Atuagagdliutit - 11.11.1971, Blaðsíða 6

Moses Olsenip folketingime OKalorKamera:
- kikunutdlunit atångilanga
inuit isumaKatigiåt åmalo måne
Danmarkime inuit atausiåkåt ilai-
sa taimåtaoK måne inerssuarme
isersimassut ilaisa kigdlilivigiu-
masimagaluarpåt, inatsisit tunga-
viussut nåpertordlugit pisinauti-
taunerma, agdlåme pissugssauti-
taunivtungajak itup KanoK ang-
nertutigissumik atorneKarnigsså
inatsissartune atandnartune må-
ne aulajanginernut aulajanginiar-
nernutdlo peKataunigssavnut. ta-
måna pivdlugo isumaga nailisar-
dlugo imåipoK: folketingimut
ilaussortas folketingimut ilau-
ssortauvoK nålagauvfiup ilåne su-
milunit Kinigausimagaluarune.
suliagssat inerssuarme måne
OKaluserineKartartut åmalo ud-
valgine OKaluserineKartartut a-
merdlanerssait angnerussumik
mingnerussumigdlunit pingårute-
Kartarput nålagauvfingmut ta-
marmut, nålagauvfiup ingmikor-
tuinut tamanut. —
uvanga nangmineK påsingnigsi-
naunera nåpertordlugo, inuit ilai-
sa malungnartumik tupåtdlauti-
gissånik, unuaK aulajanginermut
peKatauvigsimavunga, taimalo su-
junigssame inugtut isumaliuti-
gingnerérnivkut angnertutigissu-
mik pissariaKarsorigångavko iner-
ssuarme matumane sulinerme au-
lajangéKatauvigtartugssauvunga.
påsivdluinarsimavara unuaK ili-
orsimanera pissariaKartumit ang-
nerussumik maluginiarneKarsima-
ssok. nautsorssutigåra inuit ilaisa
pivfigssaK iluagtitdlugo sule åma-
lo inigssiniarssarisagånga danskit
partivisa aulajangersimassut å-
malo partit maligtariniagaisa au-
lajangersimassut kigdlingisa iluå-
ne.
pingitsortiniardlugo åmalo aker-
dlilerniardlugo tusatsiagkat uva-
nga pivdlunga åmalo Atlanter-
havip kujatåtungåne OKalugtau-
seK maligdlugo Atlanterhavip
avangnåtungåta ilaussortånik tai-
neKartarnera maligdlugo nåla-
gauvfik tamåkerdlugo sarKumilå-
lerKunagit naitsumik navsuiåsa-
vara nalinginauvatdlåmnaraluar-
tumik pissoKarsimaneranut tunu-
leKutaussoK, tåssa folketingimut
ilaussortap nalinginauvdluinar-
tup, nalautsortumik Kalåtdlit-
nunåne Kinersivit åipåne Kinigau-
simassup, suliagssamut aulaja-
ngersimavdluinartumut isumane
erssersisimangmago.
ersserKigsardlara, inigssisima-
nera, sordlo uvanga nangmineK
navsuiariga, avdlånguteKarsimå-
ngingmat, tåssa måna Danmarki-
me partinut tungassutigut åmalo
partit pissuserissåinut tungassu-
tigut kikunutdlunit atånginama.
— kisiåne sianigerKujumavara
kikunutdlunit atånginera tunuar-
simårniarnertut issigissariaKå-
ngingmat.
miserratigisångilara Kagdlikut
suniniainerit åssigingitsut, ima-
lunit erKornerussumik oKautiga-
lugit perKusårinerit, malungnar-
tumik imalunit malungnångitsu-
mik suniuteKaKatausimangmata
unuaK ingminut pivdlunga aula-
jangernivnut.
nalungilara måne inerssuarmi-
tut avatånitutdlo ima isumaKartut
påsinerdluinerussoK taiseKatausi-
magama pingårtumik pissutigine-
rugunardlugo sujunersut Kalåt-
dlit-nunånut tungångingmat.
uvanga tungivnit påsinerdluisi-
mangnigsorissunut OKarumavu-
nga: erearsartautsip tamatuma
suna nagsatarå? tåssame nagsata-
risså påsinardluinartoK unauvoK,
inatsissartut atandnartut ilau-
ssortait tåuko 177-it ukiut inger-
dlanerine taimatordluinaK påsi-
nerdluissarsimangmata sujuner-
sutit Kalåtdlit-nunånut tungassut
taisissutigineKarångata.
suliagssat nålagauvfingmut tu-
ngassut måne inerssuarme OKalu-
serineKartartut pivdlugit uvanga
nangmineK isumaga erssersina-
vérsåsagaluaruvko, tauva OKåi-
nartariaKaraluarpoK inerssuarmi-
tut sivnere åma taimaisiortaria-
Karaluartut suliagssat Kalåtdlit-
nunånut ingmikut tungåssuteKar-
tut pineKartitdlugit. Kuianåinåsa-
galuarpordlo akuerssissuteKarto-
Kartåsagpat atautsimik imalunit
mardlungnik taisissoKartitdlugo.
igpagssaK sujunersumut isuma-
Katauvdlunga taiseKatauvunga
isumaKataugama suliniartariaKar-
toK aningaussaKarnermut tunga-
ssut iluarsiniardlugit, åmalo pi-
ssutigalugo inugtut påsingnigsi-
manerma isumaliutigingningner-
malo kinguneringmago, sujuner-
sumik avdlamik pitsaunerussu-
migdlo sarKumersoKångitsoK su-
junersumit sarKumiuneKartumi-
ngamit.
ersserKigsarumavara aulaja-
ngersimajuåinarama suliagssane
atausiåkåne tamane isumaga isu-
maliutigissarumavdlugo åmalo
suliagssane atausiåkåne tamane
taiseKataussarijmavdlunga suliag-
ssame inerneKartume taiseKatau-
simanivnut Kilerssugaussutut pi-
ssugssaussututdlunit misigisima-
nanga.
taimåitumik igpagssaK taiseKa-
tausimanera nålagkersuissut par-
tiånut isumaKataunertut imalunit
taisissarnigssane najorKutagssatut
isumaKarfigineKåsångilaK. tåssau-
ginarpoK sujunersut aulajangersi-
massoK pivdlugo isumamik er-
ssersitsineK, inigssisimanerma på-
siuminaitsup tamatuma pissutig-
ssaKalersitariaKarunångilå isuma-
Kalersitsisavdlune politik isuma-
Karfigigiga silasiornerup ingmi-
kortoKarfiatut, tåssame silasior-
neK anorip sumut sangmineranik
iliniutaungmat.
isumavnik navsuiainera imatut
påsineKartariaKarpoK danskit
partivinut pulasimångitsunga, på-
sisimagigalo danskinut inugtauv-
dlunga, kisiåne kalåliussutut OKa-
lugtarnigssara kigsautigalugo. su-
na pivdlugo kalåliussutut misi-
gaunga danskiussutut misigina-
nga? pissutigalugo méraunivnit
nagguveKarama, najugkamit ag-
dliartorfigissavnit, erKarsartautsi-
mit pigssarsiarisimassavnit il. il.,
tamånalo tungavingmigut måne
Danmarkime pissusiussumit av-
dlauvdluinarpoK.
taimalo 1953-ip kingomatigut
Kalåtdlit-nunåta ineriartortine-
Karneranut piorsagauneranutdlo
mardlungnik åssigingitdluinartu-
nik tungavigssaKarsimavugut.
1. pingortitap pissusiata tunga-
vigssarititai Kavsårpagssuartigut
danskit tungavigssarissåinit av-
dlauneruvdluinartut.
2. tungavigssat nålagauvfiup
inatsisainut tungassut, tåssanilo
nålagauvfiup ilagåtigut inatsisit
tungaviussut åssigit atordlutigik.
pissusiussut nåpertordlugit tu-
ngavigssat tåuko nalerKUtikumi-
naitsuput. taimåitumik ardlåt pi-
ngårnerutileråine amerdlanertigut
åipå erKorneKartugssauvoK.
ukiune 20-ne kingugdleme,
1950-ikune åma 1960-ikune, Ka-
låtdlit-nunåt pivdlugo politik
angnertunerussutigut imåinerar-
neKarsinauvoK, nålagauvfiup inat-
sisainut tungassutigut atugagssa-
KameK autdlåvigalugo Kalåtdlit-
nunåta/Danmarkip åssigingneru-
lernigssånik kigsautigissat pingår-
nerutineKarsimavdlutik.
1960-ikut ingerdlaneråne Ka-
låtdlit-nunåt pivdlugo politikimut
ingerdlåneKartumut issomartor-
siuissartut ilåtut påsinerdluinerit
sugaluartutdlunit pingitsortiniar-
dlugit pivfigssaK tåuna iluagtit-
dlugo ersserKigsarumavara, Kula-
rutigingisåinarsimagavko piumå-
ssuseK ajungitsoK, malungnaute-
KardluartOK åmalo sujunertat pit-
saunerpåt Kalåtdlit-nunåne dan-
skit sulinerata tunuanisimassut.
millionerpagssuit danskit skat-
imut akilissartut aningaussautåi-
nit pissut Kalåtdlit-nunåta sine-
riåne isorartoKissume atomeKar-
simåput, pingårtumik ukiune ki-
ngugdlerne 20-ne. nålagkersuissut
nikitåutut danskit suliniardluar-
nerat åmalo nersortarialingmik
kajumissuseK akuerssornerdlo av-
Kutigalugit avKutigssiussisiméput,
Kalåtdlit-nunåne inuiaKatigit mo-
derneussut avatangissigssaisa pi-
lersineKarnigssånut aningaussat
pissariaKartut pigdliutigineKar-
nigssånut. kalåtdlit danskitdlo
amerdlasut pikorigsumik nangmi-
nigssarsiungitsumigdlo sulinermi-
kut ukiut ikikulugtut ingerdlane-
råne ajornarungnaersisimavåt
ingmikortoKarfingne Kavsérpag-
ssuarne angussarissanik angner-
tunik malungnauteKardluartunig-
dlo uvdlumikut tikuagagssaKaler-
simagavta. måne ingmikortOKarfit
ikigtuinait pingåmersiordlugit
tugdlerigsångikaluardlugit tåisa-
våka:
1. inuniarnerme pigssarigsåmeK
angnerulersimavoK.
2. igdloKarnermut tungassut ma-
lungnavigsumik pitsångorsa-
gausimåput.
3. perKingnigssamut tungassut
såkortumik pitsångorsarneKar-
simåput.
4. aulisamerup malungnautigai
kilisautit atomeKalemere.
5. aningaussarsiat amerdleriarsi-
måput.
6. iliniartitauneK såkortumik
angnertusameKarsimavoK.
7. Kalåtdlit-nunåne najugkane
OKartugssautitat suniuteKaKa-
tausinaunerat agdlisimavoK.
taima itunik avdlanigdlo sujua-
riauteKaraluartoK Kalåtdlit-nunåt
pivdlugo politikip avdlångortine-
Karnigsså pivdlugo Kinigagsså-
ngortisimagama tamatumunga pi-
ngårtumik pissutauvoK, nålagauv-
fiup inatsiseKameranut tungassut
pingårnerutitdlugit politik inger-
dlåneKartOK avKutigalugo piorsa-
gausimagavta sualugpatdlåmik
avatånit nålagkersorneKartumik,
piorsaineK kalåtdlit nalerKutingit-
dluinartumik ilaorKuvfigisima-
ssåt, taimåitumigdlo Kalåtdlit-
nunåta inue nalentutumik periar-
figssarsisimanatik nangmingnér-
dlutik ineriartomigssamut åmalo
inuiaKatigit avatangissigssåta mo-
demeussup kalåtdlinut inuiaKati-
gingnut ilautineKalivingnigssånut.
måna tikitdlugo misigisimavar-
put piorsaineK angnerpåmik tu-
ngaveKarsimassoK imarpiup ig-
dluatungåne måne agdlagfingme
sulinermik.
nålagkersuinermut tungassuti-
gut nåmagsiniagagssat sapxserfi-
giniagagssatdlo sujunivtinitut
åssigingisitårtorujugssuput ajor-
nakusortuvdlutigdlo. pingåmer-
pauvoK inugtut aseroriartulemeK
autdlamersimassoK unigtiniåsav-
dlugo, kalåtdlit inuiaKatigit akue-
rineKarsinaussumik torKigsisimar-
Kilemigssånut tungavigssanik pi-
lersitsisavdlune.
uvanga nangmineK påsissara
nåpertordlugo tamåna pitsauner-
påmik matumuna pisinauvoK, ine-
riartorneK sapingisamik piårtu-
mik åmalo sapingisamik angner-
tumik unga sangutineKarpat, pior-
saineK ingerdlåneKåsavdlune inuit
Kalåtdlit-nunåne inussut avKuti-
galugit. ugperåra inuk taimågdlåt
ineriartortineKarsinaussoK ingmi-
nut ineriartortitdlune.
taimåitumik inerssuarmitut ta-
maisa sågfigingnissuteKarfigåka
peKatigigdluta pingårtumik aut-
dlåvigalugit tungavigssat pingor-
titap pilersitarissai avKutigssar-
siordlutalo iluarsiniutigssanik
navssårniésassugut atausinaK su-
junertaralugo, tåssa kalåtdlit
inuiaKatigit tåssaulersiniardlugit
inuiaKatigit umåssuseKarsinauv-
dluartut sulivdluartutdlo, åmalo
isumaliutigingningnivtine Kiler-
ssugaussutut misigisångitsugut
europamiut kulturiånit ilerKuinit-
dlo kingornutagkanit, tåssame
måne inerssuarmitut avdlatut
ajornartumik tamåko tungaviga-
lugit sulissariaKartarmata.
nangmagagssat suliagssatdlo
avguatårneKarnigssåt pivdlugo
udvalgip måna tikitdlugo suline-
ra, nunaKarfingnik ingerdlatsineK
pivdlugo grønlandsrådip aulaja-
nginere kingugdlerpåt åmalo Ka-
låtdlit-nunåt pivdlugo nålagker-
suissut nalunaerutåt påsissara nå-
pertordlugo sulinigssamut taima
itumut neriugdluarnartuput.
inatsissartut sulinerata nalåne
sujunersutika erssenugsagkat tå-
kutarumårput.
atautsimut eKiterdlugit nagga-
tåtigut ima OKardlanga: silatusår-
nerungilaK skunut aulajangersi-
mavdluinartunut isigkat nalerKU-
tungorsåsavdlugit. iluarneru tipa-
ra skut isigkanut naleiKutungor-
sarneKarpata.
ORIEIMTTflEPPER IIMÆRUM
VIGTIG NEDDELELSE VEDRØRENDE ORIENTALSKE TÆPPER.
Firma Holger Jensen, som i 25 år har virket fra forret-
ningen på Dag Hammerskjoldsalle 36, København 0, har nu
udvidet og flyttet hovedkontor og udstilling til Nærum.
Herfra vil vi fremover betjene vor store kundekreds på
Grønland på samme omhyggelige måde som hidtil.
Som følge af vore meget store direkte opkøb i Orienten
og vor lavprispolitik, kan vi levere Dem virkelige kva-
litetstæpper til priser helt uden konkurrence. Hertil
kommer en helt ny og enestående garantiordning som føl-
ger alle vore tæpper. Skriv venligst efter vor brochure.
De behøver blot at skrive Deres ønsker, hvad angår stør-
relser, farver, kvalitet og prislag, og vi sender Dem
gerne et udvalg uden forbindende. De kan også lade familie
eller venner i Danmark vælge for Dem hos DRIENTTÆPPER I
NÆRUM - som er Europas største specialforretning - eller
i en af vore filialer.
Køb af gode orientalske tæpper er en sund og fornuftig
investering og betænk at De sparer tæt ved 4o% i afgifter
ved salg til Grønland.
Med venlig hilsen
ORIENT TAPPER I NÆRUM
lENTT^F
C/2a-<
rl¥S>
2B50 NÆRUM
TELEFON (01) *804700
P08TGIR0 72020
TELEGRAM: CARPETJENSEN
ORIENTTÆPRER I AARHUS
Immervad 6
8000 Aarhus C . Tlf. (06) 12 33 35
ORICNTTÆPPKR I AALBORG
Veslerå 7
9000 Aalborg . Tlf. (08) 13 70 77
F«. HOLGER JENSEN
Dag Hammerskjbldaallé 36
2100 København 0 . Tlf, (0192) ØBro 1313
6