Atuagagdliutit - 11.11.1976, Blaðsíða 25

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
avanerssuarmiut
igdlue tavåinalersut
amerdlasunit erKaimaneKartutut
1953-ime avanerssuarmiut „pi-
ngitsailissauvdlutik" nunaKarfi-
torKamingnit Umånamit K’ånå-
mut nugtineKarput. nugtitsiner-
mut tungaviuvoK amerikamiut
nunaKarfiup kujatåne-timåne
tingmissartunut mitarfiliorniarne-
rat. uvdlumikut avanerssuarmiut
akcrnåne påsiuminåitineKardlu-
Boye Møllerip AG nr. 40-me ilå-
ngussånut KuleKutalingmut: ti-
melærerit OKauseKauteKalåmiar-
punga.
ukiut arfineK pingasut-Kulit
matuma sujornatigut timelærere
tåssaussarpoK „atuaissoK" nuna-
Karfingme sulissoK imalunit inuk
ardlånik suliagssamik ingmikut
påsisimangnigdluarnine pissuti-
galugo akunernik atuartitsiviu-
ssunik atausiåkånik tigumingnig-
toK — amernik merssorneK, Ka-
jartorneK åssigissaitdlo. atuaissut
(ajoKit tiguinagkat) atuagker-
sordlutik iliniarsimassungitdlat
kisiånile najugkamingne sordla-
Kardluartuvdlutik, åmalo piniar-
nerup avdlatdlo suliamik sania-
tigut nunaKarfiup mérartamini-
ngue kalåtdlisut atuarnermik ag-
dlangnermigdlo, pilerdlånut ki-
sitsinermik ugperissamigdlo ilini-
artilårsinaussardlugit. kalåtdlit
atuarfine nutåliaussune timelæ-
rerit autdlarterKårnermingne ti-
guinagkanit taineKarérsunit atu-
agkersordlune iliniarsimanerup
tungåtigut Kagfasingnerugaju-
ngitdlat. kisiånile iliniartitsissu-
tut iliniarérsimassutut atuarfing-
me nutåliaussume piumassarine-
Kartut nåpertordlugit suliagssat
isumagissugssauvait pissortatut
suliagssat, mingnerungitsumigdlo
nutåliaussumik tunga venardlune
iliniartitsineK — tåssaussoK suli-
agssaK uvagut iliniartitsissutut
inersimagaluardluta artorssauti-
gigajugtagarput. taimatutdlo su-
liaKarnermut timelærere akiler-
neKartarpoK suleKatime iliniarsi-
massup (imaKa angajoncåt tungå-
nut atéssuteKarniarnermine time-
læreriminik ikiorteKartariaKartar-
tup) akigssarsiainit mingneralår-
ssuarmik taimaingmat tupingnå-
ngilaK timelærerit nåmagigtait-
dliusagpata.
igdluatungågutdle timelærerit
suliamut isumagissarissamingnut
iliniarsimassungingmata ilumor-
Pok, åmalo amerdlasutigut suliar-
tik iliniarsimassunit pitsåungine-
russumik nåmagsissarpåt. åmame
Kalipaissutut iliniarérsimassoK
palasimit tapitilersuitdlarKingne-
rungitsorungnångilaK åmalo na-
korsaK iliniartitsissumit pilagtait-
dlarKingnerusaoK. pissarianartoK
tåssa timelærerit iliniartineKar-
dlutigdlo kursuseKartineKartar-
nigssåt mérKat, iliniartitsissautsit,
iliniartitsinerme atortorissat il. il.
pivdlugit pitsaunerussumik ilisi-
massaKalersitdlugit. Boye Møller
sordlo oKartoK timelærerit atau-
siåkånik kursuseKartineKartarsi-
måput åmalo atuarfit ilåine time-
lærerinik ilitsersuineK atorneKa-
lersimavoK taimatut ilitsersui-
ssarput iliniartitsissut iliniarsima-
ne OKatdlisauvoK kikut nugtertit-
sinermut akissugssausimanersut.
nugterérnerup kingorna avaner-
ssuarmiut amerikamiutut oKalug-
sinaussortaisa påsisimavåt taima-
tut nugtertitsineK amerikamiunit
piumassarineKarsiméngikaluar-
tcK. navsuiåuneKarsimagamime
tlmånarmiut (Dundas) piumåssut-
simingnik uvdlumikut K’ånåju-
ssut KularnångilaK isumagssanik
tunioraisinaussut, kisiånile iliniar-
titsissugssanik iliniartitsinermut
sungiusarsimångitsut åmalo a-
merdlanertigut OKautsit patsisiga-
lugit pitsaussumik ilitsersuineK
sapertartut. tamånalo seminaria-
me iliniartitsissungorniardlune
iliniartarnermut ukiut ardlagdlit
akunerpagssuit atordlugit inger-
dlåneKartartumut åssersuneKar-
sinåungilaK.
imaKale matumane OKautigini-
agkavkut timelærerit mingneru-
ngitsumigdle atuartut tåukua a-
tuartitagssait iluaKusersinauvait:
timelærerit sivisumik atuarfing-
me sulerusugtut atorfiningner-
mingne iliniartåsåput Nungme
seminariame ukiut mardluk ill-
niartitsissungorniardlune atuar-
tarnerup pissuseKatånik. atuag-
kat, sut iliniagagssaunerata ag-
dlagsimavfé, atortugssatdlo
Nungme seminariamit nagsiune-
Kartåsåput, tauvalo atuarfit ta-
marmik ingmikut ingerdlatsisi-
nåusåput ilitsersuinernik, kursu-
sertitsinernik åmalo — atuarfe-
Karfit mingnerussut erKarsauti-
galugit — timelærerit atortug-
ssat nagsiuneKarsimassut tunga-
vigalugit nangminérdlutik (ag-
dlagkatigut kursuserdlutik) ilini-
arnermik ingerdlatsisinåuput. u-
kiut mardluk pingasut sisamat,
tatdlimat, aperKutauvdlune su-
mineK Kanordlo periarfigssaKarti-
gisimaneK, ingerdlarårpata time-
lærere soraerumérnigssamut na-
lunåisaoK Nungmukarniardlunilo
soraerumérdlune. angussissut fa-
ginut aulajangersimassunut ilini-
artitsissutut atorfinigtineKåsåput
iliniartitsissut tamåko akigssarsi-
atigut atorfeKartitaunikutdlo pit-
saoKutisiagssait pigalugit.
isumat tamåko Jonathan Motz-
feldtip landsrådip upernåK ataut-
siminerane sujunersumut sarKU-
miussånut Kanigtuararssuput —
ajoraluartumik sujunersut tåuna
ingerdlarKigsimagunångilaK.
Kalåtdlit-nunåne ukiune su-
jugdlerne amerdlaKissune tamå-
kissumik iliniarsimassunik nå-
magtumik amerdlåssusilingnik
iliniartitsissugssaKalernaviarunå-
ngilaK. åmalo timelærere kalåt-
dlisut OKauselik „akungnagtu-
mik“ iliniarsimassoK imaKa pit-
sauneruvoK Kavdlunåt oKausi-
lingmit Kanordlunit tamåkitigi-
ssumik iliniarsimagaluartumit
(tåuname månamut Kalåtdlit-nu-
nåliånginerane atorsinaussumik
kalåtdlisut iliniartisavdlugo mi-
nisteriap pissariaKartisimångilå).
ukiut mardluk matuma sujor-
natigut timelærerit peKatigigfig-
tårput. tåuna atorniarsiuk!
Kai Andersen
K’asigiånguit
ssumut nugtertut, nauk avaner-
ssuarmiut navsuiåuneKarsimassut
amerikamiut tamåna piumassari-
gåt. avanerssuarmiut påsitineKar-
simåput uvdloK aulajangerdlugo
taissaK tikitinago nugtut kisimik
igdlugssaKartineKåsassut, kingu-
nerålo tåssångåinartorujugssuar-
mik nunaKarfiup inuisa nugterne-
Karnerat. aperKut taissara må-
nåkut påsiniarneKartoK tusarpa-
ra, neriugpungalo akissutausi-
naussumik pigssarsiumårtut nauk
månamut ukiut 5-ingajait Kångi-
uteréraluartut.
nugtipatdlangnerup kingunerå
igdlut ardlagdlit avanerssuarmi-
ut igdlue KimåinarneKarmata.
aussaK augustip KerKata migsså-
ne Dundas-imikavta igdlut tåuko
ilåt misigssorparput soKutigina-
Kingmat. ardlaKarnerusimagalu-
arput ukiutdle tåuko ingerdlane-
råne aserfatdlagtailineKarsimå-
nginamik atauseK mardlugdlunit
iluamik takussutausinauvdlutik
napåput, taimanikut KanoK ava-
nerssuarmiut igdloKarsimanerå-
nut. igdlc atauseK t.usåmassaoKi-
ssok erdlingnartutigineKartordlo
nalungilarput, tåssalo Knud Ras-
musenip igdlorisimasså, månåkut
pårivdluarneKardlune aserfat-
dlagtailineKartuartoK. igdlo tåu-
na avanerssuarmiut igdloKarfiå-
nut ungasingåtsiartumipoK, sor-
dlo piåralugo inuilårssuarmut
inigssineKarsimavdlune.
Knud Rasmussenip atia ava-
nerssuarmiunut atavdluinartuvoK
pérneKarsinåungitdluinardluni-
lo. igdlut pisorKat avanerssuar-
miunit taimanikut KimangneKar-
simassut nungugpata, igdlulo
uvdluvtine tamanut angmassumik
OKautsivtinik atuivfiunerpåK tå-
ssauvoK nunavta radiua, ajoralu-
artumigdle kukupatérnerit Kiasu-
ngunåinavingmik tusarnårtunut
tusånerdlugtitsiuarput, imalo
ingassagtigilerdlune taimatut
ingerdlaneKåinarnigsså såkortu-
mik aperssusertariaKalerdlune,
tupiginarneK ajornartarput inu-
sugtunguit orKardlugtåsagpata,
ila kisiåne-una måkua pisoKassåt
erKarsautigigåine tåuko angajor-
Kåve ilåtigut tåssaungmata kussa-
nardluinartumik OKautsivtinik a-
tuissartut. åmåtaoK naluneKångi-
laK inuit iliniardluarsimanerussut
ilaKarmata OKautsivtinik puigui-
pajårsimassunik tugsapigtumigdlo
kalåtdlisut OKalungniartartunik,
kisiåne tåssa taimåikaluarpatdlu-
nit ardlåtigut ajortoKarpoK.
imåisinaunerdlune nugteriner-
me OKautsit torerungnaersineKar-
tartut? una ugpernarsautigssa-
lingmik nalungilarput uvdlume
inusugtut ilarpagssuaKarmata o-
Kautsimingnik atuivdluarsinåu-
ngitsunik, uvagut nålaortartutut
piumassarisinaussariaKarparput
taimåitut radiume oKalugtartutut
atorneKartåsångitsut, kisiåne so-
runame inuit tåukua periarfigssi-
tariaKarput kussanartumik OKaut-
sivtinik atuisinaulernigssånut.
åssersutigeriartigo OKauseK
(patsit) kukussumik radiume atu-
agagssianilo atorneKartualersoK.
OKalungnerme agdlagajrautinilo
malugineK ajornarneK ajorpoK, o-
Kautsip tåussuma, pissutigssaK-
tåuna kiserngorutdlune, tauva
nunavtine katerssugausiveKarne-
rup isumåta iluane angnertumik
ånaissaKartugssauvugut. Knud
Rasmussenip suliniarsimanera a-
vanerssuarmiut ikiuneratigut nu-
narput nunarssuardlo tamåker-
dlugo ilisimaneKalersimavoK, tai-
maingmat tåmatsailiugagssanut
ilångutdlugit suliniartariaKarpu-
gut igdlut avanerssuarmiunit na-
jorneKarsimassut nunguinarKuna-
git.
Dundasime igdlut taigugkåka
KanoK angnertutigissumik suliari-
ssariaKarnerat piårtumik misig-
ssortariaKarpoK. igdlo atauseK —
takussåka tungavigalugit — ang-
nertumik suliagssartaKarunångi-
laK, tåssa igdlup Karmai ivssu-
ssut — pisoKalisimanertik pivdlu-
go — nékåusimåput igaK — igdlup
iluata igå-Kulånit nuisåinalersi-
massoK takuneKarsinauvdlune.
ivssortai Kumut ilarKinardlugit
KarmarKigkåine igdluvdlo Kåva —
Kilåva — uvsigsardluardlugo tau-
va sumorssuaK pissusertik åtåsi-
naulisagaluarpåt.
naluneKångilaK peKatigigfeKar-
toK nunavtine igdlut pisorKat a-
serfatdlagtailineKarnigssåinik tå-
matsailiorneKarnigssåinigdlo su-
junertaKartumik suliniartumik. i-
sumaKarpunga katerssugausivik
NungmltoK, kommunit, landsråde,
ministeriaKarfik, Seminarie, Kav-
dlunåt nunånilo katerssugausivit
isumamik igdlersuisinaussut a-
tautsimut kåtutdlutik avaner-
ssuarmiut igdlorisimassaisa tå-
matsailiornigssåt sulissutiginiar-
tariaKaråt. taimatut suliniartoKa-
riatångigpat inortuinialerpugut —
tamånalo isumaKarpunga angner-
toKissumik nunavtinut pitsungu-
atdlautåusasscK. isumamik ig-
dlersuissunik tapersissoKarnigsså
Kilanårutigalugo!
Konrad Steenholdt.
mik tungavigssaK-migdlo kuku-
ssumik inangissarnera, tungavigi-
ssaK avdlångortisagåine tamatu-
munga pissutigssaKartariaKar-
poK, patsisigssarsiornerdle av-
dlauvdluinarpoK: pasigdliut — pa-
sigdlivoK — pasitsagpoK il. il.:
påsissariaKarparput isumat tu-
ngavigissat avdlångortikumaneri-
nut pissutigssaK-mit avdlauvdlui-
nartumik isumaKarmata.
ukiagssaligame Atuagagdliutine
avisiliortup Kristian Poulsenip
(Pablo), agdlagaKarpoK pissorta-
Karfit nunat arKinik atuiumångi-
nere pivdlugit såssutaripajårdlu-
git, agdlautigissaK tåuna atuarav-
ko igdlångitsorsinåungilanga,
patsisiginago, pissutigalugo, patsi-
silersuingårmat agdlautigisså
Kuianåinardluinartungorsimaga-
me, tåunåinåungilardle, Kavsi-
ningme tauva sumigdlunit patsi-
seKångitsut avisine radiumilo
patsisilersorneKartarpat? Kangau-
nerulårtoK oKartarneK maligdlugo
inuit taimåitut taineKartåsagalu-
arput „patsisigdlit". kigsautigi-
ngeKåra måkua sujulisigut erKar-
tugkama kukussumik ilerKuliuti-
nardlugulo ingerdlautsimut kå-
kerssuneKarnigssåt, ama kigsauti-
gingitdluinarpara OKartoKåsassoK
tamåkua tåssaunerardlugit ilisi-
matussutsimik tungavigdlit, isu-
maKarpungale aperKut una ta-
mavta erKarsautigissariaKarigput:
pissutsit taimåitut pissuteKarner-
dlutik iluardluångitsunik najor-
KutaKardlune nugterissarnermik?
Samuel Hard, Nuk.
A tua gagdi iu tit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutaruniavdlugit. tai-
måitumik ninutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtaruuvdlu-
git. ilångutagssiat OKautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissonarfiup
nailisartarianartarpai. atsiorsi-
mångitsut i lån gun ok ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausinar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk tinga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
1977-ime filminik
alikusersutinik
pilersuinea pivdlugo
ukiaK måna landsrådip atautsi-
minermine Kalåtdlit-nunåne fil-
minik pilersuinerme peKataorKuv-
dlune KinuvigineKarnine itigar-
titsissutigå. tamatuma ajussåma-
Kissumik kingunerissugssångorpå
GOF-ip 1977-ime filmit Kalåtdlit-
nunåne ingerdlaortugssatut pisi-
agssane 10—15-itdlo akomåne a-
merdlåssuseKartunik ikilissaria-
Kalerdlugit, tåssalo filmit ukioK
nåvdlugo pisiarineKartartut tai-
mailivdlutik 30% migss. ikiliat-
dlåsåput (amerdlanertigut filmit
45-t ukiumut pisiarineKartaralu-
arput).
filminik pilersuineK 1976-ime
ajornakusortorujugssorérsima-
vok Kalåtdlit-nunåta ministere-
Karfiata filminik pisissutigssatut
tapissutine 1975-imut tamatumalo
sujornagumut nalenciutdlugit
50 %-imik ikilisimangmagit. ta-
matumalo saniatigut filmit pisia-
rinere akitsortorujugssusimåput,
akitsut 30 % migss. angissuseKar-
dlune.
sornguname GOF-ip misiling-
niarpå ministereKarfingmut ing-
mikut tapIssuteKarnigssamik k£-
nuteKardlune, kisiånile aningau-
ssanik ajornartorsiuteKarneK er-
Karsautigalugo akuerssinigsså ili-
manauteKarujugssuarnane.
inungnut OKautigermsavarput
GOF-ip tungånit tamåna ajusså-
rutigeKigavtigo, pingårtumik nu-
naKarfingmiunut tungatitdlugo.
nunaKarfingmiume igdloKarfing-
miunut nalerKiutdlugit filmiu-
ngitsunik alikutagssaKamiamer-
mikut ajornartorsiuteKarmata, ig-
dloKarfingne fjernsyne avdlar-
pagssuitdlo alikutagssat nunaKar-
fingne pigineKångingmata.
GOF-ip agdlagtoKarfia
Guldborg Chemnitz,
HÅNDSTRIKKEGARN
MASKINSTRIKKEGARN
NATURGARN
TALLERKENGARN
(Ren ny uld)
-stort udvalg til meget små priser.
Skriv efter farvekort og prisliste.
8 DAGES FULD RETURRET
PÅ LEVEREDE VARER.
GARN-TRADING 'gj
Poppelvej 4 - 7400 Herning
Tlf. (07) 12 86 70
timelærerit
ilmiarKigtarnerat
OKautsivut radiume
atuagagssianilo
25