Atuagagdliutit - 04.11.1976, Blaðsíða 13

nålagauvfeKatigit Danmarke?
agdlagtoK: Hans Krambeck, llulissat
nålagauvfiup inatsisitigut aKune-
Karneranul professore dr. jur.
Peter Germer Kanigtukut OKarpoK
Kalåtdlit-nunåta kikunit pigine-
Karneranik aperKut nålagauvfe-
Katigingnermut tungåssuteKångit-
sok. professor Germer OKarpoK
taimågdlåt tamåna politikikut i-
sumerdlune aulajangerneKarsi-
naussoK, åmalo tamatumane su-
nalunit isumiuneKarsinauvdlune.
professorip OKausé Kanigtukut ka-
låtdlit atuagagssiåine Kavdlunåt-
dlo avisisa ilåine nuånarineKaKa-
lutik issuarneKartartut isumaga
maligdlugo åma politikimik tu-
ngaveKartutut OKartariaKarpoK,
taimaingmatdlo inatsisileritutui-
naK nalilinertut taineKarsinauna-
tik. soruname åma nålagauvfiup
inatsisitigut aKuneKarneranut
professore naKisimaneKarane po-
litik tungavigalugo isumersinauti-
tauvoK ingerdlautsimut, Kanon
pissuseKarnigssamut, nålagauv-
fiup inatsisitigut aKuneKarnera-
nut avdlanutdlo tungassunik. ki-
siåne inuit OKatdlinermik maling-
naussut tagpitdlicrfiginavérsårta-
riaKarunarpåt taimatut iliornerne
inatsisinik ilisimassaligtut nalili-
nerit politikikut anguniagaussu-
nit matorneKarKajåsinaungmata.
inatsisitigut maleruagagssiat,
tamatumane åma inatsisit tunga-
viussut erKarsautigalugit, inuia-
Katigingne naKisimaneKångitsu-
nik nålagkersugaussune politike-
rit nunavdlo inuisa Kinersissar-
tut peKataunerisigut ilusilersor-
neKardlutigdlo akuerineKartar-
put. tåssalo pilersarnerat politi-
kimik tungaveKarpoK. åmalo o-
KartoKarsinauvoK tungaviussunik
inatsisiliortut, inatsisilicrtut nå-
lagkersuissutdlo åma nålagauv-
fiup politikikut pissauneranik ti-
gumiartussut. avdlåuputdle er-
Kartussissut inatsisinigdlo ator-
titsissut, tåukume tungaviussumik
suliagssaråt inatsisit KanoK påsi-
ssariaKarnerat navsuiåsavdlugo a-
tortisavdlugitdlc politikikut Ka-
noK isumaKarnermit sunerneKå-
ngitsumik nåpertutumigdlo. Dan-
markime naKisimaneKångitsumik
nålagkersuinerme ilerKujuarsima-
vok inatsisinik atortitsinerme er-
Kartussissarnermilo politikimut
tungassut akuliuneKåsanatik suli-
agssap suliarineKarnerane patsi-
sigssaussunik sangussortitsissar-
tutut issigineKartarmata.
uvdlumikut Kalåtdlit-nunåta
Danmarkivdlc nålagauvfeKati-
gingnerat 5. juni 1953-ime inatsi-
sit tungaviussut atulerneratigut
pilersimavoK. inatsisit tungaviu-
ssut paragraf iåne sujugdlermilo
ersserKigsarneKarpoK inatsisit tu-
ngaviussut tåuko nålagauvfiup
ingmikortuinut tamanut atutut.
måna professor Germer oKar-
poK Danmarkip Kalåtdlit-nunå-
nut tungatitdlugo ingminut erKar-
sautigineruvdlune nunasialigtut i-
ngerdlatsinigssaK anguniagarisi-
manaviarunarnagulo anguniagari-
lerssårnavianmångikå.
taimatut isumaKarneK Kularnå-
ngitsumik politikikut nalilersui-
neruvoK. — inatsisit tungåtigut
issigisaguvtigo uvdlumikut pissu-
siviussut måkuput: Kalåtdlit-nu-
nåt Danmarkip nålagauvfiata ila-
givigpå, nålagkersuissut nunamut
matumunga oKartugssåuput, nu-
nap inue Kavdlunåtut inugtåussu-
seKarput — åmalo inatsisit tunga-
viussut piarérsarneKarneråne ta-
kussutigssaKångilaK Kalåtdlit-
nunåta nålagauvfingmut ilagiti-
tauvingnera nunap pisussutaisa
avdlatdlunit tungaisigut kigdli-
lerneKarsimanersoK. Danmarkip
Kalåtdlit-nunåtalo akornåne pi-
ssutsit tåssåuput nålagauvfeKati-
gingnermut tungassut taimaing-
matdlo nålagauvfiup inatsisitigut
aKuneKarneranut atassumik nali-
lerniarneKarsinaunatik. inger-
dlautsimut Kanordlo inoKatinut
pissuseKarfigingningnermut tu-
ngassutigut isumaliuterssutit so-
runame soKutiginardluarsinauga-
luarput, kisiånile inatsisit KanoK
inerånut tungåssuteKångitdlat. —
kisiånile ilångutdlugo taissaria-
KarpoK — ilame uvdlune måku-
nane puigorneKarKajåginarunar-
mat — Kalåtdlit-nunåta inuisa a-
merdlanerssaisa politikeritik Ki-
nigkat sujulerssortiliutdlugit Dan-
markimisorpiaK ingerdlalemig-
ssaK isumaKatigissarisimagaluar-
måssuk 1971 tikivigdlugo. kalåli-
ngorsaineK nutåjoKissoK OKarta-
riaKarpcK ingerdlauseK kingumut
Kiviaråine.
professor Germer cKarmat Ka-
låtdlit-nunånik pigingnigtuner-
mik aperKut politikikut aulaja-
ngigagssausscK inatsisitigut årKi-
ssutigssaKarérane, imaKa pårdla-
ngarpasigkaluartumik isumaKati-
gcrKajåvara. kisiånile entaima-
ssariaKarpoK aperKut politikikut
åndngneKåsagpat uvdlumikut i-
natsisivta tungaviussut iluåne i-
natsisit maleruagagssarititait ar-
dlagdlit maligtariaKåsangmata. ta-
matumane erKaisitsissutigerKigta-
riaKarpoK tungaviussunik inatsi-
siliortut, inatsisiliortut nålagker-
suissutdlo kisimik inoKatigingne
Kavdlunåne nålagauvfiup pissau-
neranik tigumiartungmata. encar-
tussivit åma/imalunit pissorta-
Karfit suliagssanik suliaringning-
nermingne politik tungavigalugo
nalilersuilisagaluarpata nunap i-
natsisaisa, tamatumane åma inat-
sisit tungaviussut, månamut Ka-
noic påsineKartarsimanerata så-
kcrtumik avdlångortinigsså angu-
niardlugo, tauva isumaKarpunga
professor Germerip avdlarpag-
ssuitdlo uvavtutdle taimailiorneK
piårnerpåmik tåssaunerusagigput
pissaunermik kigdlormut sangu-
titsiniarneK pissaunermigdlo ator-
nerdluineK angnertorujugsuaK. —
inatsisip pilersitaunera kisime po-
litikimik tungaveKartariaKarpoK
inatsisileritutut isumasiorneKar-
nera uvdluinarnilo atortineKarne-
ra pinatik.
Kalåtdlit-nunåne nunap pisu-
ssutai kalåtdlinut kisime cKar-
tugssauvfigssatut pigissagssångor-
lineKåsagpata tamåna pisinåu-
ngilaK politikimik autdlåveKartu-
mik inatsisit avdlatut påsineKar-
tiniardlugit navsuiarneratigut.
taimågdlåt tamåna pisinauvoK i-
natsisit tamatumane tungaviussut
avdléngortinerisigut, tamatuma-
nilo inatsisit tungaviussut nang-
mingneK avdlångortitariaKarput.
Danmark nålagauvfiuvoK atau-
siussoK, nålagauvfeKatigingnerdlo
imatut påsissariaKarpoK folke-
tinge drcnninge (nålagkersuissut)
peKatigalugo Kutdlersauvdlune o-
KartugssaussoK nålagauvfingme
silåinarmut nålagauvfiup Kulånl-
tumut, nunap Kåvanut, (tamatu-
mane imaK ilångutdlugo), nunav-
dlo iluanut.
— tamatumane entaimassaria-
KarpoK Savalingmiut nangminer-
ssornerunerånik inatsit, inatsit nr.
137 23. marts 1948-mérsoK, inatsi-
situt tungaviussutut pissuseKd-
ngingmat. tungaviussumik issiga-
lugo inatsimik avdlamik taorser-
neKarsinauvoK. tåssalo imåingilaK
savalingmicrmiut nangminerssor-
nerulersimanermikut måna nang-
mingneK OKartugssauvfigissatik
kisivingmik avdlanit Kulangersi-
maneKaratik akissugssauvfigiler-
simagait. kigsautiginåsagaluaKaoK
kalåtdlit politikerisa ilaisa aula-
jangersimassut pissusiviussoK ta-
måna KiviarKajånerulårtugalua-
runiko måna nålagauvfeKatiging-
nerup iluane kalåtdlit nunap pi-
sussutainik pigingnigtugssåussu-
siat ugsagsårerpalugtumik uteKå-
tårussårdlugo oKatdlineK mau-
ngåinaK sanguteKåtåginarnago. i-
natsisine tungaviussune § 20 nå-
pertordlugo KulangersimaneKara-
ne OKartugssåussuseK taimågdlåt
tuniuneKarsinauvoK inuiangnit å-
ssigingitsunit pissut OKartugssau-
ssuinut nålagauvfit avdlat isuma-
KatigissuteKarfiginerisigut pilersi-
neKarsimassunut inuiait tamalåt
suleKatigingnigssåt anguniardlu-
go-
taimaingmat månangåK ilisima-
riginartariaKarpoK kalåtdlit aula-
jangiutdlugo piumassariniaråine,
sordlo nunap pisussutaisa Kula-
ngersimaneKarane CKartugssauv-
figinerat Kalåtdlit-nunåne naju-
gaKavigsunut tuniuneKåsassoK,
tauva avdlatut ajornartumik
Danmarkip nålagauvfiata nåla-
gauvfeKatigJngortineKarnigsså pi-
umassarissariaKarmat. inatsisit
tungaviussut måna atutut tunga-
vigalugit periarfigssaKångitdlui-
narpcK nålagauvfiup Kulangersi-
maneKarane cKartugssåussusiata
ilåta nålagauvfiup iluane inuia-
Katigingnut ikingnerussuteKartu-
nut, nålagauvfiup ilåne politiki-
kut ingerdlatsiniaKatigigfingnut
inungnutdlunit inatsisit atånitu-
nut avdlanut tuniuneKarnigsså-
nut. taimaingmat tupigivdluinar-
para sujumut tungavigalugo i-
ngerdlatseKatigigsut oKauseKar-
tartorissaisa Kangarssuardle nåla-
gauvfiup taimatut avdlångortine-
Karnigsså fclketingime, landsrådi-
me nangminerssornerulernigssa-
mutdlo kcmmissionimut sujuner-
sutigisimångingmåssuk.
nunap pisussutaisa tungaisigut
månamut sujumukut isumersi-
manerat erKarsautigigåine naut-
scrssutiginarsinaugaluarpoK poli-
tikikut ingerdlatseKatigigsut tåu-
ko nangminerssornerulemigssa-
mut kommissionip sulinermine
tungavigissai Sujumukut ardlale-
riaKalutik piårtumik Kulangersi-
maneKarane CKartugssaulemig-
ssamik piumassarissartagåinut
nalerkunerussungortiniardlugit
suliniuteKarniarnigssåt. lands-
rådip upernåK nunap pisussutai-
sa pigineKarnerat pivdlugo ta-
marmik isumaKatigigdlutik aula-
jangersimanerat erKaivdlugo åma
pissusigssamisungitsungilaK
landsrådime ilaussortat tamaisa
atausiåkårdlugit kajumigsåsav-
dlugit sujunigssame aulajangi-
ssarnermingne rådip aulajangiu-
ssaisa nåpcrtutumik politikikut i-
natsisitigutdlo pissusiviussunut a-
tåssuteKardluarnigssåt erKaima-
nialårtarKuvdlugo. uvanga nang-
mineK påsisinåungilara KanoK i-
livdlune landsrådip takordlorsi-
naunerå nunap pigineKarsinaune-
ra KulangersimaneKarane OKar-
tugssåussuseKartigane. inuiaKati-
git nunamik pigingnigtunerat i-
sumaKångitdluinåsaoK Kulanger-
simaneKarane oKartugssaunermik
tungaveKångikune. Kulangersima-
neKarane OKartugssauneK tåssau-
vok pigingnigtuneK angnertuner-
påK, kisiånile pigingnigtuneK Ku-
langersimaneKarane OKartugssau-
nermik tungaveKångitsoK angni-
kineroKissumik pigingnigtuneruv-
dlune. taimatut angnikinerussu-
mik pigingnigtuneK inup atautsip
nangmineK piminik pigingnigtu-
neranipcK. — aperKumile måne
pineKartume suna anguniarner-
dlugo ersserKigsumik ilisimassa-
riaKarpoK. taimatut anguniagaK
ilisimavdlualeråine isumagissaria-
KarpoK angunigssånut politikikut
periarfigssat piviussut atutulersi-
nigssåt. kalåtdlit nunamik piging-
nigtugssaunerånik OKalungnerme
inup atautsip pigingnigtuneranut
åssingussumik kigsauteKartoKar-
pat tamåna ersserKigsumik pait-
sugagssåungitsumigdlo oKautigi-
neKarniardle. tauvame nangmi-
nersscrnerulernigssamut kommis-
sicne erKigsivdlune månamutut i-
ngerdléinarsinåusaoK.
— kisiånile KulangersimaneKa-
rane OKartugssaunigssaK tungavi-
galugo pigingnigtujumaneK piu-
måssarineKarsimagpat tauva
kommissionip sulinermine tunga-
vigisså avdlångortitariaKarpoK
angnertusivdlugo. ardlåinånut-
dlunit iluaKutaunaviångilaK taima
pingårtigissut tungaisigut isumat
ersserKigsarneKångitsut tungavi-
galugit påtsivérutitsinigssaK. isu-
maKarpunga tamåko erssendngit-
sumik CKaluserineKarpata Kalåt-
dlit-nunåne torKigsisimanartumik
inoKatigit ineriartortitaunerånut
suniuteKardluarnaviångitsoK. ait-
såt Danmark nålagauvfeKatigig-
fingordlugo årKigssuneKarpat Ka-
låtdlit-nunåt nålagauvfeKatiging-
nerup nutartigkap iluane ardlag-
dlit tungaisigut Kulangersimane-
Karane oKartugssaulersinauvoK
okartugssauvfigissamilo tungaisi-
gut nangminerssulerdlune. kisiå-
nile taimatut åndgssussisinauneK
nangminerssornerulemigssamut
kommissionip sulinermine tunga-
vigssai nåpertordlugit sulissutigi-
neKarsinåungilaK.
isumaKarKajånarpoK nålagauv-
feKatigigfigtut årKigssussinikut å-
ma Savalingmiut nunap pisussu-
taisa tungaisigut OKartugssausi-
naunerat KulangersimaneKaratig-
dlo OKartugssausinaunerat suju-
nigssaKardluartumik åncingne-
KarsinaulisassoK.
sujuline taineKartutut inatsisit
tungaviussut avdlångortineKarpa-
ta Danmarkip nålagauvfia tåssau-
lisaoK pingasunik angnerussumik
mingnerussumigdlunit ingming-
nut aKutarissunik ingmikortorta-
KartoK, tåssalo Danmark, Sava-
lingmiut Kalåtdlit-nunåtdlo. ki-
siånile månamit avdlåussutigisa-
vå ingmikortortat tåssåusangma-
ta tungaviussumik issigalugo na-
ligigsitaussut ingminermingnut
tugassut tungaisigut akissugssau-
ssut tamatumalo peKatigissånik
ardlaligtigut atautsimorussanik i-
sumagissagssaKartut.
soruname taimatut nutåmik år-
kigssussineK 1979-ime majip aut-
dlarKautå tikitinago nåmagsine-
KarsinåungilaK. — inatsisit tu-
ngaviussut avdlångortiniartarne-
rat pissariussorujugssuvoK. åmalo
inatsisine tungaviussune § 88-ime
piumassarineKartutut Danmarkip
nålagauvfiane Kinersisinautitau-
ssut tamarmik mingnerpåmik
40 °/o-init tapersersomeKartumik
taimatut avdlångortitsinigssaK pi-
viussungortineKarsinåusagpat piv-
figssaKardluardlune Danmarkip
inue navsuiåutariaKarput taima-
tut årKigssussinigssap pitsaoKU-
tainik pissariaKåssusianigdlo.
inatsisit tungaviussut avdlå-
ngortineKarérpata kalåtdlit ima-
Kalo savalingmiormiut nunaming-
nik ilåinakussumik tamåkissu-
migdlunit KulangersimaneKaratik
OKartugssauvfigingningnigssåt a-
nguniardlugo, tauva isumaga ma-
ligdlugo aitsåt tungaveKardluar-
tumik isumerfigineKarsinångo-
rumårpok Kavdlunåt nangming-
neK iluaKutigssartik sagdliutit-
dlugo nunasiaKarniarssarissuner-
sut.
Ilulissane 13. oktober 1976
Hans Krambeck,
Postbox 218
3952 llulissat.
Julianehåb revisions-
og bogføringskontor
Postboks 91 . Telefon 3 83 91
3920 Julianehåb
— VI ER OGSÅ UDE PÅ KYSTEN —
Socialrådgiver
Stillingen som socialrådgiver ved det psykiatriske kontor i
Godthåb, søges besat med tiltrædelse efter nærmere aftale.
Psykiatrisk service for Grønland arbejder snævert sam-
men med eksisterende social- og kriminalforsorg samt med
uddannelsesinstitutionerne, herunder skolepsykologisk kontor
og arbejdsmarkedskontorerne.
Der vil være brug for utraditionelle initiativer på det so-
cial-psykiatriske felt. Arbejdsområdet vil blive bredt og om-
fatte både direkte klient- og familiebehandling samt admini-
strative opgaver.
Den pågældende må kunne arbejde selvstændigt og even-
tuelt vejlede socialmedhjælpere tilknyttet sundhedsvæsenet.
Stillingsbeskrivelse forefindes.
Stillingen aflønnes med et vederlag svarende til lønramme
14/17 i henhold til lov om tjenestemandslønninger m. v. og
klassificering af statens tjenestemandsstillinger i Grønland.
Ansøgning bilagt fotokopi af eksamensbevis og eventuelle
anbefalinger samt angivelse af tidligste tiltrædelsestidspunkt
stiles til Ministeriet for Grønland og indsendes via landslæ-
gen, box 76, 3900 Godthåb. Ansøgninger, der skal påtegnes
af ansøgerens foresatte, kan eventuelt fremsendes telegrafisk.
Ansøgningsfrist: 20. oktober 1976.
atorfik Kulåne pineKartoK pivdlugo ersserKingnerussumik
påsiniaissoxarsinauvoK kommunekontoremut sågfigingningni-
kut.
LANDSHØVDINGEN OVER GRØNLAND
13