Atuagagdliutit - 27.04.1972, Síða 21

niuveKatigit pivdlugit
atautsimérssuartitsineK
De indbudte eksperter, fra venstre: Fuldmægtig T. Hede Pedersen, sekre-
tær Bo Wildfang, fuldmægtig Herluf Hansen og kontorchef E. Kallsberg.
ingmikut påsisimassagdlit aggersitat, såmerdlernit: fuldmægtig T. Hede
Pedersen, sekretær Bo Wildfang, fuldmægtig Herluf Hansen åma kon-
torchef E. Kallsberg.
niuveKatigit pivdlugit nunavtine
atautsimérssuartitsineK sujugdleK
Kåumarsainerme kåtuvfiup år-
Kigssusså iluagtitdluaKaoK ilika-
gaKarnaKalunilo. nunavtine kom-
munit tamangajangmik sivnissue
peKatåuput, taimatutdlo lands-
rådimut ilaussortat avisiliortut-
dlo. ingmikut påsisimassagdlit
Københavnimit aggersineKartut
tåssa kontorchef E. Kallsberg å-
ma fuldmægtig Herluf Hansen,
nunanut avdlanut ministereKar-
fiup niuveKatigingnut tungassu-
mik agdlagfeKarfianit, fuldmæg-
tig Th. Hede Pedersen åma se-
kretær Bo Wildfang nunavtinut
ministereKarfingmit kisalo kom-
mitteret Jørgen Hertling, Biku-
benimit.
Europame nunat atautsimomi-
ardlutik norKainiarnerata OKalug-
tuagssartå naitsumik erKartorne-
Karérmat navsuiarneKarput Dan-
mark ilaussortångusagpat piså-
ngigpatdlunit sut iluaKutåusaner-
sut sutdlo ajoKutåusanersut. tai-
neKarpoK Danmark ilaussortå-
ngusagpat tamåna ukiumut 2
milliarder kruninik iluanårutau-
iumårtoK.
inungnik taisisitsineKåsaoK ok-
toberip éipåne ukiOK måna. 1,1
milliunit imalunit Kinersisinaussut
30 pct-é någgårsimåsåput Dan-
mark ilaussortångusångigpat.
atautsimérssuarnerme påsisi-
mangnigtut aggersitat måkuni-
nga tusardliussaKarput:
niuveKatigit iluåne ingmikor-
titsineKåséngilaK. ilaussortaussu-
ne kikutdlunit nunat ilaussortat
ardlåine sumilunit akornuteKé-
ngivigsumik inutigssarsiumik
autdlarnisinåuput taimatutdlo i-
laussortat ardlånut sumutdlunit
suliartorsinauvdlutik. ilaussortat
akornåne aningaussat akornute-
Kångitsumik ingerdlaorsinåuput
niorKutigssatdlo ilaussortanit i-
laussortanut avdlanut encuneKar-
neråne akileråruteKartoKåsångi-
laK. niuveKatigit nunalerinermut
aulisarnermutdlo tungassutigut
atautsimortumik ingerdlatsiput i-
laussortaussunilo inuit ilaussorta-
nut avdlanut pigaluarunik ikiui-
ssarnikut åssigingmik pineKåså-
put. niuveKatigit isumaKatigissu-
tåt nåpertordlugo åma nunat ki-
nguarsimanerussut aningaussati-
gut ikiorsivfigineKarsinåuput.
☆
ilaussortaussunit inuit ilaussortat
avdlat aulisarnikut kigdligerKU-
ssaisa iluine aulisarsinåuput. Ka-
latdlit-nunåtdle tamatumuna ing-
niikut akuerineKarsimavoK ukiut
Kulit atassugssamik. ukiut tåuko
ingerdlaneråne kalåtdlit kisimik
aulisarsinåuput nunavtine kig-
dligerKUssap 12 sømilinik avasi-
Fsusigdlip iluane. nunatdle erKav-
tine 3 åma 6 sømilinik avasissu-
seKartup akornåne aulisarsinau-
titaussut pivfigssaKartineKarput
ukiunik tatdlimanik tamatuma
atorungnaernigssånut. imåkut
kigdleKarfit pivdlugit ingmikut
akuerineKarneg sivitsorneKarsi-
nauvoK, tamatumungalo apentu-
taujumårdlune ukiut Kulit Kångi-
agpata nunavtine aulisarnikut Ka-
hOK angussaKartoKartigisimåsa-
hersoK.
☆
nunat niuveKatigit soKutigissaråt
aulisagkat nungutsailineKarnig-
ssåt. isumaKatigissutigineKarpoK
Atlantikup avangnåne ingagtaut-
^lugo aulisartoKartoK. taimaing-
biat aulisapilungneK pingitsorti-
hiarneKarpoK. tamåna niuveKati-
git atautsimut isumerfigissugssau-
våt 1977-ime 1978-imilunit, tau-
valo pissariaKalerumårsimavoK
silatumik kigdlilinigssaK.
☆
niuveKatigit akornåne årKigssu-
ssineKarsimavoK aulisagkat ming-
nerpåmik Kanoic akeKartineKar-
nigssåt aulajangerneKarsimavdlu-
ne. niuveKatigitdle avatåne auli-
sagkat angnerussumik akeKarsi-
naugpata ajornartitåungilaK sor-
dlo USA-mut aulisagkanik tuni-
ssaKarnigssaK.
☆
nunarput åssigingitsutigut ingmi-
kut årKigssussinertigut akueri-
ssauvoK. taineKarsinåuput auli-
sarnikut kigdligerKUSsaK, avatå-
ningånérsut nunavtine inutigssar-
siumik autdlarnisinaunerénut tu-
ngassut åmalo aningaussat nåla-
gauvfiup akuerssissutigissartagai-
sa atåinartineKarnigssåt.
☆
nunarput ilaussortångusagune pe-
KataulisaoK niuveKatigit akornå-
ne niorKutigssat erKuneKartut a-
kitsuteKartitåunginerånut. ukiut
ikårsårfiussut nalåne tamatumu-
na KanorpiaK pissoKåsanersoK er-
sserKigsumik ilisimaneKångikat-
dlarpoK. 1978-imitdle nunavtine
atulisaoK niorKutigssat erKune-
Karnermingne akileråruserneKar-
tarnerånik Danmarkime inatsit,
tamånalo isumagineKåsaoK Dan-
markime tamåko tungaisigut i-
ngerdlatsissoKarfingmit. åmale i-
maeratarsinauvoK niorKutigssat
erKuneKarnermingne avåmutdlo
niorKutigineKarnermingne akitsu-
tait pivdlugit nunavtine ingmikut
inatsiseicalisassoK.
nunarput ilaussortångusångig-
pat aulisagkat nunavtinit niuve-
Katigingnut tunineKartut akitsu-
serneKartalisåput, taimalo kalåt-
dlit aulisagartatik mingnerussu-
mik akilersitalisavait.
☆
nunarput ilaussortångusagaluar-
patdlunit tupanit imigagssanitdlo
akitsutit landskassimut nåkarti-
neKartartut atåinåsåput. taimatu-
taoK niorKutigssat KGH-ip kiser-
måussai. tåuko mardluk niuve-
Katieingne maligtarissagssanut a-
kerdliugaluarput, atåinartineKå-
savdlutigdle taimailiornerup pi-
ssarinerunera pissutigalugo.
☆
ingmikut akuerineKarnerit ilåtut
åma nunavtine autdlarnisagåine
Kåumatit arfinigdlit månérérsi-
manigssamik piumassarissaK a-
tåinåsaoK. Kåumatit tåuko nunav-
tinérérsimaøåine inutigssarsiu-
mik autdlarnineK aiornångilaK å-
ma inutigssarsiutitårniartarfing-
mit igdlutårniartarfingmitdlo
taorsigagssarsiniartoKarsinauv-
dlune. italiamio sordlo nunavtine
sulivfigssarsiorsinauvoK, nakor-
ranit ikiorneKarsinauvdlune må-
nimiutut. mérai måne atuarsi-
nauvdlutik ilaKutaritdlo månimiu-
tutdle avdlatut ikiutisiaKarsi-
nauvdlutik. italiamiordle nuna-
minut utertineKarsinauvoK Kåu-
matit pingasut nunavtine suliv-
figssaerusimasimagune. maligta-
rissagssaK tamåna atungilaK
Kavdlunånut savalingmiormiu-
nutdlo nunavtinitunut. Kåumatit
arfinigdlit nunavtinérérsimanig-
ssamik piumassarissaK KanoK si-
visutigissumik atassugssångor-
dlugo aulajangerneKarsimångilaK.
☆
niuveKatigit isumaKatigissutåne
aulajangigaKarpoK inuiaKatiging-
nut kikunut ilauneK tungaviga-
lugo ingmikortitsineKåsångitsoK,
åmåtaoK aulajangersagaKarpoK
angutit arnatdlo åssigingmik a-
kigssarsiaKarnigssånik. tamånale
ima påsissariaKångilaK tåssa su-
me inungorsimaneK atorungnåi-
sassoK, tåussumame atulersine-
Karnerane tungavigineKarsimå-
ngitdlat inuiaKatigingnut kikunut
ilauneK imalunit arnauneK angu-
taunerdlunit. inuit niuveKatiging-
nit aggersut nunavtine akigssar-
siaKartineKåsåput aggersitatut i-
malunit kalåtdlisut.
☆
inatsisinut tungaviussunut aker-
dliusimångilaK 1961-ime nunar-
put niuveKatigingnut avdlanut
EFTA-mut ilångungmat, tåssu-
nga Danmarkip ilaussortångorne-
ranit ukiOK KångiutoK aitsåt.
EFTA Kilerssugéunginerussumik
niuveKatigigfiuvoK åmale maski-
nat atordlugit niorKusiat tungåi-
naisigut. EF måna erKartorneKar-
toK angnertuneroKaoK piumassa-
KarfigineKartoK nuname nangmi-
nerme KulangersimaneKånginerup
ilåtigut piaivfigineKarneranik.
taimaingmat Danmarkime inung-
nik taisisitsineKartugssauvoK. nu-
narput Danmarkimut kåtutdlune
taisisaoK, danskit nålagauvfiånut
ilaugame. tamatumuna aitsåt av-
dlångcrtitsissoKarsinauvoK Bru-
xellesime atsioKataussut tamar-
mik akuerssiumåsagpata. inatsi-
sitdle tungaviussut ajornartitsi-
ngitdlat uvdloK Danmarkime tai-
sivfik erKungikaluardlugo nunav-
tine taisineKarnigssånut. taimåi-
sagpatdle folketinge pivdlugo i-
natsisit avdlångortitariaKåsåput.
☆
atautsimérssuarnerme takutine-
Karput aningausseriviup privat-
Lyst øl
brygget afTuborg
bankip niuveKatigingnik filmilia-
rititai mardluk, åma filme, nu-
navtinut ministere Knud Hertling
kalåtdlisut OKalugtoK niuveKati-
git pivdlugit, tamatumane kaju-
migsårutigalugo nunavta ilångu-
nigsså niuveKatigingnut. filmit
tåuko nunavtine igdloKarfingne
angalaortineKåsåput.
peKataussut ardlaKartut igdlui-
narsiorpatdlårsoråt nunavtinut
ministerip OKausé, isumaKatigig-
tOKarpordlo ministereKarfik Kinu-
vigineKåsassoK åkisigssånik film-
iliortOKåsassoK folketingimut i-
laussortaK Moses Olsen inugta-
liutdlugo, naluneKångingmåme
tåuna niuveKatigingnut akerdliu-
SSOK.
Julut.
maskinårKanik ikutagkanik
iluarsaissarpugut pilertortumik, akikitsumik pendgsårtumig-
dlo. kingorårtigssat tamaisa pigåvut. susa kalåtdlisuinaK ag-
dlagaKaraluaruvit. nagsitsivigssaK:
PÅHÆNGSMOTORER
repareres hurtigt, billigt og omhyggeligt. Vi har alle reserve-
dele.
Autoriseret Evinrude-forhandler
HANSENS VÆRKSTED
v. JåkunguaK Hansen,
3932 Arsuk.
Balance pr. 31. marts 1972
Debet:
Kassebeholdning ........................................ kr. 741.200,10
Indenlandske banker, indskud ........................... kr. 30.138.522,15
+ ) Fremmed mønt og veksler på udlandet ................... kr. 626.629,06
Indenlandske obligationer og aktier .................... kr. 19.052.264,80
Indenlandske veksler ................................... kr. 133.506,49
Konto kurant, indenlandsk regning ...................... kr. 24.983.102,60
Forskellige debitorer .................................. kr. 329.338,44
Garantier ..............................................kr. 6.218.403,30
Faste ejendomme ........................................ kr. 1.400.000,00
Inventar og boksanlæg .................................. kr. 100.000,00
Kuponer, børs- og stempelmærker ........................ kr. 10.447,20
Omkostninger ...........................................kr. 350.953,49
kr. 84.084.367,49
+ ) Mellemværende med udlandet kr. 626.629,06.
Kredit:
Aktiekapital ...........................................kr. 4.500.000,00
Lovmæssig reservefond .................................. kr. 35.000,00
Ekstra reservefond ..................................... kr. 100.000,00
Overførsel tjl næste år ................................ kr. 67.229,71
Konto kurant, indenlandsk regning ...................... kr. 24.114.300,71
+ ) Konto kurant, udenlandsk regning ...................... kr. 668,51
+) Indlån på anfordring ................................... kr. 11.940.895,72
+ ) Indlån på opsigelse ................................... kr. 22.725.303,33
Indenlandske banker, indskud ........................... kr. 310.632,40
Indenlandske banker, kreditter ......................... kr. 0,00
Garantier ..............................................kr. 6.218.403,30
Forskellige kreditorer ................................. kr. 12.485.140,75
Rente og provision ..................................... kr. 791.165,87
Tabs- og vindingskonto ................................. kr. 795.627,19
kr. 84.084.367,49
+) Mellemværende med udlandet kr. 5.680,12.
Grønlandsbanken A/s
21