Atuagagdliutit - 27.07.1970, Blaðsíða 19

kalåtdlit Kavdlunånit
nikanarnerungitdlat
anguniartarianarparput Kavdlunåt OKarsinaulernigssåt: iliv-
se kalåtdlit uvaguvtitut Kavdlunåtut nalenartigause, folke-
tingimut ilaussortaK Knud Hertling oitarpoK
folketingimut ilaussortaK Knud Hertling nunarput pivdlugo OKatdli-
nerme ukiune kingugdlerne isumanik nutånik sarxxlmiussissarsima-
vok, ukioK månalo autdlarnivdlune partimik nutåmik, ukiut ardlaxa-
lersut piarérsautigisimassaminik. upernåx nunarput pivdlugo folke-
tingime OKatdlinerme Knud Hertling såkortumik oxausexarpox, ilåti-
gut ama pitsaussutut issiginago nunavtinut tungassutigut folketingime
isumaKatigigtuarneK.
årKineK eKåinerussoK
— OKauserissat tamåna itisilårsi-
nauviuk, Knud Hertling?
— kalåtdlit folketingime ilau-
ssortaKalerKårmatale partit ta-
marmik anguniartarsimavåt suli-
agssatigut Kal.-nunånut tunga-
ssutigut isumaKatigingnigssaK.
tamånalo ajungitdluinarpoK. på-
sinarsigångat isumaKatigingito-
KartoK tauva partit isumatik ing-
mingnut Kanigdlitiniartarpait. ta-
matumunåkut suliagssat entar-
sautigineKarsinaussugaluamit av-
dlångortitdlugit inerneKartarput.
uvanga isumaga maligdlugo ukiu-
ne aggersune isumaKatigingniar-
nerinaK nåmagtutut issigissag-
ssåungilaK, tamatumunåkume a-
nguniagagssat ilåne erKungine-
russumik nåmagsineKarsinaussar-
mata. isumatdle åssigingitsut i-
luaKutigåt erKarsautit eKåineru-
ssut tungavigalugit oKatdlisigi-
ssat suliarineKarsinaussarmata.
taimaingmat pissariaKartingilara
folketingime grønlandsrådimilo
sujunigssame sut tamarmik isu-
maKatigingnikut anguniarneKar-
tarnigssåt.
— tugdlianik Kinersinigssame
SukaK-partimik Kinigagssångor-
tisavit?
— tamåna akisinåungilara. par-
tip nangmineK aulajangerumårpå
kikut Kinigagssångortisanersut
Avangnåne Kujatånilo. neriugpu-
nga taimanikugssamut peKatigig-
fingnik ardlalingnik autdlarnisso-
KarsinaujumårtoK. partip suju-
lerssuissoKarfianit Kinuvigineitå-
saguma soruname partimit Kini-
gagssångortikumårpunga, naut-
sorssutigåralo partimit taimatut
kajumigsårneKarnigssaK. taimåi-
sångigpatdle nangminérdlunga
Kinigagssångortikumårpunga.
neriugpunga ukiune aggersune
SukaK-parti folketingime suniu-
teKalerumårtoK. partip savssarti-
niagai uvanga nangminérdlunga
Kinigagssångortinigssavnit akor-
nuserneKåsagpata, tauva uvanga
Kinigagssångortisångilanga.
Hertling åma Høegh
— Inuit-parti pissariaerupå måna
SukaK-parti pilermat?
— politikimik ingerdlatsinia-
råine pissariaxarpox ardlalingnik
partéKarnigssaK. SukaK-parti nu-
kig tor sinaugpat imaxa åma ta-
matumuna Inuit-parti iluaxuser-
nexarsinauvox. partip suvdlunxt
suliniarneratigut avdlamik isu-
magdlit ximagsarnexartarput. ne-
riutigåralo nunavtxnisaox tai-
måikumårtox, tåssame parti atau-
sex nuname atautsime avxutig-
ssåungilax. neriugpunga uvagut
Sukax-partime nukigssaxåsassu-
gut Inuit-parti exérsåsavdlugo
ximagsåsavdlugulo.
— ivdlit Erling Høegh politiki-
kut unangmerujortarpuse?
— taimåipoK, kisiåne grøn-
landsrådime suleKatigigdluarpu-
gut. Erling Høegh uvangalo åssi-
Knud Hertling
gingitsunik anguniagaKarpugut,
Kularåralo Erling SukaK-partime
ilaussortaorususagaluartoK. oKat-
dlisinauguvtale, kamåunatale, ta-
matumuna nunavtine politikikut
ingerdlatsineK eKérsåsavarput. i-
sumat åssigingitsut sarKumerta-
lerpata, tauva tamåko Kanigdli-
siniardlugit sulisinaulisaugut, ka-
låtdlit amerdlanerussut isumait
maligdlugit.
partit avKutigalugit
SukaK-partip pilersineKarneranut
pissutaussoK tåssa soKutigissat
åssigingitsut ingmingnut ungasig-
dliartuinarsimanerat. tamatuma-
ne åssersutitut taineKarsinåuput
akigssautit. tamåko partit avKU-
tigalugit iluarsiniarneKartariaKar-
put. tåssame inuit atausiåkåt isu-
maKatigingituardluta ingerdlatsi-
niåsaguvta angussaKarnaviångila-
gut. — folketingime sulinen u-
vavtinut oKimaitsorujugssuvoK, i-
lånikume aperKutit pingårtut pi-
neKalersitdlugit nalussarparput
Kinersissut isumåt. partitdle av-
Kutigalugit angussagssat pilersi-
nåuput kalåtdlinut erKornerussu-
mik tugdluarnerussumigdlo.
aussamut angalanigssavne su-
junertaråra partime peKatigig-
fingnik amerdlanerussunik aut-
dlarninigssaK. tamåna pissaria-
Kardluinartutut issigisimångikuv-
tigo partimik autdlarninaviarsi-
mångikaluarpugut. inuit ilisarisi-
maKatigingnerat migdliartorpoK,
sujunigssamilo inuit atausiåkåt
partimik tunuleKutaKaratik Kini-
gagssångortitésagpata politikimik
ingerdlatsineK unigtortugssauvoK.
Kinigagssångortitarnigssamine tu-
ngavigssat tåssa: isumat inugpag-
ssuit akuerssugait.
inuiait avdlauvugut
— nunarput pivdlugo upernåK
folketingime OKatdlinerme såkor-
tunik oKauseKarputit.
— taimane nunavtinut mini-
sterip navérpånga, såkortuvat-
dlåmik Kavdlunåt agssuarisima-
gavkit. KularnångilaK pissutausi-
mavoK uvanga kalåtdlit ilåinit
avdlaugama, tåssame umatiga au-
nårtångilaK ministere issornar-
torsiorångavko.
— Danmark anånatut gutitut-
dlo issigisavarput?
— Danmark åtavigårput. Su-
kaK-partime sujunertarårput nu-
navta Danmarkivdlo ataKatiging-
nigssåt. taimåikaluartordle Dan-
mark issigisångilarput gutitut a-
nånatutdlunit. Danmarkip issigi-
lertariaKarpåtigut ingmikut i-
nuiåussuseirartugut periauseKar-
tugutdlo, inuiait avdlaussugut
Kavdlunånit, åssigingitdluinartu-
mik tungaveKartugut, sordlaKar-
tugut, kisiånile inuiaKatigit a-
kornåne inoKatigingnigssamut pe-
riarfigssaKartitdluta. nunarput
pivdlugo politikikut ingerdlatsi-
neK sujunigssame tamatigut
Danmarkimit aulajangerneKåså-
ngilaK, kisiånile kommuneKar-
fingnit atausiåkånit. taimailivdlu-
ne inuit nangmingneK piumassait
angorusutait pissariaKartitaitdlo
tungavigalugit sulisinaulisaugut.
pingårtipara kinåussuserput
angnertunerussumik misigiartu-
sagigput. xavdlunånik sulexate-
xarnivtine kalåliussuserput asig-
ssusångilarput. xavdlunåt oxarsi-
naulertariaxarput: i livse kalåt-
dlit uvaguvtitutdle xavdlunåtut
nalexartigause. xavdlunåt amer-
dlavatdlåt uvdlumikut kalåtdli-
nik åmut issigingningniartarput.
pitsauneruvox xavdlunåt taimåi-
tut erninax angerdlartinexarta-
runik. uvagut kalåtdlit Kavdlu-
nånit ikingnerugavta iliniarti-
taunikutdlo påsingningneruvdlu-
ta, tauva åmut issiginexartaria-
xångilagut. mingnerussumik ili-
niartitausimanex uvagut kalåt-
dlit nangminex pissussutigingi-
larput. xavdlunåt påsissariaxar-
påt iliniartitaunikut suleriautsi-
kutdlo uvdlumikut ndkanganeru-
nerput xavdlunåt nunasiaxarni-
kut ingerdlatsisimanerata sule
kingunerigå. tamåna uvagut kå-
ngusutigissariaxångilarput, ilåti-
gutdle agdlåt xxmagsautigxnarta-
riaxardlugo angnerussumik suli-
niarnigssamut tungavigalugo.
OKautsit puigugåusångitdlat
— kalåtdlit OKausé tåmartugsså-
ngorunarput?
— ernumångilanga kalåtdlit o-
Kausisa tåmarnigssånik. inuit su-
nigdlunit anguniagaKartarput i-
lungersussamingnik, uvdlumikut-
dlo anguniarneKarpoK Kavdlunå-
tut issigineKalernigssaK. kalåtdlit
KavdlunåtuinaK OKalulerunik på-
silisavåt anersåkut tusiagdlutik.
kalåtdlit OKausé puiguvingneK a-
jornarput, kalåtdlitdlo Kavdlunå-
tut pisinauvdlualerunik påsilisa-
våt OKautsisik angnerussumik i-
liniartariaKaramikik. uvdlumikut
ajornartorsiutauvoK iliniartitsi-
ssunik kalåtdlisut OKausilingnik
amigauteKarneK. kisiåne sutdlu-
nit uvdlumikut aKagulunit pi-
ssugssatut erKarsautigineKarsi-
nåungitdlat. uvdlumikut pivfig-
ssarigsåKaugut, nukingertariaKå-
ngilaK, ånilångatigissariaKångi-
lardlo kalåtdlit OKausisa tåmar-
nigssåt. kalåtdlit OKausé atorne-
Kartuåsåput kalåtdlit akornåne.
imaKa ukiorpagssuit Kångiugpata
iliniartitsissugssaKalisaoK kalåt-
dlisut OKausilingnik nåmagtunik,
atatitsisinaussunik kalåtdlit o-
Kausinik. åssersutitut taiglnarsi-
nauvavut savalingmiormiut, piu-
måssusertik, avdlanit tigussaoru-
sunginertik tungavigalugo OKaut-
simingnik ingerdlatsisinausima-
ssut.
puigusångilarputdle kalåtdlit
angnerussumik ilxniarusugtut ka-
låtdlit oxausxnait nåmagisinåu-
ngingmatigik. nunavta oxalugtu-
agssartå avdlausimassugpat ima-
Ka rusit tuluitdlunxt oxausé ta-
matumunga avxutigssausimåsa-
galuarput, uvdlumxkutdle angne-
russumik angussaxarnigssamut
avxutigssavut tåssa xavdlunåt o-
xausé. taimaingmat kalåtdlit o-
xausxnik igdlersuinivta saniati-
gut anguniartariaxarparput inu-
sugtut pitsauvdluxnartumik Kav-
dlunåtut iliniartxnexarnigssåt.
mardlungnigdlo oxausexarnex a-
ngunexarsinauvox piumagåine.
uvdlumikut kalålerpagssuput atu-
arfingme xavdlunåtut ilxniartx-
nexangårsimångitsut, taimåitor-
dle oxautsinik tåukunxnga mar-
dlungnik atuivdluarsinaussut.
mardlungnik oxausigdlit amer-
dliartuinarput pxkoringnerujartu-
inardlutigdlo. pivfigssaxaxaugut,
ånilångatigissariaxångilardlo ka-
låtdlit oxausxsa puigornexarnig-
ssåt.
ajungineruvoK
nangminerdlune
— nunavta politikikut nangmi-
nilersinaunigsså ilimagaiuk?
— tamåna akisavdlugo ajorna-
kusoKaoK. uvdlumikut aningau-
ssarpagssuit Danmarkimit nunav-
tinut atugagssångortineKartarput.
augtitagssanigdle navssårtoKarsi-
naugpat ukiutdlo ingerdlaneråne
aulisarneK pitsaunerulersinaugpat
imaKalo takornariartitsineK ima
sujuartigisinaugpat, imaKa nu-
navtine aningaussartutit tamå-
kerdlutik periarfigssausinaussu-
nit tåukuninga matuneKarsinauli-
savdlutik, tauva tupingnåsagalu-
aKaoK kalåtdlit politikikut ing-
mingnut ingerdlatilernigssartik
ajagtusagaluarpåssuk. taimanikut
inussugssat nangmingneK aulaja-
ngerumårpåt KanoK pinigssartik.
inungnut atausiåkånut ajungine-
russarpoK ilisimåsavdlugo nang-
minérdlune napaniarsinauneK.
taimatut misigisimaneK inuiaKa-
tigigtutdlo misigisimaneK åssi-
gigput.
— nunavtinut ministeringor-
Kuvdlutit kajumigsårneKartugu-
vit... ?
— taimatut pissoKåsagaluarpat
partit aperissariaKåsavåka tamå-
na iluaKutaunerusinaunersoK nu-
navtinut ingerdlatsinermut. tai-
måisassoK OKautigineKåsagpat
tauva åma uvanga akuerssisau-
nga, akerdlianigdle OKartoKåsag-
pat tauva någgårtariaKåsaunga.
isumaKarpungale kalåtdlimik
kinaugaluartumigdlunit ministe-
rigssatut sujunersuteKartoKarpat
tamåna akuerssårtariaKartOK. i-
sumaKarpunga kalåtdlit nuna-
mingne pissutsinik påsisimassa-
Kardluartut tungavigssaKarneru-
ssut atorfik tåuna inugtauvfigi-
sinåusavdlugo uvdluvtine mini-
steriussartuningarnit. ilånikume
ministere aulajangissariaKartar-
poK ministereKarfingme sulissu-
ne kisisa tungavigalugit. ministe-
rile nangmineK aulajangisinau-
ssugpat, suliagssat kalåtdlinut
tugdluarnerussumik inerneKartå-
sagaluarput. taimailivdlune åma
Danmarkime pissutsinik uvdlu-
mikut issuainiarpatdlårnerput av-
dlångortineKarsinaugaluarpoK.
Julut.
MOLS
Feriecentret Blushøjgaard, beliggende 4 km øst for Ebeltoft,
udlejer billige, moderne møblerede huse og boliger med central-
varme, brusebad m. m. for længere eller kortere tid — bortset
fra 1/7 til 1/9. Henvendelse til:
J. Riskær, Blushøjgaard, 8400 Ebeltoft.
HOLSTEINSBORG
FARVER
Der fører alt indenfor . . .
MALING, TAPET, VINYLFILT, NÅLEFILT, TÆPPER, KUNSTNER-
ARTIKLER, KONTAKTLIM, GULVLIM samt FLISER, MOSAIK-
STIFTER, GULVTÆPPER i metermål, kort sagt alt til branchen
hørende.
Forhandler af: BATES KLOSETSÆKKE
HOLSTEINSBORG FARVER
v/ C. Juhl Nielsen . Hovedgaden 787 . Holsteinsborg
19