Atuagagdliutit - 27.04.1972, Side 11

nigssaK ingerdlatisavdlugo påsiu-
mavdlugo akigssarsiorfigisinau-
ssavta akilersuissugssautitauniv-
talo sanigdliuneKarneråne kuku-
ssumik pissoKarsimanersoK.
åma taisinauvara Avangnånit
Kinuv.igineKarsimagavta akigssar-
siorfiusinaussut akilersutigssanut
taimaingajagtunutdlo erhvervs-
støttemit taorsigagssarsianut a-
tassunut sanigdliutdlugit misig-
ssorneKarKuvdlugit.
sårugdlingniartarnerup
kigdlilerneKarnigsså
kigsautiginartoK
landsrådip nautsorssutainut pi-
ssortaussup Hansipåjuk Gabriel-
senip ilåtigut erKartorpai kapi-
sileKarnera åma kapisilingniar-
tarneK nangigpordlo:
— inussutigssarsiutivta pingår-
nerssaråt aulisarneK. uvagut Ka-
låtdlit-nunånit pissugut åma piu-
massarissariaKarparput nunat av-
dlamiut Kalåtdlit-nunåta erKåne
sårugdlingniartarnerata kigdliler-
neKarnigsså, imaKa pissat KanoK
amerdlatiginigssånik iluarsartu-
ssinermut atatitdlugo.
kisalo Hans Gabrielsenip ani-
ngaussanik akuerssissartunut kå-
magtutigå rejenik misigssuinerit
angnertusarneKarnigssåt rejerni-
arneK Kalåtdlit-nunåne inussu-
tigssarsiutit pingårnerssåta ila-
gingmago angnertoK.
tauvalo kapisigdlit nalunaeKut-
sersutaisa KanoK amerdlatigissut
tuniuneKartarnerånik Moses Ol-
senip aperKutå magister Horsted-
ip akissuteKarfigå. 1970-ime na-
lunaeKutsersutit 500 migssilior-
pait, 1971-imilo nalunaeKutsersutit
1000 migssiliordlugit. nalunaeKut-
sersutit tamarmik avdlamiuput
— tåssa nalunaeKutsersutit Ka-
låtdlit-nunåne ivertineKarsimå-
ngitsut.
magister Horsted nangigpoK:
— nalunångilaK suniniarnerup
autdlarnerneKarsimassup kingu-
nerigå aulisartut nalunaeKutser-
sutinik tuniussaKarnigssamingnut
piuminaitdliortarnerat, kisiåne i-
sumaKarpunga igitsissarneK ima-
lunit tuniussinavérsårtarneK sua-
luguneKarsimassut.
— angatdlatit nåkutigineKarsi-
naussut pivdlugit nautsorssorne-
KarsimavoK 1970-ime kapisiling-
nut 100 tonsinut tamanut nalu-
naeKutsersutit 20 migssait tuniu-
tarsimagait. 1971 pivdlugo 100
tonsinut pissarineKartunut tama-
nut kisitsisit 5 åma 35 akornåne
■ivdlångorauteKarsimåput.
— nalunångilaK nalunaeKutser-
sutit ilait atausiåkåtigut amigau-
taussut — åma Kalåtdlit-nunå-
nit.
— åma nalunångilaK nalunae-
Kutsigkat pissariaKartut kisitsisi-
tait atoruvtigik nalunaerssutivta
ilait erKungitsulisåput.
— nalunaeKutsersutit kapisi-
lingnut åssigikånersumik siaru-
åusimagpata ilimagissariaKåsaoK
nalunaeKutsersutit kutterip tuni-
ussai nalerKutikånisassut kutte-
rip tåussuma KanoK amerdlatigi-
ssunik pissaKarsimaneranut.
tauvalo magister Horstedip
Niels Carlo Heilmann KUtsavigå
OKarmat nalunaeKutsersutit tuni-
uneKarnigssåt pivdlugo kalåtdlit
aulisartut akissugssåussuseKar-
nertik ilisimagåt, åmalo Hans
Gabrielsenimut OKarpoK, Kalåt-
dlit-nunåta erKåne sårugdlingni-
arnerme pissat amerdlåssuseKar-
nigssånik sujunersutå angnertu-
nerussoK pissat amerdlåssusigssåt
pivdlugo iluarsartussinermit IC-
NAF-ime isumaKatiglssutausima-
ssut. tåssanime pissat tamarmiuv-
dlutik amerdlåssusigssåt kigdli-
lerneKarsimavoK.
— taimatut piumassaKarnerme
ajornartorsiutit åssigingitsunik
pissusigdlit putdlavigineKartug-
ssåuput, kisiåne åma ajornaku-
sårutit nålagkersuinermik inger-
dlatsinermut tungassut, taima S.
A. Horsted naggasivoK.
aulisartoK Henrik Nielsen, Ag-
dluitsup-på, aperKuteKarpoic, pe-
riarfi<;ssaKarnersoK ukiup ilåti-
gut kilisautit kujatåne aulisarti-
savdlugit, Nanortagdlip avatåne
pissagssaKardluarmat, åmalo au-
lisagkat suliarineKartugssat kuja-
tåne amigautaungmata.
tamatumunga tunissagssiorner-
me pissortaK Svensgaardip erKai-
sitsissutigå sujornatigut akissuti-
gisimassane, tåssa kilisautit Nar-
ssamukartineKarnigssåt ajornå-
ngitsoK. tamatumane piumassari-
neKåinångilaK nalerKutumik tali-
tarfeKarnigssaK, kisiåne åma si-
kulersutigssat aulisagkanutdlo
suliarineKartugssanut inigssaKar-
titsinigssaK Narssame pigineKa-
rérsut.
— ukiume tugdlerme 7-inik ki-
lisauteKaleruvta taimaisiorneK a-
jornåsagunångilaK imaKalo åma
aulisagkat suliarissagssat nung-
neKartariaKalisagpata, taima G.
P. Svensgaard naggasivoK.
naggatåtigut Kalåtdlit-nunånut
ministere Knud Hertling OKalug-
tugssångorpoK, ilåtigutdlo ima o-
KarpoK:
— imåisinauvoK ukiut inger-
dlanerine misigigtåinerulålersi-
massunga. tauvale 1965 tikitdlugo
kingumut erKarsarsinauvunga au-
lisarneK pivdlugo atautsimititsi-
punga ei'KornerpåusassoK ajor-
nartorsiutip tamatuma iluarsine-
Karnigssånik navssårniarssarigåi-
ne.
-—■ uvdlumikume misigisima-
varput såkutit aulisartut piniar-
tutdlo atortagaisa akitsungåtsiar-
simanerat. naugdlo uvdlumikut i-
luanåruteKarsinaunermik pro-
centit taimaingajagtutdlo naut-
sorssorneKarnere navssågssausi-
naugaluarpatalunit isumaKarpu-
nga iluaKutåusassoK aulisartut
avdlatdlo tamatumunga tungå-
ssuteKartut ajornartorsiumik ta-
matuminga misigssuiniarssarinig-
ssåt.
— taimaisiornigssarput ajungit-
sutut isumaKarfigåra. åmalo Ka-
låtdlit-nunånut ministereKarfing-
mit avdlatdlo tungånit sapingisa-
mik ikiuiniarnigssarput nerior-
ssutigiumavara. kisiåne kåmag-
tutigiumavara — tamåna erKar-
sautåinauvoK — misigssuinigssat
tåuko KNAPP-imit sujulerssor-
neKåsassut, tauvalo uvagut av-
dlat navsuiautinik tuniusinau-
ssavtinik ilautisinaussavtinigdlo
tamanik ikiusinauvugut. isuma-
Karpunga aulisartut nangming-
neK pitsaunerussumik periarfig-
ssaKåsassut misigssuinerup inger-
dlanigsså iluarsartutisavdlugo å-
malo nalunaerutit atorfigssaKar-
titatik pigssarsiariniåsavdlugit.
tauvalo Knud Hertlingip auli-
Fra fiskerimødet på Christiansborg ses magister Frede Hermann og
magister Jens Møller Jensen, som begge deltog med videnskabelige ind-
læg.
aulisarneK pivdlugo atautsiminerme Christiansborgime ingerdlåneKar-
tume takuneKarsinåuput magister Frede Hermann åma magister Jens'
Møller Jensen, tamarmik ilisimatussutsimut tungassunik autdlarniutau-
ssunik oKauseKartut.
nerit peKatauvfigissaleravkit, tai-
manilo nikatdlungavdluinardlu-
nga atautsimlnerit tåuko Kimå-
tarsimavåka. tåssame taimane o-
Kalugtunik Kimåtdlautausinaussu-
nik tusagagssaKångilaK.
— uvdlumikutdle ilisimatut si-
samat OKauserissåinut tusarnå-
rérdlunga isumaKalerpunga måna
tikitdlugo isumavdluautigisinau-
ssavnit angnerussumik isumav-
dluautigisinaussavnit angneru-
ssumik isumavdluardlunga ataut-
simlnermit många Kimagusinau-
lerdlunga.
. — erngerdlunga OKautigilara
sårugdlit pivdlugit pissutsit åma-
lo aperKutit imap kissarneKarne-
ranut tungassut pivdlugit magi-
ster Hermannip nalunaerutai pi-
ngikika. kisiåne aulisagkanut av-
dlanut tungassut pivdlugit uvdlu-
me tusagkavut Kimåtdlangnarne-
russutut isumaKarfigåka.
misigssuinigssamut taperser-
suinigssamik neriorssut
— Moses Olsenip åma Niels Carlo
Heilmannip kalåtdlit aulisartut
piniartutdlo akigssarsiorfigisi-
naussait pivdlugit apemul erKar-
tormåssuk pingårtumigdlo ilua-
nåruteKarsinaunermik aperKut
erKartormåssuk, tauva isumaKar-
sartut tamaisa kåmagtorpai na-
lunaeKutsersuivdlune misilinerit
måna autdlarnerneKartugssat, å-
malo kapisigdlit pivdlugit isuma-
Katiglssumut ilaussut, ilungersut-
dluinarKUvdlugit.
— isumaKarpunga misilinerit
tåuko sapingisamik pitsaussumik
ingerdlåneKarnigssåt pingårtoru-
jugssussoK, taimalo erKortutut o-
KautigineKarsinåusavdlutik, tai-
ma OKarpoK.
Kalåtdlit-nunanut
ministereKarfingmut imaKa
atalerKigsinaussut
— rejenik misigssuinerup angner-
tusarneKarnigsså pivdlugo Hans
Gabrielsenip aperKUtånut åmalo
magister Horstedip OKautigingma-
mago aningaussat akuerssissutit
tamatumunga perKutåusassut,
tauva pivfigssaK iluagtitdlugo o-
Karumavunga, Kalåtdlit-nunåne
aulisagkanik misigssuinermut su-
livfeKarfik sujulima aulisarner-
mik ministereKarfingmut nugsi-
magå. kisiåne åma OKarumavunga
— issertuarniarneK pingitdluinar-
dlugo — agsut neriutigalugo uv-
dlune aggersune aperKutit tåuko
måne iluarsisinåusagivut.
— isumaKartuarsimavunga, å-
malo taima isumaKarput Kalåt-
Niels Carlo Heilmann: — Den grønlandske fisker er sig sit ansvar bevidst,
når det gælder afleveringen af laksemærker.
Niels Carlo Heilmann: — kalåleK aulisartoK akissugssåussutsiminik ili-
simangnigtarpoK kapisigdlit nalunaeKutsersåtåinik tuniussinigssaK pine-
Karångat.
dlit-nunåne aulisartut åma Ka-
låtdlit-nunåta landsrådia, erKor-
tugssaK tåssaussoK misigssuinerit
tamåko aKungneKardlutigdlo i-
luarsartuneKåsassut Kalåtdlit-
nunåne aulisagkanik misigssui-
nermut sulivfeKarfingmit Kalåt-
dlit-nunånut ministereKarfingmut
atassumit.
— suliaKaKatiga asassara, auli-
sarnermut ministere, akerdleri-
ssutigssanik avdlanik navssårsi-
orfiginiångilara, kisiåne isuma-
Karpunga tamåna OKaluserileruv-
tigo tauva påsingningneKarumår-
tOK misigssuinerit tamåko Ka-
låtdlit-nunånut ministereKarfing-
mut atassariaKartut.
— tåssanilo misigssuinerit ta-
måko pitsaunerpåmik angnerpå-
migdlo pigssarsissutigisinauva-
vut, taima Knud Hertling nagga-
VOK.
sujunigssamut påsingning-
nigssan ajornakusortoK
naggasiutitut direktør Hans C.
Christiansenip kikut tamaisa Kut-
savigai atautsiminerme matuma-
ne Kalåtdlit-nunåne ajornartor-
siutit aulisarnermut tungassut
pivdlugit ersserKigsarneKamig-
ssånut ikiusimassut, tamatumu-
ngalo peKatigititdlugo ukiup i-
ngerdlanerane suleKatigigsima-
neK Kujåssutigå.
— ajornartorsiutit månåkut a-
tutut åma sujunigssamltut er-
sserKigsarniarssaråvut, åmalo a-
jornartorsiutit pilernigssåt sujor-
Kutdlugo iluarsiniarssaråvut.
— tåssame åma Niels Carlo
Heilmannip erKartugå aperKutau-
lersimavoK, miserratigiumångila-
ralo iluagtitsiuainarsimångitsu-
gut. miserratiginiångilara suju-
nigssamut påsingningniameK a-
jornakusortungmat, kisiåne ka-
låtdlit aulisartue isumaliutiging-
ningnernut peKatauvdluartuput,
åmalo tåuko miserratigisinåungi-
låt pissutsit KanoK isumaKarfigi-
nigssåt erKortumik påsiniåsav-
dlugo KanoK ajornakusortigissoK,
åmalo KanoK ajornångitsigissoK
kingornatigut OKåsavdlune pi-
ssutsit kukuvdluta isumaKarfigi-
simagivut, taima naggasivoK
Hans C. Christiansen.
-rg.
o ral
ppelsin
f______
e RYO
koral
er kildefrisk
Koråle imeruernaKaoK
11