Atuagagdliutit - 27.06.1974, Blaðsíða 3

takornariartitsineK — Turisme — takornariartitsineK — Turisme — takornariartitsineK — Turisme — takornariartitsineK
Turisme
takornariartitsineK måna
aningaussarsiutaulisaoK
takornariat Kalåtdlit-nunåliartartut 1980-ikut nalåne
35.000-ngusassut inuiaKatigingnut aningaussarsisitsi-
ssåsåput 40 miil. kr. migss. sulivfigssatdlo 2-300 piler-
sitdlugit.
ilimanarpoK ukiaro landsråde a-
tautsimlnermine ardlalingnik au-
la jangersagaKåsassoK Kalåtdlit-
nunåne takornariartitsissarnerup
årKigssugkamik ingerdlatineKa-
lernigssånut. landsrådip udvalgi-
liå, uvdlune måkunanerpiaK ta-
måkuninga suliaitarpoK ukiamut
landsrådip atautsimlnigssånut o-
Katdlisigssamik. ilimanarpoK ud-
valgip landsrådimut sujunersuti-
gisagå, takornariartitsinermut ko-
mitéKallsassoK, amalo Kalåtdlit-
nunånut takornariartitsinermut
sujulerssuissugssamik atorfinigtit-
sineKåsassoK.
Kalåtdlit-nunåne takornariar-
titsinermik inussutigssarsiuteKa-
lernigssamik OKatdlineK måna pi-
viussunik ilanalerpoK, „Kalåtdlit-
nunåne takornariartitsissalernig-
ssamut udvalge“ ukiåkut 1973-ime
isumaliutigssissutine inermago pe-
riarfigssat sunersut uparuartor-
dlugit.
1980-ime tingmissartut
sulugdlit atordlugit
takcrnariartitsissalernigssamut i-
sumaliutigssissutip imå sujumut
OKautiginiagaKångilaK takornari-
artitsineK Kalåtdlit-nunåne inu-
ssutigssarsiutit pingårnerssarilisa-
gåt. taimåitordle isumaliutigssi-
ssutip inernerå, takornariartitsi-
nermik inussutigssarsiut „taper-
taulersinaussoK11 1970-ikut inger-
dlaneråne ineriartortineKarune. i-
låtigut taimatut pissoKarnigsså-
nut najorKutagssauvoK Kalåtdlit-
nunåne nunap nangmineK angat-
dlatitigut pingårutilingmik pitså-
ngorsaineKarpat atåssuteKautig-
ssanik. sordlo åssersutigalugo pi-
ssariaKarpoK 1980-ikut encåne
tingmissartunik sululingnik Nung-
mit Ilulissanut tingmissartorsi-
naulernigssaK — tingmissartut
taineKartartut STOL-fly, naitsu-
arKanik mitarfeKardlutik autdlar-
tarfeKardlutigdlo tingmisinaussut,
atordlugit.
tamåko avdlatdlo pissariaKar-
tut ukiut ikigtunguit atordlugit
pilersitausinaugpata, tauva isuma-
liutigsslssut oKarpoK, takornari-
artitsineK sulivfigssaKalersitsisi-
nauvoK kalåtdlit sulisinaussortai-
sa 2 pct-iat migssiliordlugo. ta-
matuma saniatigut amerdlaKissut
uvdlup ilåinåne aussauneranilo
sulivfigssaKartitaulisagaluarput.
takornariat ornigarnerussag-
ssait sisamat
angatdlånermut atåssuteKautit tai-
neKartut pilersitaugpata. isuma-
liutigssissutip sujuligtutigå, tau-
va akunitarfit angnertumik amer-
dlineKartugssångusåput, tauvalo
Diskobugte kujatånut åipiutdlune
takornariarfigssuångusaoK, kujatå
måna takornariartarfigtut OKauti-
gineKarsinångorérsimangmat.
tåuko takornariarfigssat mar-
dluk saniatigut isumaliutigsslssu-
tip inåssutigå, Nup encå sujug-
dlermik piarérsagåusassoK Sisi-
miut erKåt Kangerdlugssuardlo
peKatigalugit. tåuko sisamat kisi-
sa sujugdliuterKårtariaKarput, i-
luamik aningaussalersutigssat
angnertorujugssuit atordluaruma-
gåine takornarianut inuvdlutig-
ssanut atortariaKartut sordlo aku-
nitarfit avdlatdlo.
nangmincrssortut aningau-
ssalinigssamut periarfig-
ssaKardluarput
isumaliutigssissume inåssutigine-
KarpoK, nålagauvfik periarfigssl-
sassoK nangminerssortut takorna-
riartitsinermut nunavtine ani-
ngaussalerssuisinaunerånut. ta-
måna sujugdlerpåmik pingårner-
påmigdlo isumaKarpoK takornari-
anut sutdlississugssat iliniartitau-
nigssånik, Kalåtdlit-nunånut ta-
kornarianut isumagingnigtugssa-
mik atorfinigtitsissoKarpat pissor-
tagssamik, takornariat erKaimå-
ssutigssamingnik pisiagssåinik sa-
naortorneKalerpat avdlatigutdlo i-
lioriauseKartoKardlune. isumaliu-
tigssissutip inerterautigå, pissor-
taaarfit — landskasse — nangmi-
nérdlutik igdlusissarfingnut tor-
Kåinartumik imalunit angatdla-
tigssanut aningaussalersuinigssåt.
taimåitumik pilersitsiniarneK ta-
perserneKartariaKarpoK taorsi-
gagssarsiniartunut KularnavérKU-
sinertigut.
takornarianut komité
isumaliutigssissume sujunersutit
ilagåt, måna landsrådip OKatdli-
sigssariligå, takornariartitsiner-
mut komitiliornigssaK, tåussuma
suliagssarisavdlugo Kalåtdlit-nu-
nåne takornariartitsinerup KanoK
ingerdlåneKarnigsså. isumaliutig-
ssissutip sujunersutigå komité 8-
nik ilaussortaKasassoK, tåssa ilau-
ssortat. mardluk igdloKarfingne
takornariartitsinermut peKatigig-
fingnit. tamåko pilersiniarneKå-
sangmata, landsrådimit ilaussor-
tat mardluk, Kalåtdlit-nunånut
ministeriaKarfingmit atauseK pe-
Katigigfingnitdlo åssigingitsunit
takornariarnermut torKåinartumik
atåssutilingnit ilaussortat pinga-
sut.
Kalåtdlit-nunåt takornariar-
titsinermut pissortaKartaria-
KarpoK
takornariartitsinermut komitip
uvdluinarne sulinerata isumagi-
neKarnigsså pivdlugo pilersitau-
ssariaKarpoK takornariartitsiner-
mut suiulerssuissumut atorfik
landsrådip atånitoK, taima isuma-
liutigssissume agdlagsimavoK. pi-
ssortagssap pingårnerussumik su-
liagssarisavai takornariartitsinig-
ssamut piginångorsaineK, takor-
Kusårivdlune pilerisårineK, takor-
narianut alikutagssanik årKigssu-
ssineK sordlo KåKane angalaornig-
ssat amalo takornariartitsineK
pivdlugo ilisimatusarneK.
takornariartitsineK
agdlisanissoK
Kalåtdlit-nunånut takornariartar-
neK ukiune aggersune ukiut måko
sujulinisut Kuline arKanilingnilo
pisimassutut sukatigissumik ag-
dliartusagpat, tauva inussutig-
ssarsiut Kalåtdlit-nunåne suliv-
figssaKarniarnermut aningaussar-
siornermutdlo pingåruteKalisaoK.
1960-ime Kalåtdlit-nunåt — mig-
ssiliordlugit — 500-nit takornari-
arneKarsimavoK. 1970-ime Kuleri-
åumik amerdlerérsimåput 4.600-
ingordlutik. 1971 -ime 5.800 takor-
nariarsimåput, 1972-imilo 6.500 ta-
kornariarsimavdlutik.
kalåtdlit igdlusissarfé 1972-ime
900 migssiliordlugit sinigfigssa-
Karput imalunit takornarianut si-
nigiiliorsinauvdlutik. tåukunane
Kangerdlugssuarme akunilarfik
kisime 230-nik inigssaKartitsivoK,
Arctic Hotel åma Narssarssuarme
angalassunut akunitarfik 244-nik
inigssaKardlutik. sivnere igdlo-
Karfingne angnerussune åssigikå-
nermik avguaKatigigsimåput.
takornarianit aningaussat
isertitagssat 1980-ime 80 miil.
kr. migssiliusagait
Kalåtdlit-nunånut takornariartit-
sineK KanoK kruninik ørinigdlo
naleKåsava? isumaliutigssissutip
tamåna akiniarsimavå, nautsor-
ssutigalugo takornariat amerdliar-
tornigssåt 6.500-nit 1972-ime 1980-
ime 35.000 migssåinut. 1972-ime
takornarianit isertitat katitdlugit
migssiliuneKarput 12 miil. kruni-
nut. takornarianit ukiumut iser-
titaussartugssat takornariat
35.000-ugpata isertitat agfait ilua-
nårutit nautsorssutdlugit iluanå-
ruligisanganeKarput 40 mili. kr.
migssiliordlugit kalåtdlinuit inui-
angnut iluaKutigssat.
tåuko migssiliorpait nålagauv-
fiup kalåtdlinut taplssutigissarta-
gaisa 5 pct-iat. tamatuma ersser-
Kigsumik takutipå, takornarianik
isumavdluarneK malungnavigsu-
mik Kalåtdlit-nunåne aningau-
ssarsiornermut avdlångutigssatut
erKarsautiginigsså, piviussunik tu-
ngaveKångitsoK. pitsaunerpåmik
kinguneKåsagpat takornariat
6.500-nit 35.000-nut amerdlinig-
ssåt Kalåtdlit-nunåne sulissugssat
200-nit 500 anguvdlugit amerdli-
ssutigisavåt. tamånale åma ilua-
tingnartorujugssuvoK.
H.
GRØNLAND
Red Barnets børnehave i Nanortalik
søger 1. eller 15. juli en dygtig leder. Børnehaven er norme-
ret til 15 heldags- og 15 halvdagsbørn. Aflønning sker i h.t.
overenskomst af 17. september 1973 med kr. 3.575,05 pr. må-
ned. Til udsendte ydes endvidere et grønlandstillæg på kr.
590,- pr. måned. Ansøgning bilagt eksamensbevis samt evt.
udtalelser bedes sendt til:
RED BARNET
Njalsgade 19,
2300 København S.
Det såkaldte STOL-FLY, som Grønlandsfly håber at kunne indsætte på visse ruter, er en af forudsætninger-
ne for øget turisme. Flyets betegnelse er DHC-7, og det leveres af „The de Havilland Aircraft", Canada.
taineKartartoK STOL-FLY, Grønlandsflyp angatdlatigill savdlugo neriOtigisså angatdlavigiss'ame ilaine, takorna-
riartitsissalernigssamut angnertusisitsinigssamut pingår tdvoK. tingmissartoK ilisarnauteKartitauvoK DHC-7, Ca-
nadamilo tingmissartuliorfingmit „The de Havilland Air craft“imit sanauvdlune.
Maskinofficerer
til hæktrawlere i Grønland
Den kongelige grønlandske Handel har 7 trawlere i drift.
Trawlerne er udrustet med hovedmaskineri på 2.000 HK og
har normalt 22 mands besætning.
Fiskeriet foregår på bankerne ud for Grønlands vestkyst,
og trawlerne lander fangsten 3—i gange månedligt i byerne
Frederikshåb, Godthåb, Sukkertoppen og Holsteinsborg.
Mindstekravet til kvalifikationer er certifikat som skibs-
maskinmester af 2. grad.
Tiltrædelse snarest eller efter nærmere aftale.
Aflønning består af fast løn plus fangstbonus, og der vil
kunne stilles familiebolig til rådighed i Grønland efter de for
tjenestemænd i Grønland til enhver tid gældende regler.
Skriftlig ansøgning med personlige oplysninger og refe-
rencer bedes sendt til:
DEN KONGELIGE GRØNLANDSKE HANDEL
Ansættelseskontoret
Strandgade,
1004 København K.
3