Atuagagdliutit - 29.11.1973, Blaðsíða 10

Savalingmiunit 5
aningaussarsiorneK
inuiakatigit sujumukartut
Savalingmiut aningaussarsiorneK isumagalugo ingmingnut pug-
låsinåupat? aperKut tåuna sukumissumik akineKarsinåungilaK
politikikutdlc OKatdlinerme sagdliusimanenartaKalune ingang-
mik nangminerssulersinauneu tåikartorneKartitdlugo. Danmarki-
mit tapissutigineKartartut 100 mili. kr. migssiliorpait. nunap
iluane aningaussarsiorniarneK erKarsautigalugo nautsorssutit
misigssuatåråine takunenarsinauvoK Savalingmiut aningaussar-
siorniarnerat neriunautcKardluartou. ukiou 1970 aningaussat
atautsimut isertitat 637 miil. kr.-uput, tåssauvdlutigdlo inungnit
38.610-nit pigssarsiarinenarsimassut (inutigssarsiutine åssigingit-
sune tunissagssiarineKarsimassut nalinge tunissagssiornerme
atortorineuartut avatånit pissariauagkat ilångautigalugit). ukiu-
me tåssanerpiaK nålagauvfiup Danmarkip tapissutitut Savaling-
miunut ikiutai 77 miil. kr-uput.
KeKeriat angnerpåt mardluk akornåne (Strymoy åma Eysturoy) ikårtarfi-
liaK sule inivingneKångitsoK. Phi I og Søn-ip sanårå savalingmiormiut
sulissoralugit.
Den nye vej-bro mellem de lo største øer, Streymoy og Eysturoy. Broen
opføres af Phil og Søn med færøske arbejdskraft.
agdlagtut: AnigssiaK
savalingmiormiut aningaussat u-
kiumut isertitagait ukiut kingug-
dlit Kulit ingerdlaneråne ukiu-
mut avguanatigigsitdlugo 15—16-
%-imik Kagfagtarsimåput. avatå-
nit akitsutit nautsorssutigigåine
ukiumut Kagfariautit 7—8 %
migssiliorpait. aningaussarsiorni-
kut taimatut angussaKarsimane-
rup takutipå ukiune kingugdliu-
nerussune Savalingmiut aningau-
ssarsiornikut KanoK angussanar-
simatiginere kisalo sujumukar-
niardlutik ilungersuasimanere. i-
nuiaKatigit timikut pigssarigså-
ssusiat aningaussarsiornerisalo
Kagfagkiartornerat inutigssarsi-
orneK erKarsautigalugo piorsaiu-
arnerånik kisalo tunissagssior-
nermut atortunik pitsångorsaine-
rånik tungaveKartarpoK. tåssame
tunissagssiornerup tunissagssiat-
dlo inuniutit pisussutit tungavi-
lertarpait kisalo inuniarnerup Ka-
nos inera inuniutitdlo KanoK
angnertutiginere tunissagssiorne-
rup aulajangertarpai. aningau-
ssåme pigssarsiat atugkatdlo na-
ligigtariaKarput. aningaussat pig-
ssarsiat ilarpagssue inutigssarsi-
ornermut piorsautauvdlutik ator-
neKartarput, pingårtumik aulisar-
nermut aulisagkanigdlo sulivfing-
nut.
savalingmiormiut aulisariutait
ukiut kingugdlit 10—15-it inger-
dlaneråne tamangajavingmik nu-
tarterneKarsimåput nutånigdlo i-
lårtorneKarsimavdlutik. autdlar-
Kåumut umiarssuit ungasiliartau-
tit pisiariortorneKarsimåput uki-
unile kingusingnerussune aulisa-
riutit mingnerussut Savalingmiut
ernaine atorneKartugssat naut-
sorsstissat pigssarsiariortorne-
Kalersimåput nuname fabrikit a-
merdliartornere ilutigalugit.
ilame aulisarneK tunissagssior-
nermut pingåruteKarnerpaussoK
piorsaivfigineKardluarsimavoK.
aningaussarsiorneK nålagker-
suinermut atåssuteKartoK
inuiaKatigit iluåne aningaussar-
siorneK tunissagssiornermut ani-
ngaussalersutåinartut atorneKar-
neK ajorpoK. igdluliortiterneK ki-
salo aningaussartutit avdlat nå-
lagkersuissunit isumagineKartar-
tut — sanaortorneK kisalo igdlu-
tit ingerdlånere sulissutdlo — pi-
ssariaKarput inuiaKatigit iluåne
ingerdlaneK unigtorKunago suju-
mukariartuinarKuvdlugulo. sor-
dlo åssersutigalugit taineKarsi-
nåuput umiarssualivit, telefone
åma nalunaerasuartautit, nåpar-
simavit, atuarfit atorfeKarfitdlo
åssigingitsut avdlat, inungnik i-
kiuissarfeKarfik il. il. nålagauv-
fiup isumagissaringmagit.
Møller åma Leif Aidt
ingmut nålagkersornermut i-
natsisip aulajangersimavå ing-
mikut isumagissat (særanliggen-
der) tamarmik (100%) savaling-
miormiunit akilerneKartåsassut.
ingmikut (imalt. nangmineK) isu-
magissat uvdlumikut ukuput:
landstyrep kisalo kommunit i-
ngerdlåneKarnerat, angatdlåneK,
inutigssarsiornermut tungåssute-
Kartut åssigingitsut kisalo mér-
Kat atuarfiata avatåne atuartitsi-
neK taimågdlåt iliniartitsissu-
ngorniat kisalo maskinmesteri-
ngorniat atuartitaunerat pinagit.
ikioKatigigdlune isumagissat
(fællesanliggender) pingårnerssait
måkuput: atuartitauneK, inung-
nik ikiuissarneK (tåunale lands-
styrep tigunialerpå) åma nåparsi-
maveKarfik nålagauvfingmit
(Danmarkimit) kisalo landstyrep
kassianit avguaKatigigdlugit ani-
ngaussalersorneKartarput. nåla-
gauvfiuvdle kisimitdlune akiler-
sugarai ingmikortut nålagauv-
fingmit ingerdlåneKartut:
agdlagkerissarfeKarfik, umiar-
ssuarnik nékutigdlivfik,- naora-
laortitsiveKarfik, politéKarfik ki-
salo erKartussissoKarfik. nåla-
gauvfiup Savalingmiunut ukiu-
mortumik aningaussartutai 1971/
72-ime 95 mili. kr-uput.
Savalingmiune nålagkersuissut
aningaussat isertitagait akileråru-
tinit kisalo niorKutigssat erKune-
Kartut ingmikut akileråruserne-
Kartarnerånik akitsuteKartine-
Kartarnerånigdlo pigssarsiarine-
Kartarput. ukiume nautsorssuiv-
fingme måne aningaussat kassi-
mut isertitat 200 åma 250 mili. kr.
migssåinisangatineKarput. 1972-
ime 193 miil. kr-usimåput.
igdlutårniartarneK
igdlutårniarnerme maligtarissag-
ssat ersserKigdluartuput. spare-
kassine 40 % atorneKarsinauvoir,
bankine 20 % igdlutårnianilo a-
torniartarfingme (huslåndsfondet)
20 % atorneKarsinauvdlutik. ig-
dlutårnianit atorniartarfik lag-
tingimit pilersineKarsimavoK tå-
ssångalo aningaussalersorneKar-
dlune. tåssa imåipoK igdlutågssap
akiata 80%-ia atorneKarsinauvoK
sivneralo 20 % nangminérdlune
sipårnikut avdlatutdlunit ilior-
dlune atornikut isumagineKar-
tugssauvdlune. amåtaoK sanaor-
tortunit atortugssanigdlo niuver-
tunit akiligagssarsissonarsinau-
ssarpoK.
sparekassinit atugkat ukiut 20-t
ingerdlaneråne, bankinit ukiut
10—15-it ingerdlaneråne igdlu-
tårnianilo atorniartarfingme u-
kiut 20-t migssiliordlugit inger-
dlaneråne taorsersorneKartarput.
nunavtinisut igdlutårnianut ta-
pissuteKartarneK (boligstøtte) a-
torneKångilaK.
sparekassimingånit igdlup Ka-
noK akeKarsinaunera aanordlo
nalenarsinaunera migssingersor-
neKartarpoK migssingersutdlo
tåuna atortitsissunit avdlanit na-
.jorKutarineKartarpoK. aningau-
ssat atorniagkat KanoK angner-
tutigisinauncre kigdleKarput. ’/a
mili. kr-nik nalilingmik igdluli-
drniaråine akiata 80%-ia atorni-
artarfingnit atorneKarsinåungi-
laK.
aulisariumik
angatdlatisiniartarncK
aulisarneK erKarsautigalugo åmå-
taoK ingmikut årKigssussineKar-
simavoK. aulisariutip pisiariniag-
kap akiata 15—20 %-iata nali-
nganik ilåtigutdlume 20 % tikit-
dlugo tapivfiginoKarsinauneK a-
.jornångilaK. tapissutit aningau-
ssatut atugkatut nautsorssune-
Kartarput piviussutdle erKarsau-
tigigåine tapissutivigtut issigine-
Karsinåuput. ukiut 20-t Kångiu-
kångata isumåkérneKartarput
nauk rentiat akilersutigssatdlo
agtorneKarsimångikaluartutdlu-
nit.
aningaussanik atorniartarfing-
mit — Færøernes Realkreditinsti-
tut — angatdlatitåriniagkap a-
kiata 50 %-ia tikitdlugo atorne-
Karsinåuput. kisalo aningausseri-
vingmit — Den danske Fiskeri-
bank — 20% migssiliordlugo a-
torneKarsinauvdlutik. tåssa imåi-
poK angatdlatitåriniagkap aulisa-
riutip akiata 90 %-ia tikitdlugo
atortoKarsinauvoK. sivnere tåssa
akiata 10 %-ia nangminérdlune
akilertariaKarpoK autdlarniutiga-
lugo. taimatutdle iliortarneK au-
lisariutinut nutånut sananeKartu-
nut kisalo umiarssuarnut nutånut
pisiarineKartunut tungavoK.
nunalerinen industrilo
nunalerinertaoK erKarsautigalugo
landstyre aningaussanik atorni-
artarfingmik (jordfond) pilersitsi-
simavoK. nunamik naggorigsai-
nianut, maskinanik pisinianut,
nerssutautinik pisinianut kisalo
igdlutitårnianut atorniarfiusi-
nauvoK. atorniarsinauneK iluar-
sautdluagauvoK. aningaussat a-
tugkat ukiut 50-it ingerdlaneråne
akilersorneKarsinåuput, sivneralo
autdlarKausiutigssaK 3 V2 %-Inau-
vok. aningaussauteKarfik lands-
tyremit ingerdlåneKarpoK.
amåtaoK industrifondeKarpoK.
aningaussat atorneKarsinaussut 5
miil. kr. industrimik pilersitsini-
arnerme iluaKutauniarsinaussut
tåssaniput. aningaussauteKarfiuv-
dle tåussuma kisime pissariairar-
tineKartut matusinåungilai, tai-
måitumik upernåir republikansk
parti lagtingime sujunersuteKar-
simavoK industrimik pilersitsi-
niat 15—20 %-imik tapissuteKar-
figineKai'talerKuvdlugit, sordlu-
me aulisariutitårniat taima ilior-
figineKartartut. sujunersut isu-
maKatigineKardluarsimavoK tu-
ngaviussugssatutdlo pilersineKar-
simavdlune. ukiume nautsorssu-
ivfingme tugdlerme 4 mili. kr.
tåssunga atugagssångordlugit su-
j unersutigineKarsimåput.
Erlendru Patursson Nordisk
Rådimilo 100 mili. kr.
Torshavnirnititdluta republikane-
rip lagtingimut ilaussortaussup
nuimassup Erlendur Paturssonip
OKalugtupåtigut nangminérdlune
landstyre aningaussanik industri-
mut atugagssanik tapissutigssa-
nik pigssarsiniusimagaluardlugo.
OKaiugtuå politike erKarsautiga-
lugo takussutigssauvoK isumer-
fiusinauvdluartoK:
„Kavdlunåt autdlartitait avKU-
tigalugit Nordisk Rådimut ilau-
ssortauvdlunga ukioK 1973 uper-
nåkut atautsiméKatauvunga. a-
tautsimineK Oslome pivoK. tåssa-
ne sujunersutigåra Skandinavia-
me nunat — sordlo ukiut ardla-
lialuit matuma sujornagut Is-
Jandimut taima iliorsimassut —
Savalingmiut aningaussanik 100
mili. kr-nik rentilerneKångitsu-
nik industrikut piorsainigssåinut
atugagssanik atortisagait. suju-
nersut tåuna landsstyremit isu-
maKatigineKardluarsimavoK åma-
lume Industrifondimit. ombuds-
mande isumaKarpoK taimailior-
nigssaK pissariairångitsoK taima-
tutaordlo Savalingmiune ani-
ngaussarsiornikut sujunersuissar-
Lut (Famøernes økonomiske Råd)
formandiat Anders Ølgård, tai-
ma tutaordlo oKarpoK statsmini-
stere Anker Jørgensen.
Nordisk Rådip atautsimituine
pisanganaKissumik isumaKati-
gingniutigineKarpoK taisineKara-
milo sujunersut maungåinarpoK
Kavdlunåt akerdliunerat pissu-
t.au\’dlune.
Poul Damip partimut SF-imut
ilaussortap kingorna tåssunga a-
tatitdlugo OKarfigånga: suna piv-
dlugo akerdliussut nalugunångi-
lat. tåssame aningaussanik taima
amerdlatigissunik piorsautigssa-
nik atoraluaruvse Savalingmiut
Fællesmarkedip avatåninigsséi-
nut ikiutauvdluåsagaluarput."
Torshavn 11.857-inik inulik Savalingmiut inugtåssusiånut nalerKiutdlune
igdloKarferujugssOvoK. ungatåne takuneKarsfnauvoK KeKertaK Nolsoy.
Torshavn er med sine 11.857 indbyggere en storby efter færøske forhold.
I baggrunden Nolsoy.
Savalingmiune Sparekasse, Thorshavnime, igdluliornianut aningaussatigut
pingåruteKardluartoK.
Færøernes Sparekasse, Torshavn, spiller en afgørende rolle ved al bolig-
financiering.
10