Atuagagdliutit - 28.09.1972, Blaðsíða 31

ra A A k/
°r Q Y ) y |\

arnat imerniartarnertik
issertuniartaråt
iinerniartarnerup agdligalugtuinarnera ajornartorsiutinik ino-
Katigingnermut tungassunik angnertunik pilersitsisson
angutit nuliamik imertarnerinut akuerssårtungitsut, tarnip
aåpautainik ilisimatoK taima onarpoK
agdlagtoK Jens Jørgen Kjærgaard
København (RB-special)
arnat imertarnerata agdligalugtuinarnera ajornartorsiutinik inoKati-
Oingnermut tungassunik angnertunik pilersitsisimavoK, taima OKarpoK
tarnip ndpautainik ilisimatoK Ketty Kjærbye Kristensen, imigagssar-
torajungnerat mernanut ajoKutaussorujugssuvoK, amalo ilanutarit
arnerdlasut avingnigssamit navianartorsiortmeKarput.
'laKutaringne itussoK imertarpat
amerdlanertigut nuliaussup ata-
Katiginiartarpå. uvine iluarsiniar-
Ssarissarpå ajorssartaraluaKaluni-
pakatsisineKarsimassutut isa-
nane. nuliaussup imertarneranut
angutit taima nåmagigtartigingit-
dlat. ajomartorsiut pilertortumik
Katsutarpåt, angerdlarsimavfik
Kimåtardlugo — avingnigssardlo
Piumassarissardlugo.
nakorsap Kjærbye Kristensenip
bparuarsimavai ajomartorsiutit
arnat imerajugtunerånut tunga-
ssut misigssorneKarnigssanut pi-
ssariaKartitsinerujugssuaK, tama-
tumane pineKåinångilaK nakor-
sainigssamik pilerssårusiap suniu-
teKardluartugssap suliarineKar-
nigsså, kisiåne taimatut pingår-
dgaoK issertordlutik imertartut
navssåriniamigssåt, tamånalo å-
|ba pissutaoKatausimavoK arnat
'tnertarnerata ajornartorsiutaune-
ra angnertumik nipangiuneKarsi-
htangmat.
arnat tamåko ilarpagssue isu-
PaaKalersitsissarput sordlume i-
fh'gagssaK pivdlugo ajornartorsi-
uteKaratik. issertuardlutik imer-
^arput ikiortigssarsiusanatigdlo.
Kularnångitsumik kångusugka-
hiik. tåssame arnat mardlugsung-
hik imertarfigtornigssåt kussa-
Partutut issigineKarneK ajorpoK,
kisiåne angutit ikingutigit ime-
Katigjgtarnerat pissusigssamisor-
dluinartutut isumaKarfigineKar-
tardlune.
Danmarkime imerajugtut Ka-
n°K amerdlatiginersut ilisimane-
Kangitdlat, kisiåne migssingersu-
heicarput arnat 10.000 åma angu-
tit 80.000 imigagssamik atuiner-
t'k pissutigalugo ajornartorsiute-
Kartut.
atuineK ama atornerdluineK
•hOKatigingnermut tungassutigut
misigssuissarfik ukiut ardlagdlit
P^atuma sujornatigut naKitertitsi-
simavoK KuleKutalingmik imigag-
ssamik atuineK åma atornerdlui-
neK pivdlugit. tåssalo køben-
kavnimiut angutit akomåne aper-
ssuivdlune misigssuineK, påsinar
sisimavordlo aperssugkanit 329-
ussunit arfinigdlit kisimik imingi-
såinartussut. tåuko ilait tatdli-
PPat sujornatigut imigagssartorta-
rungnaersiniardlugit nakorsarne-
Karsimåput. tamatuma ersserKig-
surnik takutipå igdloKarfit pi-
Pgårnerssåne angutit imigagssar-
tortarnerat nalinginaussoK.
arnat imigagssamik atuinerat
Pivdlugo taimaingajagtunik misig-
ssuineKarsimångilaK, taima Ketty
Kjærbye Kristensen OKarpoK. tai-
måitumik påsissutigssarsiortaria-
KarPugut atortugssanit pigssarsi-
arisinaussavtinit, tamatumalo
nagsatarissugssauvå KanoK issu-
silinigssavtine mianerssortaria-
Kåsagavta. inoKatigingnermut,
tarnimut amalo nakorsartinermut
tungassutigut ilisarnautait taimai-
sinardlugit inungnut tamarmiu-
ssunut nuginarneKarsinåungit-
dlat.
angutit imernerme ilerKorissar-
tagait pivdlugit arnanut imera-
jugtunut nuginarneKarsinåungit-
dlat, amalo arnat imerajugtut
pivdlugit ilisimassavut nåmångit-
sut iluaKutaungårsinåungitdlat a-
jornartorsiutip angnertussusia
pivdlugo migssiliussivdluta naut-
sorssuinivtine.
ajomartorsiutit imigagssamut
tungassut OKaluserigångavtigik
påsiuminaitsut angnertoKaut. pi-
ngårtumik isumaKarnarpoK inuit
pigigsårnerussut nakorsartitarfit
tamanut angmassut amalo pissor-
taKarfit ikiuinermut tungassut a-
varKutinarsinaussarait. tåssalo i-
merajugtutut agdlagtorneKarneK
ajorput.
taimåitOK inungnik misigssui-
nerit ilimanarsisipåt angutit 10
procentingajait imigagssamik a-
jornartorsiuteKartut, tåssa imåi-
poK inuit 70—80.000-it. kisiåne a-
ngutit tåuko ilaisa 8000-inait na-
korsaissarfit atåssuteKarfigissar-
pait.
arnat nakorsiartartut amalo pi-
ssortaKarfingnut avdlan'.kartar-
tut procentiat Kagfar: .uinarpoK.
Københavnime nåparsimavit na-
korsaissarfiåne Forchhammers-
vej-imitume nakorsartitut nutåt
akornåne arnat 12 procent mig-
ssilicrpait, isumaKarnarpordlo u-
kiumut procentinik mardlugsung-
nik amerdliartuåginartut.
tamatumunga pissutausinauvoK
isumamik avdlångortitsineK, tå-
ssa måna arnamut åma pissusig-
ssamisorneruvdlunilo akuerssor-
narsinaunerulermat imigagssamik
ajomartorsiutit pivdlugit ikiortig-
ssarsiusavdlune. kisiåne arnat ti-
ngugdlungnermik toKussuteKartut
pivdlugit svenskit misigssuinera-
ta ilimanarsisipå arnat imigag-
ssamik atornerdluinerat agdliar-
tuåginartoK. svenskit nautsorssui-
nere nåpertordlugit arnat 1 pro-
centisa migssait imigagssamik
angnertuvatdlåmik åmalo nåkuti-
gineKarsinåungitsumik atuissu-
put. avdlatut oKautigalugo angu-
tit imerajugtut arfineK mardlugå-
ngata arnaK imerajugtOK atausi-
naussarpoK.
imertarpa? arnat tamåko kiku-
pat, åmalo KanoK iliordluta atå-
ssuteKarfigisavavut. KanoK iliv-
dluta tåuko ilaKutaitdlo pitsau-
nerpåmik ikiorsinauvavut?
nakorsiartarfik Forchhammers-
vej-imitoK Danmarkime taima i-
tunit angnerssaussoK ajornartor-
siutinik påsiniaivdlune misilisi-
mavoK. pissortaKarfik ukiumut
55.000 migssiliordlugit nakorsaga-
KartarpoK, nakorsartitut 1500-
uvdlutik. 551 nutåjuput, tåuku-
nångalo arnat 64-iuput.
1971-ime atortugssat sanigdliu-
neKarput, tåssa arnat 157-it åma
angutit 100. ersserKigsarneKarsi-
måput atornerdluinerat, perKissu-
seKarnerat åmalo inoKatigingner-
mut tungassutigut tunuleKutåt.
angnertunik åssigissuteKarput —
kisiåne åma gruppet tåuko mar-
dluk angnertunik åssigingissute-
Karput.
nakorsiartarfingmut sågfiging-
ningnermingne nakorsiartut a-
merdlanerssait åipaKångitsuput.
tåssa imåipoK inungnut pissusig-
ssamigsut ingerdlassunik taine-
Kartartunut nalerKiutdlugit amer-
dlanerit tåssåuput åipaKångitsut,
avingnerit, uvigdlarnerit nulérne-
ritdlo. KanoK utorKautigissuser-
mut tungassutigut amerdlaner-
ssait 30-nit 50-inut ukioKarput,
amerdlanerit 40—44-nik ukioKar-
dlutik. nakorsartitut amerdlaner-
ssait suliamik iliniagaKarsimå-
ngitsuput, angutit 75 procenté å-
malo arnat 66 procentisa migssait
mérKat atuarfiåne taimågdlåt i-
liniagaKarsimåput.
arnat Kavsinik tåssaussarput a-
nånaussut, kisiåne mérKat anger-
dlarsimavfingmit Kimagutitine-
Karsimagajugput paomineKartug-
ssångortitausimavdlutigdlo ilåti-
gut pissortaKarfingne mérKanik
inusugtunigdlo isumagingnigfing-
mut atassune. sulivfigssaemsi-
mårtartugajugput, tamatumunga-
lo pissutauginångilaK tarnikut så-
ngitdlisimaneK, kisiåne åma ti-
mikut. arnat nakorsiartut 63
procentinit ikingnerungitsut timi-
kut nåpauteKarput. angutit 49
procenté nåpauteKarput.
rissait ilåne torKigsisimanångit-
scrujugssussarput.
malungnautit ersserKigsut tå-
ssåuput najugkanit ajortunit pi-
ssugamik, angerdlarsimavfingnit
avigfiusimassunit torKigsisimanå-
ngitsunik kamajassunigdlo peror-
saissulingnit, åmalo nakorsarti-
tut Ms-é agdliartorsimåput anger-
dlarsimavfingne atåtap imalunit
anånap imerajugtuvfigissåine. tå-
ssa tamatumane ajornartorsiut
najugkamut tungassutigut tunit-
dlåussortutut OKautigineKarsinau-
VOK.
atautsimut katitdlugit OKarto-
KarsinauvoK nakorsartitarfingmut
sågfigingnigkångamik arnat a-
ngutiningarnit atugardliorneru-
ssartut, timikut tarnikutdlo.
suna pivdlugo aperissoKarsinau-
VOK?
imåisinauvoK arnat tarnikut
såkortumik ajoKusigausimassut
kisimik imigagssamik atorner-
dluineK Kinertaråt malungnauti-
tut, akerdliliniutigalugo arnap i-
merpatdlånginigssånik isumaKar-
tuarnermut. kisiåne åma imåisi-
nauvoK ilaKutaussunit suliaKaKa-
tinitdlo arnaK pilertornerussumik
imerajugtussoK påsineKarsinau-
ssardlune, åmalo inunermik inger-
dlatsinera avatangissit pissutiga-
lugit angutiningarnit ilalernångi-
nerussardlune. tamatuma nagsa-
tarissarpå ingminut atarKinerup
ånaineKarnera, pissussuteKarner-
mik misigineK agdliartuinartoK,
sångissuseK åmalo ingmikorniar-
neK.
Jeppe ama Nille
angutit (Jeppe) suna pivdlugo i-
mertarnersut pissutaussut ilar-
pagssue navssårineKarsimåput, ki-
siåne suna pivdlugo arnaK (Nille)
nåkariartupatdlagtartut
kisalo arnat ilisarnautigåt ime-
rajugtungoriartornerat angutini-
ngarnit sukanerussumik ingerdla-
ssarmat. imigagssanik kimigtune-
russunik, pingårtumik snaps-
imik, atuinerat angnertunerussar-
poK. ilaisa arnerdlasut puiaussaK
KiterKUt imalunit tåuna sivner-
dlugo uvdlormut imertarpåt. ki-
siåne angutit ilåne imiåraK nå-
maginartarpåt. åma takugssau-
ssarput arnat imerajugtunermik
saniatigut nakorsautimingnik a-
tornerdluissut.
arnat amerdlanertigut anger-
dlarsimavfingmingne kisimitdlu-
tik imertarput. angutinit akuli-
kineruvdlutik tarnikut nåpautig-
dlit nakorsarneKartarfinut unig-
tineKarsimassarput nakorsaissar-
fingmut sågfigingningnigssartik
sujorKutdlugo. arnat 21 procenté
sujornatigut nåparsimavingnut u-
nigtineKartarsimåput ingminoria-
raluarnertik pissutigalugo åmalo
angutit 13 procenté.
tarnimut tungassutigut arnat i-
merajugtut påsinartarput malu-
ssarigsussut åmalo aliasujassuv-
dlutik artorssautinik pakatsiner-
nigdlo nangmagaKarsinaunerat
angnikitsuvdlune, taima Ketty
Kjærbye Kristensen navsuiaivoK.
nununiarssarissarput ajornartor-
siutitdlo torKordlugit. Kagdlikut
pissutsit nanertutaugaluartut å-
malo pissutsine ilaKutaringnut
sulinermutdlo tungassune a-
jorssartaraluardlutik nangmi-
nerscsrniarssarissarput åma a-
ningaussatigut, taimaingmat-
matdlo KaKutiguinaK ikiuissarneK
pivdlugo agdlagfingnukartardlu-
tik iméraunermingne atugagssa-
ikiuinigssamut periarfigssat
imerajugtunut nakorsaissarfing-
mit Forchhammersvej-imitumit
påsissat imåiput, arnat pilertor-
tumik påsissardlugo imigagssa-
mut atalernertik, tamånalo påsi-
gångamiko ersilersutut periause-
Kartardlutik, tamatumalo kingor-
natigut Kagdlikut tatisimaneKara-
tik nangminérdlutik ikiortigssar-
siortardlutik.
sivisunerussumik nakorsartinig-
ssamut tungavigssaK pivdlugo å-
malo imertalerKigtarnerata uter-
Kiangnera pivdlugo angutinit av-
dlåussuteKangångitdlat, tamånalo
tupingnartuvdlune, tåssa arnat
nakorsarneKarnigssånut periuse-
riumaneKartut angnikinerungåt-
siaKingmata. nakorsartitarfit a-
ngutinut arnanutdlo angmåput,
kisiåne imerajugtunik angerdlar-
simavfeKartitsivdlune suliaring-
nigtarfit angutinut tungåput, tai-
ma OKarpoK nakorsaK Ketty
Kjærbye Kristensen.
ajornartorsiulerfingne tarnimut
tungassutigut nåparsimassunut
ingmikortOKarfit nåparsimavitdlo
kisimik isumavdlutigssåuput, ta-
måkulo piukunardluartungitdlat
pei'Kig usitsiniardlune uningatitsi-
nerit sivikitsut saniatigut. najug-
kamut tungassut malungniupat-
dlårtarput pivfigssame iluarsisit-
siniarfiussume OKartugssåussusia-
gaunertut, tåssame nakorsartitoK
akiuniarnertigut åmalo ingminut
ineriartortinermigut ingminut ta-
korKigsinaulersutut isangmat å-
malo periarfigssane takorKigsi-
naulisavdlugit.
arnanut angerdlarsimatitsivdlu-
ne nakorsaissarfik amigautigisso-
rujugssuvarput, åmalo najuga-
Kartitsivit angerdlartineKangaja-
lernermik nalåne artornartume
najugaKarfigisinaussait, tamatu-
manime pakatsissutigssat Kanig-
dluinarsinaungmata. amigautigå-
vut uvdlunerane katerssutarfig-
ssat, klubit, tangmårsimavfit å-
malo højskolet imerajugtup atå-
ssutigssanik nutånik navssårfigi-
sinaussai — imalunit ilaKutami-
nut utersinångusavdlune.
ungasingnerussoK issigalugo i-
merajugtoK kisiat sulissutariaKå-
ngilarput, kisiåne åma tåussuma
ilaKUtai åmalo sulivfia. imerajug-
tungorKingnigsså pitsailiorsinau-
guvtigo ingmikortisimaneKamera
atorungnaersitariaKarparput, tai-
ma Ketty Kjærbye Kristensen å-
ma OKarpoK. pissortaKarfingnit
anivdluta najugkame sulissaria-
Karpugut sunerniardlugit imera-
jugtut åiparissait, inoKatait, mé-
rait suleKataitdlo pitsaussussug-
ssamik, taimalo nakorsarsimassa-
vut naligissatut suleKatigerKiler-
sinauvdlugit, tåssa ilaussortaussu-
tut naligissatut.
najugkame sulinikut mérKanik
inusugtunigdlo isumagingningne-
rup iluane måna autdlamersarne-
Kalersukut neriugpugut nakorsar-
tisimassut imerajugtungorKing-
nigssåt pitsailiorsinåusavdlutigo.
kisiåne pingårtumik neriugsinau-
vugut kinguårit ilerKorilersima-
ssåt taimaititisavdlutigo. imaKa
inoKatigingnermut tungassutigut
kingornutaK OKimaitsoK, tåssa i-
merajugtunerup kinguåringnut
tugdlernut ingerdlarKingnigsså a-
kcrnusersinauvarput.
periarfigssat iluåne iluarsiniu-
titut pissariaKartusaoK imerajug-
tunut angerdlarsimatitsivdlune
nakorsaissarfivta arnanut ang-
marneKarnigssåt, taima naggasi-
vck Ketty Kjærbye Kristensen,
korsainei’mut tungassutigut ta-
måna tamanut iluaKutaussutut
malungnarsisagunarpoK.
FLUORDAMER
Til fluorskyldning af skolebørn søges damer, helst dobbelt-
sprogede. ,
Arbejdstid ca. 20 timer ugentlig, fortrinsvis formiddag.
Aflønning i henhold til G.A.S.-overenskomst.
Henvendelse bedes rettet til distrikstandlægen, telf. 1080
mellem kl. 13 og 15.
DISTRIKTSTANDLÆGEN.
arnat nåkutigdlissugssat
méraat atuartut kigutdlulinginigssåt angumardlugo Kamsa
imermik fluorimik akussamik errortorneKartarnerine naku-
tigdlissugssat arnat ajornångigpat kalåtdlisut Kavdlunåtutdlo
OKalugtartut sulissugssarsiariniarneKarput.
sapåtip akuneranut nalunaerautap akunere 20 migssilior-
tut sulivfigineKartåsåput, amerdlanertigut uvdlo’Keraata su-
jornagut sulissoKartåsavdlune.
GAS-ip isumaKatigissutå maligdlugo akigssarsiaKartitsine-
KåsaoK. .
sågfigissagssaK: Nungme pigissainilo kigutit nakorsaisa Kut-
dlersåt, telf. 2 10 80 uvalikut atautsip pingasutdlo akornåne.
Distriktstandlægen.
31