Atuagagdliutit - 15.05.1975, Síða 17

Edvard Johansen
pissusigssamisusaoK nunap tamå-
kerdlune avisiatigut ausiangmio
sanassoK umiatsialiortordlo Ed-
vard Johansen 14. april 1975 Au-
siangne toKusscK agdlauserilåsav-
rtlugo.
Danmarkime sanassutut umiat-
sialiortututdlo ukiut arfinigdlit i-
liniarérdlune 1920-me Ausiangne
KGH-ime sanassutut atorfinigti-
hOKarpoK. 1946 tikitdlugo Ausi-
angne ericånilo nålagauvfiup ig-
dltiterpagssue sanassarérdlugit
landskassip umiatsialiorfigsså
landsrådimit pilersineKarnialer-
mat torKarneKarpoK pissortångor-
Kuvdlugo. tamåna Edvardimut pa-
kasainerunanilunit uivssuminar-
lungilaK Vejlime umiatsialiortutut
iliniarttititdlune soraerumérutigå
PujortuléraK 22 fodsilik nersua-
iårteKalunilo inerdlugo.
sorssungnerssuaK 1945-me i-
nermat landsrådip pimorutdlugo
aulisartut angatdlataisa tungaisi-
gut nutarterinialernera suliagssa-
nut pingårnerpånut ilausimavoK.
taimanikut kalåtdlit piniartut au-
iisartutdlunit atausiåkånguit, ila-
me KaKUtigorssuåinaK pujortulé-
rånguanik pigissaKartarput, OKar-
tariaKarpugut 99 ",'n ipuinardlutik
aulisartutut intitigssarsiortuput.
pissutsit lamåko ttingavigalugit
landsrådip aulajangerpå Ausiang-
ne landskasse umiatsialiorfingmik
sanatitsisassoK oKautigineKarér-
sutut Edvard Johansen pissortag-
ssatut torKarneKardlune.
landskassip umiatsialiorfiata
1946-me sananeKarnerane pissor-
tautineKarpoK. ukiåkut Dan-
markimut avalagtinesarpoK pu-
jortulérårKat Danmarkime Norge-
milo sananeKartarnerånik misig-
ssuiartortitauvdlune. 1947-me u-
pernakut tikikame amutsivigtåp
inårsarnera sujulerssorpå piuma-
ssarineKartutdlo maligdlugit iner-
dlugo.
ukiut 1947-mit 1960-ip tungå-
r.ut Edvardip sulivfigisimassai a-
sulinarfiusimångitdlat pujortulé-
rårKat ukiune tåukunane 88-it å-
ssigingitsunik angissusenartut i-
nerneKarput, sinerissame aulisar-
torpagssuit ipuinartariaeruvdlutik
.,sukastilianik“ angatdlateKaler-
put. tamatuma kingunerå aulisag-
katigut niori<utigssiornerup ang-
nertorujugssuarmik sujuariarnera
tåssunga ilagititdlugo aulisagkati-
gut niorKutigssiorfit nutarternia-
gaulernerat fabrikitdlo pilersiki-
artuårneKarnigsåt. politikeritigut
piviussungortikiartuårneKåsav-
dlune aulajangerneKarsimavdlu-
ne.
taissariaKarportaoK ukiune tåu-
kunane umiatsialiorfingme ilini-
artorpagssuit iliniartineKarsima-
ssut måna sinerissame umiatsiali-
orfingne åssigingitsune siaruarsi-
malersut iliniartitarisimangmagit.
suliane pikorigfigivdluinardlu-
go iliniartitaminit suleKatiminig-
dlo tatigissauvdlune sulivfigisi-
mavå sujulerssorsimavdlugulo. o-
KartariaKarpugut sorssungnerssup
kingornaligut aulisartut angat-
dlatigigsiartornerånut nunavti-
nut tamarmut stiniuteKarsimaKi-
ssok, åssigingitsorpagssuartigutdlo
avKutigssiuissussarsimavdlune.
aulisartorpagssuit amutsivingmut
atassuteicartuartarsimassut nalu-
nångilaK toKunerane ataridvdlu-
go ericaimassagssatut nasaerfigiu-
måsagåt. taimatut nunareatitut
inoKatikuminåssusia ausiangmiut
ausiangmiutorKatdlo Kularutigi-
ngilara tamarmik maKaissiumå-
råt.
sulinermine tatigineKartuarsi-
mavoK, tamånalume Ausiangne
kommunalbestyrelsip arajutsisi-
mångilå. 1952-ime kungikut nu-
navtinut tikerårmata kungimit a-
tarKinauserneKarpoK sarKarmiu-
mik kultiussumik (Belønnings-
medajle af 1. klasse).
1963-ime Ausiait ukiunik 200-
ngortorsiorneKarneråne kommu-
nalbestyrelsimit torKarneKardlu-
ne igdloKarfingme atarKinåumik
inugtångortineKarpoK igdloKarfi-
uvdlo matuersautånik tunineKar-
dlune ujamilerneKarpoK.
angut AngmagssalingmioK 35-nik
ukiulik toKutsisimassutut nulia-
minik unerdlutigineKarpoK. tåssa
aprilip KerKane unuit ilane toKii-
simagamiuk.
ernerat 7-inik ukiulik politinut
OKalugtuarsimavoK angune arnilo
angerdlarsimavdlutik imersima-
ssut. nukagpiaraK OKalugtuarpoK,
aulakulersimassut arnilo nalau-
ssårfingmut inarsimassoK, angu-
nilo nerrivingmut palusimavdlu-
ne sinimissårsimavdlune.
kingunerilerå angutå iterpoK.
nuliane issigitsiariardlugo sinig-
toK pårdlermut KorortuarKamik
aigdlersimavoK tauvalo patrone i-
miuteriardlugo nuliane umeriar-
dlugo autdlaisimavå.
angut tåuna Ausiait OKalugtu-
agssartåine ineriartornerånilo er-
KaimaneKartuartugssatut atarKiv-
dlugo erKaineKartuarumårpoK,
mingnerungitsumik kalåtdlit au-
lisartuisa angatdlatimikut ineri-
artortitauneråne suliaKardluarsi-
massutut atarKineKartariaKardlu-
ne.
atarKivdlugo erKaimaneKartu-
ardle
Hans L. Larsen.
nukagpiaraK arfineK mardlung-
nik ukiulik OKalugpalårtoK tai-
mågdlåt arne nå-åginarsimassoK.
ikiordlugo nikuitiniarsimagaluar-
på saperdlugule. angutåta OKarfi-
gisimavå pisimassoK avdlanut o-
Kalugtuarisångikå. tauvalo mar-
dluvdlutik inarsimavdlutik.
uvdlågssångulerå inisimassuat
angerdlarsimavoK, inimilo takuv-
dlugo inisimavfingme nulia na-
laussårfingme nalassoK. auga-
sangnimernit takusimavai, isuma-
Karsimavdlunile angnertumik a-
joKusersimångitsoK.
kisiéne iniminut iserame tuså-
lersimavå inisimavine KiassoK. tå-
ssa nulia toKorKåmersimassoK.
sumik patsiseKarnera oKautigi-
neKångilaK toKutsisimanerminut.
nuliane toKukå
Kalåtdlit-nunåne nånut ernig-
sisimatitaunerat pivdlugo
Nalunaerut
inutigssarsiutigalugo aulisarneK, piniarneK autdlainiar-
nerdlo pivdlugit Kalåtdlit-nunanut inatsime nr. 413-
ime 13. juni 1973-imérsume § 4, ingm. 1 nåpertordlugo
matumuna måko aulajangersarneKarput:
§ 1.
nånut (Ursus Maritimus) taimågdlåt piniarneKarsinåu-
put inungnit Kalåtdlit-nunåne najugaKartunit kalåt-
dlinutdlo inoKatigingnut aulajangersimassumik agtu-
måssuteKartunit, kisalo piniarnermik autdlainiarner-
migdlo inutigssarsiuteKavingnermingnut tapertaralu-
gulunit tåukuninga inutigssarsiuteKarnermingnut ug-
pernarsåumik kommunime najugarissame kommunal-
bestyrelsimit agdlagartamik tunineKarsimassunit.
ingm. 2. taimåitordle kikutdlunit piumassaKautinik
ingm. 1-ime taineKartunik nåmagsingnigsimångitsunit
angatdlåneKartut imalunit akigssarsiaKardlutik tåuku-
nunga angatdlåssissussut nånuniarsinautitåungitdlat.
§ 2.
nånut piarKat mardlungnik ukioKalersimassut tikitdlu-
git kisalo nånut arnavissat taimåitunik piarKissartut
ukioK kaujatdlagdlugo erKigsisimatitåuput.
ingm. 2. nånut avdlat erKigsisimatitåuput 1. junimit
31. augustimut.
§ 3.
tingmissartut, helikopterit nunåkutdlo angatdlatit mo-
torigdlit, tamatumane ilångutdlugit snescooterit, nånu-
niarnerme atorneKarKussåungitdlat, imalunit nånuni-
arfigssamukardlune tåssångånitdlo angerdlamut angat-
dlatitut atorneKarKussaunatik.
ingm. 2. toKunartut, kissartut isigagsiutit, isigkåkut
nigarniutit autdlaisitdlunit nangmingneK autdlartug-
ssångugkat atorneKarnigssåt inerterKutauvoK.
§ 4.
nånut umassutiginigssåt Kalåtdlit-nunånitdiunit åni-
nigssåt inerterKutåuput Kalåtdlit-nunånut ministere
akuerssiserKårtinago.
§ 5.
nånut uniorKutitsivdlune pissarineKarsimassut neKaisa
amisalo kisalo pisataisa avdlat pisiarinigssåt tunissuti-
siarinigssåtdlunit inerterKutåuput.
§ 6.
maleruarKussanik sujuline agdlagsimassunik uniorKU-
titsineK akilisitsissutigineKarsinauvoK, nånutdlo unior-
Kutitsivdlune pissarineKarsimassut pigssarsiarineKarsi-
massutdlunit neKait arnilo pisataitdlo avdlat arsåring-
nissutigineKartugssauvdlutik. § 3-me maligtarissagssat
uniorKutineKarneråne angatdlatit piniarnermilunit a-
tortut uniorKutitsissumik atorneKarsimassut arsåring-
nissutigineKarsinåuput.
ingm. 2. §§ 1—3-me maligtarissagssanik uniorKutitsi-
nermut autdlainiat pinaratik akissugssåuput, åmale a-
kissugssaoKatauvoK angatdlåmik Kimugsinik piniarner-
milunit atortunik avdlanik autdlainiarnerme atorne-
Karsimassunik pigingnigtussoK, autdlainiariartornerme
peKatausimagune imalunit nalungerérsimaguniuk ator-
torissat tåuko uniorKutitsivdlune autdlainiarnermut a-
torneKartugssaunerat.
§ 7.
Kalåtdlit-nunånut ministere sujunertanut ilisimatutut
misigssuinigssamut avdlanutdlunit tungassunut Nalu-
naerutip matuma maleruarKussartainik saniorKutitsi-
nigssamut ingmikut itumik akuerssissuteKarsinauvoK.
§ 8.
Nalunaerut måna atortulerpoK 1. januar 1975.
ingm. 2. tamatumunga peKatigalugo Kalåtdlit-nunåta
tunuata avangnåne erKigsisimatitsinerit pivdlugit Na-
lunaerume nr. 218-ime 31. juli 1956-imérsume § 8 åma
§ 16, ingm. 2 atortujungnaersineKarput.
Kalåtdlit-nunånut ministereKarfik,
5. december 1974.
Holger Hansen
K. Budde Lund.
Landsrådip ilerKorerKusså
tikågugdlingniartarneK
pivdlugo
inussutigssarsiutigalugo aulisarneK, piniarneK autdlai-
niarnerdlo pivdlugit Kalåtdlit-nunånut inatsime nr.
413-ime 13. juni 1973-imérsume § 4 nåpertordlugo. ta-
ktik arfangniartarneK pivdlugo ktingip perKussutåne
12. juli 1974-imérsume nr. 382-ime § 8, ingm. 2, ti-
kågugdlingniartarneK pivdlugo imåitut. matumtina au-
laj angerneKarput:
§ 1.
imame Kalåtdlit-nunåta erKånitune tikågugdlingniar-
tarneK taimågdlåt pisinauvoK 1. aprilimit 30. november
ilångutdlugo.
ingm. 2. tikågugdlingniartarneK ingm. 1-ime erKar-
torneKartoK taimågdlåt ingerdlåneKarsinauvoK inung-
nit Kalåtdlit-nunåne najugaKartunit åmalo kalåtdlinut
inuiaKatigingnut aulajangersimassumik atåssuteKartu-
nit åmalo ugpernarsåumik kommunime najugaKarfing-
me kommunalbestyrelsimit tuniuneKarsimassumik pi-
gissaKartunit piniarnermik autdlainiarnermigdlo inger-
dlatsinigssamut, inussutigssarsiutit pingårnerssåtut i-
malunit tapertaralugo inussutigssarsiutitut.
§ 2.
tikågugdlingniarneK taimågdlåt ingerdlåneKarsinauvoK
Kamutigdlit 50 mm-inik imalunit tåuna Kångerdlugo
kaliberjgdlit atordlugit.
§ 3.
Kalåtdlit-nunånut landshøvdinge maligtarissagssanit §
2-mItunit ingmikut akuerssissuteKarsinauvoK tikågug-
dlit amerdlångitsut, ersserKingnerussumik taineKarsi-
massut, pissarineKarnigssånut, tamåna pivdlugo Kinu-
teKaut kommunalbestyrelsimit tapersersorneKarsimag-
pat najugkame piniartut aulisartutdlo peKatigigfiat su-
jorKutsissumik isumaKatigingniuteKarfigerérdlugo.
§ 4.
aulajangersagkanik sujulinitunik uniorKutitsinerup
nagsatarisinauvai mianerssorKussuteKarneK imalunit
akilisitsineK åma arsåringningneK, inussutigssarsiuti-
galugo aulisarneK, piniarneK autdlainiarnerdlo pivdlu-
git Kalåtdlit-nunånut inatsime § 7, ingm. 3 nåpertor-
dlugo.
ingm. 2. aulajangersagkat uniorKutineKarnerinut aut-
dlainiat imalunit piniartut atausiåkåt kisimik akissug-
ssåussuseKångitdlat. kisiåne angatdlatip atorneKarsi-
massup åma pigingnigtua, tåuna angalanerme ilausi-
magpat imalunit inatsisinik uniorKutitsivdlune piniar-
nermut angatdlatip atorneKarumårneranik ilisimang-
nigsimagpat.
§ 5.
ilerKorerKussait una atorttilerpoK 1. november 1974.
taimaisivdlune akuerineKarpoK Kalåtdlit-nunåta
landsrådianit, 24. oktober 1973.
P. R. V.
Lars Chemnitz.
Jak. Karup Pedersen.
tikågugdlingniartarneK pivdlugo landsrådip ilerKorer-
i-cusså sujuline agdlagsimassoK aulajangersarneKarpoK
inutigssarsiutigalugo aulisarneK, piniarneK autdlainiar-
nerdlo pivdlugo Kalåtdlit-nunånut inatsime nr. 413-
ime 13. juni 1973-imérsume § 4 nåpertordlugo.
Kalåtdlit-nunånut ministereKarfik,
4. oktober 1974.
Holger Hansen.
K. Budde Lund.
17