Atuagagdliutit - 29.01.1970, Blaðsíða 7

Alaskap pisussutaisa
ilåinik norKaissoK
Willie Hensley eskimujuvoK 28-nik ukiulik, aulajangerdlui-
narsimavordlo Alaskap inuvisa nunamik pigingnigtugssauti-
taunermik piumassåt namagsineKartmiardlugo
Alaska åma peKarpoK Jonathan Motzfeldtiussåmik. tåuna ateKarpoK
Willie Hensley imalunit Erråraluk, sordlo inoicataisa taima pissaråt.
Hensley 28-nik ukionarpoK Alaskamilo inatsissartunut ilaussortauv-
dlune. inatsisileritungorniardlune iliniarsimagaluarpoK Washingtonirne
universitetime, iliniaminile taimaitisimavå politikimut sangusimaga-
me. uvdlumikut sujulerssortauvoK Alaskap inuvisa peKatigigfiane. nu-
namik pigingnigsinautitaunerup isumangnaerneKarnigsså percatigig-
Hup tdussuma sujunertarå.
Hensley peKatauvoK eskimut piv-
dlugit nunat tamalåt autdlarti-
taisa Frankrigime atautsimérssu-
arneråne agsutdlo peKataussunit
iluarisimårneKardlune. tåuna A-
laskame eskimut sivnissoråt mo-
derniussoK agsutdlo ilungersuti-
gingnigtoK inuiaKatime ajornar-
torsiutait årKingniardlugit.
ajornartorsiut angneK
— ajornartorsiutivta angnerssåt
tåssa nunamut tungassumik inat-
sisit årKingneKarnigssåt, OKarpoK.
amerikamiut inatsisåt pisoKaic
maligdlugo nunap inuvé piging-
nigtugssautitåuput nunamik na-
lugarissamingnik. nunamik pi-
gingnigtugssautitauneK Alaskame
taimaitineKarsimångisåinarpoK,
erKartorneKartuåinarsimavdluni-
lo. aitsåtdle pimoruneKalerpoK
1966 -ime, taimane Alaskap inuvé
eskimut, indiånerit aleutimiutdlo
atautsimut peKatigigfiliormata.
ukiut ingerdlaneråne Amerika-
We nålagauvfiup dollarsit milliu-
niligpagssuit indiånerinut akiliu-
tigisimavai nunåt atorsinauleru-
mavdlugo, indiåneritdle nunartik
namagtumik akilertisimångisåi-
harpåt. måna akerdlilerniar.par-
Put uvagut åma taimatut pine-
karnigssarput.
nunamik pigingnigtunermik a-
PerKutip årKingniarneKarniarnera
ingerdlåneKarpoK nunap inuvé
atåssuteKarfigineKartardlutik na-
lunaerssusiorneKartardlunilo nu-
Partik KanoK akilersiniarneråt.
erKartussissulerissut ardlaKartut
måna tamatuminga suliaKarput,
amerikamiutdlo erKartussissuleri-
ssut ilisimaneKartut akilerdlugit
eskimunit sulissugssarsiarineKar-
simåput.
piumassat åssigingitsut
— peKatigigfiup tungånit KanoK
piumassaKartoKarpa?
— nunap inuvisa piumassaråt
nuna 400.000 acresitut angnertuti-
gissoK, Amerikavdlo nålagkersui-
ssuinit 500 mili. dollarsinik taor-
sivfigineKarnigssaK kisalo uliamit
augtitagssanitdlo pigssarsiat 2
pct-iånik akilivfigineKartarnig-
ssaK. aningaussat atorneKartug-
ssåuput igdlut pitsångorsagaunig-
ssånut perKingnigssamutdlo tu-
ngassut pitsångorsagaunigssånut.
Alaskap inuvé alaskamiunit av-
dlanit akigssarsiakinerpåuput.
perKingnigssamut tungassut issor-
nartoKaKaut atuarfitdlo pitsåu-
ngivigdlutik. Alaskame inussutig-
ssat USA-me tamarme akisuner-
påuput, nunavdlo inuvisa ani-
ngaussarsiait niorKUtigssat akinut
nalerKutingitdluinardlutik.
— ilimanarpa piumassarissat
akuerineKartineKarnigssåt?
— taimatut isumaxarpunga.
Washingtonirne nålagkersuissut
500 mili. dollarsit akuerssissuti-
gait, ukiut 20 ingerdlaneråne pit-
sångorsautigssatut, uvagutdle pi-
umassarårput aningaussat tåuko
tiguneKarnigssåt ukiut 4—5 inger-
dlaneråne. ilimagissariaKarpordlo
imåinåungitsumik akiuneKarnig-
ssaK uliasiornerme pigssarsiat 2
pct.-iånik tunineKartarnigssaic
akuerineKartiniardlugo.
Alaskap inuvé 55.000-uput, tåu-
kuninga eskimut 29.000-uvdlutik.
Alaskame nunap inuvinik assag-
tussiniartoKarsimångisåinarpoK,
nunavdle inuvé tamatigut naKisi-
maneKarsimåput iluaKutiginiar-
neKapilugsimavdlutigdlo, sule ma-
namut agdlåt. Alaskap inuvisa
sujumukartineKarnigssåt erKar-
sautigineKarsimångisåinarpoK.
igdloKarfik najugarissara 2000-
inik inoKarpoK, tåssanilo eskimut
mardlungnik OKauseKarput. eski-
mut OKausé angerdlarsimavfing-
ne atorneKarput, inusugtutdle
måna OKautsisik taimaititdlugit
tulugtut OKalungnerulerput.
avlse „Tundra Times“
— Alaskame politikimut tunga-
ssunik partéKarpa?
— amerikamiut partivinik mar-
dlungnik peKarpoK, nunavdlo inu-
visa amerdlanerit demokratit
partiat taissarpåt. isumaliorKuti-
gineKarsimagaluarpoK nunap inu-
visa partiånik pilersitsinigssaK,
månåkutdle pingårnerugatdlar-
poK nunap inuvisa peKatigilerne-
rat.
— avisexarpa nunap inuvisa so-
Kutigissåinik ilungersutigingnig-
tunik?
— aviseKarpugut tulugtut OKau-
sertalingmik. tåuna atenarpoK
„Tundra Times" 1950-imilo aut-
dlarnerneKarsimavdlune eskimu-
mit Haward Rockimik atilingmit.
avise pingåruteKarsimaKaoK eski-
mut politikimik soKutigingniler-
nerånut. tamåna sujorKutdlugo
eskimut politikip tungåtigut su-
niarsimångitdluinaraluarput, Ka-
Kortumik amigdlit akornusersor-
simangmåssuk eskimut politiki-
kut peKataunigssåt. avise tåuna
sule eskimunut pingåruteKaKaoK,
månalo eskimut pissartagaKaler-
simåput amerikamiut aviserssui-
nik. taimåikaluartordle „Tundra
Times" sule pingåruteKaKaoK po-
litikikut OKatdlivfigtut.
— ilivsine sutut OKalugpise?
— amerikamiumik nulianara-
ma tåuna amerikamiutut OKalo-
Katigissarpara, erninguarale eski-
mutut OKalutarpara.
Julut.
Boligforholdene blandt Alaskas eskimoer er under al Alaskame eskimut igdlue pitsåungeKaut.
kritik.
imeK mamarnerulisaoK
GTO misilissoK imeK mamarnerulersiniardlugo, peKatigalu-
gule ama ervngup syrimik akua migdlisiniagaussoK suvdlu-
lingnik neriuissarneK pingitsortiniardlugo
GTO måna misilivoK ervngup a-
kuneuarångame maniaitdlissarne-
ra mingnerulersiniardlugo, åma-
me ervngup kulsyrimik akouar-
patdlårdlune suvdlulingnik neri-
uissarnera akiorniardlugo, ani-
ngaussarpagssuime ånaineKartar-
put imerme kulsyre pissutigalugo
suvdlugdlit aserorneKartarmata.
Kalåtdlit-nunåne igdloKarfing-
ne imeK pitsaunerulersiniardlugo
norKainiarnerit pivdlugit OKalug-
tuarpoK GTO-me ingeniøriussoK
Eichstedt Nielsen:
— månamut GTO-p imeKartit-
siniarnermine pingårtisimavå i-
meKarfiliornigssaK, pumpeKar-
fingnik taimaeKatåinigdlo sana-
nigssaK igdlOKarfit sulivfigssuit-
dlo namagtumik ajungitsumigdlo
imigssaKartisinaujumavdlugit. su-
liaK tamåna ukiune 15-ine inger-
dlåneKarsimavoK, 1974-eKalerpat-
dlo Kalåtdlit-nunåne igdlOKarfit
16-iussut tamarmik imenarfeKa-
lersimåsåput. måna tugdliutdlugo
sulissutiginialerparput ervngup
pitsångorsagaunigsså.
periauseK nutån
ervngup neriuissarnera pivdlugo
angnertunik ajornartorsiuteKar-
pugut .ervngup aungnera tatsitdlo
ervngat kulsyreKarpoK suvdlu-
lingnik ajoKusissartunik. tai-
maingmat imeK syriartariaKartar-
poK ivsingerdlugo imalunit aku-
neKartardlune sodamik kalkimig-
dlo. kalkilerneKartarpoK suvdlug-
dlit iluine kalkeKalerKuvdlugo ig-
dlersutigssamik. påsinarsisima-
vordle taima åndgssussinerit nå-
mångitsut. taimaingmatdlo avdla-
tut iliordlune misilineKarpoK ne-
riuissarneK ajoKutaujungnaersi-
niardlugo.
tatsine imeKarfiussune imeK
sukuloKalitsailiorniardlugo nor-
KainiartoKaraluartoK tamåna su-
niuteKardluartumik ingerdlåne-
KarsinausimångilaK. taimaingmat
imeK klorimik akuneKartarpoK
tamåna åma perKingnigssamik i-
sumagingnigtutitat piumassaring-
måssuk. månamut imeK klorimik
akuneKartarsimavoK silarssup i-
laine avdlane taimatut imeKar-
fiussune pissutsit nåpertordlugit.
påsinarsisimavordle Kalåtdlit-nu-
nåne imermut tungatitdlugo av-
dlatut iliordlune klorimik akui-
nigssaK, taimåitumigdlo misiline-
KarsimavoK imeK klorimik aku-
ngåtsiartardlugo. imaKa imermik
atuissugssanut Kuilerråuminarsi-
nauvoK tusardlugo imeK sule å-
malo klorimik akuneKartartug-
ssaK, taimailiornerdle imermut
mamaitdlissutåungilaK pitsångor-
sautauvdlunile, tåssa imeic ivsi-
ngissutitigut aumarssuarnik aku-
ligtigut ingerdlatineKarKårtarmat
taimalo klorisungninigssaralua
pérneKartardlune.
Nungme misilineK
taimatut misilineK Nungme i-
ngerdlåneKarsimavoK nåmagsine-
Karsimavdlunilo 1969-ime upernå-
kut, angussaKarfiuvdluartumik.
misilineK tamåna akornuteKångit-
sumik ingerdlåneKarsinausima-
vok, perKingnigssamigdlo isuma-
gingnigtut misilineK åma ajori-
nago OKauseKarfigisimavåt. måna
aningaussanik norKainiartOKaler-
Pok, taimatut imermik angnår-
dlugo klorimik akussissarneK u-
kiune tugdligssane avdlanisaoK i-
ngerdlåneKarsinaorKuvdlugo.
Nungmile påsissat taimaiginar-
titdlugit igdloKarfingne avdlane
atortiniarneKarsinåungitdlat, tai-
maingmatdlo åma avdlane misili-
ssoKartariaKarpoK. igdloKarfik
tugdleK misilivfiussugssaK tåssa
K’aKortOK, nautsorssutigineKar-
pordlo tåssane misilineK ukiamut
autdlarnerneKarsinaujumårtoK.
imermik atuissartunut pingåru-
teKarpox ervngup måne erKar-
torneKartutut suliarineKarångame
pitsångungåtsiartamigsså, ma-
marnerulerdlune.
peKatigalugo åma Nungme mi-
silineKåsaoK ervngup suvdluling-
nik neriuissarnerujugssua migdli-
siniardlugo. sivitsortoK arajutsisi-
maneKarsiméngilaK tamåna Ka-
noK ilivdlune årKingniarneKarsi-
naussoK, ukiordle atauseK Kångi-
utoK tamåna aitsåt oKåtårneKar-
simavoK Esbjergime. taimailiusa-
gåine imeK kulsyrimik angnår-
dlugo akuneKartarpoK tauvalo
kalkilerdlugo, suvdlugdlit ilue ig-
dlersutaussumik kalkeKalersine-
Kartardlutik. pingårtumik suv-
dlugdlit ervngup kissartup avKU-
tai såssuneKartarput, ilame suv-
dlugdlit ukiut mardluinait inger-
dlaneråne sugssaujungnaerdlui-
narsinaussarput. taimatut aserui-
ssarnerit aningaussarpagssuarnik
naleKarput, taimåitumigdlo er-
KartorneKartutut årKigssussinig-
ssax pingårpoK aseruissarnerit
tamåko mingnerulersiniardlugit.
ingerdlatsinerme
tunga viussugssaK
Grønlandsrådip ilaussortai ataut-
simitarnermingne månåkut nå-
magsineKartune ilisimatineKarsi-
måput 1985 tikitdlugo sujumut pi-
lerssårusiugssamårnermik. Kalåt-
dlit-nunånut tungatitdlugo naili-
sardlugo pilerssårusiaK ukiup
matuma autdlartisimalernerane
nålagkersuissut suleKatigigsitåi-
nut tuniuneKåsaoK, rådilo nerior-
ssorneKarpoK pilerssårusiaK tåu-
na tungavigalugo rådip tugdlig-
ssåne atautsiminigssånut autdlar-
Kausiutitut OKauserissagssanik su-
liaringnigtoKarumårtoK. autdlar-
Kausiutitut oKauserissat tåuko tu-
ngavigssåusåput Kalåtdlit-nunåt
pivdlugo sujunigssame nålagker-
suinermik ingerdlatsinerme tu-
ngåvigissagssat pivdlugit oKatdli-
nigssamut. ilåtigut nalunaerutigi-
neKarsimavoK inuit KanoK amer-
dlatiginigssånik migssingersutit
måna tikitdlugo atorneKarsima-
ssut (Atuagagdliutit ilåne avdla-
me takukit) inusungnerussunut
tungatitdlugit atorneKarsinau-
jungnaertut. nalunaerutigineKar-
simavoK årdlerigissariaKartoK
atuarfeKarfingmut tungassutigut
kukussumik sanaortomeKardluni-
lo pisårtorneKarsinaussoK, 1975-ip
kingornatigut mérKat ikileriar-
nigssåt nautsorssutigissariaKå-
sangmat, tamatumalo pilerssåru-
siorneK sujornatigornit ajornaku-
sornerulersipå.
Torskebundgarn
1 nylon og marlon tilbydes 1 alle
dimensioner. Leveringstid ca. 4
måneder.
sårugdlingnut bundgarnit nylonit
marlonitdlo aanordlunit anglssu-
sigdlit piniarneKarsinåuput. i-
nersimåsåput Kåumatit sisamat
migss. Kångiugpata.
S. Bjerregaard & Sønner
Havnen, 9900 Frederikshavn.
7