Atuagagdliutit - 14.07.1970, Blaðsíða 21

1---------------------------■-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
rusit arnartait
sulissorujugssussut
silarssuarme socialistit sujuarsimanerssåmsaoK arnat ardla-
ligtigut angutinit nikanarnerussumik pinenartut — nunat
avangnardlit tusagagssiorfinut Moskvamit agdlagtartoK Sture
Stiernlof agdlautigissamine uvane rusit arnartaisa sulivfing-
ne angerdlarsimavfingnilo sulissarnerånik erKartuivoK
Sture Stiernlofimit
mumisitsineKarneragut rusit arnartait inunerme atugkatigut tamati-
gut angutinut naligigsitaulersut Sovjetunionime OKartugssaussunit
OKautigineKartåinarpoK. ilumut rusit arnartait inutigssarsiornerme su-
lissorineKartorujugssuput, sulivfingnilo angutåinangajangnit sulisso-
kartaraluartune agdlåt arnat atorfilingnut angnernut ilaussarput. tai-
måikaluartOK silarssuarme socialistit sujuarsimanerssåne arnat ardla-
ligtigut angutinit nikanarnerussumik pineKartarput.
angut atarnissariaKarpa?
— sok uviga ilaKutaringne itor-
taussutut issigisavara? amerdla-
Katigingnik aningaussarsissarpu-
gut, uvimale aningaussarsiame a-
merdlanerssait imigagssarsiutigi-
ssarpai. ilaKutarit uvanga ani-
ngaussarsiåka napåssutigait; tai-
maingmat angerdlarsimavfivtine
pissugssanik uvanga aulajangi-
ssarpunga. inusugtutitdluta atua-
Katigigpugut, uvangalo uvivnit
pikoringneruvunga. måna atuå-
saingajagdluinarpoK, arssåutunik
sikumilo sukutserdlutik Kissung-
migdlo ajagtauserdlutik unang-
missunik issigingnårneK kisiat
sangmissaralugit. suna pissutiga-
lugo uvavnit atarKineKarnerusa-
va?
arnaK avisimik atuartartut ilåt
kamagsimaKissoK rusit avisisa
uvdlut tamaisa sarKiimersartut
ilåne taima agdlagpoK. arnat a-
ngutinut naligigsitaunigssåt avi-
sitigut OKatdlisautiniardlugo Ka-
noK iliusituaussut agdlautigissaK
ilagåt. rusit arnartaisa ilarpag-
ssuisa Kanon atugaKarnerat ag-
dlautigissåkut erssersineKarpoK:
sulivfingne angutinut naligigsi-
tauvdluinangajagkaluarput a-
ngerdlarsimavfingnile sule arnat
angutitdlo naligigsitåungitdlat.
inutigssarsiornerme rusit ar-
nartait silarssuarme arnaKati-
mingnit angussaKarnerpåuput:
nunåne sulissut agfait arnåuput.
Moskva majime (RB-special)
arnat angerdlarsimavfinarme su-
livfigdlit KaKutigoriartulerput.
arnat tamane sulissuput
kisitsisit påsissutigssat tuping-
nåinarput: Sovjetunionime na-
korsat 74 procenté arnåuput, ili-
niartitsissut 69 procenté erKar-
tussissuserissutdlo 35 procenté
arnåuput. igdluliortiternerme su-
lissorineKartut sisamaugångata
atauseK arnaussarpoK. nålagauv-
fiup ingerdlånenarnerane Kut-
dlersaKarnikut sulissorineKartut
58 procenté arnåuput. ilisimatut
angutåinaussugssatut isumåKarfi-
gineKartaraluartut 45 procenté
arnåuput, Sovjetunionimilo inge-
niørit 30 procenté arnåuput.
arnatdle amerdlanerssait suliv-
fingmingne uvdlormut nalunae-
Kiitap akunerine arfineK-pinga-
sune sulinermik saniatigut anger-
dlarsimavfingmingne ama taima
sivisutigissumik sulissarput. mér-
Kat uviussuvdlo ningiortamik a-
ngerdlarnigsså utarKissarpåt ar-
nat itsarssuarmit ilaKutaringne
suliarissartagåinik: nerissagssior-
dlune, nerriviliordlune, assaiv-
dlune, evKiaivdlune, merssordlu-
ne ilaortuivdlunilo suliniåsang-
mat. tamåna Kuianartungordlugo
atuagagssiame sapåtip akunera-
nut atausiardlune sarKumersar-
tume atuartartut ilåta ima ag-
dlautigå:
— suliat uvavtine paitsugag-
ssåungitsumik ingmikortitigåu-
put. silarssuarme ajornartorsiutit
KanoK iliordlune ajugauvfigine-
Karsinaunerat uvima encartortar-
på, ilångutdlugit tåikartortardlu-
git Marsime umassoKarnersoK,
arssåutut unangmissarneråne ki-
kut silarssuarme tamarme piko-
ringnerpåusanersut tamåkulo å-
ssigissait. uvanga suliagssarissar-
påka igdlume suliagssat...
Sovjetunionime månamut mi-
sigssuissarnertigut påsineKarpoK
rusit angutitaisa nunane avang-
nardlerne angutitutdle nuliatik
suliaKarnermit Kasusimajuartut
ilånériardlutik ikiorusugtarait,
kisiånile Kangale pissusiussut
maligdlugit isumaKartut igdlume
suliagssat angutit suliagssaringi-
kait. tamåna pissutigalugo sordlo
igavfingme suliagssat akuliuvfi-
giniångitdluinartarpait.
maskinat suliagssanik
isumagingnigtungusåput
ukiune aggersune arnat mardlo-
riåumik sulipilugtitaujungnaer-
nigssåt KanoK iliornikut pisassoK
Sovjetunionime erKarsautigine-
Karpa? inugtaussutut inoKatiging-
nerup KanoK pilersimaneranik
Kanordlo ingerdlatitauneranik i-
lisimatoK kisalo arnat inunerå-
nik, suliåinik, åipaKarnerinut a-
ngutinutdlo naligigsitausinaune-
rinut tungassunik ingmikut påsi-
simassagdlit ikigtungussut ilåt
Soja Jankova isumaKarpoK angut
angerdlarsimavfingme suleKatau-
ssugssatut perorsartariaKartoK,
angutivdle igdlume ikiutarnera
a tortu jungnaerumårtoK.
tamatuma kingorna erKartorpå
kommunistit „atåtaunerpårtaisa"
Marxip Leninivdlo ukiune agger-
sune atugaulerumårtutut takor-
dlortagait: angutit arnatdlo a-
ngerdlarsimavfingne inutigssarsi-
ornermilo sulianik Katsunartunik
åssigiårtuartunigdlo sulisaernig-
ssåt.
— igdlume suliagssat maskina-
nit isumagineKalisåput, angutit
arnatdlo nangmingneK pilersita-
mingnik suliaKarnigssamut piv-
figssaKalisavdlutik, Soja Jankova
OKarpoK.
orKåsårneKardlunile OKarpoK
angerdlarsimavfingme Katsunar-
tunik suliagssaKartuarumårtoK
agdlåt „ukiut kommunistit atu-
garigsårdlualerfé“nik rusit atua-
gagssiåine taineKartartut atuti-
lerpata. tauva avdlatut ajornar-
tumik suliagssat tåuko avguau-
terKigsårdlugit isumagineKarta-
riaKartåséput. OKautigerKigpåle
JOLLY sikututdle nigdlartigissoK — imeruernartoK
iskold
den der slukker
igdlume suliagssat maskinanit i-
sumagineKalernigssåt nålagauv-
fiuvdlo OKilisåussinigsså angunia-
gagssat pingårnerssarissariaKa-
råt. nunane avangnardlerne ku-
kussumik iliortoKarnerarpå:
— isumaKarpuse sut tamarmik
pissusigssamigsulisassut igdlume
suliagssat agfait angumut isuma-
gitileråine. måne Sovjetunionime
isumaKarpugut suliaK åssigiågi-
nartOK arnat angutitdlo tarningi-
nik toKutsissartOK ineriartornerå-
nutdlo kigailårutaussartOK.
maskinat erruissutit
ilisimancKånginga jagtut
ukiorpagssuitdle Kångiugpata ait-
såt maskinat Sovjetunionime a-
tugauvdlualerumårput. sordlo pu-
joralaiautit mitdluaissartut aki-
sungårmata inuit aningaussanik
sivisumik sipågaKarérångamik
aitsåt pisiarisinaussarpait, maski-
nat erruissutit pigineKånginga-
jagdluinarput, nålagauvfiuvdlo i-
laKutaringnut ikiunera ima ami-
gartigaoK arnanut angerdlarsi-
mavfingmik avatåne sulivfeKar-
tunut pingåruteKaKissoK: méreat
uvdlunerane pårineKartarnerat
amigartumik isumagineKardlune
agdlåt.
igdlume suliagssat isumagine-
Karneråne OKilisautausinaussut
atorneKarsinaunerat tamåkerdlu-
go ilaKutaringnit KanoK iluaKU-
tigineKarsinaunerat rusit suju-
nersuissartuinut månamut sule
påsitineKångilaK. misigssuinerti-
gut påsineKarsimavoK suliner-
mingne OKilisautausinaussutut ar-
nat iluamik iluaKUtiginiångikait:
arnat agfaisa migssiliortut tai-
mågdlåt errortagssautitk errorsi-
ssarfingne errortitarpait, avdla-
tigutdlo arnat nangmingnérdlu-
tik suliamingnik pingårnerutitsi-
nerat sule erssentingneruvoK —
arnat 8 procenté kisimik inerér-
dlugit nerissagssianik pisissarput,
arnatdlo 3 procentinaisa igavfit
nålagauvfingmit ingerdlåneKartut
nerivfigissarpait.
— ajoraluarpoK angutåinåu-
ngitsut Kangale ilerKåssunik au-
lajangiussinartarmata, Soja Jan-
kova OKarpoK. — misigssuinivti-
ne arnat isumasiorpavut igdlume
ningiussup Kumut issigineKarne-
ranut suna pissutausorineråt o-
KautigissarKUvdlugo. pingårtumik
utorKassångorsimassut isumaKar-
put arnaK igdlume suliagssanik
kisimitdlune nåmagsingnigsinau-
ssok atarKineKarnerpaussartoK.
igdlume ningiussoK pikorigsoK
errorsinigssamut evKiainigssa-
mutdlo tamatigut pivfigssaKar-
tarpoK, KasungisåinarpoK perKig-
sårungnåingisåinardlune, nauk
igdlume avatåne sulivfeKaralua-
runilunit. arnat aperssorneKartut
amerdlanerssait taima isumaKar-
put.
aperssorneKartutdle inusungne-
russortaisa isumait avdlåuput,
pingårtumik iliniardluarsimane-
russut isumaKarput ilaKutarit ta-
måkiussardlutik igdlume suliag-
ssat isumagissariaKarait.
— inusugtut iliniagaKardluar-
simassutdlo ukiune aggersune su-
niuteKarnerussugssaungmata i-
sumaKarpugut måna isumagissåt
maligdlugo pissoKarumårtOK, So-
ja Jankova OKarpoK.
Tage Schjott
3921 Narssaq
Arctic Handels Co.
3920 Julianehdb
J. Olsvig
3951 Christianshflb
Importør:
JOHN HOLME A/S
Skovlunde Byvej 94 2740 Skovlunde
Telegramadr.: johnholme
påhængsmotorer gi'r Dem
mere for pengene - lige fra starten
JOHNSON-ip motftnsa aicumut ikutagkat
akiliutitit tangeKartlnerusavai - autdlarKautfinitdle
Der er »go« i en Johnson motor. Et tryk
på knappen og den elektroniske transistor-
tænding (som kun Johnson har) sætter
motoren igang. Se Johnsons 55 HK, 85 HK
og 115 HK påhængsmotorer med elektronisk
Power Pulse-tænding hos Den Kongelige
Grønlandske Handejs udsalg eller en af
nedennævnte forhandlere - som også kan
vise Dem Johnsons andre modeller fra den
mindste på 1,5 H K til den største på 115 H K.
Johnson angumassagssaungilaK. atataussaK ikitauldlo
elektroniskiussoK transistorilik (Johnson-inmaK ator-
nøKartoK) tdréine rnotdre autdlésaoK. Johnsonip mo-
tdré artumut Ikutagkat 55-nik HK-lik, 85-nik HK-lik
åma 115-nik HK-lik elektroniskiussumik Power Pul-
se-mik ikltautigdlit Den kongelige grønlandske Han-
delip tuniniaivflne tuniniaissartunilunlt atåne taine-
Kartune Kimerdldriartukit - téukutaoK takutlslnauvfitit
Johnron-ip modelllnik avdlanik - mingnerpåmit 1,5
HK-lingmit angnerpfimut 115 HK-lingmut.
Godhavn Smedie- og Rørværksted
v/Harald Hansen
3953 Godhavn
Den Kongelige Grønlandske
handels udsalg i
Grønland
Godthåb Elektroværksted
v/herr Mogens Trolle
3900 Godthåb
Lei Motorservice
v/herr Preben Lei
3912 Sukkertoppen
21