Atuagagdliutit - 11.11.1976, Blaðsíða 7

Sume nutå-
mik nusiortoK
P
Sume aussaK NQngme silame nipilerssoKåtårtunut ilauvoK. — Sume deltog i en ungdomsfestival i Nuuk denne
sommer. — såmerdlernit. Fra venstre: Sakæus Nielsen (påtagtoK, ved orglet), Emil Larsen (bas, båsertoK),
Malik Høegh, åma/og Hans Fleischer.
ikiuissarneK nutåmik
årKigssutariaKarpoK
nipilerssoKatigit ukiune kingug-
dlerne Kalåtdlit-nunåne tusåma-
ssauvdlualersimassut nuånarine-
Kardluarsimassutdlo kisalo nuna-
ne avdlamiunit soKutigineKarner-
mingnik takutitsivigineKartarsi-
massut SUME pingajugssånik nu-
siamingnik sarKiimersitserKajå-
lerput. nipilerssugait oKalugtar-
tup nutåtut kassette-tutdlo pine-
Karsinaulisåput ungasingitsukut.
nipilerssoKatigit SUME 1970-
ime autdlartisimåput, 1973-imilo
nussualiartik „sumut“ sarKumer-
sikamiko imailiatdlåinaK ilisima-
neKautigilerdlugo.
SUME-p nipilerssoriausia tu-
sarnersuvoK, imaKardlune ingmi-
kutdlo pissuseKarmat nipilerssor-
nerat tusåinardlugo ilisarnarsi-
ssardlune. nipilerssoriausiat beat-
imik blues-imigdlo nipilerssori-
autsit akornåne ingmikortussutut
oKautigineKarsinauvoK. nipiler-
ssugåine ingmikut taissariaKar-
portaoK amerdlanertigut taigdlap
atorneKartup erinartålo ingming-
nut tugdluåssusiat, åssersutigalu-
git åipagssånik nussulialiåne
tamalåt . kort nyt . tam
telefonit
nanineKarérput
landsrådip forretningsudvalgiata
nalunaerutåta OKatdlisigineKarne-
rane Hendrik Nielsenip ernaivå
aussaK forretningsudvalgip uper-
nåK landsrådip tamarmiussup au-
lajangerneranik — inutigssarsiu-
tigalugo autdlainiartartut kisimik
tugtuniarsinaussut — avdlångor-
titsisimanera. oKarpordlo: —
landsrådip aulajangernera atsior-
titsiniarnerinåkut avdlångortine-
KarpoK. isumaKarpunga landsråd-
ime ilaussortat KanoK isumaKar-
nersut tusarniarKårtariaKartåsa-
ssok landsrådip tamarmiussup
aulajangigai avdlångortineKåsa-
gångata. telefcnit navssårineKa-
rérput. telegramit atorneKarsi-
nåuput. ilumorpoK forretningsud-
valge pisinautikigput landsråde
sivnerdlugo isumaKatigingniar-
tartugssatut. kisiåne landsråde
forretningsudvalgimit KutdliuvoK.
teimåitumik isumaKarpunga for-
retningsudvalgip landsrådip ta-
marmiussup aulajangigai avdlå-
ngortisinåungikai ilaussortat ape-
rerKårtinagit.
sujuligtaissoK tamatumunga a-
kivoK taimailiorsimaneK avdlå-
ngortitsinerungitsoK aulajanger-
nigssamigdle kinguartitsinerusi-
massoK.
Nikolaj Karlsen aperaoK lands-
rådip Sisimiune imerajugtunik a-
ngerdlarsimaviliornigssaK sumik
tungaveKardiune akuerisimångi-
nerå. påsinarsisimangmåme Sisi-
miune taimåitumik misilinerit
nautsorssutigissanit pitsauneru-
ssumik kinguneKarsimassut.
sujuligtaissoK akivoK taimatut
pilerssåruteKarneK angnertujoKi-
ssok akisoKissordlo inungnutdlo
ikigtuinarnut suniuteKartugssauv-
dlune — taimåitumigdlo lands-
rådimit igdlersorneKarsinåungit-
sok. — uvagut sulissuvta Sisimiu-
nérérnermik kingornagut Nikolaj
Karlsenip OKarneranit avdlaussu-
mik oKarput, sujuligtaissoK aki-
VOK.
taimailivdlune OKaluserissaK i-
nerneKarpoK OKautigineKartut tu-
sautitut tiguneKardlutik.
alåt . kort nyt . tamalåt
„Aasarisseruttoraa åma „Qullis-
sat“.
månåkut arfiniliuvdlutik
tamatumuna SUME arfinilingnik
inugtaKardlune nusiorpoK. SUME
autdlarterKårmatdle inugtausi-
massut Malik Høegh åma Per
Berthelsen ilauginarput. sujug-
dliup taigdliorneK sangmissarine-
ruvdlugo åipåtalo eriniorneK. Ka-
ngånitdle nipilerssoKatigissarsi-
massåta eriniordlugitdlo taigdlia-
ne atorai nume nutåme tusar-
nårneKarsinåuput. tåssa Karl Si-
vertsen, månåkut Danmarkimi-
toK. Per Berthelsen, månåkut
Nungme atuarfit ilåne iliniartit-
sissussoK AG-p suleKatånut oKa-
lugtuarpoK tåussuma SUME-p
nipilerssoriausia agsut suniute-
Karfigisimagå, pitsaunerulersit-
sissutut OKautigalugo. Emil Lar-
sen åipagssånik nusiormata bas-
ertusimassoK tamatumuna åma
ilauvoK, kisalo Hans Fleischer nu-
siorKårmata tumerparpårtussoK
ilauvdlune. Sakæus Nielsen på-
tagtuvoK noKartiligssortuvdluni-
lo. saniatigutdlo Egon Sikivat-ip
angmagssalingmiup, nipilerssug-
kat ilåt autdlarnerdlugulo nagga-
serpå Kilauterssordlune ivngeru-
mik tunumiorpalugtumik.
Kaugdloringme igdiinersiorata
naluneKångilaK SUME-p nipiler-
ssugkamigut inuiaKatigingne pi-
ssutsit ilåtigut Kajagssunagit
sangmissarai issornartorsiordlu-
gitdlo, tamatumale SUME-p
inungnit nuånarineKarnera mig-
dlisarsimångilå. tamatigut taig-
dlat imåine nunagissamik asang-
ningneK inuinigdlo nuånaring-
ningneK erssersineKartarput. pi-
ngårtumik Malik Høegh-ip taig-
dliaine malungnartarput, kisalo
nusiåne kingugdlerme Karl Si-
vertsen-ip erinarssugaine.
Malik Høegh-ip taigdliå Per
Berthelsen-ivdlo eriniugå rådiu-
kut atorneKartarnermigut nuåna-
rineKalersimassoK „Qaallorimmi
illinersiorata" månåkut nusia-
mingnut ilångusimavåt, OKautigi-
sinauvaralo tamatumuna pissut-
sit sangmineKarput taigdliortuv-
dlo nangmineK misigissutsine
isscrtorniarsimanagit. taigdliame
tåssane erssersiniarneKarput inu-
iaKatigingne årKigssussinerup uv-
dlumikut atutup inungnut suniu-
tigisimassai ilåtigut nuånersui-
nåungeKissut. inuiaKatigit per-
Kigsut pilersiniaruvtigit ikioKati-
gigdluta nåkauvfigisimassavut
perKingnångitsut inugpalångit-
sutdlo KimangniartariaKarpavut.
ilårsinarata uvavtinut inuvfigi-
ssavtinutdlo nalerKutunik nang-
minérdluta pilersitsiniåinarniar-
ta, „Kaugdloringmik igdiinersiora-
ta, nangmineK pavunga ingerdlasa
pigigdluta.. . !
sarxumersitsivik nutåK
SUME-p nusiai sujugdlit K'av-
dlunåt-nunåne naKiterititsissarfit
ilånit åma nusiortitsissartumit
DEMOS-imit sarKumersineKar-
put. månåkutdle sarKumersitsivik
nutåmik pilersineKarsimassoK
ULO-mik taiguteKartineKartoK
avKutigalugo nusiorput.
nipilerssoKatigigtut ikingutigig-
dluta nuånersunik misigissaKar-
tarsimavugut, nauk ilånikut isu-
maKatigingissuteKartaraluardluta,
Per Berthelsen OKalugtuarpoK. —
aningaussatigut iluanårnigssaK
sujunertarinago nipilerssortarsi-
mavugut, tåssa nunanut avdlanut
angalaornivtine nipilerssuinarata
åmåtaoK nunarput pivdlugo på-
sisitsiniaivdluta OKalugiartarsi-
mavugut. s
kalåtdlit Danmarkime iliniartor-
pagssuit ikiorneKartarnerat av-
dlångortitertariaKalersimavoK,
Kalåtdlit PeKatigit sujuligtaissu-
at Ove Rosing Olsen peKatigigfi-
up avisiane kingugdlermik sar-
Kumersume agdlagpoK.
Ove Rosing Olsen uparuaivoK
inusugtut ukioK måna tusintit ar-
dlaKartut oKautsinilo ilavdlugit:
kalåtdlit inusugtut nangmingneK
peKatigigfeKaraluarput iliniartut
soKutigissåinik isumagingnigtug-
ssamik, kisiånile pasigdlerneKar-
sinåungivigput suliagssaK tamåna
sagdliutisimanerardlugo.
Kalåtdlit PeKatigit sujuligtai-
ssuat agdlagpoK iliniartitaunerup
tungåtigut pissutsit pingårneru-
ssut OKatdlisigissariaKartut pitså-
spåniamiut nålångisår-
dlutik aulisartut
alapernaerssutip Hvidbjørnip
ungasingitsukut spåniamiut kili-
sautait mardluk Nungmut tikiu-
pai. kilisautit tåuko mardluk ti-
gussaugatdlartutut nalunaerutigi-
ntKarput, polititdlo kigdlisiueréri-
armata tamarmik 60.000 kruninik
akilissugssångortineKarput ator-
tutaisalo ilåinik arsårneivardlu-
tik 12 sømilit iluånc uniorKutit-
sissumik aulisarsimangmata.
tåssåuput spåniamiut kilisautait
mardluk Isla de Migelon åma Isla
de St. Peirre. kilisautit tåuko
mardluk tingmissartumit alaper-
naerssumit KaningarneKarsimå-
put, Hvidbjørnilo ornérKuvdlugo
nålagkerneKardlune. taimalo umi-
arssuii tåuko Hvidbjørnimit tigu-
ssarineKarput K’eicertarssuatsiait
avatåne aulisarnikut kigdleKar-
fingmit 2-3 sømilinik ilorpasing-
nerussumitut.
soKutigissaraigit
pisissartutut
ajornartorsiutit?
tauva forbrugerrådip
nangmineK avisia
atuaruk AG-me
ngorsaineKartariaKardlunilo.
inusugtorpagssuvugut Danmar-
kiliartariaKarsimassut, Ove Ro-
sing Olsen agdlagpoK. — nunav-
tinit avigsårsimanerput saplssu-
sérunermik kinguneKartitaria-
Kångilarput, kisiånile inigssisima-
nerput atordluartariaKarparput
sule pikorigsarsimanerulernigssa-
mut. Danmarkiminerup kingune-
rissånik soKutigissaerutartut ilat-
sinalersartutdlo amerdlavatdlår-
put. taimatut ingerdlaneKåinar-
pat tamåna Kalåtdlit-nunånut
inuinutdlo nukigdlårsautausinau-
VOK.
Ove Rosing Olsenip uparuarpå
kalåtdlit Danmarkimitut tamar-
mik atautsimorussamingnik
atautsimik aviseKarnigssåta pi-
ssariaKåssusia. nalunaerpoK Dan-
markime pissortat sussagssaKar-
tut landsrådilo KinuvigineKarsi-
magaluartut taimatut aviseKaler-
nigssamut aningaussatigut ikior-
sérKuvdlugit akuerssårsimångit-
sutdle, — avdlåungilaK, PeKati-
git Kalåtdlit sujuligtaissuat nag-
gasivoK, Danmarkime kalåleKar-
nera soKutigineKångitsoK. av-
dlåungilardlo pissutsit inuvfigi-
ssavut ajornartorsiutivutdlo poli-
tikerinit akissugssåussusermik ti-
gumiartunit issigineKångivigsut.
taimåikaluartoK avisimik pilersit-
siniarneK nangitdluta ilungersu-
tigissariaKarparput, pissarnertut-
dluåsit aningaussat nangmineK
pigssarsiarissariaKarpavut.
sitdlimasine«
Kalåtdlit-nunåt
Kalåtdlit-nunåta landsrådia agdlagfingmiumik, ajornångig-
pat sitdlimasinermut iliniarsimassumik, pigssarsiorpoK Ka-
låtdlit-nunåne angatdlatinik sitdlimasissarfingme pissortau-
ssugssamik. suliagssat tåssauneruput sag-inik suliaKameK,
sitdlimasinermut udvalgimut inåssuteKautigssanik suliaKar-
neK, nautsorssutinik kukunersiuineK kisalo sitdlimasissarfiup
igdlcKarfingne atåssuteKarfinut agdlagkatigut atåssuteKarneK.
akigssarsiaKartitsineKåsaoK Kalåtdlit-nunånut ministere-
uarfiup Danmarkimilo agdlagfingme niuvernermilo atorfig-
dlit kåtuvfiata (HK) isumaKatigissutait imalunit. Kalåtdlit-
nunånut ministereKarfiup Kalåtdlit-nunånilo sulissartut kå-
tuvfiata isumaKatigissutait maligdlugit, tamatumane aper-
kutauvdlune atorfinigtugssaK Kalåtdlit-nunåne najugaKavdg-
sunginersoK najugaKavigsunersordlunit. månåkut atorfing-
nnk tåssånga tigumiaiiartoK fuldmægtigitut akigssarsiaKar-
itauvoK.
Kalåtdlit-nunåne Nungme sulivfigssap tungånut angalaneK
atorfinigtugssamut ilaKutaKarpatdlo ilaKutainut akeKångilaK
pigissailo akeKångitsumik ingerdlåneKåsavdlutik, najugaKa-
vigsungitsutdlo ukiut mardluk sulerérnermingne akeKångit-
sumik angerdlarsinåusavdlutik.
inigssaKarniarnigssamut landsråde ikiusinauvoK.
KinuteKaut soraerumersimanermut ugpernarsautinik, OKau-
seKautinik il. il. ilavdlugo unga nagsiuneKåsaoK: Kalåtdlit-
nunåta landsrådia, postbex 615, 3900 Nuk, 29. november 1976
nagdlertinago.
7