitsortisi-
nåusavdlugo.
misiligaissarfingminaK
pigineKaratdlarpoK
calcitoninile sule nakorsautingungi-
laK. periauseK måna atorneKartoK a-
tugautitdlugo calcitonin et pund (500
gram) pigssarsiarisagåine pulukit 60
millionit Kinersé torKussåvisa tordlui-
salo akorninttut atortariaKarput, cal-
citoninilo iluaKutauvdluardlune atu-
gaulisagpat ilisimatut calcitoninimik
akorinikut (pulukit Kinerseringisåinit)
sanaortortalertariaKarput, taimailior-
nikut akisuvatdlångitsumik nakorsau-
tinit amerdlanerussut umatikut tar-
Katigutdlo napautøKardlutik toicusi-
massut.
angutit arnanit amerdlanerit
kræftimik toKiissu tonar tar put
kræftip KanoK itumigdlunit nåpau-
tauvdlune toioissutaussamera Europa-
me USA-milo toKussutaussartut ang-
nerpåt tugdleråt. Hollandime, Belgia-
me Luxemburgimilo kræftimik toKU-
ssuteKartut amerdlanerpåuput (toKu-
ssut tamarmik 23,1 procenterigamikik)
Portugalimilo ikingnerpåuput (toKU-
ssut itamarmik 10,6 procenterigami-
kik). nunane tamane kræft 45-nit 54-
inut ukiugdliit tOKUSSutiginerpauvåt;
Flnlandimile, Islandime, Frankrigime
Schweizimi'lo 55-init 65-inut ukiugdlit
■kræft toKussutiginerpauvdlugo.
'angutit arnanit amerdlanerussut
kræft tOKUssutigissarpåt; kisiånile
Danmarkime, Islandime, Norgeme,
Sverigime, USA-me, Tysklandime kit-
dlerme, Polenime Portugalimilo tama-
tuma akerdlianik pisisoKartarpoK.
„World Health Statistics Annual“-
ime nalunaeru'tiigineKarbut ilagataoK
inuit sumikut fcræfteKardlutik tOKU-
■ssarnerat. nunane 15-ine aKajarKukut
kræfteKarneK taKussutaunerpaussar-
poiK. nunane avdlane (tåssa Danmarki-
me, Finlandime, USA-me, Belgiame,
Grækerit-nunåne, Hollandime, Tuluit-
nunåne, Skotlandiime Irlandimilo a-
vanignardlerme) tordlugtigut puagti-
gutdlo kræfteKarnerit tOKUssutauner-
siortalernigssaK anguneKarsinaorKUv-
dlugo.
taimatut navssårniardlune sulineK
ingerdlåneKartitdlugo ajornartorsiutit
avdlat anigorniartariaKarput. nakor-
saut KanoK suniutarpa, Kanordlo a-
ngitigissoK atortariaKarpa? nakorsaut
inungmut sujugdlermérutaussumik 6-
KåtårneKartinago umassunut misili-
ssarnerit tusintiligpagssuit pissariaKar-
put, nakorsautip KanoK suniutarnera
navianauteKångineralo nåmagtumik
ilisimanenalerpata aitsåt inungmut
sujugdlermérutaussumik OKåtårtaria-
Karame.
ilisimatut avdlat påsiniarpåt kalke
inup timånitOK KanoK suniuteKartar-
nersoK. taimatut sulinikut neriutigi-
neKarpoK nåpautinut åssigingitsunut
ardlalingnut pissutaussartut påsineKa-
rumårtut. naujuitsorsiortut calcitoni-
nip suniutarnera såkortunerulersiniar-
dlugo suliput; sananeKautai avdlå-
ngortiniarpait — sordlume nårtuna-
vérsautit issartagkanik P-nik taine-
Kartartut hormoninit nalinginaussunit
såkortunerussumik suniuteKalersita-
nit pigssarsiarineKartartut.
calcitoninip navssåriniagaunera nu-
tånik pitsaunerussunigdlo nakorsausi-
orniardlune aningaussarpagssuit ator-
dlugit ukiorpagssuarnilo sulinikut si-
larssuarme sulivfingne åssigingitsune
ilisimatusarnikut sulinernut amerdla-
Kissunut åssingussuvoK.
Canadame navssårineKartoK
nakorsautit åssiglngitsut uvdlune
måkunane nakorsanit atugaussut 90
procentisa migssinge ukiut 15-inait
matuma sujornagut pigineKångitdlat.
inuit millioniligpagssuit silarssuarme
tamarmitut sule umanerinut nakor-
sautit tamåko pissuput. ajorungnaer-
sitat ilagait sakiagdluteKarsimassut,
puangmikut nuangmik nipititsisima-
ssut, nuagdlugsimassut kiagtuvdlo nå-
pautåinik taineKartartunik nåpaute-
Karsimassut.
nakorsautit amerdlanerpåt navsså-
rineKariartorneråne sulivfigssuit, nå-
lagkersuissut kisalo iliniarnertut a-
tuarfisa nangminerssortutdlunit labo-
ratoriait (misiligaivé) suleKatigigtar-
put. tamatuma saniatigut ilisimatut
nunane åssigingitsune najugagdlit su-
leKatigigtarput, calcitoninivdlo nav-
ssåriartorneKarnerane åma taima pi-
ssoKarsimavoK.
sordlo „sarfaK agssordlugo siåmar-
terut“mik taineKartartup nalunaerKU-
tap akunerine arfineK-pingasune „uv-
dlormut sulinermine" inuit 250-it tai-
ma sivisutigissumik suliagssaraluat
nåmagsissarpå. igalåminerpagssuit
suvdlugdlit „nangminérdlutik“ aula-
ssut atortumltut imerpalassut åssigl-
ngitsukutåt ingmikortitertarpait, ing-
mikortitsinerit 20.000-it uvdlune su-
livfingne 180-iussune calcitoninimik
akuitsumik pigssarsinigssamut atu-
gagssaraluit nåmagsissardlugit.
calcitonin taima sungitsigissukutår-
toK ilisimatut suliarissarmåssuk agdli-
sitsiut calcitoninip sananeKautsimine
FOTO
oa
KINO
De køber med største økonomiske
fordel Deres fotoudstyr hos osl Vi
giver fra 20—50 •/• rabat på foto-
udstyr. — Rekvirer i egen interesse
vort store illustrerede katalog og
prisliste, — eller lad os give Dem
et konkret tilbud. Fotoarbejde: farve
og sort/hvid -f- 20 %. — Gratis
forsendelsesmateriale I
CHR. RICHARDT A/S
SKIVE
FØRENDE FOTO-SPECIAL-
FORRETNING I
ingmikortuanik atautsimik aseruisi-
naussoK atorneKartarpoK, taimailior-
nikut sananeKautsip ingmikortuata
KanoK katitigaunera „agssait ipait i-
luaKutigalugit påsiniaissarnertut“ på-
siniarneKartardlune. suleriautsime
chomatografimik taineKartartume sa-
naneKautsit ingmikortuisa ingmikut
ilisarnautait påpiarame nåkartitsiving-
me ingmikut tanineKarsimassume u-
nerartarput, påpiaraminermilo tassa-
nitut ingnåtdlagissamit sunerneKar-
nermikiut tamarmik ingmikut avdlå-
ngoraxiKigtarput.
taimatut periauseKardlutik suliner-
mikut ilisimatut påsivåt calcitoninip
sananeKautsimine ingmikortua atau-
seK aminosyrinit 32-nit uiguleriårtu-
nit katitigaussoK. syritdle itåuko uigu-
leriårnermingne KanoK tugdlerigpat?
misigssugkiatigut påsissanik najorKU-
taKångikaluardlune syrit tugdlering-
nere åssiglngitsunik millioniiniik 'ka-
titigausinåuput. sananeKautsip ingmi-
korbuisa dlåitut itut ilisimatut akori-
nermikut pigssarsiarisinaulerpait, ka-
titertaleriaramikigdlo påsissaKariar-
tornerfcik ilårdlugo tugdleringnigssåt
erKontoK påsivåt.
teknikikut sujuariautsit
sordlo ukiut 40-inait matuma sujor-
nagut penicillinip Alexander Fleming-
■imlt navssårineKamerata sujornagut
periautsit måna erKartomeiKartut av-
dlarujugssuput. taimanime ukiut ar-
KaneK-mardluk sulerémerup kingor-
na umassuarKanut akiussutigssaK su-
niuteKardluardlune atomeKansinau-
ssoik ingmikortineKarpoK. penicillin
pigssarsiarineKartoK sujugdleK pit-
isåungeKissumik akugauvo«, agdlåtdlo
sorssungnerssup kingugdliup nalåne a-
tugaorujugssuamerme nalåne OKåtå-
rissamertigut Kularutigssåungivigsu-
nik påsissutigssartaKartineKångilaK,
agdlåt KanoK katitigaunera dlisdmane-
Karane.
tamatuma akerdlerissåtut taineKar-
sinauvoK Amerikame nakorsautaerni-
arfiup perKingnigssamik isumaging-
niig'tutitat Kutdlersåinut ungasingitsu-
kut Kinutigisså nakorsautip nutåliap
akuerineKarnigsså pivdlugo. akuerssi-
ssuteKarmigssaK pivdlugo KinuteKar-
nerme ilautineKarput atuagkat ivissu-
sut 27-t katitdlutik 14.000-inik Kiiper-
nigdlit, ukiune sisamane misiligtai-
nertigut påsissanik påsissanutdlo tu-
ngassunik nalunaerssutinik agdlagtu-
ivfigisimassut. suliamut tåssunga ani-
■ngaussantutausimåput dollorsit ardla-
ligssuarnik milliionigdlit, nakorsatdlo
tamarmik rngmikut sulissut 200 i-
nunignut OKåtårutinut 4500-nut nakor-
saut ■atorsimavåt.
inup timåta ingmikut sananeKautå-
ne (cellime) atauslnavingme avdlå-
ngutit 2000 migssiliortut pisinåuput.
inugdlo umavdlune perKisagpat tai-
matut avdlångutaussartut 100.000 sav-
neacartut pissariaKarput. avdlångutau-
.ssartut tåuko ilait sussutdlunit pissu-
'sigssamisorungnåisagaluarunik nåpau-
tinut åssigingitsunut ardlalingnut pi-
ssutausinåuput. nåpautinut sut pissu-
taussarnersut påsiniarneKarnerat ang-
ner.torujugssussugssaK aitsåt autdlarti-
nialerpoK.
taimåi-kaluartordle nåpautit måna-
mut ilisimaneKartut tåukunungalo na-
korsautausinaussut tamanga j angmik
måna silarssuarme tamarme la-borato-
riane misigssomeKarput. calcitonini-
mik tåussumalo nakorsautitut ator-
neKarsinauneranik ertKartuineK tåssau-
ginarpoK ilisimatut inungnik ikiuimi-
ardlutik sulinerånik encartugagssat i-
låinaimininjguat.
paiussarput.
Musikhuset
Algade 44 — 4760 Vordingborg
Grammofonplader
oKalugtartup nutai
Harmonikaer
suputaussat
Guitarer
guitarit
Mundharmonikaer
Kanerssorissat
Alle ordre ekspederes
omgående
piniagkat tamarmik erninavik
nagsiuneKåsåput
Forlang gratis katalog
katalog akeKangitsoK
piniarniaruk
Skal der
være
fest
så skriv
til os!
Leverandør til
Set. Georgs Gilderne.
Skriv efter brochure!
Ballin & Co.
På grund af sygdom er vor forretning
lukket. Når vi åbner, vil det stå her i
annoncen.
Vi kan levere alt, om det er forenings-,
havne- eller anden fest. De kan købe
næsten, hvad De har lyst til.
F. eks. har vi alle slags varer til TOM-
BOLAER. Disse kan bestilles efter vore
specielle tombolalister.
ROULET, LYKKEHJUL, SKYDEBANE,
RINGSPIL, PILEKAST og FISKEDAM
og dertil hørende varer.
Ligeledes ANDESPIL, LEGETØJ til
juletræsfester, HUER, HATTE, SPØG
og SKÆMT til nytårsfester.
Skal De have basar i vinter?
Bestil varerne til basaren i god tid.
For foreninger afregning efter festen.
BADSTUESTRÆDE 15
KØBENHAVN K.
men samme store succes
Nu kommer Succes’en fra Galle & Jessen i ny, indbydende emballage, der
bevarer den lækre chokolades fine aroma. Alle vil have Succes-fløde eller
letbitter...lige til at spise!
nutåmik pulik - succes-ile angisdK avdlångorsimångitsoK I mana nagdli-
utisaoK succes Galle & Jessen-imit pissoK nutåmik kajungernartumigdlo
sukulåtip igdlingnartup mamardluåssusianik atajuartitsissumik pulik. tamanit
Succes piumanekarpoK-fløde imalOnit letbitter - oKumiuteriåinaK
Europame USA-milo:
umatikut nåpautit kræftilo
angnermik toKussutaussartut
nåpautitdlo tåuko toKussutaussarnerat angnertusiartorton, per-
KingnigssaK pivdlugo silarssuaK tamåt peKatigigfingmit nalu-
naerume takuneitarsmauvoK
Amerikame nålagauvjingne penatigingne toxussut tamarmik agfait sivnenar-
lut umatikut nåpautinik kræftimigdlo tOKUSSUteicartarput. taimatutaoK pisso-
KartarpoK Europame nunat 23-ussut peruingnigssaK pivdlugo silarssuarme ta-
marme peuatigigfingmut, WHO-mut, nalunaeruteKarsimassutut ildine 20-ne.
25