Atuagagdliutit - 29.01.1970, Blaðsíða 23

Japanime inusuit
mumisitsiniat
agdl.: Svend Garbarsch
iliniarnertut iliniarfisa ulivkårpatdlårnerat aningaussatigut-
dlo iluaKutiginiarneKarnerat pissutåuput iliniarnertunit tigii-
mineKalemerånut. — kisiåne tainatumunga tunulenutauvoK
sorssungnerssup kingugdliup kingoma ilerKoringnigssamut
tungassutigut tuniutinarsimaneK, taima OKarpoK professore
japanimio, iliniarnertut iliniarfigssuåne tiguagausimassume
isumaKatigingniuteKardlune atautsiminerme
Hosei-me iliniarnertut iliniarfig-
ssuata erKå igalåmernit asentu-
kuinik saviminålungnigdlo iku-
manikut sivnerinik ulivkåvigpoK.
Karmat agdlagartanik nipititeriv-
figineKarsimåput. ilame igalårta-
mik ilivitsumik takussagssaKaru-
nångilaK, igdlutaisalo ilåine soKå-
ngitdluinartune ikumanikusung-
nipoK. iserfigssaK avsserneKarsi-
mavoK. kinalunit avssiaKutit a-
kornisigut isertoK kinåussutsine
pivdlugo iliniarnertut pigårtuinit
misigssorneKartarpoK. højtaleri-
kut nalunaerutigineKarpoK „isu-
maKatigingniardlune atautsimi-
neKartoK", ardlalingnilo iliniar-
nertut agdlagartanik tunioråiput,
téukuputdlo iliniarfigssuarmik ti-
guaisimassut. Hosei-me årKigssu-
ssamik inatsisaitsuliomeK ma-
lungnarpoK.
iliniarfigssuaK tåssauvoK ilini-
arfit angnertunerussunik iliniaga-
Karfiussartut månåkorpiaK ilini-
arnertunit japanimiunit matune-
Karsimassut 50-it migssaisa ilåt.
Kagdlikut pissutaussoK tåssauvoK
nålagkersuissut ingerdlatsinerå-
nut akerdlilersuineK, ilordlikut-
dlo pissutaussoK tåssauvoK ilini-
arfingme tåssane pissutsinik nå-
magigtaitdliorneK.
inerssuit OKalugiartarfiussut
ilane „isumaKatigingniardlune a-
tautsiminerit" ingerdlåneKarput.
iliniarfigssuarme tåssane taima-
tut atautsirrutarnerit amerdlasi-
maKaut. soKutigingningneK kig-
dleKarpoK. Hosei-me iliniarfig-
ssuaK ulivkårpatdlårsimagaluar-
toK inerssuarme inigssat agfari-
ngisaitdlunit kisimik inoKarput.
oKalugiartarfingmiput isumaKa-
tigingniuteKartut — iliniarnertut
såmiatungåne, professoritdlo ta-
lerpiatungåne. tåuko tamarmik
tusarnårtutdlo avångusugsorina-
vigput iliniarnertut sujulerssui-
ssuat sivisoKissumik OKalugtit-
dlugo, erKartordlugit iliniarner-
tut piumassait pingitsailiniutitut
pissuseKarnerussut.
aniguisitaunerit amalo amalo
japanimiut iliniarnertut taima
iliuseKarnerånut sujunigssaK piv-
dlugo årdlerineK pissutauvoK. ili-
niarnertut amerdlavatdlålersimå-
put, taimaingmatdlo ilarpålug-
ssue nåmåinartumik, iliniar-titau-
ssalersimavdluflk. kisalo iliniar-
figssuarne ardlaligssuarne iliniar-
nertut erKigsisimånginerat ukioK
måna iliniarnertungorniardlune
soraerumérnigssamut åma iner-
dlune soraerumérnigssamut akor-
nusissusimåput.
sujunigssaK pivdlugo årdleri-
neK pissutauvortaoK iliniarfig-
ssuaK angmarKigpat iliniarnertut
amerdlanerssait endgsisimassu-
mik atuariartortalerumårmata,
ingassagtajårtut politinit pérsine-
Karérpata. ukioK måna politit
340-riardlutik taimatut akuliuta-
riaKarsimåput, iliniarnertutdlo
sujulerssortait tusintiligpagssuit
parnaerussausimåput. pissutsit
Kavsérpagssuarne Kuianardlutig-
dlo alianåinarsimåput: iliniarfig-
ssuit iliniarnertunit tiguarneKar-
tarput, tauvalo tiguaissut politi-
nit piartineKartarput, kinguni-
ngualo kingumut tigussarineKar-
Kigtarput, tauvalo avdlatut ajor-
nartumik kisiåne tiguaissut piar-
Kigdlugit.
iliniarnertut iliniagaKarner-
mingne inersimassut imalunit ag-
fåinarmik iliniarsimassut amalo
iliniarnertut encigsivitdliornerne
peKatausimassut sutdlivingne pri-
vatiussune atorfinigtitaussarnig-
ssåt ilimanångikaluarpoK. kisiåne
ukioK måna misigssuinertigut på-
sinarsisimavoK sutdlivigpagssuit
inungnik nutånik atorfigssaKar-
titsinerat angnerujugssussoK ili-
niagaKardluarsimångitsunut år-
dlerisungnermingarnit. agdlåme
sutdlivit ilaisa ingassagtajåriniar-
tut Kinertarpait neriugdlutik su-
liniarumatunerat avKutigssanig-
dlo nutånik navssårniarssarinerat
sutdliviup ineriartorneranut ilua-
KutaujumårtoK. neriungneK tu-
ngavigssaKångitsutut OKautigine-
KarsinåungilaK, sutdlivit taméko
taima måna oKartarput.
pissutsit pitsåunginerussut —
akiliutit angnerussut
sivnerutugssåuput iliniarnertor-
pagssuit. ilarpagssuisa sulivfig-
ssaerusimanigssartik nautsorssu-
tigissariaKarpåt imalunit suliag-
ssaKarnigssartik iliniarnertutut
inersimassup suliagssaringisara-
luanik.
iliniarnertut amerdliartupilor-
nerånut pissutåuput angajonråt
kigsautigingmåssuk Kitornatik ili-
niagaKardluarsimassutut angussa-
Kardluariartusassut amalo anga-
jorKåt taima piumassaKarnerat
pivdlugo iliniarfigssuit akuerssl-
narsimangmata. KanigtOK tikit-
dlugo ajornarsimångilaK kiavdlu-
nit nåmagtunik aningaussagssa-
Kartup iliniarnertunut iliniarfing-
mik imalunit angnertunerussu-
mik iliniarfigssamik avdlamik
autdlarninigsså. iliniarfigssuit
taimåitut Japanime 845-uput, tåu-
kunånga 669 privatiuvdlutik. Ja-
panime iliniarnertut IV2 millionit
sivnersimavait. 1,2 millioninga-
jait iliniårfigssuarne privatiussu-
ne iliniartuput.
oKautigissariaKarpordle Japan
100 millionit sivnerdlugit inoKar-
mat, amalo iliniarfigssuit tåuko
845-ussut ilait 377-inait iliniar-
nertut iliniarfivinik taissariaKar-
mata.
iliniarfigssuit ukiut tamaisa ag-
dliartuinarsimåput. ilarpagssue
ima agtigilersimåput sujulerssor-
neKarnerat piviussumik pineru-
nane erKarsautåinauneruvdlune.
inigssaKartitsinermut tungassut
kigdleKarneruleralugtuinarsimå-
put. iliniartut amerdlåssusinut
nalenciutdlugit iliniartitsissut a-
merdlåssusé nikitoralugtuinarsi-
måput. iliniarfigssuit ukioK ki-
ngugdleK iliniartue avguaKatigig-
sitdlugit ima amerdlisimatigaut
iliniartitsissoK atauseK 17,7-inik
amerdlanerussunik iliniartitag-
ssaKalerdlune. kisiåne iliniarfig-
ssuit akiliutigititait Kagfagkiar-
tuinarsimåput — ilarpagssuinilo
iliniartup atautsip ukiumut aki-
liutigissartagai 4.000 kruniuput.
naligigsitsiniameK sujumut-
dlo pilerssåruteKaringineK
japanimiut tupingnåinartumik
nalerKutungorsarsinåussuseKar-
nerata nagsatarisimavå ulivkår-
patdlårtune pissutsit ajorneruler-
nerata nagsatarissånik nåmagig-
taitdliornigssaugaluaK sivisujå-
mik tunuarsimatineKarsimang-
mat, nåmagigtaitdliornerdle sar-
Kumerame såkortoKaoK. Japani-
me iliniarnertut erKigsivitdlior-
nerinik taima sualugtigissunik
nunarssuarme sumilunit misigi-
ssaKartoKarsimångilaK.
ukiut 100-t matuma sujornati-
gut Japan Amerikamit pissauneK
atordlugo ineriartornermut mo-
derneussumut pingitsailissaung-
matdle — ukiut 400 migssilior-
dlugit ukiunik akugdlernik atu-
gaKarérsimavdlune — inuiaKati-
gingne kinguårigtigut inigssisi-
massarneK taorserneKarsimavoK
påpiarat soraerumérsimanermut
ugpernarsautaussut atordlugit Ki-
nersissarnernit. ukiune sorssung-
nerup kingorna inuiaKatigingne
naligigsitsiniarnerup iliniarnertu-
ngorniartartut amerdlisitariaKa-
lersimavai. iliniarfigssuit maleru-
tinalersimåput „åssigingmik pe-
riarfigssaKartitsinigssaK pivdlu-
go“ angajoncåt piumassarissåinut,
tamatumale kingunerå sujumut
pilerssårutitaKångitsumik iliniar-
figssuit agdlilerneKarnerat.
iliniårfigssuarne unangmiuår-
nermut japanimiut inusugtut ta-
marmik åssigingmik nalerKuti-
ngitdlat. taimåitumik iliniarner-
tut iliniarfine iliniartitauneK tå-
ssaulersimavoK isumamut ilerKO-
ringnigssamutdlo tungassutigut
ineriartornerme séngitdlisagau-
neK, taima uparuaivoK japanimio
professore inusungnerussoK, K e i
Wakaizumi, enugsivitdlior-
nermik iliniarnertut ajornartor-
siuteKarnerånut tungassumik per-
Kigsårtumik påsiniaisimassoK,
Wakaizumi Kyoto-me tekniske
universtetime iliniartitsissussoK
sujornatigut professoriusimavoK
Tokyo-me igdlersornigssamut tu-
ngassutigut iliniarnertut iliniar-
figssuåne.
ilerKorigsåmermut tungassu-
tigut ajomartorsiorneK
Wakaizumip uparuarpå sorssung-
nerssup nånerane ilerKoringnig-
ssamut tungassutigut tuniutinar-
simaneK, iliniarnertut inerisimå-
ngissusiat amalo ingmingnut isu-
maginiarpatdlårnerat åma inoKa-
tigingnermut tungassutigut tati-
simaneKameK. tamåko tamarmik
pissutåuput Japanime iliniarner-
tut endgsivitdliornerata såkortu-
ssusianut, taima OKarpoK. ajor-
nartorsiut ilerKorigsårnigssamut
tungåssutilerujugssuvOK, taima
professore isumaKarpOK, tamatu-
mungalo pissutåungitsungilartaoK
sorssungnerup kingornatigut Ja-
panip nangminerssorsinaunerata
kigdleKartitausimaneranut.
kigdleKartitsinermut pissutau-
voK USA, taimåitumigdlo japa-
nimiut malugssarigsorujugssuå-
ngorsimåput amerikamiunut A-
merikamutdlo tungåssuteKartu-
nut tamanut.
malugssaringnerujugssuaK ta-
måna venstrenut isumaKataussut,
pingårtumik iliniarnertut aker-
dlillssutigissalersimavåt USA-p
Vietnam pivdlugo nålagkersui-
nermik ingerdlatsineranut, ame-
rikamiut japanimiutdlo isumang-
naitdlisainiardlutik isumaKatigl-
ssutSnut ukioK måna nutarterne-
Kartugssamut, pingårtumigdlo
nålagkersuissut Sato-mit sujuler-
ssorneKartut Amerikamut ikingu-
tingnersutut OKautigineKartarne-
ranut.
kisiåne Wakaizumi isumaKar-
pOK taimatutdle pingåruteKarti-
gissut Japanip måna inuvdluatår-
nerujugssua inuitdlo sussaKar-
piaratik inunerat åmalo akissug-
CHRYSLER angatdlåmut aumutdlOntt pitaau-
nerustumik motdrigaaaKartitsivoK-
CHRYSLER kivfartDsainerniigut, nakOeautaimi-
gut iaumangnåiaautsimigutdlo tam anit aagdliu*
vok - ingmikutdlo taknlkimut tdngaaaunik ka-
jungernautoKardlune. CHRYSLER Kinerugko
aningauaaat atordluarneniaavatlt.
ssåussusermik pigissaKångineK,
pingårtumik iliniarnertut akor-
nåne. mumisitsiniarnerat Japanip
moderneussup tårtortainut nalu-
naeautauvoK, taima OKarpoK.
pivfigssautitdlugo
mumisitsiniarneK
— ajornartorsiut tåunarpiaK —
ukiutdlo sorssungnerup kingorna
atutut alångortait — japanimiut
ilungersutigissariaKarpait inuia-
Katigingnut tungassutigut ajor-
nartorsiutit iluarsiniarneKarsi-
nåusagpata. Japanime nålagker-
suissut åma inuit isumåinik suni-
ssamerme pissortaussut angner-
tupilorujugssuarmik akissugssåu-
ssuseKarput. tamånalo erssencig-
sarneKartuartariaKarpoK, profes-
sore taima OKarpoK.
iliniarnertut ikigtuinait ajor-
nartorsiut Wakaizumitut ititigi-
ssumik navsuiarpåt. ilarpagssue
misigiput inuiaKatigingne kigdli-
gititat taima nivnitsigissut måna
mumisiniartariaKalersut. kingorna
kigdligititanut tåukununga naler-
KutungorsartariaKarput. kisiåne
inuiaKatigit kigdligititanik iver-
titsisimassut inungnut Wakaizu-
mitut itunut aitsåt nålaomiarta-
lerput. mumisitsiniarnerup suniu-
tai sule såssuneKartaratdlarput
politit såkututdlo atordlugit — pi-
ssutaussutdle unigtmarneKarat-
dlardlutik.
CHRYSLER har an bedre motor til enhver
bådtype.
CHRYSLER er overlegen i betjening, atyrke
og sikkerhed - med ekstra tekniske raffine-
menter. De får mere for pengene, når De
vaalger CHRYSLER.
LEJ EN BIL HOS BUKKEHAVE
Vi har en ny bil til Dem når De kommer på ferie. Ligegyldigt hvor
De lander. F. eks. Anglia eller Morris de Luxe fra 200,— kr. om ugen. De
kan hos os leje bil med fri kilometer. Alle vore vogne er fuldt forsikrede
til korsel i Europa. — Eller vi kan sælge Dem en ny eller brugt bil på
grænseplader til fordelagtige priser f. eks. VW Folkevogn til 8900,—, Cor-
tina de Luxe kr. 10.000,—, Escort kr. 9300,— eller Volvo Amazone fra
12.800,—, vi har også fine sportsvogne. Skriv og fortæl om Deres kørsels-
behov og De får omgående, pr. alrmail, et fint tilbud.
CHR. BUKKEHAVE & SØN
Lerchesvcj 11. P. O. Box 140, Svendborg, Danmark.
Tlf. (09) 21 14 57, flere linier. Turistudlejning gennem mere end 40 år.
vrø?
INIuviljea na'
en Chrysler!
uvangataoK CHRYSLERertåmiarpunga!
23