Atuagagdliutit - 29.01.1970, Blaðsíða 5

pexcatigigdlutik autdlarnissut
kalåleK savalingmiormiordlo
kalåleK eKérsimårtOK Knud Lindenhann autdlarnissoK sava-
lingmiormio penatigalugo kilisåume niornutigssiornermik re-
jenik Kerititanik KalipaiarneKångitsunik
„kalåtdlit nangminérdlutik suniångissusiånik oKalungnerssuaK Kuiat-
sautigissarpara, erKarsautigigångavko Knud Lindenhann, inusugtou
KeKertarssuarmio", taima agdlagpotc KavdlunåK atuagkiortoK Frans
Berliner nanigtukut avisit ardlane. sujoma aussåkut Frans Berlinerip
Knud Lindenhann umiarssuarmut ilaoKatigisimavå agsutdlo nersua-
lårdlugo kalåleK tduna eKérsimårtOK. mana Knud Lindenhann 28-nik
ukiulik — fabrikiutilik mardlungnigdlo kutteriutilik •— autdlarnisirna-
vok rejet nalipaiarnagit kerititdlugit niomutigssiornermik, savaling-
miormiumik dipanardlune. niornutigssiait sujugdlit tulauneKarKamer -
Put Danmarkime igdloKarfingmut Hanstholmimut, rejenigdlo taimatut
PiorKutigssiorneK nangineuartugssauvoK uperndmut siko ajorungnae-
riarpat.
ajutornerme iluagtitsineK
'— ilåniuna KanoK iliornigssaK
isumaminik tåkutartoK, taimai-
livdlune nalautsortumik savaling-
miormio, KavdlunåK uvangalo su-
leKatigilersimavugut, Knud Lin-
denhann OKalugtuarpoK. uva-
ngauna fabrikiutiga kapisilingnik
niorKutigssiornigssamut akueri-
ssåungitsoK. kisiåne ukiarme ing-
nxikut akuerssissumik pivdlunga
KGH isumaKatigissuteKarfigisi-
mavara kapisilingnik niorKutig-
ssiukumavdlugo. tamåna sujor-
Kutdlugo kapisilingnik tunissa-
karsimavunga K’eKertarssuarme
Privatimik fabrikimut, 18.000 kr.
migss. nalilingnik. KGH-le isu-
maKatiglssuteKarfigeréravko fa-
brikiutivne niorKutigssiarineKar-
Put kapisigdlit 25 tons. tåuko ilait
PangmineK nioncusiaråka nang-
minerdlo tunivdlugit Danmarki-
mut.
kapisilingniarneK Kångiungmat
rejenik tunissiniaraluarpunga
K’eKertarssuarme rejenik fabrik-
irnut privatimik ingerdlatamut,
uvangame fabrikiutiga akueri-
ssåungingmat rejenik niorKutig-
ssiornigssamut. oKarputdle ajor-
PartoK unerdlugo, kapisilingni-
PgoK niorKutigssiornikut fabrike
tåuna Kångerniusimagavko. tau-
va tåssa rejertåka tunitsivigssae-
rupåka.
tauva isumagssarsivunga sava-
lingmiormiut kilisautåt åtartor-
Piardlugo rejenik niorKutigssior-
figtut. angatdlatip pigingnigtua
John Dam ukiut Kavsingortut ili-
sarisimasimavara. tamatuma mig-
ssåne angatdlatitåncåmerpoK nu-
tårssuarmik moderniuvdluinartu-
mik 195 tonsilingmik. Ausiangne
Politit KanoK iliomiarnivnik ka-
lerripåka, tåukulo Kinutiga inger-
dlatencigpåt politimesterimut
landshøvdingimutdlo. naggatåti-
gutdlo akuerineKarpunga umiar-
ssuaK erKartugara rejenik nior-
kutigssiorfigigatdlarsinaugiga
1969-ip nånigssåta tungånut.
taimaeriarmat Danmarkime a-
hgumik. atåssuteKarfigssarsivugut
tuniniussissartugssamik. tåuna
Uvdlut tamaisa OKaloKatigissar-
Parput umiarssup radioatigut.
tåussuma pissariumågkavut 40
tonsitut amerdlatigissut sujumut
tunisimavai, autdlarKåumutdle
PiorKutigssiavut 25 tonsinåuput.
niorKutigssiaråvut rejet angisut
PalipaiarneKångitsut, KaKiniaria-
rångata Kerititardlugit. rejet tai-
Pratut niorKutigssiagssat erninaK
keritineKartugssåuput. mama-
rungnaertarput akunerit mardluk
Pingasutdlunit utarKisineKarå-
Pgamik. rejet taima itut piuma-
Penardluinarput Danmarkime nu-
Panilo avdlane neriniartarfingne
akimasune.
pissortat ilalerissut
John Dam uvangalo måna peKa-
tigingorniarpugut. aperKutitdle å-
ssigingitsut iluarserKågagssåuput,
tåssame åipagssara nunavtine na-
jugaKavigsungingmat, taimaing-
mat Nungmukarsimavunga piler-
ssårutivta piviussungortineKar-
nigssånik pissortat OKaloKatigiar-
tordlugit. isumaKarpunga pissor-
tat ilaleråtigut akueriumåråtigut-
dlo suleKatigilernigssamut.
kilisaut atortagkavtinit avdlau-
ssunik piniuteKaraluarpoK, sujug-
dlerdlo suliara tåssa kilisaut pi-
lersortikavko kalåtdlit rejerniat
piniutigissartagånik. autdlarKåu-
mut Diskobugtime rejerniat nuå-
narerpiångikaluarpåtigut imaKa
tupingnartorssuarnik piniuteKar-
soraluta. månale amerdlanerit på-
sigunarpåt rejerniutit 36 fodsig-
dlit piniutait atorivut.
isumaKarpunga iluaKutåusaga-
luartoK aulisartut avdlat periar-
figssanik taimåitunik navssårtar-
tugpata. nalungilara uvagut ka-
låtdlit avdlanit ajornerungitsugut,
kisiåniliuna periarfigssanut tag-
pinerussartugut, pissutigalugo
nunarput Europamit ungasigpat-
dlårmat nunanilo avdlane pissut-
sit iluamik ilisimånginavtigik.
piukunardluartoK
kilisaut „Vistur Vardi” nunavtine
atusavdlugo nalerKutdluinartu-
vok. imaKame akigssaKaraluaréi-
ne taimåitumik pisårnigssamut.
kilisaut nangmineK sisangmik sa-
nauvoK tamarme Kulissauvdlune
issigtume sulinigssaK OKilisarniar-
dlugo. usiussåva Kulineralo ta-
marme aluminiuvoK, taimaing-
matdlo OKimangerpatdlåsanane
sermeraluarångamilunit.
kigsautiginaKaoK inusugtut a-
ngatdlatinik taimåitunik pisårta-
lernigssåt. påsineK ajornångilaK
måne aulisartut ilånikut inugtag-
ssat tungaisigut ajornartorsiute-
Kartarmata. umiarssuarmut tai-
måitumut ikivdlune aitsåt påsi-
narsissarpoK aulisartut mikissu-
nik angatdlatigdlit inunerat Ka-
noK nersunartigissoK. umiarssuar-
mume taimåitumut ikivdlune sor-
dlo isserssuaK pérutartOK. måne
aulisartut inugtagssaKarniarnikut
ajornartorsiortarput angatdlatit
mikivatdlårdlutik ilorrisimårnig-
ssamut periarfigssaKångingmata,
inugtaussutdlo aningaussarsiait
mikivatdlårtarput angatdlatit pi-
ssarisinaussait kigdleKaKingmata.
uvanga akerdleråra kalåtdlit
Danmarkimut aulisariartortarnig-
ssånik eruarsaut, nunavtine ang-
nertunik periarfigssaKaravta au-
lisarnermut tungassut årKigssut-
dluåinaråine. angatdlatit „Vistur
Vardi“-sut itut amerdlanerussut
nunavtine aulisarnermut iluaxu-
tåusagaluaKaut, åmame umiar-
ssuan akisugissagssåungilaK angi-
ssusianut atortulersorneKarnera-
nutdlo nalerKiutdlugo. 2,5 mili.
Knud Lindenhann fotograferet i Godthåb på vej til Danmark på forret-
ningsrejse. — Med et skib som „Vistur Vardi" er transport af fangsten
udenom KGH til salgsstederne løst, siger han.
Knud Lindenhann NQngme åssilineKarsimassoK niuvernermut tungassut
isumagiartordlugit Danmarkimut ingerdlaordlune — „Vistur Vardi“sut
Itumik angatdlateKaråine ajornarungnaertugssauvoK KGH avarKutdlugo
nunanut avdlanut tuniniainigssaK, oKarpoK.
kr-nik akexarpoK, pigingnigtualo
OKarpoK KaKutigungoK taima aki-
minut nalernutsigissumik angat-
dlatitårtoKartarpoK.
sujunigssan nunavtine
måna niorKutigssiavut sujugdlit
tunineKarérput akilersineKardlu-
tigdlo silarssuarme akiussut ator-
dlugit. tåssame åma tåuna uvagut
anguniartariaKagarput. uvdluvut
uningåinångitdlat, avdlane pi-
ssutsit peKatauvfiginiartariaKar-
pavut. uvagut kalåtdlit fima av-
dlanik Kångerniussisinaussaria-
Karpugut pissusitorKatdlo Kimå-
niardlugit, kiviartuinåsångikuvta.
pissat silarssuarme akiussutut
akilersitalernigssåt tåssa nunav-
tine sujunigssaK.
fabrikiutiga pigingneKatigig-
fiup avatånitineKaratdlåsaoK. nu-
namile piorsåisaguvta imaKa pi-
ssariaKåsaoK pigingneKatigigfing-
mut pisiaritineKarnigsså. 1970-
ime pilerssårutigineKångilaK nu-
name piorsainigssaK, pilerssåru-
teKarpugutdle angatdlatit piniu-
titdlo tungaisigut piorsainigssa-
mik. aulisartut pilersorniarpavut
kapisilingnut Kagssutinik. kalfit-
dlinuko aulisartut aningaussat tu-
ngaisigut åpasigsut. sukutdlunit
periarfigssap nagdliuneratigut pi-
niutigssarsisinåungitdlat. taimai-
livdlune periarfigssaugaluaK asiu-
tineKartarpoK, åmame nukingi-
nartumik pissoKartitdlugo er-
hvervsstøtte isumavdlutigssåu-
ngilaK.
silåinaigkamik portugkat
månåkut fabrikiutiga Kerititsivik
ajorpatdlångitsumik ingerdlavoK.
kalåtdlit nerissagssautéinik nu-
navtine atugagssanik niorKutig-
ssiorneK iménarssuaK pigssarsi-
vigssåungilaK, taimåitordle fa-
brike pissarnermisut ingerdlavoK.
måna KGH isumaKatigxssuteKar-
figåra puissit neKåinik utdlerér-
dlugit silåinaerdlutigdlo pugka-
nik niorKuteKarnigssamik.
uvangauna ånerissariga taku-
gångavkit kalåtdlit nerissagssau-
tait måne fabrikine suliat, ig-
dlingnåssuseKångitsut, Kåve pu-
jasimavdlutik. taimaingmat isu-
maliorKutigisimavara silåinaer-
dlugit portumik pisårnigssaK, tai-
mailivdlugit portugkat aserfat-
dlajåinerussarmata. tåssalo måna
fabrikiutivne taimåitumik portu-
teKalerpugut.
sujorna niorKutigssiaråvut pui-
ssit neKait 14 tons, ukioK måna
ikileriåsagunarput sikunerssua
pissutigalugo. sujorna måtait 5
tons niorKutigssiaråvut, ukioK
månale savssaKåsagpat neriugpu-
gut amerdlanerujumårtut. åma
måna misiligdlugo puissit amé ta-
rajordlugit niorKutigssiarilerpa-
vut Danmarkime suliarissagsså-
ngordlugit.
Julut.
nunaKarfingne
igdluliorneK
Grønlandsrådip atautsimitarneri-
sa nålerneråne pisårtugagssanik
sanaortugagssanigdlo pilerssåru-
siap OKatdlisigineKarnerane nu-
naKarfingne igdluliortiternerup
angnertunerulernigssånik isuma
sarKumiuneKarsimavoK. sujuner-
sut suliarineKarsimavoK suliari-
neKarsimavdlune underudvalgi-
mit, ilaussortaralugit rådip ilau-
ssortai kalåliussut åma agdlagto-
Karfiup sivnissue.
kisalo Ausiangne igdluliortiter-
nerup angnikinerussumik angner-
tunerulernigsså udvalgip sujuner-
sutigisimavå. sujunersut , tåuna
akuerineKarpoK.
igdluliortiternerme aningaussa-
lissutigssat pivdlugit agdlagaK
takuk.
kommunit
Grønlandsrådip atautsimitarneri-
ne 13. januar naggaserneKartune
kommuneKarfit sujulerssugaune-
rat pivdlugo inatsimut avdlångu-
tigssatut sujunersut sancumiune-
KarsimavoK. sujunersut lands-
rådime OKaluserineKarérsimavoK,
månalo folketingimut sarKumiu-
neKartugssångorpoK. Grønlands-
rådimut ilaussortat tamatumu-
nga ingmikut OKauseKarsimångit-
dlat.
sujunersume kommuneKarfit
amerdlanerussunik isertitaKarta-
lernigssåt sujunertarineKarpoK,
tamatumungalo peKatigititdlugo
inatsisigssatut sujunersuteKarpoK
niorKutigssat erKuneKartartut
pivdlugit Kalåtdlit-nunåt pivdlu-
go inatsisip avdlångutigssånik,
sujunersutigineKarsimavdlune ni-
orKutigssat erKuneKartartut akit-
sutåinit iluanårutit sujunigssame
atautsimortitdlugit avguarneKar-
tåsassut landskassip kommune-
kassitdlo tamarmik akornåne. ta-
matuma KanoK angnertussuseKar-
nigsså landsrådimit aulajangivfi-
gineKartåsaoK ukiut pingasuku-
tårdlugit.
isertitait
akitsutitigut isertitanit kommu-
neKarfit pigssarsiait inugtussuseK
nåpertordlugo kommuneKarfing-
nut atausiåkånut avguåuneKartå-
såput, sujunersutigineKarsima-
vordlo maligtarissagssaKåsassoK
erssencingnerussunik landsrådip
kommunalbestyrelsitdlo aningau-
ssanut tungassutigut ingerdlatsi-
nerat pivdlugo åma tamåkuninga
nåkutigdlineK pivdlugo. tjeneste-
mands iluarsartussivigineKarne-
rata kingorna nåkutigdlissugssa-
nik pilersitsineKåsaoK, landshøv-
dingip saniatigut landsrådimut
ilaussortanik sisamanik ilaussor-
taKartugssamik.
VW Folkevogns-
busser
8 personers, fin stand, sælges
for kr. 4.000,00 pr. stk. Fob
København.
Bukkehave Automobiler
Lærkevej 11, boks 140
Svendborg, telefon (09) 21 14 57
Selvbetjeningsvaskeri . København
Med 2 vær.s lejlighed, sælges grundet sygdom. Pæn og nydelig
forretning med ny maskinpark, ualmindelig veldrevet, med god
nettofortjeneste. Udbetaling kr. 40.000.
Statseksam. ejdmgl.
KLARSKOV
Italiensvej 86 . 2300 København S . Tlf. (01) 55 00 01
5