Atuagagdliutit - 11.11.1971, Blaðsíða 26

imåinarssuaK »matuneicåsava«?
imarpigssuit narKata iluanutigineKamerata imavigssuit av-
guatårneKarnigssåt pissariaKalersisimavåt — kigdleKarfit
avasissuseKamigssåt pivdlugo angnertumik isumaKatigingi-
neKartoK — FN isumaKatigigsitsisinauva?
agdlagtoK Henrik Decker
København (RB-special)
imap kivfciungissuseuarneranik tungavigssatut pingårtitagssaK, hol-
landimiup inatsisinik ilisimatup Hugo Grotiusip ukiut 350-it matuma
sifjomatigut sarKumiusimasså, angnikitdlisitaorujugssuarnigssaminut
navianartorsiorpoK imap narKata iluaKutigineKarnigssånut soicutiging-
ningnek angnerujartuinartOK pissutigalugo, imalunit erKornerussumik
OKautigalugo imdinarssup narKata.
imap narKa sinerissap avatånltoK
pivdlugo inuit pisinautitaunerånut
maligtarissagssat tapertutaussut
teknikip ineriartornera pissutiga-
lugo nåmångitsussut påsinarsisi-
måput, taimåitumigdlo FN suli-
nialersimavoK imamut pisinauti-
tauneK piviussoK suliariniardlugo,
imarpigssup narKata iluaKutigi-
neKarnigssånut inuit pisinautitau-
neratigut tungavigssanik aulaja-
ngissussugssanik.
nunarssup pingasorarterutinga-
jå imanit KagdlersimavoK, kisiåne
aitsåt ukiut Kulit kingugdltt iluå-
ne iluaKutigineKamigsså ajorna-
rungnaersimavoK. Grotius 1604-
me sarKiimiussigame atuagångua-
mik „Mare Liberum" — „imaK
kivfåungitsoK pivdlugo" — takor-
dlugaKarsimångikaluarpoK imap
narKa pivdlugo akerdlerissutig-
ssanik.
taimane hollandimiut niuvfagi-
utaisa tuluit, spaniamiut portu-
galimiutdlo umiarssuautéinut sa-
KitsåussuteKartuarnere kangiane
niuvemiartarfit pivdlugit oKalu-
serineKartuarput. inatsisinik ili-
simassaKardluartut avdlarpag-
ssuit tamåna pivdlugo agdlaga-
Kartarsimåput, kisiåne autdlåvigi-
ssartagåt tåssaujuåinarpoK nuna-
gissartik kisime akomuteKångit-
sumik umiartornigssamut pisi-
nautitaussoK. kisiåne Grotius av-
dlauvdluinarKigsårtumik tunga-
veKardlune agdlagaKarpoK, tåssa
imaK pigineKångitsussoK taimåi-
tumigdlo umiarssuarnik tiguai-
i ssarneK taimaitineKartariaKartoK.
1 taimåitordle imåkut kigdleKar-
feKamigssap pingåruteKarnera ta-
| manit påsivdluarneKarpoK, åmalo
ukiut 100 migssiliordlugit tama-
tuma kingornatigut Europame i-
map kigdleKarfiup angnertussu-
sigsså hollandimiumit avdlamit,
; Cornelius van Bynkershoek-imit
aulajangerneKarpoK „Kamutiling-
nik igeriussivigssamut", imalunit
1703-me Kamutigdlit angumasi-
naussånut: sømilit 3.
nunat isumaitatigingmerat
sorssungnerssup kingugdliup ki-
ngomatigut imamut kigdleKarfik
påtsivénineKarsimassutut isuma-
1 karfiginarneruvoK — tamatumu-
' ngalo pissutaussut ardlaliuput. si-
nerissat avatåne uliasiorneK 1899-
imile autdlarterérsimavoK, aitsåt-
dlo sorssungnerssup kingornati-
gut angnertunerungåtsiaKissumik.
USA silarssuarme sujugdler-
pauvdlune imåkut kigdleKarfit
pingåruteKarnerånik påsingnigtu-
vok. tamåna pivoK præsident
Harry S. Trumann 1945-me nalu-
naermat USA kisermåussissussoK
USA-p nunavigtåta ilåne imap i-
luanitume USA-p kangimut sine-
riåta avatåne 50 åma 150 milit a-
kornånitume pisussutinut. kimut
sineriåta avatåne imap iluane nu-
navigtaKångivigpoK.
påsissagssat påsiuminåineruler-
put 1952-ime Ecuador åma Peru
nalunaermata 200 sømilinik kig-
dleKarfeKalerdlutik — tungavigi-
niardlugo imap narKa pivdlugo
Truman-ip nalunaerutå. nunat
tåuko kingorna issuarneKarput
Brasiliamit åmalo nunanit avdla-
, nit arfineK mardlungnit, nunatdlo
tåuko imåkut kigdleKarfingmik
iluanut tungassut tamaisa piuma-
ssarait — tåssa akornuteKångit-
dluinartumik pisinautitaujumav-
dlutik, tamatumunga atatitdlugo
aulisarnikut pisinautitaunerit.
200 sømilit nåmagdluarput sar-
faK taineKartartoK humboldt, ilå-
ngutisavdlugo, sarfaK tåuna si-
larssuarme aulisagaKamerpåt ila-
gåt USA-p åma iluaKutigivdlua-
gå. soruname akerdleringnerpag-
ssuit tamatuma kingunerisima-
vai.
nunat sujuarsagagssat ardlag-
dlit, ilåtigut Sierra Leone åma
Guinea Afrikap kitåtungånitut,
nålagauvfingnut Amerikame ku-
jatdlermitunut peKataujumåput
åmalo 100 åma 200 sømilit akor-
nåne kigdleKarfeKamigssartik a-
kuerineKarKusimavdlugo.
imåkut kigdleKarfit taima ava-
sigtigissut tamanut atortumik a-
kuerineKåsagpata tamåna KanoK
kinguneKåsava? Kularnångitsu-
mik imåinarssup 25 procentia, i-
maKalunit agdlåt 50 procentia nu-
nat inatsisitigut oKausigssaKarfi-
gissåinut atatineKalisaoK, tamatu-
malo nagsatarisavå imat ilarpag-
ssuisa uvdlumikut pigineKångit-
sut tingmissartumik Karssune-
Karnigssånut akuerssissutigssat
pissariaKalisavdlutik, kisiåne å-
ma ikerasait ardlaligpagssuit uv-
dlumikut nunat tamalåt umiar-
ssuautaisa avKutigisinaussåinik
amitsunik imartaKartut avKutigi-
nigssåinut akuerssissuteKartaria-
Kardlune.
Islandip 50 sømilinik kigdle-
KarfeKamigssane nalunaerutiger-
Kåmerpå tamatumunalo nunat
Atlanterhavip avangnåtungåne
sineriagdlit ilaoncuniartariaKaler-
sisimavdlugit. USA-p sujunersu-
tigisimavå 12 sømilinik kigdleKar-
figssaK, kisiåne nunat fælles-
markedimut ilaussortaussut 6 sø-
milinik kigdleKarfeKamigssaK
piumassaralugo.
isumaKatigissut pisonalissoK
imame inatsiseKarnigssaK piler-
siniarssaralugo 1958-ime nunat
tamalåt isumaKatigissuteKarput
imap narKa sinerissap avatånitoK
pivdlugo, tåunalo 1964-ime ator-
tulersineKarpoK. tåssane aulaja-
ngiuneicarsimavoK nålagauvfik i-
mamut sineriaKartoK akornuteKå-
ngitsumik pilersinautitaussoK si-
nerissame avatåne imap nancane
iluaioitigineKarsinaussut misig-
ssusavdlugit iluaKutiginiåsavdlu-
gitdlo imatut navsuiarneKarsima-
ssut „imap narKa åmalo imap
narKata ilua sinerissamut atassoK,
kisiåne kigdleKarfiup avatånitoK
200 meterinik itissusilik tikitdlu-
go — imalunit kigdleKarfiup tåu-
ssuma avatåne imane taineKartu-
ne iluaKutigineKarSinaussut ilua-
Kutiginiarnigssånut imap itissu-
seKamerata ajornartingisai tikit-
dlugit".
isumaKatigissutip pilemerata
nalånilé 200 meterit anguniagka-
tut angnikitsuinåuput, ukiumilo
tugdlerme imap nancanut sineri-
ssap avatånitumut erssiutåusav-
dlutik soKutaujungnaersimåput.
ukiune tåukunane teknikimut tu-
ngassut sujuariarnerujugssuati-
gut imap narKata sinerissap ava-
tånitup kigdleKarfia avasigdliga-
lugtuinartineKarpoK, tåssame
navsuiarneKarnera ilåtigut tu-
ngangmat iluaKutigingningniar-
dlune periarfigssamut pitsångor-
sagaussumut.
taimalo USA Kivdlerinigssanut
akuerssisimavoK sinerissamit 150
kilometerinik ungasissusilingme
1800 meterinik itissusilik tikit-
dlugo. Australien misigssuinig-
ssamut akuerssissuteKarpoK sine-
riangminit 320 kilometerinik a-
vasigtigissoK tikitdlugo. Honduras
åma Nicaragua Kivdlerinigssanut
akuerssissuteKarput sinerissamit
360 km-inik avasigtigissoK tikit-
dlugo. teknikimut tungassut ine-
riartomerat taima pilertortiging-
mat isumaKarnarpoK imarpigssup
nama nunat tåssane sineriaKar-
tut akornåne avgulungneKalertu-
sassoK.
ukiut ingerdlanerine imap pi-
sussutainik migssiliussissarnerit
angnertusiartorsimåput, taimåitu-
migdlo nålagauvfit iluaKutiging-
nigkusungnerat angnerulersisi-
mavdlugo — åssersutigalugo imap
narKata iluane sinerissap avatå-
nitume USA-p gas-imik atugag-
ssaKarsoringningnere 1950-ime
migssiliuneKarsimåput 1,5 billio-
ner kubikmeterinut, kisiåne 1956-
ime 4 billioner kubikmeterinut
nautsorssuneKalersimåput. imap
narKata iluane silarssuarme ulia-
Karsoringningnerit 1947-me 150
billioner literinut migssiliuneKar-
simåput, kisiåne 1956-ime 350 bil-
lioner literinut nautsorssuneKar-
put.
imap narKata iluane
pisussuterujugssuit
nukigssatut atortugssat ilisima-
neKamerussut sordlo gas-ip åmalo
uliap saniatigut imarpigssup nar-
Kane uningassorissatut migssiliu-
neKarpoK 100.000 billioner tons
kalkslam cementiliomermut ator-
neKarsinaussoK åma 100 billioner
tons migssiliordlugit kiselslam a-
tomeKarsinaussoK OKorsautigssa-
tut, kivfiutitut ipigsautitutdlo. i-
map nareane mangan-eKarfit u-
kiut ikigtunguit matuma sujoma
tikitdlugo ilisimatut kisimik so-
Kutigissarisséitut nautsorssune-
Karsimagaluarput. tamatuma ki-
ngorna imap narKata iluane 1200
åma 7000 meterit akornåne Kiv-
dlerinigssat ajornarungnaerSimå-
put, taimalo augtitagssaK tåuna
KagdlorneKarsinaulerdlune. i-
kangnerssat augtitagssartaisa e-
Kimåissusiat avguatårsimanerat-
dlo avdlångorartorujugssuvoK —
ilåne mangan-ip saniatigut savi-
minigssarpagssuamik kångusang-
nigdlo ilaKartarput.
pisussuterujugssuit taméko ma-
ligtarissagssat sivniminingue må-
na tikitdlugo atortussut nåpertor-
dlugit nunat imanut taima itunut
sineriaKartut pissagssarait, kisiå-
ne tåssa imap narKa 200 meterit
avatånitoK kikut tamarmik pigi-
galuarpåt.
Madtap suliniarnera pissutiga-
lugo FN-ip generalforsamlingia
udvalgimik pilersitsisimavoK i-
map narKata inatsisitigut kigdle-
Karfiup avatånltup erKigsinartu-
mik iluaKutigineKamigsså pivdlu-
go — udvalgilo tåuna 86-inik ilau-
ssortaKalersimavoK, tåukulo ila-
gåt Danmark.
inuit pisinautitaunerat pivdlugo
ilisimatut åma atorfigdlit Gene-
verne atautsimlniardlutik kater-
ssuterKåmerput, tåssanilo piarér-
sautigåt 1973-ime FN-ip imame
pisinautitauneK pivdlugo atautsi-
mérssuartitsinigsså. sulissutigine-
KarpoK FN-ip imamut tungassu-
tigut pissortaKarfigsså. nålagauv-
fit isumaKatigigsinaugpata ud-
valgip sujulerssugarisavå imar-
pigssup narKata ilua åmalo ima-
mik mingugterineK suliarisavdlu-
go. kingugdlerdlo suliagssarujug-
ssuångorsinauvoK iluaicutiging-
ningniameK iluamik autdlamer-
neKarpat. USA-p sujunersutigisi-
mavå 12 sømilinik kigdleKarfiup
saniatigut aulajangerneKåsassoK
imaK 200 sømilinik ipertussusilik,
tåssane nålagauvfik sineriaKartoK
sagdliutitagssåusavdlune imap
narKata iluata iluaKutigineKar-
nigssånut imap narKata sineri-
ssap avatånltup nunamut Ka-
ningnermut atassup kigdlingata
tungånut.
isumaliorKutigineKarpoK auli-
sarsinautitaunerit iluarsartune-
Kåsassut aulisameK pivdlugo a-
tautsimititanit nunarssup ingmi-
kortuinut tungassunit (tåuko ilait
atortorérput, sordlo åssersutigalu-
go Alanterhavip avangnåtungå
pivdlugo), taimalo nålagauvfit i-
mamut sineriaKartut sagdliutitau-
ssugssauvdlutik imamut imåkut
kigdleKarfingmut agtumåssute-
Kartumut. sordlo åssersutigalugo
50 sømilinik kigdleKarfiup iluane
aulisarnermut periarfigssat Is-
landip iluamik iluaKutigisinåu-
ngigpagit nunat avdlat aulisartue
akuerineKartariaKarput imap ta-
matuma sivnerane aulisamigssa-
mut (Islandip aulisarnermut kig-
dleKarfiane taimanikugssamut
nunanit tamalånit akuerineKarsi-
massume).
imarpigssup nanca pivdlugo su-
junertarineKarpoK aKungneKåsa-
ssok FN-imut atatitdlugit nåla-
gauvfit 18-it rådiånit, taimalo
pigssarsiap 50 procentia nunanut
sujuarsagagssanut tuniuneKåsav-
dlune.
niorKUtit — iluarsaineK — kingorårtigssat
kingorårtigssat atortugssatdlo erninardlulnaK lagerimit isumagine-
Kartarput.
E VIN RU DE
SALG — SERVICE — RESERVEDELE
Reservedele og tilbehør ekspederes omgående fra lager.
Trans-arctic marine
3960 K’utdligssat.
Telegramadresse - telegramerfigssaic: Transarco.
r
hjælpeaggregater
Marinediesel A/S er importør af hjælpemotorer fra Li-
ster Blackstone Mirrlees Marine Ltd. Et selskab, der har
årelang erfaring i udvikling og produktion af motorer,
hvilket garanterer et kvalitetsprodukt og en omfattende
service. Hjælpeaggregater leveres med luft- som vand-
kølet dieselmotor. De kan leveres sammenbygget med
jævnstrømsdynamo - vekselstrømsgenerator - ballast-
pumper etc. etc. Forlang yderligere oplysninger.
27