Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 08.07.1971, Blaðsíða 29

Atuagagdliutit - 08.07.1971, Blaðsíða 29
nunarssup naggatigssånik sujuligtutit erKusmauput ilisimatut ilungersordlutik nålagkersuissunut mianerssoiKu- ssuteKartut — penatima mingugterineK unigtisinaugunångi- låt. inusugtut pissugssaussarianarput, Mentonip nalunaerutå- nik tainenartartumut danskit atsioKataussut 302-t ilåt onartoK Jens Jørgen Kjærgaardimit København (RB-special) nunarssup naggatigssånik sujuligtutit ukiut ardlatcångitsut xångiune- risigut piviussungoriåinåuput. mingugterinerit sorssungneritdlo nunar- ssuax r^giugagssaujungnaersikiartuinarpåt. tamåna erssenrigdluinartumik Mentonip nalunaerutånik taine- Kartume OKautigineKarpoK. nalu- naerut jtåuna umassunik aulisag- kanigdlp ilisimatunit ardlalig- ssuarnik tusintilingnit silarssuar- tamarme najugalingnit atsi- orneKarsimavoK. nalunaerutikut tåssuna ilisimatut ajutordluina- lerneK pivdlugo ikiorneKarnigssa- fnik KinuteKarput, OKartugssau- ssunutdlo ilisimatitsiput pissutsit taima ajorsitigisimanerat kamag- sautiginarnago ånilårutigisima- gigtik. — nunarssuaK ånåuneKåsagpat inusugtut ånåussiniartussariaKar- Put. uyanga peKatigissama mi- ngugterineK unigtineK saperunar- Påt, nalunaerumik atsioKataussut danskiussut 302-nik amerdlåssu- sigdlit ilåt, dr. phil. Aage Møller Christensen, imame umassut piv- dlugit misigssuivfingme ingmi- kottort^t ilåne, Helsingørimitu- me, pissortaussoK, OKarpoK. — afuarfingne OKalugiarångama a- tuartut angnerit tamatigut OKa- Mgtutarpåka uvagut ingassag- dluinarfumik ajortungortitavut iluarsiumångisavutdlo tduko år- Mtagssarigait. — pissusiussunik iluaringning- Patik perrumåtårutigssåinar- mingnik pigssarsiniartartunut inusugtut akerdliunerat isumaKa- tigivdluinarpara, perrumåtåru- tigssanik pigssarsiniartarnerit taimågdlåt ajortunik kingune- Rartarmata. uvanga imåne uma- ssunik ilisimatutut sulinivnit ang- nerussumik suliavnut tungassu- Paik igdlersuiniaraluarpunga imå- Pe umassut ajutortineKånginig- ssåt sujunertaralugo, ajoraluartu- Paigdle , nåmagtunik nukigssaKå- Pgilanga. — KanoK itumigdlunit iliuse- karniaråluardlune ilåne angussa- KarnigssaK agsut ajornakusortar- P°k. OKatdlisigissanut navsuiau- silatut OKartugssaussunit tu- saginarneKarajugput, aningau- ssarsiornikut iluanårutigipatdla- gagssat / iluatigineKarnerugajug- dlutik. aulajangissartut puigora- Jugpåt ingerdlatat ingerdlåneKåi- Parunik angnertorujugssuarmik ajoKusisinaunerat. PipangersagaugaluartoK nålagauvfiup suliagssissutigi- ssartagainut ministereKarfingme atorfigdlit angnerit ilåta nipa- Pgersiniaraluarpånga, Helsingør- lrnit H^lsingborgimut imap nar- Katigut Kimugtuitsunut avKusior- nigssamik pilerssårusianut aker- dliuvdlunga OKarama, Aage Møl- Mr Christensen OKarpoK. — ni- Panginarnerdle saperpunga. isu- maga maligdlugo „sapusiap" tai- Paaitup imartat nikeKåtårnerat akornusisavå, ilimagissarputdlo Paaligdlugo pissoKåsagpat aulisa- karpagssuit imavdlo narnane PPaassorpagssuit tOKOrarnerånik tamåna kinguneKaratarsinauvoK. suv'dluliamik imap narKati- Knt Kimugtuitsunut avKUteKaler- nigsså OKartugssaussut ernlnaK piviussungorterKuvåt neriorssuti- galugulo umåssusigdlit avatangi- ssimingnit KanoK sunerneKartar- nerat imamilo pissutsit KanoK itunerat erninaK misigssorneKå- sassut. ilisimatututdle uvanga OKartariaKarpunga umåssusigdlit inuniarnermingne KanoK pissusi- lersornerinik sarfavdlo KanoK su- niuteKarneranik påsiniainerit au- ssap atautsip ingerdlanerane su- liarineKarsinåungitsut. — imamik aulisagkanigdlo mi- sigssuissartut teknikimut tunga- ssutigut ineriartortuarnerme någ- gårtortugssaussutut nersualår- nångeKissumik suliagssineKarsi- måput. avdlatutdle ajornartumik taimåitariaKarpoK. nalungeKati- gingnissuterput agssortordlugo iliorneK saperpugut kingunigssait nalussavtinik teknikerit pilersså- rusiulersut takugångavtigik. isumavdluartoK — xulartoK — inuvdle pissusia avdlångorti- neKarsinauva? ineriartorneK tai- ma isumakulungnartigissoK unig- tineKarsinauva? — uvanga inungornivnit erKar- sartausera maligdlugo angussa- Kardluarnigssamik isumavdluar- tuåinartuvunga, erKarsardluarå- ngamale isumavdluarungnaertar- punga. ukiut ardlaKångitsut Kå- ngiugpata KanoK ilioriarneK sa- pilersimåsaugut. jutdlip nalåne Arherikame tatsit ilåt Lake Mi- chigan Kulautdlugo tingmissar- torpunga. taseK tåuna mingugti- ngårsimagame ukiut Kulinait ma- tuma sujornagut minguitsigine- ratut minguissuseKalersiniåsagåi- ne ukiut 500-t minguiartariaKé- saoK — nauk imeK erKagkanik akulik tamåt salisagaluaråinilu- nit. — Amerikame nålagauvfeKati- gingne angalaornivne påsivara mingugterineK agsut OKatdlisigi- neKalersimassoK. tamåna ameri- kamiut uvavtinit angnertuneru- jugssuarmik OKatdlisigåt. ameri- kamiut atugarigsårnigssamik u- vavtinit angnerujugssuarmik piu- massaKarput. taimåikaluartoK o- KautigissariaKarpoK uvavtinit a- jornerussunit atugaKartut nunåt mingugtupiloruj ugssuångorérsi- magame. tåingitsorumångilarale mingug- terineK Amerikame nålagauvfe- Katigingne åma soKutigingitsu- ssårneKarsinaussoK. akunitarfing- me najugarissavnititdlunga unua- me iterpunga suna tamarme svovldioxydimik tipagsimassoK. aKaguane uvdlåkut avisime atu- arpara silap KanoK inera pissu- tigalugo minguk igdloKarfiup ku- låne uningåinalersimagaluartoK. tamåna avisip Kupernerisa arfi- neK-åipåne titarnernik sisamåi- narnik agdlautigineKarpoK. imiårKat nivdlertussat olialo — mingugterineK Danmarkime erKartorneKarångat imiårKat pue nivdlertussat olialo sigssane na- lunguartarfiussunitOK tåikartor- neKarnerussarput. åma atomimik Kaertartuliat OKatdlisigineKaler- mata erKartorneKarneruput inine Kimåvfigssiane nerissagssat neKit sivikitsuararssuarmik utagssat Irmamit Brugsenimitdlunit pisia- rineKartåsanersut. tamatumunga sunauna pissutaussoK? — tupingnångilaK inuit takuga- jutatik målårutigissarmatigik, Aage Møller Christensen OKarpoK. — kcmmunit angnermik isumagi- titagait tåssåuput igdlut kigdli- ngine avKusernit pisuinait avKu- tigissartagaisa avKusernitdlo bilit ingerdlaorfigissartagaisa minguit- sutiniarneKarnigssåt. taimailior- toKångigpat pisuinait någkiuter- Kajartartut bilertutdlo igitagssa- nik KarssutaKartartut nåmagig- taitdliulisåput. mérKatdle 32-t inime atuarfiussume angingitsu- me atuartarnerat ikigtuararssuit kisimik nåmagigtaitdliutigissar- påt. — taimatutaoK mingugterinerit takusinaussatik kisisa inuit må- lårutigissarpait erKarsautigisana- gulo nunarssup pisussutai tamav- ta atornerdlugkivut (atupilung- nermit sukaKissumik nungukiar- tortikivut). — mardlugdle naligilersinåu- ngitdlat. pigigsårneruvdlune (atu- garigsårneruvdlune) inusagåine niorKutigssiat amerdlilertariaKar- put, aperKuterujugssuvordle tai- matut isumaKartuåinarsmauner- sugut. maskinat atordlugit nior- Kutigssiornerme niorKutigssiat amerdlasorpapilorujugssuångor- dlugit sanaortorneKartartut aki- kitsunguångordlugit tunineKar- tarput, niorKutigssiornermile ani- ngaussartutit tamarmiussut er- KarsautigineK ajorpavut. niorKU- tigssiortarnerme mingugterineK angnertuseriartarpoK niorKutig- ssiatdlo silåinaK, nuna, imaK, tat- sit kuitdlo erKaivingortipåt. ilug- dleK nyloniussoK ilugdlermit åno- rågssiagssamit sanåmmgarnit ar- fineK-mardloriåumik mingugte- rissarpoK — atortugssat kater- ssorneKarnerånit aligtordlutik igi- neKarnerat tikitdlugo nautsorssu- tigalugo. ilugdlit aké aulajanger- neKarångata tamåna puigortar- parput. mingugterissarneK erKar- sautigineKarneK ajorpoK. ilumortussårneK — ilisimatut ånilångatigåt toKu- nartut imamut erKarneKarnerisi- gut umassuamat silåinaup akua- nik iltimik pilersitsissartut tOKO- rarneKarsinaunerat, taimalo umå- ssusigdlit tamarmik toKUsinaune- rat. taima ajortigissumik pisso- Karpa? — aperKut tåuna akiuminåi- poK. månale tikitdlugo KanoK iliuseKarnivtinit angnerussumik mianerssortariaKalerpugut. pi- ngortitap nangminérdlune salisi- naunera ilimagissavtinit angniki- neruvoK. toKunartut nungutikat- dlagagssåungitsut måna sikuiuit- sume kujatdlerme nunarssuarmi- lo KåKat portunerssaisa Kåine ag- dlåt nåmagtugagsséuput. — sugdlinernik umassuarKanig- dlo avdlanik nungusautit DDT- nik taineKartartut atorneKarnig- ssåt Danmarkime inerterKUtigi- galuarparput, taimatutdle iner- terKuteKarneK sumut iluaKutauva DDT-mik niorKutigssioravta ni- orKutigssiavutdlo Amerikame ku- jatdlerme nålagauvfingnut nuna- nutdlo avdlanut ungasigsunltunul tunissardlugit. taimailiortarneK ilumortussårneruvoK angnikigi- ssagssåungitsoK. pisissartut agsut ajortumik iliorfigåvut, tamatumu- ngalo peKatigititdlugo ingmivti- nut sagdloKitarpugut. toKunartor- me perKigtarparput. erKaimaniar- tigo nunarssuaK angigissagssåu- ngingmat. tåssane pissartut avå- mut siaruåuneK ajcrput, pingor- titamigdlo avdlångortiterinerit tamarmik tamane suniusinåuput. pavångarssuan takussat — Kåumåmukartut åssinik sar- ssuatitanik autdlakåtineKarnerat issigingnåravko sordlo aitsåt på- sigiga nunarssuarput arssårKatut mikissuararssuartut itussoK. tåu- na KimåneK saperparput åma angnertumik iluaKusersinåungi- larput. erKarsautigeriåkit pisu- ssutit pingortitap ukiut 400 mil- lionit ingerdlanerine pingortisi- massai ukiut 400-inait ingerdla- nerine tamåkiussardlugit atorsi- magivut. naligdlit atupilugpavut. sivitsungitsoK imaKa nungusava- vut imalunit tamanut tamaunga siåmåsavdlugit katerssontingneK ajulerdlugit. — tamatumunga peKatigititdlu- go nunarssuarme inuit tamane amerdliartorput. inuit tamarmik amerikamiutut danskisutdlunit uvdlut tamaisa nerissåsagaluar- pata nunarssuaK 900 millionmar- nik inoKartariaKaraluarpoK, ka- titdlutale 3 milliarder 500 millio- niuvugut. sagfiugagssat måna ti- kitdlugo niorKutigssiarineKartar- tut erKarsautigalugit pissariaKar- tineKartut taimatut amerdlatigi- ssungordlugit niorKutigssiarine- icartuåsagpata inungnut 600 mil- lioninarnut nåmagput. kisitsisit taineKartut erKortussutut OKauti- gineK ajornaKaut. amerikamiut sivisumik inussartut inunerming- ne indiamiunit 20-riåumik ang- nerussumik atugaKartarput 50- eriåumigdlo angnerussumik mi- ngugterissardlutik. arKineKarsmauva? — Mentonip nalunaerutå inuia- natigit peKatigit pissortånut U Thantimut silarssuarmilo tamar- GM BEDF0RD - et General Motors produkt. VI ER ALTID til Deres tjeneste med kom- plet reservedelslager samt nyt moderne dieselvssrksted (or reparation af bmndstof- pumper og dysser. Stort ombytningslager af: starter, dynamo, kalere, kob- linger, brændstofpumper, dysser og sæder. - Eller hvis Deres motor »brækker ned«, kontakt os, og vi sender omgående om- bytningsmotor, så De uden store afbrydelser kan kere, mens vi reparerer. Hurtig og omhyggelig eks- pedition. Bedste referencer fra Gren- land. mVAUXHALL- BEDFORD .FREDERIKSEN HOLBÆK TELEFON (03)431313* Problemfri lastbil-kørsel begynder meden Bedford- samtale med os! me nålagkersuissunut tuniune- KartCK ajornartorsiutaussut år- KingneKarnigssånik sujunersuti- taKångilaK. åma OKautsimik a- tautsimigdlunit taineKångilaK umassunik ilisimatut „umassuar- Kanik nungutsisinaussunik11 ator- toKardlune sorssungnigssamut piarérsaeKataunersut. — nalunaerumut atsiOKatauvu- nga ugperigavko pingortitamut tungassunik ilisimatut påsissatik najorKutaralugit tamåkiussavig- dlutik mingugterinermut pingor- titavdlo aserorterneKarnerata na- ngineKarnigssånut avorKårdleru- mårtut (mianerssorKussiumårtut). nunarssuarme tamarme OKartug- ssaussut påsissariaKarpåt KanoK iliuseKarnigssaK måna pissaria- KardluinalersoK. nalunaerume er- KartorneKartut avdlat åma ila- lersinauvåka. kångneK, sorssung- neK ajorssarnerdlo soruname akerdliuvfigåka. inuit amerdlane- rit åma taima isumaKarput .. REGARD pQt Danmarkime tunineKarner- pårtåt nårtunigssamut nåpautipi- lungnutdlo igdlersutauvoK. ptit silarssuarme pitsaunerpåt så- nerpåtdlo. USA-me sanåt. 1 REGARD Danmarks mest solgte mærke. Verdens bedste og tyndeste hygiejne-gummi fremstillet i USA. — Beskytter mod svangerskab og sygdomme. 29

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.