Atuagagdliutit - 01.12.1970, Blaðsíða 27

tarmåme ukiune arnap inuvfigi-
ssartagaine avguaKatigigsitdlugo
mérKanut 12-inut. arnat amerdla-
nerssaisa ernisinauvfigissamik i-
låinå atortarpåt — amerdlanerti-
gut %-Inå imalunit ’A-inå imalu-
nit tåussumånga sule angnikine-
russoK.
kisitsisit angnerpårtait Jorda-
nimut åma Bahrainimut tungatit-
dlugit, nunane téukunane arnat
avguaKatigigsitdlugit tatdlimanik
mérKissarmata. avguaKatigigsit-
dlugit arnap atautsip mérai sisa-
mat nalunaerutigineKarput nuna-
nit ardlalingnit Asiame, Afrika-
me Oceaniamilo.
Europame inungortartut amer-
dlåssusiata arname atautsime
mérKat mardluk migssiliorpai. av-
dlauvoK Albanien, tåssane arnaK
atauseK 4-nik mérKissardlune Ir-
landimilo inungortartut pinga-
suvdlutik. åma arnap atautsip Ki-
tornarissartagai pingasut nalu-
naerutigineKarput USA-mit Ca-
nadamitdlo.
nalunaerssusiaK ingmikut itOK
imaKarnoK nalunaerutinik nuna-
nit 92-init pissunik amap ataut-
sip niviarsiarKat umavdlutik i-
nungortut Kitornartårissartagai
pivdlugit. nalunaerutigineKarpoK
Pakistanime arnåkutårdlugit ni-
viarsiarKat erniarineKartartut
3,7-iussut, tåssalo silarssuarme
amerdlanerpauvdlutik. akerdlia-
tut taineKarpoK Vestberlin arnå-
kutårdlugit niviarsiarKat 0,9, tå-
ssa silarssuarme ikingnerssauv-
dlutik. nunane ineriartortitagssa-
ne amerdlasune arnåkutårdlugit
niviarsiarKat inungortartut 3 siv-
nersimavait Europamilo nunat a-
merdlanerssåine niviarsiarKat i-
nungortartut arnåkutårdlugit 1,5-
iuvdlutik.
nunat Europamitut amerdlaner-
pånik kisitsiseKartut ilåitut tai-
neKarsinåuput Albanien arnåku-
tårdlugit niviarsiarKat 2,7, Island
1,6, Irland 1,9, Rumænien 1,8. nu-
nat avdlat taima itunik kisitsisi-
lerdlugit taineKarsinåuput Aus-
tralien 1,4, Canada 1,2, Japan 1,1,
New Zealand 1,5 åma USA 1,3
arnåkutårdlugit niviarsiarKat i-
nungortartut.
uverssagkat
mérKat uverssagkat pivdlugit
navsuiautit nunanit 115-init pi-
neKarsimåput åssigingitsorujug-
ssuvdlutigdlo.
Latinamerikap ilainit ama Vest-
indien-imit kisitsisingordlugit na-
lunaerssutit ilimanarsisipåt nu-
nane tåukunane mérKat 70 pro-
centé sivnerdlugit uverssagau-
ssut. tamatumunga peKatigitit-
dlugo araberit nålagauvfisa kå-
tuvfiata åma Israelip nalunaeru-
tigåt nunane tåukunane uverssag-
kat 1 procent inoråt. Europame
amerdlåssuseK åssigingisitårpoK
Grækenlandime 1,1 procentimit
Islandime 30 procentimut. USA
pivdlugo kisitsisit nutaunerpåt
9,7 procentiuput, Englandimut
Wales-imutdlo 8,5 procent, Cana-
damut 8,3 åma Australiamut 7,7
procent.
kisiåne atuagkap erssenrigsar-
på nalunaerutit ardlaligpagssuar-
tigut tatiginardluinångitsut. nu-
nane ardlalingne inoKatigingner-
mut tungassutigut isuma patsi-
sauvdlune mérKat uverssagkat a-
merdlåssuseKarnerat nalunaeruti-
gineKarneK ajorpoK. taimåitordle
kisitsisit taineKartut nunat ilåine
ajornartorsiutip tamatuma ang-
nertussuseKarneranut påsissutig-
ssat migssiliutigait.
kisalo ersserKigsarneKarpoK åi-
paringnerit amerdlåssuseKarnerat
åma mérKat uverssagkat amer-
dlåssuseKarnerat ingmingnut atå-
ssuteKartut. ilimagerigkatut anå-
nat uveKångitsut mérait takug-
ssaussorujugssuput nunane åipa-
ringikaluardlune najortigingneK
akuerineKarsimagångat.
mérKat toKUSsartut
mérKat tOKussartut, inuit per-
Kingnikut pigssarigsårnikutdlo a-
tugarigsårnerånut takussutig-
ssauvdluartutut issigineKartartut,
silarssup angnerssaine ikiligalug-
tuinarput.
mérKat tOKussartut ikingner-
pårtait tåssaujuarput Sverigeme,
inungortunit 1.000-init 12,9-uv-
dlutik. Hollandime Belgiamilo
mérKat tOKussartut 1.000-init 13,1 -
iuput, Norgeme 13,7 Finlandimilo
13,9. Afrikame nunat ilåine, Asia-
me Latinamerikamilo sule mér-
Kat tOKussartut umavdlutik inu-
ngortunit 1.000-iussunit 100 mig-
ssiliorpait.
ukiut inuvfigissagssatut
ilimagineKartut
Sverigeme åma Hollandime Bel-
giamilo arnanut ukiut inuvfigi-
ssagssatut ilimagineKartut 76,5-
iussut saniatigut atuagkame na-
lunaerutigineKarpoK Islandime
arnat 76,2-nik ukioKalisangatine-
Kartut. Norgeme, Frankrigime
Ukrainemilo kisitsisit taimåitut
tåssåuput ukiut 75.
nunat nalunaeruteKarsimassut
125-ussut ilåinit 41-nit ukiut i-
nuvfigissagssatut ilimagissat tai-
neKarsimåput 70-inut imalunit
tåuko sivnerdlugit. taimågdlåt
nunane tatdlimane ukiut anguti-
nut inuvfigissagssatut ilimagissat
ukiut 70-it sivnersimavait. nunat
tåuko tåssåuput: Sverige, Norge,
Holland, Belgien, Island åma
Danmark, nunane tåukunane u-
kiut angutit inuvfigissartagait av-
guaKatigigsitdlugit avdlångorau-
teKardlutik 71,85-init 70,1-imut.
ukiut angutinut inuvfigissag-
ssatut ilimagineKartut 30-t inor-
pait Tchad-ime, Guineame åma
Gabonime, ukiutdlo 35-t inordlu-
git arnanut Tchadime, Guineame
åma Øvre Voltame.
nunane tatdlimane, téssa Øvre
Volta, Ceylon, Indien, Jordan åma
Pakistan, avguaKatigigsitdlugit a-
ngutit arnanit inunertunerussar-
put. pissutaussoK tåssauvoK inu-
ngortartut amerdlanerujugssuat
åmalo nunane tåukunane erniga-
luardlutik tOKussartut amerdla-
vatdlårnerat.
toKussutaussut pivdlugit
nalunaerssutit
toKussutaussut pivdlugit kisitsisi-
ngordlugit nalunaerssutit takuti-
påt umatikut nåpautit åma kræf-
teKarnerit nunat sulivfigssuagdlit
amerdlanerssåine amerdlanerpau-
ssartut. nunane ineriartortitag-
tagssane tOKUssutaugajugtutut
taineKarsimåput KajangnarsineK,
toKussutaussut nalussat imalunit
erssernerdlugtumik OKausertalig-
kat.
Japanime, Portugalime Bulga-
riamilo taKårKane nåpautit toKU-
ssutaugajungnaerpaussutut taine-
Karsimåput, kisiåne nåtigut ino-
lugkatigutdlo nåpautit toKåssu-
taunerpaussarsimavdltuik arabe-
rit nålagauvfine atautsimortune,
Costa Ricame åma Colombiame.
Cecll er altid *v
* ensartet rullet . . . ! '
Cecil dssigiåmik tamatigut
ImusimassarpoK ... I .
— og så kan
man smage den
gode tobak i Cecit . . . r
— Cecilip tupartå pitsak
malugineKarsi-
natiooK ... I .,**
* — derfor er der
bedre træk i Cecil . . .
— taimaingmat Cecil
mitdluaruminar-
neruvoK . . . /
En lille pause ... en hyggelig sludder ... ild på en Cecil: Den er
altid perfekt rullet af fyldige, mættende blended-tobakker . . .
så er der tid til en Cecil
suliungnaitsiarneK . . . OK.alOK.atigéruj6rneK . . . Cecil kukutdlugo;
tamatigut imuvdluarsimassarmat tupanit pitsavingnit akordluag-
kanit.
. . . Cecilitornigssamut pivfigssångorpoK
Model 363
ateKut kavaj aussartalik nuer-
ssagaK nigsikutdlagtagkanik
sinilersugaK
angissusia: 6 (8) 10 (12)
14-inik ukiulingnut
atortugsså:
GLORIA CREPE
550 (600) 650 (700) 750 g
sigtartoK atåtigut pérslnaussoK 25 (27)
28 (30) 33 cm migssiliordlugo takissu-
silik
å ta tit kdltit 9
nivingatitagssaK kftlte.
nuerssautit: „ „ ...
„Aero“ tulOjungn.ilt nr. 31/* åma 4 „Aero" nuerssaut kåvinartoK nr. 3 (60 cm-imiK
takissusilik).
nigsikutdlagtaut:
„Aero“ nr. 3 V*.
nuerssarnigssåta sukangåssusigsså:
nuerssautinik nr. 4-nik sanimut Kilariarnerit 11-t 5 cm naligåt
nuerssautit Kumut 14-it 5 cm naligåt
nigsikutdlagtamigssåta sukangåssusigsså:
_ii__j_____n o i i:___-__ A + c om nolirf*1
kiatåta nerutussusia:
70 (74) 78 (82) 87 cm
kavåjaussaK:
tunugsså:
nuerssautinik nr. 4-nik 78 (82) 86 (90) 96-imik autdlartitsigit manigsuinarmigdlo
nuerssaivdlutit 17 (18) 19 (20) 22 cm-tmik takissuseKalerneranut — takissuserlti-
kumassaa tikitdlugo — (atåta peidnigsså 6 em ilångunago). sukangåssusigsså
aj un gila? unigssånut 3—2—3 X 1-in.lk inersigit (anglssutsinut tamanut) 13 (14) 15
(16) 17 cm-imik takissusekalenpat Kilariarnerit Kiterdlit 12 (14) 16 (18) 20-t inåkit
sanerailo ingmikut nuerssardlugit, nuilagssånut 3—2-nik ilångaruk (angissutsi-
nut tamanut) tåukulo ilångartemerine tuvigssånut 6—7—7 (7—7—7) 7—7—8 (7—8—
8) 8—8—9-nik inårdlugo. igdlua pårdlagtinardlugo nuerssaruk.
sågsså sårnerdleu:
nuerssautinik nr. 4-nik 40 (42) 44 (46) 49-nik autdlartitseriardlutit tunugssåtut
unia tikitdlugo nuerssaruk, tauva 4—3—2—2—2Xl-nik inårsigit (anglssutsinut
tamanut), tåunalo 6 (7) 8 (9) 10 cm-imik takissuseKalerpat talilerfigssåne 1-imik
ilavdlugit, sule mardlorlardlugo nuerssautit 4-gssåne taimatut ilarKiguk. TAKO:
talilerfigsså 8 '/s (9) 9 Vi (10'/O 11 cm-lngorpat nullagsså 4—3—2—1 (4—3—2—2X1)
4 3 2—2—1 (4 3—2—2—2X1) 4—3—3—2—2Xl-nik inårsissardlutit, tunuatutdlo ta-
kissuseKalerpat taussumatut tuvla inårdlugo.
sågsså talerpigdleu:
tåussumatut pårdlagtinardlugo.
taligsså talerpigdleK:
nuerssautinik nr. 4-nik 45 (49) 51 (55) 57-inik autdlartitsigit 5 cm-imigdlo marng-
suinarmik nuerssaeriardlutit nuerssaut atauseK ilungmordlugo nuerssardlugo.
unigtiguk nuerssagagssamik nutåmik 11 (11) 13 (13) 15-inik autdlartitsigit, suju-
liatutdlo takissuseKalerpat ilungmukåmik naggaserdlugo. sukanganigsså sule
ajungila? tåuko katitikit sujugdleK nuerssarKårdlugo ldngugdlerdlo ilångut-
dlugo. Kilariarnerit tamaisa sujugdleK nuerssarKårdlugo kingugdlerdlo ilångut-
dlugo. Kilariarnerit tamaisa manigsuinarmik nangikit 24 (27) 30 (34) 36 cm-ingor-
nerånut — takissuseritikumassaK tikitdlugo — (atsipåvata sinigsså 6 cm-imik
portussusilik ilångunago).
talia ilångartilisaoK Kåvata autdlartinerane 4—3-nik, maminganilo 3—2-nik (a-
ngissutsinut tamanut). tauva nuerssautit autdlartinere tamaisa 1-imik Kilariame-
rit 24 (26) 28 (30) 32-ngornerånut. tauva 2—3-nik igdlugtut sivnerilo atautsikut.
taligsså såmerdleK:
talerpigdlertut ilångarternere pårdlagtinardlugit, atånilo sipinigsså åma pår-
dlagtitdlugo.
nuilåta sinigsså:
nigsikutdlagtaivdlutit 57 (60) 63 (66) 69-inik autdlartitsigit fm-inigdlo (putute-
riardlugo nuerssagagssaK putorKutdlugo Kilariameritdlo 2-t atautsikut putor-
Kutsitdlugit), taimatut uteruk pingajugssånilo nålerpat åtaserfiliordlugo: sisa-
måinångorneranut nigsikutdlagtaigit, 2-nigdlo autdlartitsivdlutit atauseK Kå-
ngerdlugo 2-tdlo nigsikutdlagtardlugit, tauva sujulisut sujumuinaK nanglsaoK,
arfinigdlit inerpata såmianit sinigsså ama fm-inik nigsikutdlagtarfigisaoK. nuer-
ssagagssaK kipiuk.
atsipågsså talerpigdleK:
31 (33) 35 (37) 39-nik autdlartitsigit utimutdlo fm-inik nigsikutdlagtaivdlutit 30
(32) 34 (36) 38-t 3-ånilo 9-ånilo åtaserfiliordlugo ima: 2-t nigsikutdlagtåkit, 2-tdlo
autdlartitdlugit, utimut sujulisut. 12-nik nigsikutdlagtaeréruvit nuilagssåtut
sinilioruk, atsipågsså tamåt kaujatdlagdlugo. nuerssagagssaK kipiuk.
atsipågsså såmerdleK:
talerpigdlertut åtaserfigssai igdluatungånitinardlugit.
atåne sinigsså:
113 (117) 123 (129) 135-nik autdlartitsigit utimutdlo fm-inik 112 (116) 122 (128) 134-
nik fm-inik uterdlugo. tauva 3-gssane 9-gssanilo åtaserfiliordlugo nuilåtut.
12-eriardlugo uteKåtårérugko tamåt kaujatdlagdlugo atsipåvatut sinilioruk. nuer-
ssagagssaK kipiuk.
katiternigsså:
ånoråminermik isugutassumik maminganit naKilåriardlugo sanerai tuvé talilo
merssukit, taline itinerussumik ilångarnere sårdliutitdlugit.
såvata sipinere nigsikutdlagtaivfigikit sinigssalsutdlo avdlatut åma stniliordlugo.
Kåvanit nuilagsså timitånut merssutiguk, såvane talerpigdlerme 3 cm-imik takl-
ssusilingmlk åtaserfigssånut merssflnago. atigsså åma taimatut merssuguk.
sigtartugsså åma Kåvanit merssdtiguk sinåta iluanit takugssåunglniåsangmat.
atsipågsså ikutilerugko eKitilåsaoK étaserfigdlo Kagdliusavdlune, slpinerane
åma nigsikutdlagtaigit.
såvata talerpiata tungåne åtatit pinersautigssai åssilissaK maligdlugo merssuti-
kit. nivingassugssaK meterikutårdlugo pisiarineK ajomångilaK. åtasersoruk.
ateaut: — tunugsså:
nuerssautit nr. 2'/s-it atordlugit 100 (104) 108 (112) 116-inik autdlartitsigit 2 ‘/« cm-
imigdlo portussusilingmik manigsuinarmik nuerssaeriardlutit maminganit nuer-
ssaut atauseK silåmfirdlugo nuerssaruk. nuerssautit nr. 4-nut taorserlardlugit
manigsuinarmik ilungmut peKivfigssånit 3 cm-imik nuerssaigit, tugdlianilo ima
ilångarterdlugo: 2-t atautsikut, 18 (20) 22 (24) 26-t silåmut, 2-t atautsikut, tauvalo
Kilariarnerit 22 (24) 28 (28) 30-ngorpata, 2-t atautsikut, 18 (20) 22 (24) 26-t silåmut,
2-t atautsikut, taimatut ilångartertåsaoK nuerssautit 8 (10) 12 (12) 14-lgssåne
arfinea pingasoriardlugo. 28 (33) 37 (40) 43 cm-ingorpat (atåta peKtnigssfinit —
takissuseritikumassaK tlkigpago — inåsaoK.
sågsså:
nuerssautinik nr. 3 Vi-inik 140 (144) 148 (152) 156-inik autdlartitsigit, 2 '/s cm-imig-
dlo portussusilingmik manigsuinarmik nuerssaeriardlutit maminganit nuerssaut
atauseK silåmukåmik nuerssardlugo. nuerssautit nr. 4-nut taorsikit sujugdlerdlo
ima nuerssardlugo:, 50 (52) 54 (56) 58-it silåmut atauseK tunuanit tiguinardlugo, 38
(38) 38 (38) 38-t silåmut, atauseK nuerssagagssaK tunordlingordlugo tiguinardlugo,
50 (52) 54 (56) 58-it sllårnuinsK. nuerssautip tugdliane tiguinagaK ilungmordlugo
nuerssartardlugo Kåvanit Kumut nåvdlugo tiguinagkap nalåne taimailiortuar-
dlugo nanglsaoK, tunuatutdlo ilångarterdlugo, tåussumatut takitigilerpat inåruk.
katiternigsså:
naKilåriaralugo sanerai iluanit merssukit. ilungmutdlo peaeriardlugo merssor-
dlugo. tiguinagkat nalåne tåuko Ingmingnut nåpitsitdlugit peseriardlugo mami-
nganit någuk nuerssåumik kåvinartumik KerKane 132 (136) 140 (144) 148-nik ti-
gårKåriardlutit (såvata peatnerane Kalerit pingasut. tamaisa atautsikortitdlugit)
Kfiruårtumik (silåm. 1, ilungm. 1) 2 lh cm-imik nuerssaigit iluatigutdlo tasisuår-
tulerdlugo.
27