Atuagagdliutit - 27.04.1972, Síða 19

uvdlut aulajangersimassut
atautsimivfigineKartåsåpat?
landsrådip ukiåkut upernåkutdlo atautsimitarnerisa uvdlu-
nut månarnit avdlaussunut nungneitarsmaunerat atautsimi-
titaliat uvdlormut OKaluserissagssanik sulianartut sujuner-
susiusagåt
landsrådip ukiåkut upernåkutdlo atautsimitarnerisa pivfigssa'nut måna
atautsimivfiussartunit avdlaussunut ajornangigpat aulajangersimav-
dluinartunut nungneuarnigssåt K’issunguaK Kristiansenip sujunersu-
tigå. sujunersut ilaussortat agfaisa migssiliortut oKauseKarfigerérmd-
ssuk sujuligtaissup sujunersutigå otcatdlinerme sarKumiuneKartut na-
iorKutaralugit atautsimititaliat uvdlormut OKaluserissagssanik sulia-
Kartut sujunersusiortineKasassut, ilaussortat isumamingnik sarKumiu-
ssait najorKUtaralugit. tamdna akuerssissutigineKarpoK.
sujunersuteitartoK OKarpoK ilau-
ssortat tamarmik atautsiminerit
autdlartinerinit nånerinut peaa-
taussarnigssåt erKarsautigalugo
sujunersuteKardlune. mana ataut-
simitarnerne ilaussortat ardlagdlit
ukiåkut atautsiminerit sule nåti-
nagit angerdlartariaKartarput.
taima pissoKartarnera taisissar-
nerit erKarsautigalugit iluardluå-
ngitsutut issigå sujunersutigalu-
gulo upernåkut atautsimitamerit
januarip 20-ata migssåne ukiå-
kutdlo augustip autdlancautåta
migssåne autdlartitåsassut. avKu-
tigssat ajornångineruneråne
atautsimitamigssaK anguniarne-
KarKuvå tamåna landskassip ani-
ngaussartutaisa ikingneruleme-
rånik kinguneKåsangatikamiuk.
nautsorssutit
sujuligtaissoK onarpoK landsrådi-
mut ilerKorerKussat maligdlugit
KaKugo atautsiminigssaK sujulig-
taissup aulajangigagssarigå; ilau-
ssortatdle amerdlanerit kigsauti-
gigpåssuk avdlångortitsineKarsi-
nauvoK. sujorna upernåkut ataut-
siminerme ilaussortat 16-it aula-
jangerpåt månåkutut atautsimi-
neKartasassoK — atauseK kisime
tamatumunga akerdliuvdlune.
imiånrat puiaussanik pugdlit åma
Kivdlertussanik pugdlit pivdlugit
OKatdlineK avdlånguteKarsimaso-
rinarpoK. ukioK atauseK måna su-
jorKutdlugo imiårKat Kivdlertu-
ssanik pugdlit åmalo tamåko piv-
dlugit mingugterineK Danmarki-
me oKatdlisaulerugtormata, åma-
lo tamatumunga peKatigititdlugo
Kalåtdlit-nunåne inerterKutigine-
Karnigssåt isumaKatigingniutigi-
neKalermata periausiussoK måna
taorsemeKarsimavoK Kalåtdlit-
nunånut imiårKat Kivdlertussanik
pugdlit kisimik erKuneKartarnig-
ssånik erKarsåumik, neriutigine-
Karmat tamatumuna puiaussat
aserKukorpagssue atorungnaersi-
neKarumårtut. imiårKat puiau-
ssanik pugdlit Kivdlertussanik pu-
lingnik taorserneKarnigssånut pe-
riarfigssat pivdlugit ardlalingnik
misigssuineKarérmat Kalåtdlit-
nunånut ministere Kanigtukut au-
lajangisagunarpoK pemussuteKa-
lisanersoK puiaussårKat inerter-
Kutaulernigssånik.
månåkut Kalåtdiit-nunånut u-
kiumut puiaussat 35 millionit nag-
siuneKartarput. imiorfit ministe-
riamut nalunaersimåput ukiup
KerKanik sujorKutsivdlune nalu-
naeruteKarnikut niorKutigssior-
neK avdlångortisinåusagigtik, tai-
nialo imiårKat nalinginaussut Kiv-
ukiåkut atautsimineK augustip
autdlarKautåne autdlartitåsagpat
landsrådip aningaussanik atorti-
tagssanik isertitagssanigdlo nalu-
naerssusiortitsissarnera ajornar-
torsiorfiulisaoK. landsrådimut
ilerKorerKussat maligdlugit ani-
ngaussat atugagssat isertugssat-
dlo nalunaerssusiorneKarnere
mardloriardlutik mingnerpåmik
sapåtit akunerinik mardlungnik
akunilerdlugit OKatdlisigineKar-
tugssåuput. upernåkut atautsimi-
tarnerup pivfigssamut avdlamut
nungneKarsinaunera ajornångine-
runerarpå.
nangminerssortut
Otto Steenholdt OKarpoK uvdlut
atautsimivfiussartut nangminer-
ssordlutik inutigssarsiutilingnut
iluardluångitsut piniardluarfiup
nalånikamik. ukiåkut atautsimi-
tarnerit nailivdlugit upernåkut
atautsimitamerit januarip aut-
dlartisimalernerane autdlartitar-
tugssat sivitsorneKarnigssåt suju-
nersutigå.
Niels Carlo Iieilmannip suju-
nersut tupigingilå nalungikaluar-
dlugo Kinigaugéine suliagssat pi-
ngitsorane suliarissariaKartut. —
inutigssarsiorneK landsrådip so-
dlertussanik poKartitdlugit nior-
KutigineKarsinaulisavdlutik.
tamatumane pineKarput ukiu-
mut puiaussat 10 millionit. iluar-
sartussinerup nagsatarisagunar-
på Kivdlertussat puiaussanut sa-
nigdliutdlugit 12 øremik akisune-
rulernerat, kisiåne ukiune kingug-
dlerne puiaussårKat atorungnaer-
sineKarnigssånik kigsautigissaK
Kalåtdlit-nunåne kommuneKar-
fingne ardlalingne sarKumilårto-
rujugssusimavoK, kommuneKar-
fingnilo ardlalingne ingmikut i-
luarsartussinerit misilingneKar-
tarsimåput sordlo puiaussåraanut
KularnavérKusissutit åmalo pui-
aussårKanut aserorterutit kom-
munip pigissai. kingugdleK taine-
KartOK Sisimiune atorneKarsima-
VOK.
Kivdlertussat imiårKat pue u-
kiut mardluk pingasutdlunit i-
ngerdlanerine sujungnaersineKa-
rajugtarput, kisiåne Kalåtdlit-
nunåne taimatut sukatigissumik
rujungnaersineKartåsagunångit-
dlat silåinaK Danmarkimisut isu-
gutagtigingingmat. taimåitordle
KivdlerlussaK angnikinerussumik
mingugterissartutut isumaKarfi-
gineKarpoK, tåssame puiaussat a-
serKukorpagssue sume tamåne
nuname kussanaitdlisautaungma-
ta.
-rg.
Kutigivdluinarå nalungilarput, ta-
matumanilo angussarineKarsinau-
ssut pitsaunerpåt anguniartaria-
Karpavut, OKarpoK nangigdlunilo:
— kapisilingniarneK ukiåkut
ingerdlåneKartartoK ukiumut a-
kigssarsiat ilarpagssuinik pigssar-
sivfigissartagarput uvagut ilau-
ssortaussugut pigssarsivfigisai-
ngajagparput. aussaunerane suli-
ngivfeKarneK atorfilingnut pingå-
KissoK nalungikaluardlugo lands-
kassip nautsorssusiorneranut a-
kornutåusångigpat ukiåkut ataut-
simineK julip KerKanitdlunit aut-
dlartitaleraluarpat kapisilingnia-
Kataussalisagaluarpugut.
avKutigssat
Knud Kristiansen: — tamåna ar-
dlaleriardluta OKatdlisigissarpar-
put. avKutinik ajornartorsiorajug-
tut KaKugo atautsiminigssamut
aulajangissunerussarput sumik
inutigssarsiuteKarneK aperKutau-
tineKarnerussarnane. landsrådi-
mut ilaussortat tamarmiussut Ka-
noK ilinikut aggersinaunigssåt
angerdlarsinaunigssåtdlo agdlag-
teKarfingmit ilisimaneKarpoK. u-
kiarme OKatdlisigineKartut amer-
dlavatdlårnerat pissutigalugo a-
tautsimineK sule iningitsoK anger-
dlartariaKarpunga.
Elisabeth Johansen: — Kinersi-
ssivta tamarmik nåmaginartumik
suleKatiginigssåt pingårnerpåtut
issigåra. Kinigausimassugut ag-
dlagteKarfivtine aulajangersagkat
maligdlugit sulinigssarput uvanga
pingårnerutipara. januarime a-
tautsimitalisagaluaruvta nuna-
Karl'it arfineK-mardluk Kinigauv-
fivnitut nåmaginartumik sulissu-
neit sapilisavåka, angatdlavigssa-
ra tamatuma nalåne sule sikuneK
ajormat. aulajanginiarnigssavti-
nut åipågo Upernavingme heli-
kopterinut mitarfigtårnigsså utar-
Kiniaratdlartigo.
agdlagteKarfik pinane
politikerit aulajanglsåput
Lars Emil Johansenip aperKutigå
landsrådimut ilaussortat oktober-
ime ukiåkut atautsimitarnerånut
ukiumut Kångiutumut nautsor-
ssusiat septemberime aitsåt iner-
neKartarnerat pissutaunersoK. ag-
dlagteKarfingme sulissut OKilisåu-
tariaKaraluartut tåuko sulinerat
najorKutaralugo landsrådip suli-
nerata årKigssuneKarnigsså aker-
dlerå, nålagkersuinermik inger-
dlataKartut aulajangigait malig-
dlugit agdlagteKarfik sulianik
ingerdlatsivigissariaKarmat.
Jonathan Motzfeldt OKarpoK
inugtaussut suliarerKussaisa nå-
magsiniarnigssåt pingårnerpau-
ssok. suliagssat ingerdlåneKame-
rat najorKutaralugo erKortumik,
sukumissumik sukasumigdlo suli-
nigssaK Kinigaussunut piumassa-
rineKartarpoK. ukiåkut atautsiml-
tarneK avdlångortitariaKångitso-
rå, sujunersumutdlo avdléngutig-
ssatut ima sujunersuteKardlune:
Kinersinerit kingornisigut ataut-
siméi'Kårnerme kikut Kinigaune-
rat najorKutaralugo Kinigaunerup
nalåne ukiup KanoK ilineratigut
atautsimitarnigssat aulajangerne-
Kartåsassut.
ukiup agfåkutartumik
sujuligtaissoK OKarpoK ukiaro
atautsiminigssap sujuartineKar-
nigsså ajornakususassoK nautsor-
ssutit kommuninit tåkussortartut
pissutigalugit. avdlångortitsiar-
tuåinigssamut kommunit pivfig-
ssaKartitariaKarnerarpai. ilaussor-
tat åssiglngitsunik soKUtigissaKar-
tut agdlagteKarfingmiunik oKalo-
KateKarnigssånik Marius Abelsen-
ip sujunersutå ilalerpå. tamåna
Niels Carlo Heilmannimit ilaler-
neKarpoK.
Ole Berglundip tikuarpå uv-
dlormut oKaluserissagssat ilar-
pagssue nunavta ministereKarfia-
nit pineKartartut. tåuko sujusi-
nårpatdlåratik tåkutarput, åma
Kinersissartunik aussaunerane
atautsiméKateKarniartarneK ajor-
nakusornerussarpoK.
sujuligtaissup OKautigå atautsi-
mltarnerit ukiup agfåkutårtumik
ingerdlåniartariaKartut, ingming-
nut Kanigpatdlåleraluarpata ilau-
ssortat sule atautsiminiardlutik
tugdlianik atautsiminigssame su-
junersutigssamingnik tuniussa-
Kartalersinaungmata.
Andreas SanimuinaK piumassa-
KarpoK atautsimitamerit avdlå-
ngortineKångitsornigssåt taisissu-
tigineKarKuvdlugo.
Lars Emil Johansenip sujuner-
sutigå oKatdlisigineKartumik so-
ku tigissaKartut OKaloKatigisassut,
isumat sarKumiuneKartut taima
åssigingitsigissut taisissutiginig-
ssåt ajornakususangatikamiuk.
tamatuma kingornagut sujulig-
taissup sujunersutigå uvdlormut
OKaluserissagssanik suliaKartitat
sujunersusiortineKarKuvdlugit,
sujunersutålo akuerssissutigine-
KarpoK.
VUGGESTUELEDER
Stillingen som leder af den nye vuggestue i Christianshåb, nor-
meret til ca. 30 børn opslåes herved ledig til besættelse snarest
muligt.
Som leder af vuggestuen kræves fuld social-pædagogisk ud-
dannelse, hvortil henregnes en dansk uddannelse som 3-årig
barneplejerske, børneforsorgspædagog af småbørnslinien, børne-
havepædagog, almindelig børneforsorgspædagog eller fritids-
pædagog.
Aflønningen, der sker i h. t. regulativ for personale ved dag-
og døgninstitutioner for børn og unge i Grønland, giver, til
hjemmehørende personale en begyndelsesløn på kr. 2.270,40
mdl., stigende hvert 3 år til en slutløn på kr. 2.943,12 mdl. eller
til ikke hjemmehørende i Grønland henholdsvis kr. 2.671,49 og
3.466,57. Aflønningen er kun midlertidig, idet der for tiden for-
handles om en ny overenskomst.
Til en i Grønland ikke hjemmehørende vuggestueleder ydes
fri oprejse samt efter 2 års tjeneste fri hjemrejse for lederen
og dennes evt. familie. Derudover ydes udrustningsgodtgørelse
med kr. 400,— en gang for alle.
Til rådighed for lederen stilles en 1 V2 værelses lejlighed m.
spisekøkken, for hvilken der skal betales husleje efter de for
tjenestemænd i Grønland gældende regler.
Ansøgninger og anbefalinger fremsendes til kommunalbesty-
relsen i Christianshåb, v/ kæmnerkontoret, 3951 Christianshåb
inden den 14. maj 1972.
Chr. Lyberth
kommunalbestyrelsesformand.
/C. Lundø-Nielsen
kst. kæmner.
mérårKat inåne
sujulerssuissoK
K’asigiånguane mérårKat initågssåne sujulerssuissutut atorfik
matumuna piåkånersumik ikutugssamik inugtagssarsiuneKar-
poK. mérårKanut 30-t migssåinitunut inigssaKarpoK.
sujulerssuissussugssaK ikiuissarnikut tamåkissumik iliniarsd-
massussariaKarnigsså piumassarineKarpoK, sordlo Kavdlunåt-
nunåne ukiune pingasune toarneplejerskitut iliniarsimanigsså,
mérKanik ikiuissarnermut perorsaissutut mérårKat erKarsauti-
galugit, børnehavime perorsaissunigssaK, imalunit nalinginau-
ssumik mérKanik ikiuissarnermut sungivfingmilo perorsaissu-
nigssaK.
akigssarsiaKartitsissoKåsaoK Kalåtdlit-nunåne mérKat inusug-
tuarKatdlo uvdluinarne sulivfeKarfisa ingerdlatineKarnerånut
maligtarissagssaK najorKutaralugo, nunalisitåungitsunut måna
angissuseKartOK autdlarniutaussoK Kåumåmut kr. 2.270,40, ukiut
pingasut tamaisa KagfagtineKartartoK Kåumåmut kr. 2.943,12
tikitserdlugit, imalunit nunalisitamut Kåumåmut kr. 2.671,49
åma 3.466,57. taimatut akigssarsiaKartitaunigssaK atortuinarat-
dlartugssauvoK, tåssa nutåmik måna isumaKatigissuteKamiar-
tOKarmat.
Kalåtdlit-nunåne najugaKångitsumut sujulerssuissugssamut
angalanigsså akeKåsångilaK, ukiutdlo mardluk ingerdlaréme-
risigut angerdlarnigssamut akeKåsanane ilaKutai ilångutdlugit.
tåukua saniatigut atausiardlune aningaussat kr. 400,— atissag-
ssarsiutigssatut tuniuneKåsåput.
sujulerssuissugssaK ineKartineKåsaoK 1 Vz-initalingmik, igga-
vigtalik, åtartorneranutdlo akiliuteKartartugssauvdlune Kalåt-
dlit-nunåne tjenestemandit akiliutigissartagåt najorKutaralugo.
Kinutiginiagkat oKauseKautiligkat ingerdlatineKåsåput K’asi-
giånguane kommunalbestyrelsimut, kæmnerip agdlagfia avKU-
tigalugo, kingusingnerpåmik 14. maj 1972.
Chr. Lyberth
kommunalbestyrelsime sujuligtaissoK.
/C. Lundø-Nielsen
kst. kæmner.
puiaussat asusåpat?
Kalåtdlit-nunanut ministere Kanigtukut aulajangisagunartoK
Kalåtdlit-nunane puiaussat imiarnanut porineKartartut iner-
terKutaulisassut taorsiuneKåsavdlutigdle imiårKat Kivdlertu-
ssanik pugdlit
19