Atuagagdliutit - 01.04.1976, Page 26

nunarput landstingertåsaoK
nåkut akuerssårsinåungilåt lands-
tingime OKatdlinerme aKugtoKar-
talemigssaK, isumanardlutigdle
tamåna misigssorKigsårtariaKar-
tOK.
hjemmestyre erKuneicarpat
taigut Kalåtdlit-nunåta Lands-
rådia avdlångortineKåsaoK tå-
ssaulerdlune Kalåtdlit-nunåta
Landstingia, hjemmestyreKaler-
neK peKatigalugo. nunavtine su-
liagssanik aKutsivfik taineKartå-
saoK Kalåtdlit-nunåta Landssty-
ria. téussuma inugtarisavai Ka-
låtdlit-nunåta Landsstyriane su-
juligtaissoK åma landsstyremandit
ardlaKångitsut. landsstyre erKai-
nåsaoK måna landsrådip forret-
ningsudvalgianut landsstyrivdlo
sujuligtaissua landsrådip sujulig-
taissuanut. sule aulajangiuneKå-
ngilaK landsstyrip sujuligtaissua
åma landstingimut sujuligtaissu-
sanersoK, taima agdlagsimavoK
hjemmestyrekommissionime
landsrådip ilaussortautitaisa oKat-
dlisigissagssatut landsrådimut
sarKumiussåne.
erKuneKarnera
hjemmestyrip
peKatigalugo piginautitaunera av-
dlångusaoK, aKutsissutut oKartug-
ssåussuseKalerdlune.
landsstyrip suliagssai
taimanikugssamut landsrådip må-
nåkut årKigssuneKarnera pisoKa-
lissårsimåsassoK. pissariaKésaoK
akissugssauneK sujulerssuinerdlo
avguatåsavdlugit, suliagssatdlo
avguatårnendsåput landsstyre-
mandinut. siiniuteKardluartumik
sujulerssuinigssaK isumagalugo
pissariaKésaoK landsstyremandit
Ntingme igdloKarnigssåt.
månåkut nalunaitsumik oKau-
tigineKarsinåungikatdlarpoK
hjemmestyrip sut suliagssariu-
mårnerai, ilimanarpordle måko i-
sumagissaulerumårtut: akileråru-
tit akitsutitdlo, ikiuissarneK, atu-
arfeKarneK, kulturimut tungassut,
sordlo radio, agdlagausivit, atua-
gausivit katerssugausivit kisalo
suliagssat mingnerussut inutig-
ssarsiornermut tungasut.
autdlarnåumut landsstyremand-
it 2—3 nåmåsagunarput, ilimagi-
neKarpordle kingorna amerdline-
Kåsassut 5—6-ingordlugit, sordlo
Savalingmiune taimåitoK. periar-
figssineKåsaoK landsstyremandig-
ssanik landstingimut ilaussortåu-
ngitsunik torKaissoKarsinångor-
dlugo. landsstyrip sujuligtaissua
landsstyremanditdlo atassåsåput
landstingimut Kinigauvfiup nalå-
ne.
OKartugssåussutsit
landsstyremandit soraersineKarsi-
nåungingmata ikerinåkut — sor-
tulugtornermik akuerissaK
landsrådip atorungnaersipå
dlo nunane avdlane nålagkersui-
ssunik upititsissoKartartoK —
tauva tåuko nangminiginardlutik
aulajangissartugssåungitdlat, au-
lajangissåsavdlutigdle landstingip
avKutigssatut tikussai najoncuta-
ralugit. najorKutagssaKéngikångat
tuaviortumigdlunit aulajangine-
Kåsagångat landsstyremande su-
junersusiortåsaoK landsstyrip i-
malunit landstingip akuerissag-
ssainik. oKartugssåussutsip sukut
kigdleKarnigsså ersserumårpoK
landstingip ingerdlatsineratigut.
aningaussalissutigssat lands-
tingip akuerissai landsstyremand-
ip sivnerdlugit atortisinåungilai.
saniatigut atortiniagkanik Kinuti-
gissat akuerineKartåsåput lands-
tingimit tamarmiussumit imalu-
nit landsstyrimit. kisiånile lands-
styremande atugagssanik avdlå-
ngortiterilårsinauvoK akuerssissu-
taussutdle sujunertarineKartumut
atorneKåsagpata aitsåt.
landsstyrip sujuligtaissua atå-
ssuteKartitsissusaoK. landstingime
sarKumiuneKartugssat tamarmik
avKusårKårtåsavåt. landsstyrip
sujuligtaissuata agdlagtoKarfia
suliaringnigtåsaoK landsstyrip å-
ma landstingip OKaluserissagssai-
nik.
OKatdlinerme aKugtoKartalisag-
pat taussuma taimågdlåt suliari-
savå atautsiminerit sujulerssor-
nigssåt, nalunaerutigissåsavdlugo
kina OKalugtugssångortoK taima-
tutdlo kavfisoratdlarnigssat ataut-
siminermigdlo unigtitsinerit na-
lunaerutigissåsavdlugit. OKatdli-
nerme aKugtoK sumigdlunit pigi-
nauniligåusångilaK isumagissag-
ssame taineKarérsut saniatigut.
tåssame sukutdlunit OKartugssau-
neK angneruniutigineKåsångilaK
landstingime atautsiminerme a-
Kugtussup, landsstyrip sujuligtai-
ssua landsstyrivdlo akornåne.
Kanon akeKasanerpa?
landsstyremandit Nungme naju-
gaKåsåput tåssanilo igdloKåsav-
dlutik. uvdlumikut Nungme ig-
dluliornerme igdlunigdlo tunissa-
Kartarnerme akiussut maligdlugit
nautsorssuneKarpoK igdlo nåper-
tutoK 600.000 kr. migss. akeKåsa-
SSOK.
sivisumik OKatdlineKarérsoK Kuli-
ngiluat isumaKatauvfigissånik
landsrådip akuerå Knud Kristian-
senip sujunersutå tuluit OKausisa
pingitsorane atuartitsissutaunig-
ssånik 6., 7. åma 8. klassine. aKa-
guane åma sivisumik OKatdline-
KarérsoK aulajangigaK tamåna rå-
dip atortugssaujungnaersipå ar-
Kanigdlitdlo isumaKatauvfigisså-
nik akueralugo atuarfeKarnermut
inatsisigssamut udvalgip sujuner-
sutå tulugtorneK inersussutigine-
KåsassoK klassine tåukunane. åi-
pagssånik taisinerme mardluinait
akuerssorpåt tuluit OKausé pingit-
sorane iliniarneKartåsassut, ing-
mikutdle akuerineKarnikut atuar-
tut ilait tulugtortineKångitsorsi-
nauvdlutik.
nersutigissåt akornusersorneKar-
tugssaussoK, tuluit OKausé imator-
ssuaK pingåruteKartutut issigine-
Karungnaerput.
Julut.
atautsimitut anugtuat
hjemmestyrekommissionime
landsrådip ilaussortautitaisa må-
tugdluarsorineKarpoK landssty-
remandit akigssauserneKåsagpata
kommunalit direktørisut. uvdlu-
mikut tåuko ukiumoKarput 140.000
kr-nik. ilånguneKåsåputdle ilag-
singnigtarnermut, igdlup aserfat-
dlatsailineranut, angalanemut
agdlagfingmutdlo tungassumik a-
ningaussartutit 30.000 kr. erKåi-
nisagunartut. landsstyremandit u-
kioK sujugdleK aningaussartutåu-
saoK 770.000 kr-nik, ukiutdlo tug-
dlit 170.000 kr-nik ukiumut.
Julut.
sujugdlermik taisinerup kingor-
na ilaussortat påsivåt pingitsora-
ne tulugtut atuartitsissoKartali-
sagpat nal. akunere sapåtip aku-
neranut atuarfigssat amerdlavat-
dlålersugssaussut, taimalo pingit-
sorane atuartitsissutigssat ilåt av-
dla pértariaKartOK.
OKatdlinerme sujugdlerme o-
KauseKartut — amerdlaKautdlume
— isumaKatigigdluinarput tuluit
OKausé KanoK pingårtigissut måna
nangminerssornerulernigssap uli-
asiulernigssavdlo nalåne, tåssauv-
dlutik mato angmassordlusoK si-
larssuarmut avativtinut. ilaussor-
tatdle påsingmåssuk iliniartitsi-
ssut atuartitsissutigssatut suju-
landsrådip aulajangiupå
200sømilinik kigdlilik
landsrådip akuerå månamut rå-
dip tungånit aulisarneK imåkutdlo
kigdleKarfik pivdlugo politikeri-
neKarsimassoK aulajangiuneKåsa-
ssok, åma nunavta entåne 200 sø-
milisut avasigtigissumik kigdle-
KarfeKalernigssamik piumassari-
ssaK. isumaKatigingneKarportaoK
sujunersutigineKåsassoK takornar-
tat aulisartue kigdleKarfiup ilua-
ne aulisarsinautitåusassut pissa-
mik ilait nunavtine tunissagssior-
fingnut tulåutarniarunikik aitsåt.
lungnartitsiput nunat EF-imut
ilaussortaussut kigdleKarfiup ilu-
anut aulisarnigssamut akuerine-
Karnigssånik. Niels Carlo Heil-
mann åma akuerssuisinåungine-
rarpoK kalåtdlit pissaringitsugaisa
takornartat aulisartuinut inersu-
ssutigineKartarnigssånut.
OKatdlineK inerneKarpoK isuma-
KatigingneKardlune sujornagut
aulisarnikut politikerissaK aulaja-
ngiuneKåsassoK ICNAF-ime a-
tautsiminigssame.
Julut.
ilaussortat ardlaKartut åma
Niels Carlo Heilmann isumaku-
Hendrik Nielsen åma Jonathan
Motzfeldt isumaKarput takornar-
tat kigdleKarfiup iluane aulisåsag-
pata piumassarineKåsassoK pissa-
mik ilåinik nunavtine tunissagssi-
orfingnut tulåussinigssåt.
landsrådimit
nutåmerngit
Jonathan Motzfeldtip sujunersutå
. >
lu H ^
— « <S) —.'tn
o ^ - cu w -
X*(i! a Sit a
□ □ abonn. + porto, Godthåb ................. kr> 175 87,50
□ G abonn. + porto, Grønland ............... |<r# 225 112 50
□ □ abonn. + porto, Danmark, fly ............ kr. 300 150,00
□ □ abonn. + porto, Danmark, skib ..............^ 200 100 00
□ Jeg ønsker afregning for hele året.
□ Jeg ønsker afregning halvårligt.
Navn ...........
Stilling .......
Postbox ........
Postnummer, by
Grønlandsposten
Abonnementsafdelingen
Postbox 39
3900 Godthåb
Lamik Møller OKarpoK iluaKU-
taunaviångitsoK kigdleKarfik ava-
sigdlisineKaraluarpat, peKatigalu-
gule taussuma iluane takornartat
aulisartue pisinautitauvfeKåsag-
pata.
nunavtine såkutujussalernigssa-
mik misigssugagssångortineKar-
poK landsrådip agdlagtoKarfiane,
ukiamut atautsimtnigssame uter-
figineKåsavdlune.
sujuligtaissup erssenugsarpå
EF-ip soKutigissariaKarå nunavta
aulisagainik ilangisinaunigssane.
pissutigssaKångilardle isumakulu-
savdlune. — ingmikut årKigssu-
ssivfigineKarsimavugut, tåukulo
avKutigalugit soKutigissavut ig-
dlersorsinauvavut, OKarpoK.
Otto Steenholdt ip Kularnarto-
Kartipå Kangale aulisartarsima-
ssut kigdleKarfiup iluanut akue-
rineKarniarnerat pissutigssaKar-
nersoK, tåssame spaniamiut por-
tugalimiutdlo Kangatut aulisautåi-
narmik pinatik såkugigsåKalutig-
dle aulisartalersimangmata.
Nikolaj Karlsen OKarpoK Atlan-
tikup avangnåmiut akuerissaria-
Kartut. — kisiånile mianerssuti-
givdluinartariaKarpoK kalåtdlit
aulisångitsugait avdlanut tuniuti-
savdlugit, OKarpoK. månékumit
pingårtorujugssuvoK rejet pinia-
pilugauleKissut kigdlilersorneKar-
nigssåt.
landsrådip hjemmestyrekommis-
sionime ilaussortai majime ataut-
siméKateKåsåput SAS-imik Nar-
ssarssup Københavnivdlo akornå-
ne ukiunerane tingmissartortitsi-
ssalemigssaK pivdlugo. tamåna
Kujatåne landsrådimut ilaussor-
tat sarKumiussaråt Kangerdlug-
ssuarmut tingmissartortitsineK o-
Kilisaivfiginiardlugo. isumaKarto-
KarpoK SAS tamatumunga akuer-
ssårniartoK.
Hendrik Nielsenip sujunersutå si-
nerssortautit Nanortalingmut a-
kunitalernigssånik tunuartine-
KarpoK tamatuma sinerssomeK
uvdloK unuardlo kinguarsåsang-
mago. OKautigineKarpoK KGH u-
kiamut K’aKortup encåne angat-
dlatitåsassoK 10-nut ilaussunut i-
nigssalingmik.
Knud Kristiansen sujunersutå
ingnåtdlagissap akiata kaperdlag-
tartune åpartineKarnigssånik i-
nersuneKarpoK pisissartut rådiå-
nut.
26