Atuagagdliutit - 12.05.1977, Blaðsíða 9

Nanortalik foråret 1977
Nanortalik 1977-ime upernåkut — Nanortalik foråret 1977 — Nanortalik 1977-ime upernåkut — Nanor
Nanortalingme ili'niartunut inig-
ssiaK nerissaKarfiutigissoK AG-p
pulaormago nukagpiarKat ania-
rérsimåput, niviarsiarKatdle na-
laussårfingme takisume igsåput.
atuarfik tåuna augustime 1975
autdlartlpoK. pissortåuput børne-
havepædagog Cecilia Vahl (så-
merdleK) åma Renatus Hard. atu-
arfik inusugtunut 24-nut inigssa-
KarpoK. uvdlumikut tåssanfput nu-
kagpiarKat 11 åma niviarsiarKat
11. nunaKarfingnit Tasiussamit,
Augpilagtumit, Narssamit kujat-
dlermit Angmagssivingmitdlo pi-
ssuput. Nanortalingme atuarfing-
me 8., 8. åma 10. klassime atuar-
tuput. ukiup atuarfiussup nalånt-
naK tåssanlsåput. najugaKarfiuv-
dlunilo nerissaKarfiussoK tåuna
inerssuaKarpoK badmintonertarfe-
Kardlunilo. unukut nal. 17-imit 18-
imut iliniagagssanik iliniarfiussar-
poK. tåssanitut sungivfigtik TV-
mut, badmintonimut imaKalCinlt
igdloKarfiup inusugtunut klubia-
nukarnermut atorsinauvåt. — so-
Kutigissanut sulerujortarfingnik
amigauteKarpugut, inusugtut AG-
mut OKarput.
Drengene var spredt for alle vin-
de, da AG besøgte skolekollegiet
i Nanortalik, men pigerne slog
sig ned i den lange sofa. Kolle-
giet åbnede august 1975. Leder-
ne er børnehavepædagog Cecilia
Vahl (til venstre på foto) og Re-
natus Hard. Kollegiet har plads
til 24 unge. I dag er der 11 piger
og 11 drenge. De kommer fra
bygderne TassiussaK, Augpilag-
toK, Frederiksdal og Sletten. De
går i 8., 9. og 10. klasserne på
skolen i Nanortalik. De bor kun
på kollegiet i skoleperioden. Kol-
legiet har en stor dagligstue, og
en badmintonsal. Om aftenen fra
kl. 17-18 er der obligatorisk lek-
tielæsning. Fritiden kan beboerne
bruge til TV, badminton eller må-
ske besøge byens ungdomsklub.
— Vi mangler nogle hobbyloka-
ler, sagde flere af de unge til
AG.
ukiamut atualemgpata
KanoK pissoKåsanerpa?
iliniartitsissugssaileKinerup atu-
arfeicaifik Nanortalingmut ata-
ssok såkortumik ernorpå. atuar-
titsinermut maleruagagssai igdlo-
Karfingme nunaKarfingnilo ator-
tutineKåsagpata tauva iliniartitsi-
ssut 80-it migssinge atorfigssa-
KartfneKarput. tupingnartorssuar-
migdle pissoKångigpat aussap a-
tuångivfiussup kingornatigut u-
kioK atuarfiussoK Nanortalingme
autdlartfsaoK 45-t migssåine ili-
niartitsissoKardlune, kommunime
mérKanik 800-t migssåinitunik a-
tuartitsissugssanik. tåssa iliniar-
titsissugssaileKinerup 50°/o Kanig-
dliortorpå. iliniartitsissut tåuko
45-t uningassut ilarpagssue time-
læreriuput ingmikut iliniartitsi-
ssutut iliniagaKarsimångitsut.
uvdlumikut atuarfeKarfingme
atorfenarput Kavdlunåt iliniartit-
sissut seminariame iliniarsima-
ssut 21-t, kalåtdlit iliniartitsissut
seminariame iliniarsimassut 19-it
åmalo timelærerit 23-t. iliniartit-
sissut amigautigineKavigsut 17-
iuput.
ukiup atuarfiussup matuma nå-
nerane nautsorssutigissariaKarpoK
iliniartitsissut nunalisitat 12 ka-
låtdlitdlo iliniartitsissut timelære-
ritdlo 6 kommuneKarfingme atu-
arfingnit autdlåsassut.
Nanortalingme pissutsit
igdloKarfik Nanortalik 449-nik a-
tuartcKarpoK, tåssanilo uvdlume
iliniartitsissuput nunalisitat 13-it,
kalåtdlit iliniarfigssuarme iliniar-
simassut 9-t åmalo timelærerit
9-t. iliniartitsissut amigautigine-
Kartut 7-iuput. ukiup atuarfiussup
nånerane iliniartitsissut nunalisi-
tat 6 kalåtdlitdlo iliniartitsissut 5
(timelærerit ilångutdlugit) aut-
dlartugssåuput. tamatuma kingu-
neranik Nanortalingme iliniartit-
sissut amigautigineKartut amer-
dlisåput 7-init 18-inut. atuartitsi-
ssugssat ukuinångorput iliniartit-
sissut 30-t migssinge — 38-ussug-
ssaugaluartut.
Agdluitsup-påne pissutsit
Agdluitsup-på 187-inik atuarto-
KartOK sule erKorneKarneruvoK.
uvdlume tåssaniput iliniartitsissut
nunalisitat 7, kalåtdlit iliniarfig-
ssuarme iliniarsimassut sisamat
timelæreritdlo 4. tåssane iliniar-
titsissut amigautigineKartut sisa-
måuput. ukicrdle atuarfiussoK
någpat iliniartitsissut nunalisitat
6 timelærerilo 1 autdlartugssåu-
put, tåssalo feriap kingornatigut
iliniartitsissut ukuinångusavdlu-
tik: iliniagaKarsimassut 5 time-
læreritdlo 2, atuartitsinigssamilo
maleruagagssat malingneKåsagpa-
ta 19-it pissariaKartineKardlutik.
tungavigitineKartut sisamat
iliniartitsissugssaKånginerup tai-
ma nautsorssorneKarneranut uko
sisamat tungavigitineKarput:
1) atorfit sapingisamik amerdla-
sut iliniartitsissunik iliniaga-
Karsimassunik inugtalerneKå-
sassut
2) Kångiutortarnerit nautsorssuti-
gineKåsångitsut, iliniartitsissut-
dle etausiåkåt tamarmik sapå-
tip akuneranut atuartitsivigssa-
tik aulajangersimassut kisisa a-
tuartitsivigisagait
3) atuartitsinerup ilå iliniartitsi-
ssugssaileKineK pissutigalugo
uvdlumikut pérneKarérsima-
ssok kingumut pissarnertut a-
torKilisassoK
4) nunaKarfingne klassit åssigi-
ngitsunik ukiulingnik atuar-
tugdlit avineKartarnigssånik
maleruagagssat maligdluarne-
Kåsassut åmalo nalinginaussu-
mik atuartitsinerme malerua-
gagssap nangmingK Kinigkanik
iliniagaKarsinaunermut neKe-
rorutai malingneKåsassut.
timelærerit pikorigsut
skoleinspektør Lars Danquartip
ersserKigsarpå taimatut nautsor-
ssuineK ilåtigut erKoriainerinau-
ssok — timelærerinut tungatitdlu-
go. nunaKarfingne igdloKarfiuvdlo
atuarfiane timelærereKarpugut u-
kiune ardlaKartune atorfeKartu-
nik, tåukulo taorserneKarnigssait
kigsautigingilarput. atuarfingne
pingitsorsinåungilavut pingårute-
Kardluarmata. amerdlanerssait
pitsauvdluinartumik suliput suli-
nermingnut tungavigssaKardlua-
lersimavdlutik. timelærerit ilinia-
gaKarnigssamik neKerorfigalugit
perorsainermutdlo tungassumik i-
litsersortardlugit tapersersorpa-
vut. ajoraluartumigdle tamåna å-
ma kigdlilerneKartariaKarpoK, ili-
niartitsissut iliniarfigssuarme ili-
niarsimassut timelærerinik ikiui-
sinaussut avdlarpagssuarnk suli-
agssaKarnerat suliaKarneratdlo
pissutigalugo.
atugagssat nuånmgitsut
ukiume atuarfiussume tugdlerme
atugagssat nuåningitsutut issiko-
Karput. iliniartitsissunik nunavti-
ne atorfinerKussiungnaerneK tai-
maitineKångigpat iliniartitsissu-
nigdlo nutånik ivertitsineKångig-
pat nautsorssutigissariaKarparput
ukioK atuarfiussoK autdlartisav-
dlugo kommunimut tamarmut i-
liniartitsissunik 30—34 migssåini-
tunik amigauteKardluta. ajornar-
torsiulernerme årKissutaugatdlar-
tugssatut atuarfeKarnermut Kut-
dlersaKarfiup atornusså atoralua-
ruvtigulunit — sordlo 10. klassi-
miut pingasuvit 2. realklassilo a-
tauseK Kavdlunåt-nunånut atua-
riartortitdlugit — iliniartitsissut
uningassut atordlugit nalunaeKu-
tap akunere atuartitsiviussugssat
tamåkersinåungilagut.
nalunaerKutap akunera
nåmagsineK ajornartut
ajornartorsiornerme årKissutau-
gatdlartugssaK måna suliarerKå-
mertoK malingneKåsagpat, tåssa-
ne atuartitsissutigssatut måko pi-
ngårnerutineKåsavdlutik: kalåt-
dlisut, Kavdlunåtut, kisitsisit, på-
sissutigsstnerit. åmalo pissariaKar-
tineKartut avdlat, — tauva atu-
arfingme måne sapåtip akunera-
nut nalunaeKutap akunere 596-it
atuartitsisaugut. iliniartitsissutdle
ukiume atuarfiussume månitug-
ssatut ilimagissat nautsorssutiga-
lugit sapåtip akuneranut nalu-
naeKutap akunere 503-inait atu-
artitsineKåsaoK. nalunaeKutap a-
kunere sivnerutut naluvavut Ka-
noK-pisavdlugit. neriugpugut ili-
niartitsissunik måtussineK ato-
rungnåisassoK nutånigdlo iliniar-
titsissugssaKalisassoK pingårtumik
nunalisitanik. iliniartitsissut nu-
nalisitat uningassut Kavdlunåtor-
nermut atuartitsivigssat tamaisa
atuartitsivigisagpatigik, tauva na-
lunaeKutap akunere ikigtuinait
faginut avdlanut, sordlo kisitsi-
nermut, påsisitsiniainermut (ori-
entering), tulugtut tyskisutdlo i-
liniarnermut atugagssarisavavut.
timelærerinik atorsinaussunik
Nanortalingme tamåssa ujardli-
lerpunga agssagssugagssanik ili-
niartitsisinaussunik, taimailior-
dluta iliniartitsissugssaileKinerup
kingunipilugssai ajornerit tårmiu-
titsivdlutik atuartunik anersår-
figssaKartitsingitsugssat pinavér-
sårniardlugit.
klassit mardluk atautsimut ka-
tisinåungilavut, tåssa atuarfik ta-
måt mardlungordlugo ingerdlate-
réravtigo, klassitdlo mardluk a-
tautsimut katineKarpata atuartut
amerdlavatdlårujugssualisaKaut.
isumangnardluinarpoK
kalåtdlit atuartut 1500-t Kavdlu-
nåt-nunane inusugtut atuarfine i-
nigssaKartineKarnigssåt nåmagsi-
neKarsinaussoK ugperingikaluar-
dlugo månile Nanortalingme Ki-
nigagssaussoK sule ajorneruvoK:
pingitsailineKåsaguvta 10. klassi-
miut pingasuvit atuartikungnåi-
savdlutigik tauva mérKat agdle-
rérsut 75-it migssinge sussagssa-
Karungnaerdlutigdlo suliagssae-
rutisåput. tamåna uvavnut isu-
mangnardluinartuvoK.
9