Atuagagdliutit - 27.07.1970, Blaðsíða 30

mmnmimm

erKumitdliut nutån:
nålagauvfmgme sumilunit inug-
taussuseKangitsut pas-igdlit
Tuluit-nunåta åmip Kalipautå pivdlugo ingerdlatsinermigut
pilersisimavai nålagauvfingme sumilunit inugtåussuseKå-
ngitsut nunat tamalåt kåtuvfiånit tapersersortigssanångitsut
agdlagtoK Henrik Døcker
København (RB-special)
tulungnut inugtaussut lndiamit nagguvigdlit uvdlune kingugdlerne
danskit kigdlexarfinik Kångissarsimåput Kastrup Esbjergilo avxuti-
galugit, angalanerat Afrikame autdlarnersimavdlune, neriugputdlo nu-
namut åtavigissamingnut pas-exautigissamingnutdlo nunagssivigku-
mårdlutik — Tuluit-nunånut.
ajornartorsiut tamåna pilersine-
KarsimavoK Afrikap kangiane nu-
nat ilaisa afrikamiungorsainera-
tigut, åmalo tuluit nålagkersui-
ssuisa tulungnut inugtaussunut
åmimikut åssiglngitsunik Kali-
pautilingnut åssigingisitsivdlui-
narneratigut. kisiåne KaKortunik
amiliungitsunut ilagsugingningi-
neK Tuluit-nunåne agdligalugtu-
InarpoK, taimåitumigdlo ilima-
nauteKångitdluinarpoK KaKortu-
nik amiliungitsunik nunasiartor-
tugssanik ukiumut akuerssissu-
taussartut 150 amerdlineKarnig-
ssåt.
ardlaleriardlune ima pissoKar-
tarsimavoK åsiamiut Afrikap
kangianérsut tingmissartumik
tuluit-nunånukartarsimavdlutik
nunasinigssamut akuerssissumik
pigissaKaratik — Kenya-me U-
gandamilo inatsit sukanganeru-
lersimanerat kamautigalugo, ta-
matumuna inuit ilait „Asiamit"
nagguvigdlit sulivfigisinaussa-
mingnik piaivfigineKartarmata.
Afrikap kangiane kujatånilo in-
diamiut pakistanimiutdlo 800.000
imaKa migssiliorpait, tåukunå-
ngalo 130.000-t migssait tulugtut
pas-igdlit nunagissamingne kig-
sautigineKångitsuput. Tuluit-nu-
nane avisit erKartorsimavåt Afri-
kap kangiane najuganartut
12.000-it lndiamit nagguvigdlit
Tuluit-nunåne nunasiumassut —
taimaingmat tupingnångilaK nå-
magigtaitdliorneK ilåne autdlar-
nersarmat åsiamiutdlo atausiåkåt
imalunit ardlagdlit tingmissartu-
nut mitarfit tamalårpagssuit a-
kornåne sivisoKissumik iluaKu-
tåungitsumigdlo tingmissartune-
Kartardlutik.
Enoch Powellip ingmikut
erKorniagarigai
indiamiut, pakistanimiut, vest-
indiamiut Afrikavdlo ilainit
1.250.000 nunasiartorsimassut Tu-
luit-nunåne najugaKarérput —
tåuko issiginerdlugaussorujugssu-
put agssuarineKartuartardlutigdlo
åmip Kalipautå pivdlugo ingmi-
kortitsivdlune ilungersortumit,
Enoch Powell-imit, underhusime
kor.servativinut ilaussortamit,
agdlåme tåussuma KaKortumik
amiliungitsut akuerineKarérsima-
ssut anisineKarnigssåt kigsautigi-
galuardlugo. isumaKartoKarpoK
KaKortumik amiliungitsunut sé-
kortoKissumik såssussissarnerata
— nauk konservativit politikiat
tamanut atortoK sivnissuvfigingi-
kaluardlugo — junip 18-iåne Ka-
Kortumik amiliungitsorpagssuit
arbejderpartinik taisitisimagai.
Kinersinerne sujuline nunasisima-
ssut aggingitsorajugsimåput, ki-
siåne Tuluit-nunåne nunasisima-
ssut sivnerdlugit OKalugtussartut
nalunaerutigisinausimavåt politi-
stor nok?
(ellers tag en cigar)
Estimulante har god, fyldig to-
bakssmag, fast rulning, langsom,
jævn brand og smuk, hvid aske.
Ønsker De endnu mere, må De
købe en cigar.
angissusia nåmagpa?
(taimåingigpat cigåmik tigusigit)
Estimulante mamartuvoK tupas-
ungnigdluardlune, mångertumik
imussauvdlune, kigaitsumik ås-
sigiginarmigdlo ikumassardlune
arssailo kussanardlutik Kaxortus-
sarput. angnerussumik igdligug-
kuvit cigåmik pisissariaKarputit.
kip tungåtigut soKutigingningne-
rat agdligalugtuinartoK åmalo ilu-
ngersornerujartuinartut sulivfig-
ssarsinigssamut igdlugssaKarnig-
ssamutdlo pisinautitaunitik ato-
rumavdlugit.
inugtaoKataussunut KaKortunik
amiliungitsunut ingmikortitsiner-
migut inugtåussuseKånginerup
pitsailiornigssånik FN-ip isuma-
Katigissutigssiå Tuluit-nunåta u-
niortingmago soKutauvatdlångi-
laK, tåssame London-ime nålag-
kersuissut akuerssivdlutik atsior-
simångilåt, åmalo isumaKatigi-
ssutigssaK sule atortulersineKarsi-
mångilaK. nuname avdlame naju-
gagssarsisinaunigssaK kigdlileru-
jugssuvoK, taimaingmatdlo ing-
mikut akuerineKardlune nunag-
ssinigssaK ajornarpoK. ukiune nu-
nat tamalåt inuisa akulerukiar-
tuinarnigssånik erKartuivfioKi-
ssume nålagauvfik sunalunit pi-
sinautitaujuarpoK kikunigdlunit
anisitsinigssamut tungavigssaK
soKutiginago.
pas-imik pigissaKarneK sujor-
natigut nålagauvfingme sume i-
nugtåussuseKarnermut pingåruti-
lerujugssuvoK, kisiåne Tuluit-nu-
nåta åsiamiorpagssuarnut Afri-
kap kangianitunut politikiata ta-
kutisimavå agdlagartaK ugper-
narsaut tåuna (pas) inimigineKå-
ngitsordlunit. inuiåussutsikut po-
litik Tuluit-nunånilo sulissarto-
Karnermut tungassutigut inoKati-
gingnermutdlo tungassutigut er-
KigsisimanigssaK pingårnerutine-
Karsimåput nuna tamalåt atuga-
Kaicatigingnigssånit.
åsiamiut Afrikap kangia-
nukåuneKartarsimassut
1900-kut autdlartisimanerata mig-
ssåne åsiamiut måna Afrikap ka-
ngianitut tåssungnåussorneKarsi-
måput tulungnit nunasiaKalernia-
nit — Kimugtuitsut avKutigssåi-
nik sanajartortitdlugit orpingnilo
ikussugkane sulissoriniardlugit.
tåuko maligtigait indiamiorpag-
ssuit suliagssanik iliniagaKarsi-
mångitsut Indiap nunåta ilainit
inoKarpatdlålersunit pissut. nu-
namik pigissaKarnigssamut piår-
tumik inerterKUsiorfigineKarput,
taimåitumigdlo avdlatut ajornar-
tumik igdloKarfingne najugagssi-
tariaKardlutik nunalerissutut su-
lissujumångikunik, avdlatutdlo a-
jornartumik inussutigssarsiorta-
riaKardlutik niuvertutut, agssag-
ssordlune sulissartutut tjeneste-
mandinutdlo atdlersatut. india-
miut aningaussautinik piging-
nmgnerånik oKautigingningneK i-
låtigut pilersineKarsimavoK Afri-
kame nålagauvfingnit nutånit,
pingårtumik Kenyamit Uganda-
mitdlo, tåukume ukiune måkuna-
ne afrikamiungorsaingmata nang-
mingneK inugtarissatik niuver-
tarfingnik amerdlanerssait åsia-
miut pigssåinik pigingnigtungor-
tiniardlugit. kisiåne tamatigut tu-
luit niuvertarfingnik ingerdlatsi-
nerme aKugtujuarsimåput.
inuiait sujuarsarsimassut atu-
garissait afrikamiut indiamiuni-
ngarnit påserKarnerusimavait tai-
måitumigdlo nåmaginartariaKar-
simavdlugo — tuluit aulajangine-
ratigut — indiamiut sumilunit
niuvertarfingmingnik „Duka-
Wallas" pilersitsissarnerat. igdlu-
atungåtigutdle tupigineKarsinåu-
ngilaK afrikamiunit indiamiut i-
ssigineKalersimangmata nunasia-
ne nålagaussut kivfartortuisut
nangminerssulernerup kingorna
inigssaKartariaKångitsutut. inoKa-
tigingnermut ugperissarsiorner-
mutdlo tungassutigut indiamiut
akornåne åssigingissuterpagssuit
kingunerisimavåt pisinautitauni-
tik pivdlugit akiunerme ataKati-
gigsinausimanatik. Tuluit-nunåta
åsiamiut Kenya-mitut Uganda-
mitutdlo sujunersuteKarfigisima-
vai tulugtut pas-erissatik piginar-
sinaugait nålagauvfit tåuko mar-
dluk 1963-ime nangminerssortu-
ngormata. åsiamiut Kenyamitut
katitdlutik 175.000-iussut ilaisa
100.000 migssaisa åmalo Uganda-
mitut katitdlutik 100.000-iussut
ilaisa 40.000-it tuluginarnigssartik
Kinerpåt. tulugtut pas-imik pigi-
ssaKarneK ingmikut iluaKutig-
ssartaKartuarsimavoK. amerdlasut
tamåna isumaKarfigissarpåt „sit-
dlimasiutitut", nålagauvfingme
nutåme pissutsit ima ingerdlali-
sagaluarpata inuit takornartat
årdlerinartorsiulerdlutik, tåssalo
tamåna måna pisimavoK Kenyap
Ugandavdlo inussutigssarsiute-
Karnermut agdlagartait nutarte-
rumångingmatigik.
åmip Kalipautå pivdlugo
inatsisip malungnautai
sualuginartut
tåuko „afrikap juté“, sordlo åsi-
amiut taima taineKarsimassut,
måna Indiap Pakistanivdlo ilua-
rissånik pineKartugssångorput,
nauk nunanut tåukununga ima-
Ka ukiut 60-it matuma sujornati-
gut sujuaissamik Kimåsimassåi-
nut uterKingnigssartik soKutigi-
ngikaluardlugo. angnerussumik
pigssarigsårneK sungiusimavåt —
avdlamigdle avKutigssausinaussu-
mik navssårsinausimångitdlat. i-
laKutarit 12.500-t Indiame nutå-
mik najugagssarsisimåput, inuit-
dlo atausiåkåt 9000-it tikiner-
mingné indiamiutut inugtåussu-
seKalersimåput.
åmip Kalipautå pivdlugo inatsit
agssortussutaoKissoK åmalo åmip
Kalipautå pivdlugo aulajangissar-
toKarfik tåssunga atassoK såkor-
toKissunik issornartorsiorneKar-
tarsimåput, åmåtaoK inungnit å-
mip Kalipautå pivdlugo akiuner-
mut ilåungitsunit. tåssame ma-
lungnarsisimavoK inatsit suka-
ngassumik atortineKartoK, tåssa
imåipoK éssigmgisitsinermut pe-
riaraluarnerit, åma inuinait tu-
ngånit, autdlarKautånile ipitine-
Kartardlutik. nakorsaK skotlandi-
mio åmip Kalipautå pivdlugo ag-
dlagfeKarfingmit kamåuneKarsi-
mavoK atuagagssiat ardlåne an-
noncelisimagame skotlandimiu-
mik igdlume ikiortigssarsiordlu-
ne. tamåna tåssautineKarpoK Tu-
luit-nunåne inuit ingmikortOKar-
finut avdlanut åssigingisitsineK,
taima agdlagsimavoK.
avisime imåitumik annonceli-
neK: „irlandimio uvigdlarneK ili-
sarissagssarsiorpoK nunarKåmi-
nik, sujunertaralugo åiparingnig-
ssaK“ akuerineKarsinåungilaK, tå-
ssa åmip Kalipautå pivdlugo ag-
dlagfeKarfik isumaKarmat angu-
tinut nuliarusugtunut tamanut å-
ssigingisitsinerussoK irlandimiu-
nit nagguveKångitsunut. issiging-
nårtitsinermik su j ulerssuissartoK
issigingnårtitsissartunik KaKortu-
nik amiliungitsunik piniaruma-
ssok åma pisinautitåungilaK ta-
matumuna KaKortumik amigdlit
åssigingitsuliorfigineKåsangmata.
amerikamio amerikamioKåminik
Et antal indere fra Uganda, der i længere tid har forsøgt indrejse i England, for dér at forenes med deres
familier, er afvist af englænderne. Efter flere forgæves forsøg havnede de i Esbjerg og rejste videre til Kø-
benhavn. Her ses de ved ankomsten til politigården, hvor de blev modtaget af politiinspektør Chr. Madsen.
indiamiut Ugandamérsut ilåKutamingnik orniginiardlutik sivisumik Tuluit-nunånukariaKåtårtarsimagaluartut tu-
lungnit utertineKartarsimåput. angalaortuardlutik Esbjergimut ånguput Københavnimutdlo ingerdlarxigdlutiK.
uvane takunexarslnåuput Københavnime politéKarfit angnerssånut pissut, politiinspektør Chr. Madsenimitdlo
ilagsineKartut.