Atuagagdliutit - 29.11.1973, Blaðsíða 3

tillidsmandit kalåtdlit
nangmineK sungiusåsavait
— uvagut danskit sulissartut kåtuvfiata tungånit ikiuismåu-
saugut ilitsersuissartugssanik inspektørinik iliniartitsinikut,
taima onarpoK LO-p højskoliane inspektøre, Jakob Due
inspektør Jakob Due-p, LO-høj-
skolime sulissartut kursusexartit-
sinerat sujugdleK, kalåtdlit suli-
ssartuisa akiligåt, sujulerssorsi-
mavå, GAS-ip iliniartitsinermut
aningaussauteKarfianit akilerne-
xartumik. — pissusigssamisortu-
tuagssauvoK tåssauvoK kalåtdlit
kalåtdlisut onalugdlutik nang-
mingneK kalåleKatimingnut ilini-
artitsissalernigssåt, taimailiornig-
ssaK ajornarungnaerniariarpat, o-
KarpoK.
— sulissartut tillidsmandisa ka-
låtdlit peKatigigfinérsut iliniarti-
taunerat kalåtdlinit kalåtdlisut o-
Kalugtunit isumaginexartariaxar-
oktoberip 31-åne nalunaerutigine-
icarpoK, Europame aningaussaler-
suinermut tungatitdlugo aningau-
sserivigssup akuerssissutigisima-
gå Kalåtdlit-nunåne aningaussa-
llssutigssatut aningaussat 51,2
miil. krunit akuerssissutiginexar-
simassut. 25 miil. krunit Nungme
elværkiliomigssamut atomexåså-
put, 26,2 miil. krunitdlo Påmiu-
ne, Narssame K’aKortumilo umi-
arssualivit Kuerssuitdlo agdliler-
neKamigssånut atomexåsavdlu-
tik.
atugkiunexartut sananexartug-
ssat akigssaisa 44 procenterait, ta-
månalo OKautigineKarsinauvoK
angnertoKissutut, sujumut ani-
ngaussartutigssat nautsorssorne-
Kartarfiåne ministeriaKarfingme
pissortautitat ilåt K. Bredahl o-
KarpoK.
— imåikajugtaraluarpoK, EF-ip
aningaussalissutigssatut atomiar-
tarfiane aningausserivingmit a-
tugkineKåsatitdlugo aningaussali-
ssutigssat 25 åma 30 procentisa
akornånltut atugkiunexartardlu-
tik.
atugkissarfigtut aningausseri-
vigssup atugkiusinaussaisa ang-
nerssaråt aningaussalivfigissag-
ssap 45 procentia.
akuerssissartut
ama suliarisagåt
aningaussanik atugkissarfigtut a-
ningausserivigssuarmit akuerssi-
ssutigineKaréraluartut, aningau-
ssanik akuerssissartunit akuerssi-
ssutiginexartariaxarputaox, pi-
ssutigalugo, aningaussat tamåko
EK-imit atugkat nålagauvfiup
aningaussalersuisinaunera måtu-
tarmåssuk. tamåna ima påsissa-
riaKarpoK, Danmarke atuissug-
ssatut akuerineKamermigut ing-
minut pissugssångortingmat, a-
kuerssissutigineKartut Kalåtdlit-
hunånut atortisavdlugit nangmi-
nérdlune 56 procentimik taptssu-
teKardlune, atomiarsimanerdlo
pissutigalugo påpiarane agdlagsi-
massut maligdlugit. tamåko no-
vemberip nålernerane Luxem-
bourgime atsiorneKartugssåuput.
atomiagkat aningaussartutig-
ssanik sujumut nautsorssuissar-
fingme ministeriussumit Knud
h'einsenimit aningaussanik aku-
erssissartunut Danmarkip ani-
ngaussanik atomiartarfingnit a-
torniagaisut nagsiunexarsimåput.
poK. danskit sulissartut kåtuvfiat
ikiuisinauvoK perxigsårtumik ka-
låtdlit iliniartitsissugssat ilitser-
suissartutdlo iliniartinerisigut,
LO-p højskoliane inspektøriussoK
Jakob Due OKarpox. kursusexar-
titsinex tillidsmandit autdlartitai-
sa 21 pexatauvfigissåt sujulerssor-
simavå, peKatigigfingnit GAS-
imit KANSP-imitdlo pissut. suju-
nertarinexartup kursusexarnerme
pingårnerssarå pexatigigfingnik
sujulerssuinigssamut sungiusar-
nex.
Jakob Due oxarpox: — pexati-
gigfingne demokratiskiussumik i-
ngerdlatsinerup atordluarsinau-
suliagssat avdlat markedsmini-
steriaKarfingmut atåput.
akuerineKartut
aningaussanik akuerssissartut ok-
toberime kingugdlermik atautsi-
mineråne Knud Heinesenip ud-
valge akuerssitipå atugkatut ti-
gunexarsinaussungortitdlugit.
sule Kinutigissat
atugkat tåssåuput aningaussaler-
suivdlune aningausserivigssuar-
mit Danmarkip atugai sujugdlit,
sulile Kalåtdlit-nunåta tungånit
atorniagagssanik ardlaxameru-
ssunik peKarpoK. månåkut tamå-
kua Københavnime atautsimut
sulissutigingnigtarfingme suliari-
nexarput. aningaussalersuivdlune
at.ugkissarfik ingmikut ilisima-
ssaxartunik aussax måna Kalåt-
dlit-nunåliartitaxarpox. påsiniag-
kamigtutdlo takussåt tåssatuåi-
r.ausimavox Nungme elværkilior-
nigssamut pilerssårutit.
tunuarsimåmigssaK
nunanit avdlanit aningaussarsior-
nikut ministere Ivar Nørgaard
påsissaxarniardlune Kalåtdlit-nu-
nåne angalaorame påsiniagaisa i-
lagåt, EF-ip tungånut pissutsit
tåussumalo tungånit sut ilimagi-
nexarsinaussut xanox inersut tu-
sarniardlugit. Kalåtdlit-nunånilo
oxalugiartamermine ardlaleriar-
dlune taivå, aningausserivingmit
aningaussalersuivdlune atugki-
ssarfingmit xanox iliordlune a-
torniarsinaunex.
sordlo ilisimanexartox, inung-
nik taisisitsinexarmat EF-imut a-
kerdliuvdlutik någgårdlutik taisi-
ssut amerdlanerujugssussut — 70
procent migssiliordlugit — isser-
tunexarsinåungilardlo EF-imut
akerdliussut oxaorxigsåriuarmata
El’-imit atorniamigssamut tunu-
arsimårxussivdlutik åmalo EF-
imit ikiorsernexarnigssamut tu-
nuarsimårxussivdlutik.
taimanikut tamatumunga tu-
ngatitdlugo Lars Emil Johansen
åssersutitut oxausexarpox, siani-
gissariaxartox EF-imit aniniarsi-
naunigssap akornusemexånginig-
sså EF-ip tungånut aningaussa-
xarniamemp tungåtigut naxisi-
manexångitsumik pissusexarni-
kut.
(RB-RG).
nera kalåtdlit sulissartut pexati-
gigfine iluagtinigssamut danskit
pexatigigfinit ajornånginerussari-
axaraluarpox. pexatigigfit ingmi-
kortortait taimågdlåt ilaussorta-
xartarput 50—100-nik Kalåtdlit-
nunane. pexatigigfiup ilaussortai-
sa angissusiat pitsavik. tamåku-
nane ilaussortat tamavingmik o-
xausigssaxaxatausinåuput. Ka-
låtdlit-nunåne ilisimanexångilax
danskit agsorssuax ajornartorsiu-
tåt pexatigigfit siåmarsimavat-
dlårdlutik amerdlavatdlårdlutig-
dlo ilaussortat atausiåkåt oxau-
sigssaxaxataunerat malungnar-
xarpatdlålersarmat.
atåssuteKamiameK
— Kalåtdlit-nunåne sulissartut
pexatigigsiniardlugit pexatigit su-
liniarnerat sule amigarpox. tamå-
na tunulexutauvox kursusip er-
xartornexartup pilersitauneranut
kursusilo tåuna nåmagserxåmer-
pox, kursusexarnerme oxatdlitar-
nerne pingårnerutitdlugo sangmi-
nexarsimavdlune sujulerssuiniar-
nerme ajornartorsiutit atåssute-
xaxatigingniartarnerdlo. atåssu-
texaxatigingniartarnex ajornaku-
sorutåunguatsiarpox sutigut ta-
matigut. — GAS-ip ingmikortor-
taminut avåmut, ingmikortortanit
ilaussortanut. taimatutdlo ilau-
ssortanit ingmikortortanut kåtuv-
fingmutdlo. taimatutaox atåssute-
xarniarnex ajornakusortarpox su-
livfexarfingne atausiåkåne suli-
ssartumit tillidsmandimut inger-
dlaterxingniarneralo sulivfiup su-
julerssuissuinut, Jakob Due oxar-
pox.
— autdlarxåumut tillidsmandit
kursuseriartitait pingasungordlu-
git avingnexarput, kursusilo ta-
måt tåuko bestyrelsitut nangmi-
nerssortutut suliput. „bestyrelsit"
piviussussåvigsunik suliagssine-
xarput. neriugpunga tamatuma
kursusertut pexatigigfingnik su-
julerssueriautsimik årxigssusse-
riautsinigdlo ilikartitdluarsimå-
sagai, tamåko sulissartut pexati-
gigfinut ingerdlåinartumik ilua-
xutautilisavdlugit uvdluinarne
sulivfigissamingne, Jakob Due-p
ilångupå.
naggasiutdlugo oxarpox: — kur-
susertut ilait pexatigigfingme su-
leriautsitigut pikorigsuput, uva-
ngalo isumaxångilanga danskit
kalåtdlitdlo tillidsmandé angner-
torssuarmik avdlåussutexartut.
kisiåne iliniartitaunerat såkortu-
sartariaxarpox tamatumuna ing-
minut nikagiungnaerxuvdlugit.
kursusertut isumait
kursusexataussut arfinigdlit ima-
tut tamatumunga oxarput:
Judithe Jensen, 27-nik ukiulik,
Nungmio, NIP-mut (ernisugsior-
tut sundhedsmedhjælperitdlo) su-
juligtaissuat: — inånexarsimavu-
nga ilaorxuvdlunga uggutigingi-
vigparalo. ilikagkavut soxutigi-
nardlutigdlo iluaxutåuput. NIP-ip
iluane sulinivne iluaxutigissug-
ssauvåka. neriugpunga kingunig-
ssame ima angussaxartigisassugut
tillidsmandit suj ulerssuissutdlo
pinaratik åma ilaussortat tamar-
mik kursusinut taimåitunut ilau-
ssalisassut. sulivfingme pexatigig-
fingnut tamåna iluaxutaussug-
ssauvox.
Jens Pavia Josefsen, 37-nik u-
kiulik, sisimiormio: — uvanga su-
livfivne ukiut mardluk migssili-
ordlugit tillidsmandiusimavunga.
isumaxarpunga pexatigigfivta a-
jornartorsiutiginerpaugåt suliv-
fingne tillidsmandiussut igdloxar-
fingnilo GAS-imut pexatigigfit a-
taxatigigdluarnigssåt. Sisimiune
tamåna malungnarpatdlångikalu-
arpox, kisiåne kursusexarnivtine
oxatdlitarnertigut påsisimavara,
avdlarpagssuarne tamåna ajor-
nartorsiutaussarsimassox. suli-
ssartut pexatigigfine sulinerme
tamatigut tamåna ajornartorsiu-
taussarpox ingmikortut tamarmik
akornåne. sulexatigériausex tai-
måitox soruname tamanit ilinia-
gagssauvox.
Esther Joelsen, 39-nik ukiulik,
Ausinngnit, atuarfiup igavfiane
arnanut tillidsmandiuvox: — uva-
nga arnanut tillidsmandiugaluar-
dlunga GAS-imut ilaussortångor-
xåmerpunga. ilaussortångorsima-
vunga ilaussortaunex kingune-
xartarmat måkunatigut isumang-
naitdlisautinik sulivfingme, nå-
parsimanerme akigssarsiaxarsi-
naunikut, il. il. isumaxarpunga
Kalåtdlit-nunåne tamarme ang-
nertoxissumik GAS-imik ilisima-
ssaxånginexartox. sulissartut pe-
xatigigfiup sujunertå ilisimaneru-
lårtugaluaruniko iluaxutigssartai-
lo påsisimavdlugit GAS amerdla-
nerujugssuarnik ilaussortaxalisa-
galuarpox.
Jens Kleist, 30-nik ukiulik, ka-
ngerdlugssuarmio, KGH-ime
Grønlandsfly-milo kalåtdlinut su-
lissunut tillidsmandiussox: — a-
perxut tusakulaxårput: xanox i-
lioruvta kalåtdlit sulissartut pe-
xatigigfé nukigtorsåsavavut? isu-
maxarpunga akigssarsiat ming-
nerpåt xagfangniardlugit ilunger-
sorsimanex „kajumigsautit“ pit-
saunerpårissugssaugåt GAS-ip i-
luaxutigssaisa angnerssåt. tåssau-
na inuit tamarmik ersserxigsu-
mik påsisinaussåt. sulissartut kå-
tuvfiata akigssarsiat agdlisisinau-
ssarpait malungnautexartumik,
tauva sulissartut pexatigigfisa su-
junigssåt ernumanarungnåisaox
— tåssame ilaussortaujumalisang-
mata.
Emilie Berthelsen, 51-inik ukiu-
lik, nungmio KANSP-ip sujulig-
taissua: aitsåt sujugdlerpåmik pe-
xatigigfingnut tungassumik kur-
susexarpunga xanox årxigssusse-
riautsimut tungassumik, aulaja-
ngiusimavara kigsautiginardlui-
narmat taima iliniarfigssaxarnex
pissariaxardluarmat. tamåna ki-
ngunexartugssauvox pikoringne-
rulernermik taimåitumigdlo pexa-
tigigfingne sulivdluarnerulerner-
mik årxigssussiniarnerit tungaisi-
gut. kursusip imarisså ajungivig-
pox. ilikagkavta ilarpagssue uv-
dluinarne sulinivtine atorsinauva-
vut ilaussortavtinut iluaxutaussu-
mik, kigsautiginartikaluarpara
KANSP-imérsut amerdlanerusa-
ssut, kisiåne kingusingnerussukut
kursusexartarnigssane ilaussarsi-
naugunarput.
James Mathæussen, 40-nik ukiu-
lik, kangåmiormio, Kangåmiune
GAS-imut ingmikortortamut su-
juligtaissox: — kalåtdlit sulissar-
tut pexatigigfine akigssarsiatigut
ajornartorsiutit oxatdlisaussartut
angnerssaråt tamånalume pissa-
riaxavigpox. åma landsrådip ta-
matumunga soxutigingningnine
takuterérsimavå, landsrådivdlu-
me nangminex suliniarnine inger-
dlaterxigunarpå. tåssame uvanga
taima landsråde tatigitigåra. ki-
siåne imåitugssauvox akigssarsiat
sulivfingmilo pissutsit sulissartut
pexatigigfisa sujugdliuvdlutik pi-
ngårneruvdlutigdlo suliagssari-
gait, suliagssardlo tåuna nåmag-
sinexarsinauvox, sulissartut xini-
gait pissariaxarnera nåpertordlu-
go iliniartitaugpata.
Lars Emil får
flere stemmer
Valgprognosen var forkert.
Valgprognosen fra Jakobshavn,
som vi i sidste uge meddelte i
Knud Hertlings favør, var for-
kert.
Telegrammet, vi modtog fra
vor korrespondent, Mogens B.
Poulsen, oplyste, at Lars Emil
Johansen fik 21 pct. af stemmer-
ne. Det rigtige er, at Lars Emil
Johansen fik 41 pct., og at Knud
Hertling fik 43 pct.
Vi kan derfor kun gentage, at
der bliver tale om et meget spæn-
dende valg i Nordkredsen, hvor
Lars Emil Johansen — altså før
valgkampen startede — havde li-
geså mange stemmer som grøn-
landsminister Knud Hertling.
""
International HOUGH PAYLOADERS løser Deres læsseopgaver
fra det øjeblik De sætter starteren til. De er gennemført robuste
i hele konstruktionen og alle sårbare punkter er indkapslet mod
støv og snavs, det giver stor driftssikkerhed og ringe vedlige-
holdelse. HOUGH PAYLOADERS leveres i forskellige størrelser
fra 30 HK - 220 HK, almindelige eller centerstyret - dobbelt
bremsesystem - kort sagt, HOUGH PAYLOADERS har så mange
fordele at de til enhver tid vil give Dem større produktion, ratio-
nel drift og god økonomi. Forlang venligst prospekt og katalog-
materiale.
■jl_B A/S International Harvester Company
■ÉÉI Smedeland 32-34
■ HIB 2600 Glostrup. København. TU. (01)968099. Telex 2792
51,2 mili. kr. nunavtme
aningaussalissutigssat
3