Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 29.01.1970, Blaðsíða 9

Atuagagdliutit - 29.01.1970, Blaðsíða 9
kalåtdlisorneK atuarfingne skoledirektionimit nalunaerssut Kalåtdlit-nunane atuartitsi- nerme pissusiussunik iliniartitsissoKarniamermigdlo kalåtdlit OKausé pivdlugit OKat- dlinermut atatitdlugo Kåumatine kingugdlerne tamanut angmassu- fnik tutsiutartutigut atuartitsi- ssutip kalåtdlisornerup atuarfing- me inigssineKarneranut tunule- Kutaussut tungaveKardluarnerat KularnauteKartutungajak ilisine- KartarpoK erssernerdlugtungorti- neKartardlunilunit. paitsorneKar- sinaunigsså ingalangniardlugo skoledirektionip pissariaKartipå atutussunik aulajangersimassuntk ersserKigsauteKarnigssaK. atuartitsissut kalåtdlisorneK a- tuarfingme inigssineKarsimavoK atuarfeKarnermik inatsisine aula- jangersagkat maligdluinardlugit. kalåtdlisorneK atuarfingme klas- sene tamane pingitsornane atuar- titsissutaussugssauvoK — tåssa sordlo åma 1. klasserne 2. klasse- •nilo, kisiåne iliniartitsissutigut ajornakusoruteKarneK patsisiga- NarssaK kredsdommere- KalersoK agdl., åss.: B. Corfitz Sørensen Narssame kommunalbestyrelsip sivitsortoK kigsautigisimavå ig- dloKarfiup nangminerissaminik kredsdommereKalernigsså. ukiup åipå avigdlugo KångiutOK lands- fete KinuvigineKarpoK erKartu- ssissugssamik torKaerKuvdlugo, kredsdommer Klaus Lyngep Nar- ssap erKartussissoKarfianut tii- ngatitdlugo atorfinigtitaunera nå- galugtualermat. upernåK lands- rette KinuteKarpoK erKartussi- ssugssamik piukunartorsiorKUV- dlugo, novemberivdlo 1-iåne ajo- KiuneK Amandus Petrussen kreds- dommeringortineKarpoK. tåuna Klaus Lynge åiparalugo erKartu- ssissugatdlåsaoK 31. januar 1970- ip tungånut, taimanikume Klaus Lyngep erKartussissutut atorfia båssugssaungmat. Amandus Petrussen inungor- Pok Narssame kujatdlerme 1927- rne. angutå piniartuvoK. ukiut su- iugdlit arfineK mardluk niuver- toruseKarfingme atuarpoK, aper- ssorteréramilo 1941-me ukioK a- tauseK Nanortalingme atuariar- dlune åipåguane pivoK K’aKortu- me efterskolimut. nåparsimanine Pivdlugo ukiut sisamat eftersko- kmlpoK. 1946-mit 48-mut Nung- •Pe højskolimipoK, 1948-mitdlo 50-imut Nungme seminariamit- dlune. tamatuma kingornaN Amandus Letrussen iliniartitsissuvdlunilo aJOKiusimavoK, måko najorsimav- dlugit: 1950 NarssaK, 51—53 K’a- KortoK, 53—56 Kap Hope, 56—57 Lanmark, 57^—59 AgdluitsoK, 59— 60 K’eKertarssuatsiait, 60—61 ^ugpiiagtoK, 61—62 Danmark, 62—63 NarssaK, 63—66 NarssaK kujatdleK, tamatumalo kingorna NarssaK. 1967-ime Amandus Petrussen kornmunalbestyrelsimut Kinigau- vok, udvalgerpagssuarnilo ilau- ssortausimavdlune. mérKanut isu- 'T'agingningniarfingme udvalgime kåupaarsainermutdlo udvalgime sujuligtaissuvoK, åmåtaordle su- JuligtaissuvoK fritidsudvalgime, hvide korsime ilagitdlo sivnissåi- Pe. Amandus Petrussen Narssame ajoKituauvoK ilagingnilo angner- tåmik suliaKardlune atuarfingme kommunalbestyrelsimilo suliame saniatigut. lugo atuarfeKarnermik inatsisine ima OKausertalingnik aulajanger- sagaKarpoK: „angajorKåt atautsimitineKarér- nerisigut atuarfingne atausiåkå- ne pissariaKartunik fagime kalåt- dlisornerme iliniartitsisinaussu- nik iliniartitsissugssaKarnera nautsorssutigalugo nunaKarfing- me skoleudvalgip skoledirektione kajumigsåruteKarfigisavå KanoK angnertutigissumik, tak. § 6 ingm. 1, c), atuarfingne atausiakåne u- kiut atuarfiussut sujugdliåne åi- panilo fagime kalåtdlisornerme i- liniartitsissoKåsanersoK, imalunit fagime tåssane iliniartitsineK ukiut atuarfiussut pingajuata aut- dlarKautånut kinguartikatdlarne- KåsanersoK.“ (atuarfeKarnermik inatsisine § 14 ingm. 3). skoleudvalgip ilaussortaisa ka- titerneKarnerat atuarfeKarnermik inatsisine ima aulajangivfigine- KarpoK: „udvalgimut ilaussortåusåput skoleinspektøre skoledistriktsle- derilunit, palase. landsrådimut i- laussortaK, kommunalbestyrelsip sujuligtaissua ilaussortatdlo av- dlat pingasut kommunalbestyrel- sip ilaussortaminit avatånitdlunit torKagai. ilaussortat tåukua ilait mardluk tåssåuput kommunime angajorKåt sivnissue, tak. § 41. udvalgip nangminérdlune suju- ligtaissune Kinisavå." atuarfeKarnermik inatsisine S 14 ingm. 3 tungavigalugo atuar- feKarfikutårtune skoleudvalgit a- tuarfeKarnerme inatsisit atulcr- matale ukiut tamaisa skoledirek- tionimut sujunersumik nagsitsi- ssarput kalåtdlisornerup inigssi- neKarnigsså pivdlugo. ingmikut årKigssussineKartarpoK igdloKar- fit atuarfine nunaKarfitdlo ang- nerussut Kavsinguit atuarfine. nu- naKarfime ilåine atuartitsissutit kalåtdlisut atuartitsissutaussug- ssat iliniartitsissoKartiniarnerånc iliniartitsissut pisinaussait apor- fiunerpåjuput. sujunersutaussar- tutigut nalunångilaK atuarfeKar- fikutårtune skoleudvalgit suliag- ssartik påsivdluarsimagåt åma i- liniartitsissut kalåtdlisut OKalug- tut pitsaunerpåmik iluaKutigini- arnigssåt erKarsautigivdluartarsi- magåt sordlutaoK angajorKåt isu- martik nalunaertarsimagåt. ig- dloKarfit atuarfine kalåtdlisortit- sineK 3. klassip autdlartineranut kinguartineKarajungneruvoK. Kavsinguatigut L klassemit ka- låtdlisornigssaK kigsautigineKara- luartitdlugo skoledirektionip ili- simatitsissutigissariaKartarsima- vå kalåtdlisorneK 1. klassemit autdlartisagpat atuartitsissutit avdlat kalåtdlisut atuartitsissu- laussugssaugaluit inugtagssaKå- sångingmata. åma ilåne 1. klasse- mit kalåtdlisulernigssamut ilini- artitsissugssaKaraluartoK skoledi- rektionip ilisimatitsissutigissaria- Kartarsimavå kingusingnerussu- kut ingerdlaterKingnigsså ajor- narsinaungmat. taimåitutigut sko- ledirektionip inåssutigissarpå 1. klasserne nalunaeKutap akuneri- sa kalåtdlisut OKalugtumik ilini- artitsissoKartut (religion nal. ak. atauseK, anskuelse nal. ak. mar- dluk) sapåtip akuneranut arfini- lingortinigssåt mérKat uvdlormut nal. ak. atauseK kalåtdlisut OKa- lugtumik iliniartitsissoKarsinau- titdlugit. sujuline taerigkat tungavigalu- git ersserKigsarneKåsaoK skoledi- rektionip 1. klassemit kalåtdlisut atuartitsinigssamik kigsautigissaK Kavsinguåinartigut någgårtarå- ngago månåkorpiaK sujunigssa- milo alimasingnerussume tamatu- ma atuartitsissutinut avdlanut ki- ngunerisinaussai påsiniarneKarér- simassut tungaviussarmata. er- sserKigsartariaKarpoK angajorKåt ikigtungitsut nangångivigdlutik kalåtdlisornerup autdlartinigsså- ta 3. klassemut kinguartinigsså akuerssårtarmåssuk. ukiume atuarfiussume 1969/70- ime atualerKåt 1500-t migssigi- ssaisa agfait kalåtdlisornertaKar- tumik 1. klasserne autdlartiput, — tåssauneruvoK nunaKarfingne, nunanarfime amerdlanerssåine Kangale taimåituåinangajagtar- poK. igdloKarfingne mingnerpå- mik atualerdlåt 80 "/u-é kalåtdli- sornertaKångitsumik 1. klasserne autdlartiput. igdloKarfit ilåine mardlungne atualerdlåt tamar- mik 1. klasserne kalåtdlisornerta- lingmik atuartitåuput. atuarfeKarnermik inatsisit atu- artitsissutit pivdlugit aulajanger- sagartåine nalunaersimavoK o- Kautsit tåuko mardluk — kalåt- dlisorneK Kavdlunåtornerdlo — atuarfiup klasscne tamane atuar- titsissutåusassut. skoledirektioni]3 periauserissåne tamåna tungavig- ssaussutut najorKutariniarneKar- POK. iliniartitsissut iliniarsimassut kalåtdlisut oKalugtut Kalåldlit- nunåne tamarmik iliniartitsissut sisamararterutåinit amerdlane- rutsiarput igdloKarfingnitutdle i- liniartitsissut igdloKarfingnttut sisamararterutåinit ikingnerulår- dlutik, tåssa imåipoK: iliniartitsi- ssut kalåtdlisut OKalugtut avgua- Katigigsitdlugo klasserne atuartit- sissutit ilait Kulailuat tigumisi- nauvait — igdloKarflnaitdle er- Karsautigigåine avguaKatigigsit- dlugo atuartitsivit 6 klasscne tamane atuartitsivit kalåtdlisor- fiussut tatdlimaussarmata iliniar- litsissut kalåtdlisut OKalugtut ka- låtdlisornerinangajavingmik atu- artitsissalersugssåusåput klassene tamardluinarne kalåtdlisorneK a- tuartitsissutåusagpat. skoledirek- tionip isumå maligdlugo taimåi- tuåinarnigsså akuerssårneKarna- viångilaK, iliniartitsissume ilini- arsimar.ertik nåpertordlugo atu- artitsissut atausInåungitsoK atu- artitsissutigisinaussariaKarmå- ssuk. tåssunga atatitdlugo taissa- riaKarpoK iliniarsimångitsut atu- artitsissussut nautsorssutine ilå- nguneKartugaluarpata kisitsisåi- nartigut kalåtdlisortitsisinaussut amerdlanerussussåsagaluarmata. OKatdlinerne OKartoKartåinar- Pok inusugtungoK seminaria kajungeringikåt. påsiniainerit na- jorKutarisagåine tamåna erKortu- ngilaK. seminariamut piniaréine realeksameneKarsimassariaKar- pox taimaeKatånigdlunit avdla- mik atuarsimassariaKardlune. måna tikitdlugo realistit 25 "’/n-isa migssinge seminariamut piuma- ssarsimangmata OKartariaKarpoK iliniartitsissungorniarneK kajumi- gineKardluai'simassoK erKarsauti- gigåine inuiaKatigingne atorfiusi- naussut avdlarpagssuit realeksa- meneKarsimanigssamik taimaeKa- tair.igdlunit iliniagaKarsimanig- ssamik piumassartut. åma ilå- ngutdlugo taissariaKarpoK inu- tugtut ukiune måkunanerpiaK i- liniarfiusinaussunik pilerinartor- pagssuarnik iliniartitsissungorni- arnermut unangmigdlersinauv^- dluartunik ugsagsårneKarmata i- lir.iarneKarsinaussutdlo tamåko avdlat atuarfiup avatånit issiga- lugit iliniartitsissungorniarnertut pingåruteKartigingmata. erKar-, sautigineKarpatdlårtarunångilaK inusugtut mana 20—21-nik ukio- Kartut mérKat atualeKatigigtartut agfåinit ikingnerungmata. inu- sugtut måna iliniartitsissungor- nigssamut ukiumikut nåmautiler- simassut kisalo mérKat iliniarsi- massunik atuartitsissugssaKarta- riaKartut amerdlåssutsimikut i- ngassagdluinartumik nikingåput. inusugtut iliniartitsissungorni- arnigssaK kajungeringuatsiaralu- aråt ajoraluartumik 1985-ip er- Kåne pissutsit månamut nalerKi- utdlugo pitsångornerusinaunig- ssåt ilimanauteKartorssungilaK. i- nussartut måna ilisimarigkavut tungavigalugit kukuvatdlangit.su- mik migssiliusiorneK ajornångi- laK 1985-ip erKåne atuartut Ka- noK amerdlatigiumårnersut ilini- artitsissutdlo KanoK amerdlatigi- ssut tåukua atuartitsissugssåitut atorfigssaKarumårnersut. taima- tutaoK erKoriaineK ajornångilaK 1985-ip erKåne iliniartitsissut ka- låtdlisut OKalugsinaussut KanoK amerdlatigiumårnersut — tåssau- ssut nutåt amerdliatdlautit kisa- lo iliniartitsissunut utontalinertik patsisigalugo soraertariaKalersi- massunut taortaussut. pitsångu- atdlauteKarsimanigsså neriunar- torssungilaK ilimanarmat iliniar- titsissut kalåtdlisut pisinaussut i- liniartitsissut tamarmik sisama- rarterutåinarisagait nuna tamåt erKarsautigalugo igdloKarfingnilo imaKa sule ikingnerujumårdlutik nauk igdloKarfingnut nugterto- KartuaraluartoK. nalunaerssume måne Kalåtdlit- nunane iliniartitsissugssat atuar- titaunigssånik pilerssårutaussut måna sulissutigineKartut erKar- torniarneKångitdlat. åma mérKat inussartut ikiliartorsinaunerata 1985-ip tungånut atuartitsinerme KanoK suniuteKarsinaunera må- r.åkut ersserKigsumik OKautigine- KarsinåungilaK. agdlautigissame taimågdlåt sujunertarineKarpoK måna pissusiussut ukiutdlo 15-it Kångiuneratigut pissusiujumår- tugssatut ilimanartut erssersini- at;neKarnigssåt. sujunertarineKar- portaoK kalåtdlisornerup atuar- titsinerme inigssineKartarneranut tunuleKutaussut påsitiniarnigssåt. Chr. Berthelsen skoledirektøre N. O. Christensen skoledirektionime sujuligtaissoK. y Den gyldne, x f smidige OMA margarine \ j er lige velegnet til bordbrug ^ ^ og madlavning! — Sig navnet: OMA margarine! ^ ^ OMA margarine kultiussartalik akungnaitsordlo ^ ^ nerrivingme atugagssatut nerissagssiornermutdlo / \ åssigingmik piukunarpoK! oKautigluk ateK: / \ OMA margarine!

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.